Tidningen Hälsa och vård i Västerbotten 2024

Produktion: Regionens kommunikationsstab
Postadress: Region Västerbotten, 901 89 Umeå
Redaktörer: Kommunikationsstaben,
Region Västerbotten
Madelene Holmgren, 090-785 72 26,
madelene.holmgren@regionvasterbotten.se
Robyn Wallén, 073-048 31 66,
robyn.wallen@regionvasterbotten.se
Jan Alfredsson

Grafisk form: Pondus Kommunikation AB
Kommunikationsdirektör: Malin Åberg, 090-785 72 23,
malin.aberg@regionvasterbotten.se
Tryckeri: Stibo Complete, Katrineholm 2024
Omslagsfoto: Patrick Degerman
Fotografier där inget annat anges: Mostphotos bildbyrå

1177 är Sveriges samlingsplats för
råd, information, inspiration och
e-tjänster för din hälsa och vård.

F OTO : L I N N J O H A N S S O N

Se din kallelse på 1177.se

Du som ska på ett vårdbesök i Västerbottens län kan se vissa av dina
kallelser genom att logga in på 1177.se. Det gör att du får kallelsen
fortare än med vanlig post och du kan läsa den var du än är.

Målet är att alla kallelser i den öppna

hälso- och sjukvården ska kunna skickas

via 1177.se. Öppenvård är all vård som

inte kräver att du blir inlagd på sjukhus.

I början kommer Region Västerbotten

att skicka kallelserna dubbelt. Du får din

kallelse både till din inkorg på 1177.se och

till din digitala brevlåda. Du som inte har

en digital brevlåda får kallelsen till 1177.se

och hem till dig med vanlig post.

1177.se/vasterbotten/digitalakallelser-rv

Nu får du frikort

automatiskt

Du får nu automatiskt ett frikort
när du nått upp till gränsen
för högkostnadsskydd för den
öppna hälso- och sjukvården.
Högkostnadsskydd är en gräns för
hur mycket du behöver betala för
dina besök under tolv månader.

F OTO : KL A S S J Ö B E R G

Region Västerbotten har elektroniska

frikort, så kallade e-frikort. Det skickas

automatiskt till din digitala brevlåda. Har

du ingen digital brevlåda får du det i stället

med vanlig post.

Du behöver bara visa upp frikortet vid

besök hos privata vårdgivare och regioner

som inte är anslutna till e-frikortstjänsten.

Ta med ditt frikort för säkerhets skull om

du är osäker på om vårdgivaren är ansluten

till e-frikortstjänsten.

1177.se/vasterbotten/hogkostnadsskydd

Chatta med en
sjuksköterska

Med tjänsten 1177
direkt kan du söka
vård digitalt. Du kan
starta ditt ärende
dygnet runt genom
att svara på några
förberedande frågor. Du får sedan
anpassade råd direkt i tjänsten. Vill
du chatta med en sjuksköterska är
chatten öppen dagtid alla dagar i
veckan. Behövs ett fysiskt besök
hjälper vi dig. Använd gärna appen
1177 direkt Västerbotten.

1177.se/vasterbotten/1177direkt

O: JUL

IANA WIK

LUND

Få ditt provsvar snabbare

Du som lämnat prov i Västerbotten
kan se provsvaret i din journal
genom att logga in på 1177.se.
Det gäller de vanligaste svaren vid
blodprov, urinprov och andra typer av
vätskeprov. Läs mer om vad du kan se i
din journal på 1177.se.

1177.se/vasterbotten/journalvianatet

Missa inget från vården

För att veta när du fått ett nytt
meddelande från vården via 1177.se
behöver du slå på dina aviseringar.
Det gör du genom att logga in på
1177.se med e-legitimation och välja
Inställningar. Välj om du vill få ett sms
eller e-post.

1177.se/aktivera-avisering

Ansök om resebidrag via 1177.se

Du som rest med egen bil till ett
vårdbesök kan ansöka om bidrag
genom att logga in på 1177.se. Du kan
läsa mer om sjukresor på 1177.se.

1177.se/vasterbotten/sjukresor-vas
terbotten

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Under höstens rehabilitering efter

sin ryggmärgsskada hade Rune

Näslund en klar målbild.

