|
Nysvenskar + validering = värderad arbetskraft |
|
Validering av nysvenskars kunskaper är ingen stor verksamhet i länets kommuner och många som kommer till länet anses inte, enligt många flyktingsekreterare, ha så mycket arbetslivserfarenhet som kan valideras. Det är några av slutsatserna i en ny kartläggning över hur man arbetar med validering i kommunerna.
Det stöd vi kan ge människor med invandrarbakgrund för att snabbare
komma in på arbetsmarknaden är avgörande för såväl deras självförsörjning som
för trygghet och delaktighet. Det är också viktigt för länets
utveckling då vi får en minskande och allt äldre befolkning – vi
behöver arbetskraft för att kunna bibehålla en hög tillväxt.
Validering i Västerbotten definieras utifrån Ds 2003:23 ”Validering är
en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering,
dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetenser som en person
besitter oberoende av hur de förvärvats.”
Den definitionen har även legat till grund för kartläggningen som
Monica Andersson på Region Västerbotten genomfört med alla 15 kommuner
i Västerbottens län. Syftet har varit att få en bild av hur kommunerna
arbetar med validering mot gruppen nysvenskar med rätt till
etableringsstöd men även hur andra personer med invandrarbakgrund får
tillgång till validering.
Resultatet av kartläggningen visar att kommunerna inte arbetar så
mycket med validering, men att det finns ett behov. Då det inte finns
några direkta medel eller tydliga direktiv för hur validering ska
genomföras försöker t ex studie- och yrkesvägledare som möter problemet
hitta egna lösningar – och det tar mycket tid. I sin rapport skriver
Monica Andersson att det optimala vore att hitta samverkansformer
mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen för att samnyttja resurser och
hitta lokala lösningar. För att den lösningen ska komma till stånd
krävs en bättre samverkan mellan fler olika myndigheter.
Hela kartläggningen kan du läsa här. (pdf, öppnas i nytt fönster)
|
|