4_2020 Rapport ärendeberedning år 2020

Ärendeberedning år 2020

Januari 2021
Marcus Rönnegard
Revisionskontoret
Diarienummer: REV 24:2-2020

Fördjupad granskning nr 4/2020

Sammanfattande analys

En effektiv ärendeberedning med sakliga, tillförlitliga och allsidigt belysta underlag
är en förutsättning för välgrundade beslut. Sedan den senaste granskningen år
2018 har användandet av tjänsteskrivelser ökat och det har tillkommit övergri-
pande instruktioner för ärendeberedning, vilket är positivt. Det finns dock många
brister kvar i ärendeberedningen som regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämn-
den och regionala utvecklingsnämnden behöver åtgärda:

•

Regionstyrelsen behöver se till att regiondirektören blir mer aktiv och stär-
ker sin styrning och kontroll över beredningsarbetet. Även hälso- och sjuk-
vårdsnämnden behöver se till att hälso- och sjukvårdsdirektören utvecklar
styrningen och kontrollen över beredningen. Ärendeberedningen för reg-
ionala utvecklingsnämnden är förhållandevis välutvecklad i jämförelse med
styrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden när det gäller förvaltningsche-
fens ledning av beredningen.

•

Det saknas beslutade styrdokument som reglerar ärendeberedningen.

•

Kvalitetssäkringen av beslutsunderlagen behöver utvecklas.

•

Regionstyrelsen har inte säkerställt att hälso- och sjukvårdsnämnden och
regionala utvecklingsnämnden getts möjlighet att ingå i beredningen inför
beslut av fullmäktige som berör de båda nämnderna. En nämnd bör i nor-
malfallet alltid få yttra sig i ett ärende som berör nämndens verksamhets-
område

Revisionskontoret lämnar följande rekommendationer till regionstyrelsen, hälso-
och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden:

Rekommendationer till regionstyrelsen

•

Säkerställ att det finns aktuella styrdokument för ärendeberedningen. Do-
kumenten bör tydliggöra vilket ansvar förvaltningschefen har samt hur be-
redningen av regionfullmäktiges ärenden ska gå till.

•

Säkerställ att förvaltningschefen är aktiv och stärker sin kontroll över ären-
deberedningen. Det gäller både arbetet med att sortera flödet av ärenden
inom regionen samt beredningsprocessen för styrelsen.

•

Följ upp och utvärdera kvaliteten på beredningsprocessen och beslutsun-
derlagen för de ärenden som behandlas av styrelsen.

Rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden

•

Säkerställ att förvaltningschefen stärker sin kontroll över ärendebered-
ningen. Det gäller både arbetet med att sortera flödet av ärenden inom
regionen som berör nämnden samt beredningsprocessen för nämnden.

•

Följ upp och utvärdera kvaliteten på beredningsprocessen och beslutsun-
derlagen. Utvärderingen bör även innefatta delegations- och vidaredele-
gationsbeslut.

Bakgrunden till granskningen

Den 1 januari 2019 bildades Region Västerbotten. Det innebar att uppdragen för
Västerbottens läns landsting och Regionförbundet i Västerbottens län samt vissa
uppgifter som hanterades av länsstyrelsen samlades i en gemensam organisation. I
samband med regionbildningen beslutade fullmäktige att varje styrelse och nämnd
skulle ha en egen förvaltning. Regionen är sedan år 2019 organiserad enligt dessa
principer. Varje förvaltning leds av en förvaltningschef.

Regionens styrelser och nämnder är egna myndigheter. De ledamöter som är ut-
sedda i styrelser och nämnder är beroende av att det finns ett tillräckligt tjänste-
personsstöd. Det gäller både att ärenden bereds och att beslut verkställs.

Revisorernas riskanalys har visat att det finns risk för otillräckligt tjänstepersons-
stöd och bristande ärendeberedning. Tidigare granskningar om ärendeberedning
åren 2010, 2012, 2014 och 2018 har visat att styrelser och nämnder inte säkerställt
att det funnits tillräckliga underlag inför beslut och att kontrollen över beredningen
inte varit tillräcklig. Granskningarna har bland annat visat följande:

•

Avsaknad av styrdokument för ärendeberedningen

•

Otydligheter i ansvarsfördelning i beredningsprocessen

•

Avsaknad av tjänsteskrivelser eller andra beslutsunderlag

•

Brister i kvalitetssäkring av beslutsunderlag

•

Otillräcklig uppföljning och utvärdering av beredningsrutiner och besluts-
underlag

Ett mer aktuellt exempel är den omställningsplan till en hållbar ekonomi som ska
leda till besparingar under perioden 2020-2022 på drygt en halv miljard kronor,
där en granskning under hösten 2020 visade att det fanns brister i regionstyrelsens
och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning av åtgärderna (Nr 3/2020). Bland an-
nat saknades dokumenterade underlag som visade vad som låg till grund för åtgär-
dernas beräknade effekter samt vilka osäkerheter som är förknippade med genom-
förandet.

I sin revisionsplan för år 2020 har revisorerna beslutat att genomföra en fördjupad
granskning av beredning av ärenden inom regionstyrelsens, hälso- och sjukvårds-
nämndens samt regionala utvecklingsnämndens ansvarsområden.

Ärendeberedning och beslutsunderlag inom regionen

Ärendeberedning innebär förberedelse av ett ärende innan beslut fattas. Bered-
ningen kan variera beroende på frågans art och ärendets omfattning men består
oftast av ett antal moment: initiering och formulering av uppdrag, utredning och
sammanställning av underlag, beredningssammanträden, utskottsbehandling etc.
Merparten av de beslut som regionens nämnder fattar är sådana som går att över-
klaga enligt kommunallagens trettonde kapitel. Det gäller även sådana beslut som
anställda fattar på nämndernas vägnar genom delegering. Lagstiftningen ställer
inga krav på former och innehåll för de utredningsinsatser och beslutsunderlag
som föregår beslut enligt kommunallagen. Det betyder att det är fullmäktige och
de enskilda nämnderna som avgör vilken beredning som är tillräcklig. Däremot

finns kommunalrättsliga och allmänna förvaltningsrättsliga principer som påverkar
de krav som går att ställa på beslutsunderlagen.

Kommunallagen och förvaltningslagen innehåller viktiga principer

Det finns en bestämmelse i kommunallagen som innebär att innan ett ärende av-
görs av fullmäktige ska det ha beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsom-
råde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. Om ett ärende endast har
beretts av en fullmäktigeberedning ska berörd nämnd alltid ges tillfälle att yttra sig.
Regionstyrelsen ska alltid yttra sig i ett ärende som har beretts av en annan nämnd
eller av en fullmäktigeberedning. Det är fullmäktige som bestämmer vilka nämnder
som ska delta i beredningen av ärendena. Urvalet ska göras på saklig grund. Styrel-
sen är alltid den sista instansen i beredningsprocessen och ytterst ansvarig för be-
redningen av alla ärenden till fullmäktige. Vilken eller vilka nämnder som i övrigt
ska delta i beredningen beror på det aktuella ärendet. En nämnd bör dock i normal-
fallet alltid få yttra sig i ett ärende som berör nämndens verksamhetsområde (kom-
munallag 5 kap. 26-28 §§ samt proposition 2016/17:171 om ny kommunallag).

I kommunallagen framgår att nämnderna var och en inom sitt område ska se till att
verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat
samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.
Nämnderna ska även genom intern kontroll säkra en effektiv förvaltning, undvika
allvarliga fel och stärka ändamålsenligheten i verksamheten (kommunallag 6 kap. 6
§). Varje styrelse och nämnd är egna myndigheter. Förvaltningslagen fastställer att
myndigheters beslutsfattande och verksamhet ska ha stöd i rättsordningen och
måste uppfylla kraven på saklighet och opartiskhet. Dessa legalitets- och objektivi-
tetsprinciper är ett skydd mot godtycklig maktutövning (förvaltningslag 5 §).

I fullmäktiges reglementen finns anvisningar för beredning

De reglementen som fullmäktige beslutat om för styrelsen och nämnderna innehål-
ler kortfattade anvisningar för ärendeberedning. Anvisningarna innebär att varje
ordförande ska se till att de ärenden som ska behandlas vid behov är beredda inför
sammanträdena, utan att själv styra eller på annat sätt påverka beredningsprocess-
sens gång. Ordföranden ska även se till att färdigberedda ärenden snarast behand-
las i styrelsen eller nämnden.

Reglementet för regionstyrelsen anger även att om fullmäktige inte har beslutat
något annat avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska be-
redas.

Granskningens genomförande

Granskningens syfte och revisionsfrågor

Granskningens syfte är ge underlag för att bedöma om ärendeberedningen inom
regionstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och regionala utvecklingsnämn-
dens ansvarsområden är ändamålsenlig. För detta har följande revisionsfrågor be-
svarats.

Har regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämn-
den:

Säkerställt att det finns tillräckliga rutiner för ärendeberedningen?

Säkerställt att ärenden bereds i tillräcklig utsträckning?

Följt upp och utvärderat sina system för ärendeberedning?

Se mer i bilaga 1 hur revisionsfrågorna brutits ner i samband med granskningsar-
betet.

Granskningen har varit avgränsad till ärendeberedningen under verksamhetsåret
2020. Fokus har primärt legat på systemnivå, det vill säga hur beredningsprocesser
inom styrelsen och nämnderna sett ut samt vilka styrdokument och rutiner som
funnits. Revisionskontoret har inte fokuserat på sådana ärenden som beslutats och
som kan överklagas i enlighet med speciallagstiftning. Vi har inte fördjupat oss i be-
redningen av enskilda ärenden, vi har endast i vissa delar undersökt ett antal ären-
den genom ett stickprov.