- Jag hade föresatt mig att jag skulle

kunna åka skidor vid årsskiftet!

F OTO : PAT R I C K D E G E R M A N

Rehabiliteringen

räddade Rune

Allt hände över en natt, bokstavligt talat, livet som varit såg
ut att vara över. Men i dag kan Rune Näslund åter åka skidor.
Med envishet, fyra skruvar i de övre nackkotorna och med
hjälp av enheten för rehabilitering av ryggmärgsskador vid
Norrlands universitetssjukhus samt fysioterapeuten vid
sjukstugan i Malå har han kämpat sig tillbaka.

Text: Jan Alfredsson

Rune Näslund serverar kaffe i köket i hem-

met i Malåvännäs, två mil från central

orten. Hans händer är fortfarande lite stela

och orörliga efter sviterna av det som hände

en augustinatt på en ö i Nordnorge. Något

som helt höll på att förändra hans liv.

Vaknade förlamad
Rune berättar om fisketuren tillsammans

med några vänner som slutade redan

första natten då han oförklarligt ramlade

ner från våningssängen, skadade nacken,

blev medvetslös och vaknade upp för

lamad och panikslagen på ett sjukhus i

Norge.

- Jag kunde inte röra armar och ben

och tänkte att nu blir jag ett vårdkolli på

sjukstugan i Malå, berättar han.

Rune hade idrottat i hela sitt vuxna liv,

spelat fotboll sedan ungdomen, åkt 15

Vasalopp, sprungit ultralopp på tio mil

och tillbringat mycket av sin fritid ute i

skogen med jakt, fiske och skogsarbete.

Nu var allt detta över, trodde han.
Högspecialiserad rehablilitering
Efter en vecka på norska sjukhus flögs

Rune med ambulansflyg till Norrlands

universitetssjukhus i Umeå där han

omedelbart opererades och fyra skruvar

sattes in för att stabilisera de skadade

kotorna.

Norrlands universitetssjukhus är ett

av fyra sjukhus i landet som bedriver

nationell högspecialiserad vård för primär

rehabilitering vid ryggmärgsskador, vilket

blev Runes tillvaro under de följande sex

veckorna.

Rune hade fått en ryggmärgsskada och

kunde gå, men hade svårt med hand- och

armfunktionerna. En intensiv rehabili

tering väntade.

- Fem dagar efter operationen kunde

jag gå med stöd och efter ytterligare några

dagar gick jag själv, berättar Rune. Jag

kämpar hårt för att det ska bli så bra som

möjligt. Har jag bestämt mig för något så

gör jag det.
Klarar 17 kilo
När rehabiliteringen i Umeå var klar och

det inte längre fanns behov av specialist

sjukvård skrevs Rune ut. Nu åker han

varannan vardag mellan hemmet och sjuk

stugan i Malå för fortsatt rehabilitering hos

en fysioterapeut.

- Jag kunde knappt lyfta händerna i

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

början och orkade bara med fem kilo med

dragmaskinen. Nu kan jag lätt ta 17 kilo,

säger han, med stolthet i rösten.

”Jag hade föresatt

mig att jag skulle

kunna åka skidor

vid årsskiftet!”

F OTO : PAT R I C K D E G E R M A N

Strax intill huset i Malåvännäs har Rune Näslund ett skidspår som han planerar att

åka under den kommande vintern.

- Jag ska lägga ner den energi som behövs för att komma tillbaka, säger han.

Skidåkning som målbild
Och på samma sätt som tidigare jobbar

Rune hårt för att komma tillbaka till ett

så normalt liv som möjligt. Förutom de

återkommande besöken hos fysioterapeuten

går han varje morgon ”byasvängen”, en

längre sväng på eftermiddagen, och tränar

för att återfå styrkan i händer, armar och

axlar hemma i köket.

- Jag tar en dag i taget. Nu kan jag

knäppa en knapp i byxan, något som var

helt omöjligt tidigare.

När snön börjat lägga sig utanför huset i

Malåvännäs ser Rune Näslund fram emot

att ta en längre skidtur i skogen, en målbild

han hade när han började med rehabili

teringen i höstas.

- Jag kanske aldrig blir helt återställd,

men vid nästa års småviltjakt ska jag

vara med!

