NYHETER 2021-06-30

Under pandemin, när hälso- och sjukvården utmanats som aldrig tidigare, har många bidragit för att helheten ska fungera. Det här är berättelsen om hur neurologavdelningen drar sitt strå till stacken.

Pandemin börjar påverka neurologavdeIningen i början av april 2020. Då får de besked om att två medarbetare ska omstationeras till infektionsklinikens covidavdelning. Nästan samtidigt får de också veta att avdelningens vårdplatser ska minska och att de ska flytta ihop med avdelningen för neurokirurgi två dagar senare. Det är en sammanslagning som görs varje sommar men då med flera veckors förberedelsetid. Neurologavdelningen blir kvar tillsammans med neurokirurgen till slutet av sommaren 2020.

Efter semestern tror man på en mer normal tillvaro. Men i pandemitider kan allt ändras från den ena dagen till den andra allt eftersom behoven förändras.

I början av november får avdelningen veta att de ska hjälpa infektionsavdelningen som behöver flytta ut ”vanliga” infektionspatienter eftersom de behövs plats för ännu fler covidpatienter. Neurologavdelningens lokaler passar bra eftersom den har många enkelrum med sluss.

Men förutsättningar förändras från en dag till en annan.

Nya besked

– Under mötet med infektion på eftermiddagen en torsdag får vi besked om vi ska ta fyra till fem lättare covidpatienter som ska börja komma dagen efter. Vi förbereder oss och informerar personalen så gott det går på fredag förmiddag, berättar avdelningschef Maria Möller.

Personalen, som ville få information i tid, är kritisk men ställer om snabbt.

–Vi håller precis på med att lägga schema inför julen och får planera om för att klara bemanningen i vårt nya uppdrag, berättar sektionsledare Anne Sundqvist. Den ursprungliga planen är att flytta ihop med neurokirurgen för att ge så många som möjligt julsemester.

I början av mars är det dags för nästa förändring. Även denna gång kommer beskedet en torsdagseftermiddag. Nu ska avdelningen bli en renodlad covidavdelning med tolv vårdplatser och även ta emot patienter som behöver behandling med högflödesgrimma. De första patienterna kommer redan på måndag.

Eftersom uppdraget är för stort för att klara med egen personal får de en lista med medarbetare som ska omstationeras.

Anne Sundqvist tar sig an uppgiften att kontakta alla nya medarbetare för att höra vilka förutsättningar de har yrkesmässigt, men också privat, för att klara sitt nya uppdrag. För att börja planera för den nya verksamheten behöver avdelningsledningen så mycket information som möjligt.

Olika förutsättningar

De nya medarbetarna har varierande bakgrund och kompetens där visa inte jobbat i direkt vård på länge, en del saknar behörighet till nödvändiga system eller kan inte använda journalsystemet. Vissa hade valt att jobba med covidpatienter medan andra inte är lika entusiastiska över det nya uppdraget.

– Det är en stor omställning för många. Jag ringer till alla och några av de nya kommer för att titta på avdelningen innan de ska börja jobba. Det är ett stort arbete att välkomna alla nya och ta hand om alla medarbetare, säger Anne Sundqvist.

Men personalen är bara en del av allt som måste finnas på plats när verksamheten startar på måndag morgon.

– Som tur var kommer inte alla patienterna på en gång. Vi har fullt upp med nya arbetsrutiner, hygienregler, skyddsutrustningar och anvisningar, behörigheter och scheman som måste tas fram och informeras om, berättar Maria Möller.

Under veckan som kom börjar de skola in medarbetare i en verksamhet som delvis är ny för dem själva.

– Vi hjälps åt och får bra stöd från infektion. De har en teamsföreläsning klar på tre dagar och hjälper oss med städrutiner. Samarbetet med vårdhygien är också mycket gott. Den omställning vi gör under en några dagar brukar i vanliga fall ta mycket längre tid, säger Jenny Lidström som är sjuksköterska och huvudhandledare.

Alla behövs

En framgångsfaktor är att de blir tvungna att ta tillvara allas kompetens och anpassa arbetssätt och rutiner. Alla tar ansvar och kommer gemensamt fram till många bra lösningar. Hygienombud och förrådsansvarig, som är viktiga även under normala omständigheter, får nu nyckelroller i omställningen.

– Ett konkret problem är att man i våra lokaler inte kan se patienten utan att gå in i rummet, vilket kräver full skyddsutrustning. Det fixar vi med speglar som fastighet snabbt sätter upp så vi kan stå i slussen och titta till patienten genom fönstret i dörren, berättar Anne Sundqvist.

Informationsflödet är stort under hela pandemin och rutiner uppdateras ofta. Det är svårt att nå ut med information och tolkningar av informationen. På avdelningen används e-post och täta digitala möten flitigt.

– Vi har tränat upp vår flexibilitet under pandemiåret, säger Anne Sundqvist.

Sen en dryg månad är avdelningen tillbaka till nästan normal verksamhet.

– Vi har naturligtvis en hel del patienter som väntat på utredning eller behandling och som kanske blivit sämre under tiden, säger Jenny Lidström.

Tänjt på gränserna

På avdelningen är man stolt över vad man lyckats uppnå, Omställningen har tänjt på gränserna för vad som är möjligt och vad de tillsammans kan åstadkomma när alla bidrar och tar ansvar. De inser också att man inte kan kommunicera för mycket och att det är viktigt att inte bara berätta det man vet, utan också det man inte vet. Trots detta kommer många att känna sig oinformerade.

Både medarbetare och ledning uppskattar, och kommer att fortsätta med, digitala personalmöten och avdelningsledningen efterlyser ny och bättre teknik för att kunna hänga med i den digitala utvecklingen. På vanliga vårdavdelningar, som neurologavdelningen, har medarbetarna inte egna laptops som de kan använda vid digitala möten.

– Förändringarna var inte lätta för någon. Många medarbetare växte med utmaningarna och vissa utvecklades mycket. Men det finns också några få medarbetare som for illa och som kanske lämnar yrket för gott, säger Maria Möller.