Granskningens revisionskriterier

Revisionskriterierna utgör de bedömningsgrunder som bildar underlag för gransk-
ningens analyser, bedömningar och slutsatser. Revisionskriterier för denna gransk-
ning har varit följande:

•

Kommunallagen 5 kap. 26-28 §§ och regeringens proposition
(2016/17:171) om ny kommunallag

ställer krav på beredning inför fullmäk-

tiges besluts vilket innebär att berörda nämnder ska få möjlighet att tillföra
beslutsunderlagen sina synpunkter.

•

Kommunallagen 6 kap. 6 § och regeringens proposition (2016/17:171) om
ny kommunallag

anger att nämnderna ska bedriva sin verksamhet enligt

lagstiftning, fullmäktiges beslut och på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
Nämnderna ska också ha en tillräcklig intern kontroll vilket innebär att
säkra en effektiv förvaltning, undvika allvarliga fel och stärka ändamålsen-
ligheten.

•

Förvaltningslagen 5 § och regeringens proposition (2016/17:180) om ny
förvaltningslag

slår fast att myndigheternas beslut och verksamhet ska ha

stöd i rättsordningen och måste uppfylla kraven på saklighet och opartisk-
het.

•

Fullmäktiges reglementen för regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämn-
den och regionala utvecklingsnämnden

anger att respektive ordförande

har ansvar för att kontrollera att ärenden vid behov är beredda utan att
själv styra eller på annat sätt påverka beredningsprocessens gång. I

reglementet för styrelsen framgår också att om fullmäktige inte har beslu-
tat något annat avgör styrelsen hur fullmäktiges ärenden ska beredas.

Revisionskontorets metoder

Analys av skriftliga rutiner, protokoll och övriga dokument

Inom ramen för granskningen har revisionskontoret granskat och analyserat föl-
jande dokument:

•

Dokumenterade rutiner för ärendeberedning

•

Styrelsens och nämndernas samt fullmäktiges protokoll för år 2020

•

Sammanträdesanteckningar från förvaltningschefernas ledningsgrupper

•

Anteckningar och övriga dokument från beredningsforum

•

Mallar och stöddokument för ärendeberedning

•

Internkontrollplaner och uppföljning av dessa

Se mer i bilaga 2 med förteckning över de dokument som ingått i granskningen.

Stickprov av beslutsunderlag

I syfte att undersöka vilka beslutsunderlag som funnits inför olika beslut har vi gjort
ett stickprov. Totalt valde vi ut två protokoll under år 2020 för styrelsen och re-
spektive nämnd. Utifrån protokollen undersökte vi tio ärenden som behandlades
av styrelsen, tio som behandlades av hälso- och sjukvårdsnämnden och tio som be-
handlades av regionala utvecklingsnämnden. Vi undersökte även tio delegationsbe-
slut inom var och en av förvaltningarna.

Se mer i bilaga 3 med förteckning över de ärenden som ingick i stickprovet.

Intervjuer med anställda och ledamöter

Inom ramen för granskningen har vi gjort ett antal intervjuer. Ett syfte med inter-
vjuerna var att samla information som kan bidra till systemförståelse, de vill säga
hur delarna hänger ihop. Ett annat syfte var att bekräfta sådant som framkommit i
dokumentanalyserna.

Personer som blivit intervjuade

Förvaltningschefer:

•

Regiondirektören

•

Hälso- och sjukvårdsdirektören

•

Regionala utvecklingsdirektören

Förtroendevalda:

•

Två ledamöter i regionstyrelsen

•

Två ledamöter i hälso- och sjukvårdsnämnden

•

Två ledamöter i regionala utvecklingsnämnden

Övriga anställda:

•

Sekreterarna för regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Dessutom
intervjuades den tjänsteperson som var sekreterare för regionala utvecklings-
nämnden fram till och med mars 2020.

•

Stabsdirektören i ledningsstaben

•

Kanslichefen i regionkansliet

•

Stabscheferna för hälso- och sjukvårdsförvaltningen respektive regionala ut-
vecklingsförvaltningen

•

Regionjurist

Rapportens upplägg och innehåll

Granskningens resultat presenteras i kapitlen 4-7. Svaren på revisionsfrågorna pre-
senteras i kapitel 8. I kapitel 9 gör vi en samlad bedömning med fördjupad analys
och slutsatser. Kapitel 10 innehåller våra rekommendationer utifrån de slutsatser vi
dragit av granskningen.

Rapporten är kvalitetssäkrad

Rapporten har kvalitetssäkrats genom att den granskats av annan sakkunnig person
inom revisionskontoret samt av revisionsdirektören. Vidare har samtliga intervju-
personer fått möjlighet att lämna synpunkter på rapportens innehåll.

Hur beredningen är reglerad i regionen

Styr- och stöddokument

I regionens ledningssystem finns styrdokumentet Rutin för ansvars- och rollfördel-
ning i ärendeberedningsprocessen i Västerbottens läns landsting. Dokumentet är
beslutat av tidigare landstingsstyrelsen den 4 april 2017 samt av hälso- och sjuk-
vårdsnämnden den 12 april 2017. Det är inte beslutat av regionala utvecklings-
nämnden. Styrdokumentet är oförändrat sedan revisorernas förra granskning om
ärendeberedning år 2018.

Dokumentet syftar på den gamla landstingsorganisationen och hänvisar bland an-
nat till inaktuella begrepp som ”landstingsdirektören” och ”exekutiv ledningsgrupp,
ELG”. Dokumentet innehåller inga anvisningar för hur nämndernas beredning inför
regionfullmäktiges beslut ska gå till. Det saknas också uppgift om hur beredningen
inför delegations- eller vidaredelegationsbeslut ska gå till.

Det finns en manual och generell information på intranätet

Utöver det daterade styrdokumentet finns en manual och kortfattad generell in-
formation om beredningens olika steg på regionens intranät. Manualen är utarbe-
tad av medarbetare inom regionkansliet och daterad den 15 april 2019. Enligt
kanslichefen och intervjuade sekreterare för styrelsen och hälso- och sjukvårds-
nämnden är det denna manual som gällt inom regionen under år 2020. De företrä-
dare för regionala utvecklingsförvaltningen vi intervjuat uppger att de inte känner
till denna manual.

Manualen innehåller allmänna anvisningar om ärendeberedning. Exempelvis:

•

Ärenden som ”uppstår internt” ska anmälas till nämndsekretariatet så att
de kan behandlas av nämnden.

•

Nämndsekreterare samordnar ärenden inför beslut i politiska organ och
kommunicerar med de sakkunniga tjänstepersonerna under beredningen.

•

Den sakkunnige tjänstepersonen är ansvarig för att utreda, analysera, be-
reda, förankra och ge förslag till beslut i ett ärende.

•

Ärendehanteringssystemet Platina ska användas vid ärendeberedning. Alla
som är en del i beredning av ärenden ska ta del av handlingar och doku-
mentera via systemet.

•

Det finns mallar för tjänsteskrivelser.

•

Kansliet ska fastslå ett ”stoppdatum inför varje sammanträde”.

Manualen överensstämmer i stort med styrelsernas och nämndernas nuvarande
organisationer. Den saknar information om hur ärenden ska sorteras till rätt nämnd
och vilket ansvar och vilken roll förvaltningscheferna har i beredningen. Manualen
innehåller inte heller några anvisningar för hur beredningen inför delegations- eller
vidaredelegationsbeslut ska gå till.

Den kortfattade generella informationen som finns på intranätet anger att ”Ett
ärende som ska fattas beslut om i fullmäktige bereds alltid av regionstyrelsen.” In-
formationen saknar uppgift om att nämnderna ska ha möjligheter att bereda eller

yttra sig över ärenden som rör de egna verksamhetsområdena och som ska be-
handlas av regionfullmäktige.

Hälso- och sjukvårdsnämnden hade särskilda rutiner för sjukhusvården

För hälso- och sjukvårdsnämnden finns även ett styrdokument med benämningen
Ärendeberedning VO sjukhusvård. Enligt information i ledningssystemet är doku-
mentet upprättat av den tidigare biträdande hälso- och sjukvårdsdirektören och är
giltigt från och med den 16 oktober 2017. Rutinen omfattar samtliga chefer inom
sjukhusvården och syftar till att säkerställa att ärenden blir belysta ur relevanta
synvinklar för att ge ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Dokumentet innehåller
en checklista som anger vilka delar som ska beskrivas när berörd chef tar fram ett
förslag till beslut: bakgrund och motivering, patientunderlag, konsekvensanalys, kli-
nisk evidens etc.

Regionala utvecklingsnämndens rutiner är från regionförbundets tid

För regionala utvecklingsnämndens ärendeberedning har det för år 2020 inte fun-
nits några aktuella styrdokument. Regionala utvecklingsdirektören, regionala ut-
vecklingsförvaltningens stabschef samt en tidigare nämndesekreterare förklarar att
det finns upprättade rutiner och stöddokument som avser beredningen under
gamla regionförbundets tid.

Mall för tjänsteskrivelser

Den mall för tjänsteskrivelser som finns gäller för alla styrelser och nämnder. Det
framgår av manualen på intranätet och bekräftas av våra intervjuer. Mallen inne-
håller följande rubriker:

Rubrik,

Sammanfattning,

Förslag till beslut,

Bedömda resultat och konsekvenser,

Ersätter beslutet ett tidigare/annat beslut?,

Resurser och finansiering,

Bilagor samt

Beslut expedieras till.

Utbildningar om ärendeberedning

Enligt medarbetare vid kansliet, stabschefer och nämndsekreterare har det inte ge-
nomförts några systematiska utbildningsinsatser bland medarbetare om ärendebe-
redning. De intervjuade uppger att nämndsekreterare bistår med stöd och hand-
ledning om sakkunniga tjänstepersoner frågar om hjälp. De företrädare för region-
ala utvecklingsförvaltningen vi intervjuat förklarar att alla nyanställda inom förvalt-
ningen som får i uppdrag att skriva ärenden till nämnden har en personlig intro-
duktion med nämndsekreterare och registrator.