Varannan dag åker

Rune Näslund till

sjukstugan i Malå och

genomför tillsammans

med en fysioterapeut ett

träningsprogram på

närmare en timme.

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

O: P

TRICK DEGERMAN

Nationell

högspecialiserad

vård

Vid vård som är komplex eller sällsynt är
det ett begränsat antal sjukhus som får
utöva den. Nationell högspecialiserad
vård ska ge en bättre och mer jämlik
vård när den utförs på färre sjukhus.
Här är de områden som Norrlands
universitetssjukhus har.

Plexus brachialisskador

Behandlar plexus brachialisskador
på armens nerver vilket påverkar
funktionen i armen.

Rehabilitering vid

ryggmärgsskador

Vård för primär rehabilitering vid
ryggmärgsskador.

Sällsynta lungsjukdomar hos barn

Vård för svåra kroniska lungsjukdomar
hos barn.

Primär skleroserande kolangit

Behandling av en gallvägssjukdom som
kan leda till cancer i gallvägarna.

Systemisk amyloidos

Vård för systemisk amyloidos, där bland
annat Skelleftesjukan ingår.

regionvasterbotten.se/nhv

F OTO : L I N N J O H A N S S O N

F OTO : E R I K A B E L

Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg på Region Västerbotten.

Är vi bra på jämställdhet?

Hänger hälsa och jämställdhet ihop, och hur jämställt är
Västerbotten? Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg på Region
Västerbotten, berättar mer.

Text: Lotta Norlander

- Hälsa och mående är tätt knutet till hur

samhället ser ut. Om samhället är jämställt

är förutsättningarna för en god hälsa lika

bra oavsett kön.
Är vi bra eller dåliga på jämställdhet
i Västerbotten?
- Både och! Män tar ut störst andel av

föräldrapenningsdagarna jämfört med

andra län, men kvinnors ohälsotal, ett mått

på utbetalda dagar för bland annat sjuk

penning, är högt i jämförelse. Men det finns

en stark tradition av jämställdhetsarbete

i länet och en väl uppbyggd samverkan

mellan olika aktörer. Det ska vi vara stolta

över.
Hur jobbar Region Västerbotten med
frågan?
- Jämställdhet prioriteras och ska genom

syra vårt arbete. Vi gör insatser inom en

rad områden, som att hitta omotiverade

skillnader i vård och behandling, ge stöd

till våldsutsatta, säkerställa en jämställd

fördelning av projektmedel och utmana

begränsande normer om manlighet.

Så här kan du bidra till ett mer jämställt samhälle

• Dela på ansvaret för

det obetalda hem- och

omsorgsarbetet.

• Återskapa inte ojämställdhet.

Utmana dina egna

föreställningar om manligt

och kvinnligt.

• Visa omtanke om du

misstänker att någon i din

närhet utsätts för kontroll

eller våld.

• Lär dig mer om jämställdhet

och hur det påverkar dig och

samhället i stort.

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

F OTO : E R I K A B E L

Sofias kikärtsgryta är en smakrik blandning av paprika, lök och kikärtor i krämig

kokosmjölk, smaksatt med ingefära och röd currypasta. En perfekt balans mellan

hetta och sötma.

F OTO : E R I K A B E L

Sofia Tysklind är legitimerad dietist och

jobbar vid lung- och allergimottagningen

på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Må-bra-mat - en veckomeny för

hälsan, plånboken och planeten

Hej där, Sofia Tysklind, dietist,
som skapat recepten.

Hur tror du att framtidens mat kommer
att se ut?
- Vi går mot att äta en mer växtbaserad

kost med växtbaserade proteinkällor,

både för hälsan och miljön. Vi behöver

tänka hållbart ur många aspekter, så som

att handla råvaror efter säsong, handla

lokalproducerat och minska matsvinnet.

Ditt bästa tips för att äta hälsosamt,
ekonomiskt och klimatsmart?
- En varierad kost baserad på större andel

frukt, grönsaker och rotfrukter. Det håller

magen, plånboken och planeten glad! Jag

tror att vi kommer långt på ”lagomt av allt”.

Sofias veckosallad

Vill du ta vara på grönsaksresterna i

kylen? Eller göra en sallad som räcker

hela veckan? Gör en god veckosallad.

Den går bra att variera.