Vår kommentar

För att ärendeberedningen ska vara effektiv och kvalitetssäker behöver det finnas
aktuella styrdokument som anger hur olika typer av ärenden ska beredas inom reg-
ionen. Vi konstaterar att de beslutade styrdokumenten som finns är inaktuella.

Sedan revisorernas tidigare granskning har det tillkommit en manual med skriftliga
instruktioner om ärendeberedning, vilket är positivt. Instruktionerna är dock inte
formellt beslutade och alltför ospecificerade. De är heller inte kända inom region-
ala utvecklingsförvaltningen. I styrdokumenten och övriga instruktioner framgår
inte tydligt

hur sortering av ärenden till rätt nämnd ska gå till,

att nämnderna ska ha möjligheter att bereda eller yttra sig över ären-
den som rör de egna verksamhetsområdena och som ska behandlas av
regionfullmäktige,

vilket ansvar och vilken roll förvaltningscheferna har i beredningen
samt

hur beredningen inför delegations- eller vidaredelegationsbeslut ska gå
till.

Samordning av ärenden under år 2020

I granskningen har vi intervjuat medlemmar i den regionövergripande berednings-
gruppen som består av representanter från regionstyrelsens förvaltning, hälso- och
sjukvårdsförvaltningen samt regionala utvecklingsförvaltningen. Vi har även inter-
vjuat berörda förvaltningschefer. Dessutom har vi tagit del av informationsmaterial
om styrelsens och nämndernas beredningsprocesser. I intervjuerna och i doku-
mentationen framkommer följande beskrivningar av hur samordningen av ärenden
varit utformad under år 2020.

Förvaltningschefernas del i samordningen

I regionstyrelsens instruktion till regiondirektören framgår att regiondirektören är
regionens ledande tjänsteperson. Direktören ska stödja och biträda styrelsen i dess
uppdrag att leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha
uppsikt över övriga nämnders verksamhet samt leda regionens verksamhet genom
samordnad styrning. De övriga förvaltningschefernas uppdrag ska utgå från respek-
tive nämnd.

Det operativa arbetet med att fördela ärenden till nämnderna utförs av en region-
övergripande ”beredningsgrupp” som träffas en gång per vecka. Kanslichefen är
sammankallande och en av sekreterarna på regionkansliet är samordnare. Region-
direktören och de andra förvaltningscheferna ingår inte i beredningsgruppen.

Sortering av ärenden till styrelsen och nämnderna

Ett syfte med beredningsgruppen är att sortera ärenden till rätt nämnd. Till externa
ärenden räknas exempelvis remisser från statliga myndigheter, motioner och inter-
pellationer som ska behandlas i regionfullmäktige samt missiv och rekommendat-
ioner från regionens revisorer etc. Till interna ärenden räknas förslag till beslut som
initierats av chefer och medarbetare inom respektive förvaltning.

Ett annat syfte med beredningsgruppen är att gå igenom aktuella ärenden inför ut-
skottens hantering. Vid gruppens möten har medlemmarna därför också gått ige-
nom nämndernas föredragningslistor och stämt av så att ärenden hamnat rätt. En
iakttagelse i tidigare granskningar är att beredningsgruppens roll är begränsad.
Detta bekräftas av intervjuer även i denna granskning. I första hand arbetar grup-
pen med att sortera ärenden, men granskar inte kvaliteten i beredningen.

Under år 2020 har följande tjänstepersoner deltagit i beredningsgruppen.

Regionstyrelsens förvaltning:

stabsdirektören i ledningsstaben,

kanslichefen i regionkansliet,

regiondirektörens assistent,

två av regionstyrelsens sekreterare där en haft rollen som samordnare,

fullmäktigeberedningarnas sekreterare samt

en regionjurist.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen:

hälso- och sjukvårdsförvaltningens stabschef samt

hälso- och sjukvårdsnämndens sekreterare.

Regionala utvecklingsförvaltningen:

regionala utvecklingsnämndens sekreterare.

Figuren nedan visar hur arbetet inom beredningsgruppen sett ut under år 2020.

Figur: Beredningsgruppens arbete under år 2020

Källa: Uppgifter från beredningsgruppens medlemmar och förvaltningschefer.

Arbetsgången för beredningsgruppen har varit följande:

•

Samordnaren lägger upp de externa ärenden som inkommit till regionens
myndighetsbrevlåda i ett Excelformulär inför mötet.

•

Medlemmarna går igenom förteckningen på mötet. I det formulär vi tagit
del av finns angivelser om hur varje aktuellt ärende ska hanteras, vilken
nämnd som ska besluta, vilken tjänsteperson som bör vara sakkunnig,
ärendegång med datum samt stoppdatum för remiss. Samtliga i gruppen
har tillgång till filen mellan mötena via gemensam digital arbetsyta.

•

Nämndsekreterarna presenterar preliminära föredragningslistor på mötet.
Listorna baseras på ärenden som inkommit till sekreterarna.

Vid tiden för vår granskning fanns ingen arbetsordning eller motsvarande i region-
ens ledningssystem eller diarium som reglerar vilket uppdrag den regionövergri-
pande beredningsgruppen har.

Vår kommentar

Vi konstaterar att förvaltningscheferna inte lett eller deltagit i arbetet med att sor-
tera inflödet av ärenden. Detta är överlämnat till en regionövergripande ”bered-
ningsgrupp”. Beredningsgruppen har främst bestått av tjänstepersoner från region-
styrelsens förvaltning. Det har varit lägre representation från hälso- och sjukvårds-
förvaltningen och regionala utvecklingsförvaltningen.

Rutiner för beredningen under år 2020

När ärenden passerat beredningsgruppen har nämndsekreterarna och övriga före-
trädare för förvaltningarna i arbetsuppgift att se till att ärendena bereds vidare
inom styrelsens och nämndernas egna processer. Det framgår av intervjuer med
beredningsgruppens medlemmar och förvaltningscheferna. De intervjuade förkla-
rar att nämndsekreterarna har till uppgift att ge stöd till tjänstepersoner vid de
olika beredningsaktiviteterna under processens gång i de olika förvaltningarna. De
har också i uppdrag att se till att varje ärende behandlas av rätt politiskt organ i rätt
tid samt att stödja ansvarig chef och sakkunnig i framtagandet av beslutsunderlag.
Sekreterarna kallar också till de politiska sammanträdena och skriver protokoll.

Beredningsprocessen för regionstyrelsen

Regionstyrelsens instruktion till regiondirektören anger att regiondirektören har
det yttersta ansvaret för tjänstepersonberedningen av ärenden till styrelsen, dess
utskott och beredningar och till regionfullmäktige.

Nedan beskriver vi hur regionstyrelsens beredningsprocess varit utformad under år
2020.

Styrelsens sekreterare fördelar externa ärenden i systemet Platina till de
tjänstepersoner som berörda chefer utsett till sakkunniga. Ansvariga che-
fer initierar och fördelar interna ärenden i systemet Platina till de tjänste-
personer de utsett till sakkunniga.

Den sakkunnige utreder och sammanställer ärendet.

Ansvarig verksamhetschef eller verksamhetsområdesdirektör godkänner
och tar upp ärendet i central beredningsgrupp alternativt i regiondirektö-
rens centrala ledningsgrupp:

Central beredningsgrupp har i uppdrag att avgöra om ärenden är färdigbe-
redda. Den centrala beredningsgruppen ska lämna förslag till regiondirek-
tören om ärenden kan gå vidare till politisk beredning av styrelsens presi-
dium. Det handlar om ärenden som berör styrelsens verksamheter och
ärenden som är av regionövergripande karaktär. Gruppen träffas tre
gånger per månad de veckor regiondirektörens centrala ledningsgrupp inte
sammanträder. Stabsdirektören leder gruppens arbete. Övriga deltagare är
servicedirektören och digitaliserings- och teknikdirektören. Regiondirektö-
ren deltar inte. Förvaltningscheferna för regionala utvecklingsförvaltningen
och hälso- och sjukvårdsförvaltningen är inbjudna men deltar endast i viss
omfattning beroende på vilka ärenden som ska behandlas. Gruppen tillkom
i samband med att den nuvarande regiondirektören tillträdde. Regiondi-
rektören bestämde att den centrala ledningsgruppen skulle sammanträda
en gång per månad och för att detta upplägg inte skulle hindra flödet i be-
redningen så inrättade regiondirektören den centrala beredningsgruppen.
Vid tiden för vår granskning fanns ingen arbetsordning eller motsvarande i
regionens ledningssystem eller diarium som reglerar vilket uppdrag den
centrala beredningsgruppen har.

Den centrala ledningsgruppen är en regionövergripande ledningsgrupp
som leds av regiondirektören. Den träffas en gång per månad de veckor
den centrala beredningsgruppen inte sammanträder och utgör då även ett

steg i beredningskedjan för styrelsens ärenden. Gruppen leds av regiondi-
rektören. Andra deltagare är förvaltningscheferna för regionala utveckl-
ingsförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen, stabsdirektören,
servicedirektören, digitaliserings- och teknikdirektören med flera. Samtliga
föredragningslistor oavsett nämnd stäms av i den centrala ledningsgrup-
pen. Centrala ledningsgruppen rekommenderar som grupp att ärenden är
färdigberedda och kan gå vidare för hantering i styrelsens presidium. Inte
heller för centrala ledningsgruppen finns någon arbetsordning eller mot-
svarande i ledningssystemet eller i diariet.