Exempel på bas
•  500 g strimlad vitkål
•  2-4 dl grovt riven morot
•  1 paprika eller 1 äpple
•  ½ strimlad purjolök
Dressing
•  1 dl äppelcidervinäger
•  ½ dl olja
•  ½ dl vatten
•  Kryddor efter smak

Gör så här
1. Strimla grönsakerna.
2. Koka upp dressingen under

omrörning. Slå den heta dressingen

över grönsakerna och blanda, låt stå

en stund och dra.

3. Klart att servera. Den håller minst en

vecka i kylskåp.

Måndag

Paj med fetaost, spenat
och soltorkade tomater
Ingredienser
Pajdeg
•  1 ½ dl grahamsmjöl eller dinkelmjöl
•  1 ½ dl vetemjöl
•  ½ dl vatten

• 0,75 dl valfri olja, till exempel

rapsolja eller olivolja, eller 75 g smör

•  ½ tsk salt
Fyllning
•  4 ägg
•  2 dl matlagningsgrädde eller

ett växtbaserat alternativ som

havregrädde

•  150 g fetaost
•  4-6 st soltorkade tomater
•  65 g babyspenat
•  1 gul lök
•  Salt och peppar
Gör så här
1.  Sätt ugnen på 225 grader.

(Varmluftsugn 200 grader).

2. Klä en pajform med degen och nagga

botten med en gaffel. Förgrädda

pajskalet i cirka 10 minuter.

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

3. Blanda ägg och grädde i en bunke,

tillsätt salt och peppar. Hacka löken i

små bitar. Lägg ut soltorkade tomater,

spenat, lök och smulad fetaost

över pajskalet och häll sedan över

stanningen.

4. Grädda i ugnen i 30-40 minuter,

eller tills pajen är färdiggräddad.

Servera med valfri sallad.

Tisdag

Kikärtsgryta med
röd curry och ris
Ingredienser
• 1 förpackning

kokosmjölk

•  1 paprika
•  1 gul lök
•  1-2 msk riven ingefära, färsk eller

fryst

• 1 vitlöksklyfta
• 1 chili alternativt chiliflakes - kan

uteslutas

•  2 msk röd currypasta
•  ½ grönsaksbuljongtärning
•  1 förpackning kokta kikärtor
•  1 dl vatten
•  Olja till stekning
Gör så här
1.  Hacka paprika, lök, vitlök och

eventuell chili.

2. Fräs mjukt i oljan och tillsätt riven

ingefära. Smula i buljongtärningen

tillsammans med vatten.

3. Skölj kikärtorna enligt anvisningar

på paketet. Tillsätt röd currypasta,

kokosmjölk och slutligen kikärtorna.

4. Salta, peppra och addera eventuellt

chilipulver. Koka ris enligt anvisning

på förpackningen.

Onsdag

Pasta med
champinjoner
och grönkål
Ingredienser
•  250 g champinjoner
•  250 g grönkål
•  2 dl matlagningsgrädde eller

ett växtbaserat alternativ som

havregrädde

• 1 schalottenlök

•  2 klyftor vitlök
•  Olja till stekning
•  1 dl valfri riven ost
•  Salt och svartpeppar
•  Solroskärnor och/eller pumpafrön
Gör så här
1.  Koka pasta enligt anvisning på

förpackningen.

2. Hacka champinjonerna, strimla

grönkålen och finhacka löken.

3. Fräs mjuka i olja. Tillsätt

matlagningsgrädden och låt puttra.

Rör ner osten i såsen. Krydda med

salt och peppar.

4. Servera såsen tillsammans med pastan,

toppa med frön.

Torsdag

Snabb och enkel
fisksoppa
Ingredienser
•  400 g sejfilé
•  150 g purjolök
•  1-2 st gul lök
•  1 msk rapsolja
•  800 g passerade tomater
•  1 dl vatten
•  2 ½ dl matlagningsgrädde eller

ett växtbaserat alternativ som

havregrädde

•  2 tärningar grönsaksbuljong
•  1 dl färsk eller fryst dill
•  Salt och peppar
Gör så här
1.  Strimla purjolök och gul lök.
2.  Fräs mjuka i kastrull tillsammans

med rapsolja. Tillsätt passerade

tomater, vatten, grädde, salt, peppar

och smulade buljongtärningar. Låt

koka ihop.

3. Lägg i fisken och koka ytterligare

3-4 min.

4. Strö dill över fisksoppan och servera

med bröd.

Fredag

Rotfruktspytt
Ingredienser
• 500 g sötpotatis (ca 1 st), alternativt

250 g sötpotatis

och 250 g potatis

•  200 g palsternacka (ca 2 st)
•  1 röd lök
•  200 g morötter (ca 3 st)
•  2 st grillostar på 150-200 g
•  1 st fetaost
•  Olja
Servera med valfri sås. Du kan till

exempel blanda matyoghurt med riven

vitlök och salladskrydda. Välj gärna en

nyckelhålsmärkt matyoghurt.
Gör så här
1. Sätt ugnen på 225 grader.

(Varmluftsugn 200 grader).

2. Hacka potatis, morötter, palsternacka

och lök. Blanda runt rotfrukterna i olja.

Fördela på en ugnsplåt. Sätt in i ugnen

i 30-45 minuter tills rotfrukterna blir

mjuka.

3. Dela grillosten i bitar. Stek i olja tills

den får en gyllenbrun yta.

4. Ta ut rotfrukterna ur ugnen när det

är cirka 10 minuter kvar och tillsätt

grillosten och smula över fetaost. Ställ

in i ugnen resterande tid till dess att

fetaosten får yta.

Samtliga recept är för 4 personer.

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

F OTO : KL A S S J Ö B E R G / R E G I O N VÄ S T E R B OT T E N , S TO RY B LO C KS ,

R E G I O N VÄ S T E R B OT T E N . F OTO M O N TAG E : DA N I E L M A R KL U N D

Nina Sundström är föreståndare på Artificiell intelligens för medicin i norra Sverige.

Hon ser stora fördelar med AI.

AI kan hjälpa dig både nu och i framtiden

I framtiden kan artificiell intelligens, AI, ställa diagnoser, förutse sjukdomsprognoser
och upptäcka sjukdomar i tidigt skede. Men redan nu pågår arbeten med AI inom
Region Västerbotten för att underlätta hälso- och sjukvårdens arbete och förbättra
västerbottningars hälsa.

Text: Daniel Marklund

Artificiell intelligens för medicin i norra

Sverige, är ett kompetenscentrum inom

Region Västerbotten som ger stöd åt

AI-relaterade forskningsprojekt. Nina

Sundström är föreståndare och ser många

möjligheter med AI.

- AI kan effektivisera vården och minska

arbetsbelastningen för sjukvårdspersonal

och samtidigt ge en mer kvalitativ

och kostnadseffektiv vård, säger Nina

Sundström.

Granskar röntgenbilder
Bilddiagnostik är det område där AI-ut

vecklingen har kommit längst inom hälso-

och sjukvården. AI kan exempelvis hjälpa

till att granska röntgenbilder, ultraljud

och bilder av hudförändringar. Inom

röntgenenheterna används AI redan i dag

för att effektivisera administrationen.

Exempel på projekt som de stödjer är

att mer träffsäkert diagnostisera öron

inflammationer, sätta diagnos för tand

lossning samt att identifiera och ge en bät

tre prognos av cancer.

Med AI-tekniken kommer också risker.

Det kan ställas för hög tilltro till tekniken

vilket gör att personal reflekterar mindre

över resultaten. Då blir det sårbart om

tekniken inte fungerar. Det finns också

en risk att metoderna inte är tränade på

alla scenarier som kan uppstå, och att de

inte utvecklas över tid i samma takt som

exempelvis undersöknings- och behandlings

metoderna.

- Idag pratas det mycket om att veta på

vilka grunder AI-tekniken tar sina beslut för

att förstå bakgrunden till dem. Patienten ska

få en motivering till beskedet från läkaren,

för att känna trygghet med beslutet och

förtroende för hälso- och sjukvården, säger

Nina Sundström.

Frigör resurser
Med AI frigörs sannolikt mänskliga resurser

i vården, som istället kan användas på bättre

sätt.

- Vi får en alltmer åldrande befolkning

och det kommer att bli brist på arbetskraft,

inte minst inom hälso- och sjukvården,

säger Nina Sundström.