Regiondirektören avgör om ärendet är klart att gå vidare till styrelsens pre-
sidium:

Beslut som beretts i den centrala beredningsgruppen och godkänts av
regiondirektören dokumenteras av regiondirektörens assistent i en för-
teckning med benämningen ”Regiondirektörens beslut”. Företeck-
ningen presenteras på intranätet.

Beslut som beretts i den centrala ledningsgruppen och godkänts av
regiondirektören dokumenteras i gruppens mötesanteckningar av reg-
iondirektörens assistent. Anteckningarna presenteras på intranätet.

Styrelsens presidium går igenom ärenden. Ordföranden fastställer slutlig
föredragningslista.

Arbetsutskottet går igenom ärenden och bereder förslag till beslut för sty-
relsen att ta ställning till.

Regionstyrelsen fattar beslut alternativt kommer med förslag till beslut till
regionfullmäktige.

Källa: Uppgifter från regiondirektören, stabsdirektören, kanslichefen och nämndsekreterare.

Regiondirektören ändrade i beredningsprocessen

Stabsdirektören, kanslichefen och styrelsens sekreterare förklarar att regiondirek-
tören gjorde ändringar i strukturen för styrelsens beredningsprocess i mitten av
september 2020:

•

Central beredningsgrupp blev regionstyrelsens beredningsgrupp. Region-
styrelsens beredningsgrupp träffas digitalt varannan vecka och består av
direktörer inom regionstyrelsens förvaltning. Regiondirektören deltar inte.
Vid tiden för vår granskning fanns ingen arbetsordning eller motsvarande i
ledningssystemet eller i diariet som reglerar vilket uppdrag regionstyrel-
sens beredningsgrupp har.

•

Regiondirektörens centrala ledningsgrupp övergick till sammanträden
varannan vecka.

Förutom ovanstående förändringar fungerade beredningsprocessen som tidigare.

Delegationsärenden hanteras i särskild ordning

Ärenden som går att avgöra med delegations- eller vidaredelegationsbeslut går
inte via beredningsprocessen. Det framkommer i intervju med stabsdirektören,
kanslichefen och styrelsens sekreterare. De intervjuade menar att sådana ärenden
oftast handlar om beslut som ryms och hanteras inom de respektive chefernas

uppdrag. Det finns inga särskilda mallar eller processer som rör ärendeberedning
inför delegationsbeslut. Det är upp till varje chef att själv bestämma hur sådana be-
slut bereds och bedöma om de har befogenheter att besluta.

Vår kommentar

Granskningen visar att regionstyrelsens förvaltningschef inte deltar i berednings-
processen förrän i ett sent skede. Vi bedömer att utformningen av styrelsens be-
redningsprocess innebär en osäker hantering av ärenden.

I praktiken ligger ett stort ansvar på nämndesekreterarna att se till att ärendebe-
redningen för styrelsen fungerar som den ska. Vissa ärenden behandlas av den
centrala beredningsgruppen, som bytte namn till regionstyrelsen beredningsgrupp
under hösten 2020. Vissa ärenden bereds av den regionövergripande ledningsgrup-
pen. Förvaltningschefen har ingen ledningsgrupp för regionstyrelsens förvaltning.

Både centrala beredningsgruppen/regionstyrelsens beredningsgrupp och den reg-
ionövergripande ledningsgruppen hanterar en stor mängd ärenden under året och
lämnar förslag till förvaltningschefen om ärenden är klara för presidieberedning el-
ler inte. Förvaltningschefen leder enbart en av dessa grupper. Det innebär att för-
valtningschefen endast blir en del i beredningen i vissa fall. Det finns heller inte
några dokumenterade arbetsordningar eller liknande för centrala beredningsgrup-
pen/regionstyrelsens beredningsgrupp eller förvaltningschefens ledningsgrupp.
Sammantaget bedömer vi att funktionen och rutinerna för dessa forum är otillräck-
liga.

Beredningsprocessen för hälso- och sjukvårdsnämnden

Nedan beskriver vi hur hälso- och sjukvårdsnämndens beredningsprocess varit ut-
formad under år 2020.

Nämndsekreteraren fördelar externa ärenden i systemet Platina till de
tjänstepersoner som berörda chefer utsett till sakkunniga. Ansvariga che-
fer initierar och meddelar interna ärenden till hälso- och sjukvårdsförvalt-
ningens stabschef.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stabschef tar upp externa och interna
ärenden i stabsberedning. Stabsberedning består av stabschefen och med-
arbetare i hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab. De går igenom aktuella
ärenden och bedömer om enskilt ärende behöver behandlas av planerings-
mötet eller om det kan utredas vidare av sakkunnig. Vid tiden för vår
granskning fanns ingen arbetsordning eller motsvarande i ledningssyste-
met eller i diariet som reglerar vilket uppdrag stabsberedningen har.

Planeringsmötet består av hälso- och sjukvårdsdirektör, stabschef, control-
ler, HR-strateg etc. Hälso- och sjukvårdsdirektören bedömer om ärendet
kan utredas vidare av sakkunnig.

Sakkunnig tjänsteperson utreder och sammanställer ärendet.

Ansvarig verksamhets- alternativt områdeschef godkänner och lyfter ären-
det till stabschefen som förankrar med hälso- och sjukvårdsdirektören.

Hälso- och sjukvårdsdirektören avgör om ärendet är klart att gå vidare till
nämndens presidium eller om ärendet behöver behandlas av hälso- och
sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp.

Hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp utgör i vissa fall även ett
steg i beredningskedjan för nämndens ärenden. När ledningsgruppen be-
handlat ärendet bedömer hälso- och sjukvårdsdirektören om ärendet är
klart att gå vidare till nämndens presidium. Inte heller för hälso- och sjuk-
vårdsdirektörens ledningsgrupp finns någon arbetsordning eller motsva-
rande i ledningssystemet eller i diariet.

Nämndens presidium går igenom ärenden. Ordföranden fastställer slutlig
föredragningslista.

Aktuellt utskott går igenom ärenden och bereder förslag till beslut för
nämnden att ta ställning till. Nämndens utskott är arbetsutskott, utskott för
primärvård och tandvård eller utskott för funktionshinder och samverkan.

Hälso- och sjukvårdsnämnden fattar beslut alternativt kommer med förslag
till beslut till regionstyrelsen och regionfullmäktige.

Källa: Uppgifter från hälso- och sjukvårdsdirektören, stabschef och nämndsekreterare.

Delegationsärenden hanteras i särskild ordning

Ärenden som går att avgöra med delegations- eller vidaredelegationsbeslut går säl-
lan via beredningsprocessen. Det framkommer i intervju med hälso- och sjukvårds-
direktören och stabschefen. De intervjuade menar att sådana ärenden oftast hand-
lar om beslut som ryms och hanteras inom de respektive chefernas uppdrag. Det
finns inga särskilda mallar som rör ärendeberedning inför delegationsbeslut. Det är
upp till varje chef att själv bestämma hur sådana beslut bereds och bedöma om de
har befogenheter att besluta. Vid de veckovisa planeringsmöten som hälso- och
sjukvårdsdirektören leder händer det dock i enstaka fall att deltagarna bedömer att
olika ärenden kan avgöras med delegations- eller vidaredelegationsbeslut.

Hälso- och sjukvårdsdirektören har även ett investeringsråd som stöd i bered-
ningen inför beslut om medicinskt tekniska investeringar. Förutom chefer inom
hälso- och sjukvårdsförvaltningen har även servicedirektören och digitaliserings-
och teknikdirektören ingått i investeringsrådet under år 2020.

Vår kommentar

Vi bedömer att det finns risk att hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltningschef
inte tar aktiv del i beredningen förrän sent i processen. I praktiken ligger ett stort
ansvar på nämndesekreterarna att se till att ärendeberedningen fungerar då de
hanterar ett stort antal ärenden under året.

Det finns en stabsberedning som leds av stabschefen men där förvaltningschefen
inte ingår. Stabsberedningen behandlar stora mängder ärenden och lämnar förslag
till förvaltningschefen om ärenden är klara för presidieberedning eller inte. I vissa
fall fördelar stabsberedningen ärenden direkt till sakkunnig tjänsteperson utan att
förvaltningschefen tagit del i beredningen.

Det finns inga dokumenterade arbetsordningar eller liknande för stabsberedning,
planeringsmötet eller hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp. Sammanta-
get bedömer vi att rutinerna för dessa forum är otydliga.

Beredningsprocessen för regionala utvecklingsnämnden

Nedan beskriver vi hur regionala utvecklingsnämndens beredningsprocess varit ut-
formad under år 2020.

Ansvariga chefer initierar interna ärenden och meddelar nämndens sekre-
terare. Nämndens sekreterare samlar in och upprättar en förteckning över
externa och interna ärenden.

Tjänstepersonberedning är regionala utvecklingsdirektörens forum och be-
står av regional utvecklingsdirektör, stabschef, nämndsekreterare och sak-
kunniga etc. De går igenom externa och interna ärenden, planerar bered-
ningsgång, avgör om ärendet ska behandlas politiskt och fördelar till de
tjänstepersoner som ska vara sakkunniga i respektive ärende. Detta doku-
menteras av nämndens sekreterare, dock inte i Platina eftersom regionala
utvecklingsförvaltningen endast använder Platina som diariesystem. De
styrande principer som finns för tjänstepersonsberedningen härrör från
gamla regionförbundet. Formerna för tjänstepersonsberedningen besluta-
des inom förbundets ledningsgrupp den 26 november 2013. Det finns
ingen aktuell arbetsordning eller motsvarande för tjänstepersonsbered-
ningen i regionens ledningssystem eller i diariet.

Sakkunnig tjänsteperson utreder och sammanställer ärendet.

Regionala utvecklingsdirektören avgör beroende på frågans art i vilken del-
process ärendet ska vidarebehandlas. I många fall går ärendet först till de
berednings- och samverkansforum som finns tillsammans med länets kom-
muner och sedan till regionala utvecklingsnämnden. I andra fall går ären-
det till direkt till nämnden. Det finns också ärenden som enbart går till de
berednings- och samverkansforum som finns tillsammans med kommu-
nerna.

Berednings- och samverkansforum tillsammans med länets kommuner in-
nefattar kommunchefsberedning som leds av regionala utvecklingsdirektö-
ren. De innefattar även beredning för regional utveckling, primärkommu-
nala beredningen och dess arbetsutskott, beredningen för social välfärd
och hälsa samt beredning för utbildning och kompetensförsörjning. Dessa
forum utgör i vissa fall ett antal steg i beredningskedjan för nämndens
ärenden. De överlägger och kommer fram till gemensamt ställningsta-
gande.

Nämndens presidium går igenom ärenden. Ordföranden fastställer slutlig
föredragningslista.

Aktuellt utskott går igenom ärenden och bereder förslag till beslut för
nämnden att ta ställning till. Nämndens utskott är arbetsutskott, kollektiv-
trafikutskott eller kulturutskott.

Regionala utvecklingsnämnden fattar beslut alternativt kommer med för-
slag till beslut till regionstyrelsen och regionfullmäktige.

Källa: Uppgifter från regionala utvecklingsdirektören, stabschef och en tidigare nämndsekre-
terare.

Delegationsärenden hanteras i särskild ordning

Ärenden som kan avgöras med delegations- eller vidaredelegationsbeslut har sällan
behandlats i tjänstepersonberedningen. För delegations- och vidaredelegationsbe-
slut gäller andra rutiner. Detta framkommer i intervju med regionala utvecklingsdi-
rektören, stabschef och en tidigare nämndsekreterare. De intervjuade förklarar att
ärendetypen avgjort vilken sorts beslutsunderlag det handlat om. För exempelvis
beslut om finansiering från det så kallade 1.1-anslaget är det samma typ av un-
derlag för ett delegationsbeslut som om nämnden skulle beslutat. Oftast har reg-
ionala utvecklingsdirektören fått skriftliga underlag att gå igenom innan dessa be-
slut.

Vår kommentar

Granskningen visar att regionala utvecklingsnämndens förvaltningschef tar aktiv
del i beredningen. Förvaltningschefen leder tjänstepersonberedningen som i tidigt
skede går igenom ärenden, planerar beredningsgång, avgör om ärendet ska be-
handlas politiskt och fördelar till den som ska vara sakkunnig. De styrande principer
som finns för tjänstepersonsberedningen utgår dock från gamla regionförbundet.

De ärenden som tjänstepersonberedningen bedömer ska ingå i den samverkans-
process som nämnden har tillsammans med länets kommuner hanteras inlednings-
vis av den så kallade kommunchefsberedningen. Även kommunchefsberedningen
leds av regionala utvecklingsnämndens förvaltningschef.

Beredningen i praktiken under år 2020

Revisionskontorets stickprov

I vårt stickprov har vi undersökt tio ärenden som behandlades av regionstyrelsen
under år 2020, tio som behandlades av hälso- och sjukvårdsnämnden och tio som
behandlades av regionala utvecklingsnämnden. Vi har också undersökt tio delegat-
ionsbeslut för var och en av förvaltningscheferna.

Figur: Sammanfattning av revisionskontorets stickprov av beslutsunderlag

Regionstyrelsen

Tjänsteskrivelser användes i sex av tio ärenden. I två av dessa tjänsteskrivelser
framgick inte vem som skrivit dem. I övriga fall bestod underlagen av andra doku-
ment som exempelvis protokollsutdrag från arbetsutskottet, utredning etc. I tre av
tio ärenden framgick inte alls vem som skrivit eller sammanställt materialet.

I varje tjänsteskrivelse framgick sakliga motiv till förslaget med varierande kvalitet
och omfattning.

I alla ärenden utom ett framgick vilka politiska beredningsforum som ärendena
hade passerat.

Delegations-/vidaredelegationsbeslut:

I två av tio delegationsbeslut användes tjänsteskrivelse. Oftast bestod underlagen
av övrig information som exempelvis fakturor, avtal, utvärderingsprotokoll etc. I
alla delegationsbeslut utom ett framgick vem som skrivit eller sammanställt un-
derlaget.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Tjänsteskrivelser användes i åtta av tio ärenden. I samtliga tjänsteskrivelser fram-
gick vem som skrivit dem. I övriga fall bestod underlagen av andra dokument som
remissvar och utredning etc. I ett av tio ärenden framgick inte alls vem som skrivit
eller sammanställt materialet.

I flera ärenden är de sakliga motiven till förslaget otydliga. I ett av fallen är fram-
ställningen saklig och innehållsrik.

I alla ärenden utom ett framgick vilka politiska beredningsforum som ärendena
hade passerat.

Delegations-/vidaredelegationsbeslut:

I ett av tio delegationsbeslut användes tjänsteskrivelse. Författaren framgick i tjäns-
teskrivelsen. I övriga fall bestod underlagen av andra dokument som upphandlings-
rapport, avtal, tabell etc. I fem av tio ärenden saknades dokumenterade beslutsun-
derlag helt i nämndens protokoll och i diariet.

Regionala utvecklingsnämnden

Tjänsteskrivelse användes i ett av tio ärenden. I tjänsteskrivelsen framgick vem som
skrivit den. I övriga fall bestod underlagen av andra dokument som exempelvis pro-
tokollsutdrag från arbetsutskottet, PM, plan etc. I mer än hälften av ärendena
framgick inte alls vem som skrivit eller sammanställt materialet.

I underlagen framgick sakliga motiv till förslaget med varierande kvalitet och om-
fattning.

I alla ärenden utom ett framgick vilka politiska beredningsforum som ärendena
hade passerat.

Delegations-/vidaredelegationsbeslut:

I inget av de tio delegationsbeslut vi undersökt användes tjänsteskrivelse. I samtliga
fall saknades dokumenterade beslutsunderlag helt i nämndens protokoll och i dia-
riet. I samtliga fall saknades information om vem som skrivit eller sammanställt
materialet.

Källa: Se bilaga 3 vilka ärenden som ingick i stickprovet.

Återremittering av beslut

Vår protokollgranskning visar att styrelsen och nämnderna inte återremitterade
några ärenden till förvaltningarna under år 2020 på grund av brister i beslutsun-
derlagen. I våra intervjuer med ledamöter i styrelsen och nämnderna bekräftas bil-
den av att återremittering är ovanligt.

Bland de ledamöter i styrelsen och nämnderna vi intervjuat finns upplevelsen att
tjänstepersonerna är kompetenta och har rätt sakkunskap men även att kvaliteten
på beslutsunderlagen skiftat. Några ledamöter menar bland annat att underlagen
ofta varit alltför omfattande och osorterade. I vissa ärenden har underlagen exem-
pelvis bestått av dokumentation på flera hundra sidor per sammanträde utan läs-
hänvisningar och med varierande struktur.

Beredning inför fullmäktigebeslut

Vid flertalet tillfällen under år 2020 har fullmäktige beslutat om ärenden som hand-
lat om hälso- och sjukvårdsnämndens och regionala utvecklingsnämndens verk-
samheter. I flera fall framgår det inte av fullmäktiges protokoll att berörd nämnd
yttrat sig om ärendet. Det framgår inte heller i nämndprotokollen att berörd
nämnd behandlat ärendet. I samtliga av dessa fall har ärendena beretts av region-
styrelsen. Tabellen nedan visar vilka ärendet det handlat om.

Tabell: Ärenden i fullmäktige där berörd nämnd inte deltog i beredningen

Datum

Ärende i fullmäktige

Iakttagelse

Vår kommentar

2020-02-25

§ 10 Motion nr 6-2019. Vaccinat-
ionsprogram för 65 +

Hälso- och sjukvårdsnämnden
deltog inte i beredningen.

Vaccinering berör hälso- och
sjukvårdsnämnden.

2020-02-25

§ 17 Revidering av attestregle-
mente och tillämpningsanvis-
ningar

Hälso- och sjukvårdsnämnden
och regionala utvecklingsnämn-
den deltog inte i beredningen.

Attestreglementet berör alla
nämnders verksamheter.

2020-02-25

§ 20 Driftsformer för den all-
männa barn- och ungdomstand-
vården i Västerbottens län

Hälso- och sjukvårdsnämnden
deltog inte i beredningen.

Barn- och ungdomstandvård
berör hälso- och sjukvårds-
nämnden.

2020-02-25

§ 21 Ändring av budget 2020

Hälso- och sjukvårdsnämnden
och regionala utvecklingsnämn-
den deltog inte i beredningen.

Budgetförändringarna berör
alla nämnder.

2020-04-21

§ 38 Deltagande på distans vid
nämnds- och fullmäktigemöten

Hälso- och sjukvårdsnämnden
och regionala utvecklingsnämn-
den deltog inte i beredningen.

Distansmöten berör alla
nämnders ledamöter.

2020-04-21

§ 39 Region Västerbottens ägar-
policy

Regionala utvecklingsnämnden
deltog inte i beredningen.

Ägarstyrning berör regionala
utvecklingsnämnden.

2020-04-21

§ 40 Generellt ägardirektiv för
Region Västerbottens bolag

Regionala utvecklingsnämnden
deltog inte i beredningen.

Ägarstyrning berör regionala
utvecklingsnämnden.

2020-04-21

§ 42 Gemensam instruktion till
ägarombud inför bolagsstämma
år 2020

Regionala utvecklingsnämnden
deltog inte i beredningen.

Ägarstyrning berör regionala
utvecklingsnämnden.