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Samarbete mellan länder

uppskattas av patienter

En läkare i Spanien kopplar upp sig digitalt mot vård- och
omsorgsboendet Sunnanäng i Skellefteå, som då får den
hjälp de efterfrågar av Region Västerbotten.

Text: Jan Alfredsson

- Vi har hittat ett sätt att arbeta med med

arbetare på plats nära patienten och läkare

och sjuksköterskor på distans som stöd,

säger Virginia Zazo, en av initiativtagarna

till Västerbotten utan gränser. Det har gett

eko inom vården i Sverige och uppskattas

av personal, patienter och anhöriga.

Nya möjligheter för personalen
Målet med Västerbotten utan gränser är

bland annat att göra regionen mindre

beroende av hyrläkare och att skapa nya

och attraktiva utvecklingsmöjligheter för

personal.

Tidigare har det startats en pilot

verksamhet i Malaga, Spanien, där

läkare arbetar med några utvalda hälso

centraler, specialistkliniker och kommunala

vård- och omsorgsboenden i Västerbotten.

Nära kontakt med läkare
Sjuksköterskan Hanna Ederlöf Lundgren

på omsorgsboendet Sunnanäng har posi-

tiva erfarenheter av samarbetet, som pågått

under flera år.

- Vi har en nära kontakt med läkaren

och jobbar bra ihop, säger Hanna Ederlöf

Lundgren. Är hon sjuk får vi en ersättare

direkt.

Arbetssättet innefattar att de totalt åtta

läkarna varje vecka träffas digitalt för både

kompetensutveckling och stöd.

- Det är inte långsiktigt hållbart att

jobba ensam. Och eftersom vi är flera

läkare så kan vi täcka upp för varandra

om någon är sjuk, säger Virginia Zazo.

Samma läkare för patienter
Förutom de dagliga digitala kontakterna

besöker de anställda läkarna enheterna i

Västerbotten cirka fyra veckor per år.

Personalen vid enheterna, samt

patienter och anhöriga, är nöjda med att via

Västerbotten utan gränser ha tillgång till en

och samma läkare, säger Virginia Zazo.

F OTO : PAT R I C K D E G E R M A N

Sjuksköterskan Ann Wright på vård- och omsorgsboendet

Sunnanäng pratar med läkaren Manuel Gonzalez.

Träna hemma med
1177.se

Har du svårt att komma
i gång med träningen?
På 1177.se finns filmer
som hjälper dig med
styrketräning hemma.
Du behöver inte ha
några redskap och övningarna
är skapade för nybörjare.

1177.se/traning-och-fysisk-halsa

Bry dig om någon blir utsatt

Det finns beteenden som kan vara
tecken på att en person i din närhet
är utsatt för kontroll och våld i sin
relation. Det kan vara att personen
drar sig undan och måste vara
tillgänglig på sin mobil. Hjälp till genom
att berätta om din oro och försöka
hålla kontakten även om personen
drar sig undan. Ge inte upp!

brydig.nu

O: EMMA HASSEL

GREN

Skola för bättre sömn
Har du problem med sömnen? På
1177.se finns en sömnskola som ger
råd om hur du kan sova bättre utan
sömnläkemedel.

1177.se/vasterbotten/somnskola

Hjälp mot stress hos barn
Stress är en del av livet och barn
brukar klara av stress under kortare
perioder. Men för mycket stress kan
ge besvär. Barn är ofta mer utsatta
eftersom de har mindre möjlighet
att styra över sin livssituation.
Dessutom vet de inte alltid vad
reaktionen beror på och behöver
vuxna i sin närhet som kan förstå när
hen inte mår bra. På 1177.se finns
råd på vad du kan göra för att hjälpa
ett barn och hur du kan söka hjälp.

1177.se/stress-barn

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Digital hjälp till föräldrar

Är du tonårsförälder och
behöver stöd? Nu finns en digital
föräldrautbildning i grupp som är
öppen för alla i länet. Där får du
veta mer om exempelvis psykisk
ohälsa och hur du kan stärka er
relation. Kontakta kontaktcenter
barn och unga psykisk hälsa i
Västerbotten genom att ringa 1177
och välja knappval två. Det finns även
utbildning för föräldrar till yngre barn.