2020-04-21

§ 46 Avgiftsfri influensavaccinat-
ion för riskgrupper

Hälso- och sjukvårdsnämnden
deltog inte i beredningen.

Vaccinering berör hälso- och
sjukvårdsnämnden.

2020-04-21

§ 48 Slopad patientavgift för sent
avbokat besök

Hälso- och sjukvårdsnämnden
deltog inte i beredningen.

Patientavgifter berör hälso-
och sjukvårdsnämnden.

2020-04-21

§ 49 Uppdrag till regionstyrelsen
att besluta i regionfullmäktiges
ställe med anledning av covid-19

Hälso- och sjukvårdsnämnden
och regionala utvecklingsnämn-
den deltog inte i beredningen.

Ett generellt mandat som be-
rör alla nämnder.

2020-06-16

§ 71 Deltagande på distans vid
nämnds- och fullmäktigemöten

Hälso- och sjukvårdsnämnden
och regionala utvecklingsnämn-
den deltog inte i beredningen.

Distansmöten berör alla
nämnders ledamöter.

2020-06-16

§ 74 Driftsformer för den all-
männa barn- och ungdomstand-
vården i Västerbottens län

Hälso- och sjukvårdsnämnden
deltog inte i beredningen.

Barn- och ungdomstandvård
berör hälso- och sjukvårds-
nämnden.

2020-06-16

§ 76 Förlängning av giltighetstid
för Folkhälsopolitisk strategi,
Funktionshinderpolitisk strategi

Hälso- och sjukvårdsnämnden
deltog inte i beredningen.

Frågor om funktionshinder
och habilitering berör hälso-
och sjukvårdsnämnden.

och strategisk jämställdhets- jäm-
likhetsplan

2020-06-16

§ 77 Årsarvode för ordföranden i
Länstrafiken AB

Regionala utvecklingsnämnden
deltog inte i beredningen.

Kollektivtrafikfrågor berör
regionala utvecklingsnämn-
den.

2020-06-16

§ 83 Egenavgift för serologisk
testning avseende Covid-19

Hälso- och sjukvårdsnämnden
deltog inte i beredningen.

Testning avseende covid-19
berör hälso- och sjukvårds-
nämnden.

2020-09-22

§ 96 Avveckling av den gemen-
samma kostnämnden med Lyck-
sele kommun

Hälso- och sjukvårdsnämnden
deltog inte i beredningen.

Produktion av mat till hälso-
och sjukvården berör hälso-
och sjukvårdsnämnden.

2020-09-22

§ 99 Motion nr 15-2019. Kom-
munoption på FVIS

Hälso- och sjukvårdsnämnden
deltog inte i beredningen.

FVIS och journalsystem för
hälso- och sjukvården berör
hälso- och sjukvårdsnämn-
den.

2020-09-22

§ 100 Motion nr 16-2019. Vacci-
nationsprogram mot HPV för poj-
kar

Hälso- och sjukvårdsnämnden
deltog inte i beredningen.

Vaccinering berör hälso- och
sjukvårdsnämnden.

Källa: Regionfullmäktiges protokoll

Kontroller av ärendeberedningens kvalitet

Styrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens internkontrollplaner år 2020 innehöll
aktiviteten ”Kontroll att tjänsteskrivelse används vid beredande av ärenden” inför
beslut. Styrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har genomfört stickprov på 20
beslut vardera. Resultaten redovisades i delårsrapporterna per augusti 2020. Både
styrelsen och nämnden uppgav att kontrollerna visade att några ärenden saknade
tjänsteskrivelse. Styrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden bedömde ”att det inte
handlar om några allvarliga brister”.

Regionala utvecklingsnämndens internkontrollplan innehöll kontroller om system-
stödet Platina fungerar fullt ut när det gäller nämndsadministration. Kontrollerna
skulle genomföras i oktober 2020. I samband med vår granskning fanns inget doku-
menterat resultat.

Vår kommentar

I de flesta ärenden i vårt stickprov som behandlades i styrelsen eller hälso- och
sjukvårdsnämnden fanns tjänsteskrivelser. Tjänsteskrivelser förekom i betydligt
lägre utsträckning inom regionala utvecklingsnämnden. Det går inte alltid att följa
beredningsprocessen i de ärenden vi undersökt. Vi har inte utvärderat om besluts-
underlagen varit ändamålsenliga, men kan konstatera att kvaliteten på underlagen
varierade.

Gällande delegationsbeslut för hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utveckl-
ingsnämnden saknades beslutsunderlag i en majoritet av de ärenden vi undersökt.
De saknades också uppgift om vem som skrivit eller sammanställt materialet i de
festa ärenden. Beslutsunderlag och uppgift om vem som skrivit eller sammanställt
materialet framgick i högre utsträckning för de delegationsbeslut som rör styrelsen.
Avsaknad av underlag och uppgift om vem som tagit fram underlagen innebär för-
sämrad spårbarhet och insyn i de beslut som tjänstepersoner fattar på de förtroen-
devaldas vägnar.

Vi konstaterar att fullmäktige vid flera tillfällen under året beslutat om ärenden
som rör hälso- och sjukvårdsnämnden eller regionala utvecklingsnämnden, men
som endast beretts av styrelsen. Det framgår inte av fullmäktiges eller nämndernas
protokoll att berörd nämnd deltagit i beredningen eller fått möjlighet att yttra sig.

Svar på revisionsfrågor

Vår samlade bedömning är att ärendeberedningen inom regionstyrelsens, hälso-
och sjukvårdsnämndens och regionala utvecklingsnämndens ansvarsområden inte
varit ändamålsenlig under år 2020.

Revisionsfråga

Bedömning

Vår kommentar

Har regionstyrelsen,
hälso- och sjukvårds-
nämnden och region-
ala utvecklingsnämn-
den säkerställt att det
fanns tillräckliga ruti-
ner för ärendebered-
ningen?

Varken styrelsen eller nämnderna hade aktuella styr-
dokument för ärendeberedning. De styrdokument
som fanns innehöll inga anvisningar om förvaltnings-
chefernas ansvar. Dokumenten saknade också anvis-
ningar om hur beredning inför fullmäktiges beslut ska
gå till.

Har regionstyrelsen,
hälso- och sjukvårds-
nämnden och region-
ala utvecklingsnämn-
den säkerställt att
ärenden beretts i till-
räcklig utsträckning?

Förvaltningscheferna har delegerat arbetet med att
fördela inflödet av ärenden till styrelsen och nämn-
derna till en ”beredningsgrupp” som främst bestått
av tjänstepersoner från styrelsens förvaltning. Det
har varit lägre representation från hälso- och sjuk-
vårdsförvaltningen och regionala utvecklingsförvalt-
ningen. Det finns risk att gruppens sammansättning
innebär att viktiga frågor inte hanteras strategiskt el-
ler inte uppmärksammas av förvaltningschefer och
politisk ledning i tid.

Beredningsprocessen för regionala utvecklingsnämn-
den är förhållandevis välutvecklad. Styrelsen behöver
dock se till att regiondirektören blir mer aktiv och
stärker sin styrning och kontroll över beredningsar-
betet. Även hälso- och sjukvårdsnämnden behöver se
till att hälso- och sjukvårdsdirektören utvecklar styr-
ningen och kontrollen över beredningen. Passivt age-
rande från förvaltningscheferna riskerar leda till osä-
ker hantering av viktiga ärenden genom en stor del av
kedjan. Det är otydligt vilka roller personer och grup-
peringar har i beredningen för styrelsen och hälso-
och sjukvårdsnämnden.

Har regionstyrelsen,
hälso- och sjukvårds-
nämnden och region-
ala utvecklingsnämn-
den följt upp och ut-
värderat sina system
för ärendeberedning?

Varken styrelsen eller nämnderna har utvärderat sina
system för ärendeberedning. Styrelsen och hälso- och
sjukvårdsnämnden har dock genomfört kontroller av
förekomsten av tjänsteskrivelser. Vi ser flera exempel
på utvecklingsområden i granskningen som styrelsen
och nämnderna hade kunnat upptäcka om de utvär-
derat beredningen.

Revisionskontorets samlade bedömning

Region Västerbotten är en organisation som består av flera myndigheter, det vill
säga styrelser och nämnder med förtroendevalda ledamöter. Dessutom finns en
förvaltning kopplad till varje styrelse och nämnd. Sedan föregående granskning år
2018 har regionens ansvarsområde vuxit. Bland annat har regionala utvecklings-
nämnden tillkommit. På grund av förändringarna är det inte möjligt att göra exakta
jämförelser.

För att de förtroendevalda ledamöterna ska kunna fatta välgrundade beslut behö-
ver de tillgång till väl beredda underlag som utarbetats av tjänstepersoner inom
förvaltningarna. En skillnad sedan förra granskningen är att tjänstepersonerna i
högre utsträckning tar fram tjänsteskrivelser som del i beslutsunderlagen för reg-
ionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta är positivt. Det finns dock
områden som alltjämt behöver utvecklas.

Styrdokument som reglerar ärendeberedningen

Det behövs tydliga styrdokument som reglerar ärendeberedningen och vägleder
chefer och medarbetare i beredningsarbetet. Granskningen visar att det inte finns
aktuella styrdokument som är formellt beslutade. I de instruktioner som finns
framgår inte tydligt hur sortering av ärenden till rätt nämnd ska gå till samt vilket
ansvar och vilken roll förvaltningscheferna har i beredningen.

Fullmäktige avgör om ett enskilt ärende är tillräckligt berett eller inte. Regionstyrel-
sen har i uppdrag att avgöra hur fullmäktiges ärenden ska beredas i de fall fullmäk-
tige inte beslutat annat. Det är därför rimligt att aktuella styrdokument för ärende-
beredningen innehåller anvisningar för hur regionen ska kunna efterleva kommu-
nallagens bestämmelser om nämndernas beredning inför fullmäktiges beslut. Det
är inte tillräckligt att styrdokumenten anger att ärenden som fullmäktige beslutar
om alltid ska beredas av regionstyrelsen. Det är viktigt att beslut av fullmäktige
grundar sig på allsidigt belysta underlag som tagits fram av de nämnder vars verk-
samheter berörs av besluten. Varje nämnd bör i normalfallet alltid få yttra sig i ett
ärende som berör nämndens verksamhet.

Förvaltningschefernas strategiska ansvar

Antalet ärenden inom regionen är omfattande varje år. Styrelsen, hälso- och sjuk-
vårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden bereder inför fullmäktige och
beslutar i många frågor. Vi ser att förvaltningscheferna inte lett eller deltagit i den
regionövergripande ”beredningsgrupp” som har uppdrag att sortera inflödet av
ärenden. Beredningsgruppen har dessutom haft låg representation från hälso- och
sjukvårdsförvaltningen och regionala utvecklingsförvaltningen. Det finns flera risker
med denna sammansättning: dels att viktiga frågor inte hanteras strategiskt eller
inte uppmärksammas av förvaltningschefer och politisk ledning i tid, dels att speci-
fika ärenden inte tas upp för beredning av den nämnd som berörs. Vi ser flera ex-
empel under året där nämnder som berörs av fullmäktiges beslut inte tillfört sina
synpunkter till beslutsunderlagen.

Enligt kommunallagen har regiondirektören en ledande ställning bland de andra
förvaltningscheferna och har på uppdrag av styrelsen ett samordnande ansvar
inom regionen. Insatserna med att fördela ärenden inom regionen behöver därför

stärkas och arbetet behöver ledas av regiondirektören och övriga förvaltningsche-
fer.

Förvaltningscheferna ska leda och fördela arbetet inom förvaltningen. Det handlar
inte om att förvaltningscheferna ska ha detaljkunskap om verksamheterna, men
som högsta chefer under nämnderna ska de ha de beredskap att hantera frågor
som kan aktualiseras med kort varsel. Det är därför rimligt att förvaltningscheferna
har kontroll över att de ärenden som berörd nämnd ska besluta om eller bereda in-
för fullmäktige blir en del av de olika beredningsprocesserna i ett tidigt skede.

Förvaltningschefernas kontroll över beredningsinsatserna

Granskningen visar även att regiondirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören
behöver stärka sin ledning och ta kontroll över ärendeberedningen för styrelsen
och hälso- och sjukvårdsnämnden. Det handlar om att tidigt prioritera och planera
de fortsatta beredningsaktiviteterna. En del frågor behöver kanske inte utredas vi-
dare, andra ärenden måste kanske prioriteras om tidsmässigt. I vissa fall kan det
handla om att styrelsen eller nämndens ledamöter behöver snabb information för
att kunna agera.

Behovet av förbättringar gäller särskilt styrelsens beredningsprocess. Den centrala
beredningsgruppen/regionstyrelsens beredningsgrupp behandlar en stor mängd
ärenden varje år men leds inte av regiondirektören. Där passerar även många ären-
den som är regionövergripande. Regiondirektörens samordnande ansvar i regionen
innebär att regiondirektören behöver finnas med i ärendeberedningen och göra
överväganden redan från början.

Regionala utvecklingsnämnden har en mer utvecklad ärendeberedning. Vi ser att
regionala utvecklingsdirektören tar aktiv del i beredningen. Regionala utvecklings-
direktören leder tjänstepersonberedningen som tidigt går igenom ärenden, plane-
rar och bedömer vilka ärenden ska behandlas politiskt samt gör avvägningar om
vilka sakkunniga tjänstepersoner som är lämpliga. Ett annat exempel är de ärenden
som rör regionala utvecklingsnämnden och som bereds via den samverkansmodell
som regionen har tillsammans med länets kommuner. Dessa ärenden behandlas in-
ledningsvis av kommunchefsberedningen, ett forum som regionala utvecklingsdi-
rektören också leder.

Betydelsen av en fungerande kvalitetssäkring

Utöver det strategiska perspektivet behöver beredningsprocessen även fungera ur
ett kvalitetssäkringsperspektiv. I vår granskning ser vi att kvaliteten på beslutsun-
derlagen har varierat. Vi anser att kvalitetssäkringen av beslutsunderlagen behöver
utvecklas.

Beslutsunderlagens kvalitet påverkas av hur pass väl genomförd utredningen är
och hur underlagen formuleras. Underlag med hög kvalitet ger regionfullmäktige,
styrelser och nämnder en god grund för besluten. Underlagen måste vara sakliga,
tillförlitliga och allsidigt belysta så att de lever upp till förvaltningslagens krav på
följsamhet till rättsordningen samt objektivitetsprincipen. Kvalitativa beslutsun-
derlag ger också utomstående möjlighet till insyn i hur olika ärenden behandlas.
Här finns ett demokratiskt perspektiv: En fungerande ärendeberedning med un-
derlag som har hög kvalitet bidrar till ökad tilltro till de beslut som fattas inom reg-
ionen.

10.

Rekommendationer

Rekommendationer till regionstyrelsen

•

Följ upp och utvärdera kvaliteten på beredningsprocessen och beslutsun-
derlagen för de ärenden som behandlas av styrelsen.

Rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden

•

Följ upp och utvärdera kvaliteten på beredningsprocessen och beslutsun-
derlagen. Utvärderingen bör även innefatta delegations- och vidaredele-
gationsbeslut.

Rekommendationer till regionala utvecklingsnämnden

•

Säkerställ att förvaltningschefen stärker sin kontroll över arbetet med att
sortera flödet av ärenden inom regionen som berör nämnden.

•

Följ upp och utvärdera kvaliteten på beredningsprocessen och beslutsun-
derlagen. Utvärderingen bör även innefatta delegations- och vidaredele-
gationsbeslut.

2021-01-25

Marcus Rönnegard
Sakkunnig

Revisionskontoret
Region Västerbotten

Bilaga 1

Nedbrytning av revisionsfrågorna

Nedan redovisas hur revisionsfrågorna brutits ner i samband med granskningsar-
betet.

1. Har regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklings-
nämnden säkerställt att det finns tillräckliga rutiner för ärendeberedningen?

•

Har det funnits rutiner för beredningsprocessen som anger en tydlig roll-
och ansvarsfördelning?

•

Har det funnits rutiner för hur ett ärende ska beredas av styrelsen eller
nämnden innan det avgörs av fullmäktige?

•

Har det funnits stödinsatser och stöddokument för ärendeberedning?

2. Har regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklings-
nämnden säkerställt att ärenden bereds i tillräcklig utsträckning?

•

Har beredningen följt den roll- och ansvarsfördelning som gäller enligt full-
mäktiges reglementen och styrelsens eller nämndens egna rutiner?

•

Har de chefer och medarbetare som arbetar med beredning använt de
stöddokument och -system som finns?

•

Har förvaltningschefen sett till att ärenden är beredda innan de behandlas
av styrelsen eller nämnden?

•

Har styrelsen och nämnderna haft tillgång till tjänsteskrivelser eller andra
underlag när de ska fatta beslut?

•

Har nämnderna deltagit i beredningen av ärenden som ska beslutas av full-
mäktige och som berör den egna verksamheten?

3. Har regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklings-
nämnden följt upp och utvärderat sina system för ärendeberedning?

•

Har styrelsen och nämnderna följt upp och kontrollerat att chefer och
medarbetare följer rutinerna för ärendeberedning?

•

Har styrelsen och nämnderna följt upp och kontrollerat att chefer och
medarbetare använder de stöddokument och -system som finns?

•

Har styrelsen och nämnderna utvärderat kvaliteten i ärendeberedningen?

Bilaga 2

Dokument som ingått i granskningen

Regionstyrelsen

Bild av ärendeberedningsprocessen för regionstyrelsen (från kanslichefen 2020-09-
23)
Mötesanteckningar för central beredningsgrupp år 2020
Mötesanteckningar för regiondirektörens ledningsgrupp år 2020
Protokoll för regionstyrelsen år 2020
Regiondirektörens beslutslogg år 2020
Regiondirektörens instruktion (beslutad av regionstyrelsen den 12 mars 2019, § 50)
Regionstyrelsens internkontrollplan år 2020
Rutin för ansvars- och rollfördelning i ärendeberedningsprocessen i Västerbottens
läns landsting (beslutad av landstingsstyrelsen den 4 april 2017, § 60)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Bild av ärendeberedningsprocessen för hälso- och sjukvårdsnämnden (från stabs-
chefen 2020-09-25)
Excelfil med interna ärenden för stabsberedning år 2020
Mötesanteckningar för hälso- och sjukvårdsdirektörens investeringsråd år 2020
(”Beredningsrådet”)
Mötesanteckningar för hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp år 2020
Protokoll för hälso- och sjukvårdsnämnden år 2020
Rutin för ansvars- och rollfördelning i ärendeberedningsprocessen i Västerbottens
läns landsting (beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden den 12 april 2017, § 60)
Rutin för ärendeberedning inom VO sjukhusvård (giltiga från och med den 16 okto-
ber 2017)

Regionala utvecklingsnämnden

Bild av ärendeberedningsprocessen för regionala utvecklingsnämnden (från
nämndsekreterare 2020-09-22)
En förändrad tjänstemannaberedning (PM daterad 2013-11-26)
Mötesanteckningar från regionala utvecklingsdirektörens ledningsgrupp år 2020
Protokoll för regionala utvecklingsnämnden år 2020
Regionala utvecklingsnämndens internkontrollplan år 2020

Övriga dokument

Allmän information på intranätet om ärendeberedning 2020-11-06 (linda.vll.se/Or-
ganisation/Om regionen/Ärendeberedning)
Excel- och Wordfiler med ärenden som behandlats inom den regionövergripande
beredningsgruppen (från hälso- och sjukvårdsförvaltningens stabschef 2020-09-25
och från kanslichefen 2020-10-27)
Mall för tjänsteskrivelser
Manual för ärendeberedning (daterad 2019-04-15)
Regionfullmäktiges protokoll för år 2020

Bilaga 3

Revisionskontorets stickprov

Regionstyrelsen

2020-02-05, § 6, RS 5-2020
Regionstyrelsens uppsikt över Länstrafiken i Västerbotten AB
2020-02-05, § 15, RS 1735-2019
Verksamhetsövergång av reseservice till Länstrafiken AB
2020-02-05, § 19, RS 1716-2019
Revidering av attestreglemente och tillämpningsanvisningar
2020-02-05, § 25, 1528-2019
Avgifter inom folkhögskolestyrelsens verksamhetsområde läsåret 2020-2021
2020-02-05, § 28, RS 1725-2019
Driftsformer för den allmänna barn- och ungdomstandvården
2020-06-01, § 111, RS 760-2020
Ansökan om medel till Guldstadens kvinnojour
2020-06-01, § 118, RS 718-2020
Remiss hälso- och sjukvård i det civila försvaret. SOU 2020:23
2020-06-01, § 119, RS 813-2020
Säkerhetsskyddsplan för Region Västerbotten
2020-06-01, § 120, RS 761-2020
Lokalombyggnad Skellefteå lasarett, byggnad 104-106 gyn-förlossningsvården
2020-06-01, § 136, RS 448-2020
Utökning av budgetram för kollektivtrafiken 2020

Delegations- och vidaredelegationsbeslut:

Återanmält 2020-02-4—5, RS 1727-2019
Avskrivning av vårdfakturor över 100 000 kr. Faktura nummer 13470562219 och 13470538110.
2019-12-11 Regiondirektör
Återanmält 2020-02-4—5, RS 1062-2019
Brandskyddsutbildning. Tilldelningsbeslut. 2019-12-23 Servicedirektör
Återanmält 2020-02-05, RS 1785:1-2019
Gallringsframställan om gallring av kapselundersökningar lagrade å CD-ROM.
2019-11-22 Regionarkivarie
Återanmält 2020-02-05, RS 1390:3-2019
Drift av Café Kristallen. Tilldelningsbeslut. 2020-01-07 Regiondirektör
Återanmält 2020-02-05, RS 1320:5-2019
Laser, märkning. Leveransavtal med Signcom AB. 2020-01-07 Digitaliserings- och teknikdirektör
Återanmält 2020-06-01, RS 739:1-2020
Delegering av firmateckningsrätt inom regionala utvecklingsnämndens verksamhetsområde.
2020-04-27 Regiondirektören
Återanmält 2020-06-01, RS 234:4-2020
Controller FVIS. IT-konsulttjänster. Leveransavtal med Sogeti Sverige AB.
2020-05-07 Digitaliserings- och teknikdirektör
Återanmält 2020-06-01, RS 800-2020
Strategisk investering. Skellefteå byggnad 145, nybyggnad. 2020-05-11 Regiondirektör
Återanmält 2020-06-01, RS 802:1-2020
Reinvestering, NUS, by 3A. Terassbjälklag, tak till sterilcentralen. Beslut.
2020-05-11 Regiondirektör
Återanmält 2020-06-01, RS 110:4-2020
Dragtruckar- Ramavtal med Toyota Material Handling Sweden AB. 2020-05-13 Servicedirektör

Hälso- och sjukvårdsnämnden

2020-03-25, § 22, HSN 274-2020
Handlingsplan för att nå vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin
2020-03-25, § 26, HSN 302-2020
Månadsrapport per februari 2020
2020-03-25, § 27, HSN 331-2020
Hälso- och sjukvårdsnämndens underlag för plan och budget 2021

Bilaga 3

2020-03-25, § 28, HSN 332-2020
Tilläggsbudget 2020
2020-03-25, § 30, HSN 300-2020
Revidering av hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning
2020-03-25, § 32, HSN 303-2020
Patientsäkerhetsberättelse 2019
2020-06-12, § 68, HSN 178-2020
Granskning Vården till barn och unga med psykisk ohälsa behöver bli bättre
2020-06-12, § 69, HSN 604-2020
Remissvar Ändring i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosäte-
nas roll för det livslånga lärandet
2020-06-12, § 71, HSN 276-2020
Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade
2020-06-12, § 76, HSN 388-2019
Dosdispensering av läkemedel i öppenvård. Regional upphandling

Delegations- och vidaredelegationsbeslut:

Återanmält 2020-03-25, HSN 35:8-2020
Anställning av personal och sättande av lön i samband med anställning. Uppföljning av HSD vidare-
delegation 2020-01. 2020-02-01 Beslutsfattare framgår inte.
Återanmält 2020-03-25, HSN 126:3-2020
Ögonklinik. Medicintekniska produkter. Beslutade investeringar mindre än 1,5 mkr.
2020-02-17 Hälso- och sjukvårdsdirektör
Återanmält 2020-03-25, HSN 1176:3-2019
Sjukhussängar, hydrauliska. Tilldelningsbeslut. 2020-02-18 Hälso- och sjukvårdsdirektör
Återanmält 2020-03-25, HSN 31:4-2020
Beslut om nyttjande av bemanningsföretag. 2020-02-24 Hälso- och sjukvårdsdirektör
Återanmält 2020-03-25, HSN 888:5-2019
Kvalitetsgranskning, ST-utbildning. Upphandling. Avtal med läkarnas institut för professionell ut-
veckling i sjukvården LIPUS AB. 2020-02-24 FOU-direktör
Återanmält 2020-06-12. Diarienummer, ärendets rubrik och beslutsdatum framgår inte i nämn-
dens protokoll eller av diariet.
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Återanmält 2020-06-12. Diarienummer, ärendets rubrik och beslutsdatum framgår inte i nämn-
dens protokoll eller av diariet.
Områdes/verksamhetschef
Återanmält 2020-06-12. Diarienummer, ärendets rubrik och beslutsdatum framgår inte i nämn-
dens protokoll eller av diariet.
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Återanmält 2020-06-12, Diarienummer, ärendets rubrik och beslutsdatum framgår inte i nämn-
dens protokoll eller av diariet.
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Återanmält 2020-06-12, Diarienummer, ärendets rubrik och beslutsdatum framgår inte i nämn-
dens protokoll eller av diariet.
Områdes-/Verksamhetschef

Regionala utvecklingsnämnden

2020-04-22, § 81, RUN 231-2019
Fördyringar av NLC Storuman-projektet del 2
2020-04-22, § 82, RUN 20-2020
Umeå kommuns medlemsavgift till Mediacenter
2020-04-22, § 87, KTM 21-2019
Kollektivtrafikplan för Region Västerbotten 2021-2023
2020-04-22, § 88, KTM 15-2020
Svar på skrivelse angående bristande bussförbindelser till Vilhelminas fjälldalar
2020-04-22, § 90, KTM17-2020
Tåginformation på länstrafikens monitorer
2020-05-28, § 97, RUN 241-2020
Delårsrapport per april 2020

Bilaga 3

2020-05-28, § 99, RUN 219-2020
Yttrande över remiss Hållbar slamhantering. Betänkande SOU 2020:03
2020-05-28, § 105, RUN 243-2020
Projektbeslut: Aejlies - utveckling av samiskt centrum i Tärnaby
2020-05-28, § 108, RUN 246-2020
Projektbeslut: Intensifiering - Norrbotniabanan 2020-2024
2020-05-28, § 115, RUN 50-2020
Omfördelning av beslutsutrymme inom regionala utvecklingsanslaget 1:1

Delegations- och vidaredelegationsbeslut:

Återanmält 2020-04-22, RUN 55-2020
Diarienummer, ärendets rubrik, beslutsdatum och beslutsfattare framgår inte i nämndens proto-
koll eller av diariet.
Återanmält 2020-04-22, RUN 55-2020
Diarienummer, ärendets rubrik, beslutsdatum och beslutsfattare framgår inte i nämndens proto-
koll eller av diariet.
Återanmält 2020-04-22, RUN 55-2020
Diarienummer, ärendets rubrik, beslutsdatum och beslutsfattare framgår inte i nämndens proto-
koll eller av diariet.
Återanmält 2020-04-22, RUN 55-2020
Diarienummer, ärendets rubrik, beslutsdatum och beslutsfattare framgår inte i nämndens proto-
koll eller av diariet.
Återanmält 2020-04-22, RUN 55-2020
Diarienummer, ärendets rubrik, beslutsdatum och beslutsfattare framgår inte i nämndens proto-
koll eller av diariet.
Återanmält 2020-05-28, RUN 55-2020
Diarienummer, ärendets rubrik, beslutsdatum och beslutsfattare framgår inte i nämndens proto-
koll eller av diariet.
Återanmält 2020-05-28, RUN 55-2020
Diarienummer, ärendets rubrik, beslutsdatum och beslutsfattare framgår inte i nämndens proto-
koll eller av diariet.
Återanmält 2020-05-28, RUN 55-2020
Diarienummer, ärendets rubrik, beslutsdatum och beslutsfattare framgår inte i nämndens proto-
koll eller av diariet.
Återanmält 2020-05-28, RUN 55-2020
Diarienummer, ärendets rubrik, beslutsdatum och beslutsfattare framgår inte i nämndens proto-
koll eller av diariet.
Återanmält 2020-05-28, RUN 55-2020
Diarienummer, ärendets rubrik, beslutsdatum och beslutsfattare framgår inte i nämndens proto-
koll eller av diariet.