1177.se/vasterbotten/digi

tal-foraldrautbildning

Rör på dig med barnen

Barn och unga behöver röra på sig för
att må bra. Det är viktigt för kroppen,
hjärnan och sömnen. Tips för vad ni
kan göra tillsammans, både inomhus
och utomhus, finns på 1177.se.

1177.se/rorelse-barn

Du kan få stöd och
behandling på nätet

Ibland finns det stöd eller den
behandling som du behöver på nätet.
I Region Västerbotten kan du till
exempel gå artrosskola eller få hjälp
med att sluta röka eller snusa, minska
stress eller sova bättre. Kontakta din
hälsocentral eller mottagning om du är
intresserad.

1177.se/att-fa-stod-behandling

och-utbildning-via-natet

Är barnen sjuka?

Alla barn blir sjuka ibland. På 1177.se
kan du läsa om vanliga besvär och
sjukdomar, vad du kan göra själv och
när du behöver söka vård för ditt barn.

1177.se/vanliga-besvar-barn

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Luftens hjältar inom

intensivvården

Norrlands universitetssjukhus är ledande i världen med
att transportera flest intensivvårdspatienter via flygplan.
Luftburen intensivvård norr transporterar nästan 300 vuxna
och barn varje år, och neonatala transportteamet hjälper
ungefär 170 nyfödda barn per år.

Text: Robyn Wallén

Luftburen intensivvård norr har en

viktig uppgift - att säkerställa intensiv

vård under hela patientens resa. Det

gör de med hjälp av specialistläkare och

specialistsjuksköterskor. Neonatologer,

som är särskilt utbildade, finns också

med i det neonatala teamet för att ge vård

till nyfödda. Alla vårdgivare ombord är

även utbildade inom flygmedicin för att

ge patienten bästa möjliga vård ombord.

300 vuxna och 170 barn
Varje år transporterar de nästan 300 vuxna

och barn i den norra sjukvårdsregionen.

Det neonatala teamet hjälper ungefär 170

nyfödda barn.

- Oavsett om du är vuxen eller barn

är vårt specialutbildade team här för att

ta hand om dig, säger Johan Thunberg,

medicinsk chef vid luftburen intensivvård

norr på Norrlands universitetssjukhus.

Fördelen med ambulansflygplan
Flygplan har flera fördelar i jämförelse med

helikoptrar. Flygplan är snabbare med en

hastighet på 500 kilometer i timmen.

Dessutom har de en längre räckvidd och kan

flyga långa sträckor utan mellanlandning.

Flygplanen klarar även att flyga i dimma

och när lager av is bildas på flygplanen.

Ambulanstransporterna sker med Svenskt

Ambulansflyg som ägs gemensamt av alla

Sveriges regioner.

Säker vård under transport
De flesta patienter transporteras med en

specialutvecklad intensivvårdsbår. Båren

fungerar som en flyttbar intensivvårds

avdelning med all nödvändig medicin

teknisk utrustning, precis som på ett

normalstort svenskt sjukhus. Patienterna får

därmed intensivvård under hela resan fram

till det mottagande sjukhuset.

O: SVENSKT AMBULANSFL

Norra Sverige transporterar flest intensivvårdspatienter per år i världen. På bilden syns

en specialutvecklad intensivvårdsbår.

F OTO : E R I K S T R A N D B E R G

Johanna Strandberg får hjälp av Pontus Nordfjell, ST-tandläkare

och Barbro Holmgren, ortodontiassistent. Peter Berglund,

tandläkare, handleder på distans via skärm.

Mer tillgänglig tandvård

med robothjälp

Med hjälp av ny teknik kan tandvården i Västerbotten
lättare träffa patienter och tandläkare under utbildning.

Text: Jan Alfredsson

Surfplattan, fäst på en elektrisk ståhjuling,

rullar in i undersökningsrummet och

tandläkaren Peter Berglund hälsar via

skärmen på patienten som sitter i stolen.

- I dag använder vi oss av roboten i

Lycksele och med hjälp av den har vi fått en

bättre tillgänglighet, säger Peter Berglund.

I sin roll som huvudhandledare och

övertandläkare inom ortodonti kan han med

hjälp av roboten också lättare konsultera

specialisttandläkare under utbildning.

- Vi har planer på att inom några år

använda oss av samma teknik inom fler

specialistområden inom odontologin,

både vid utbildning men även som

konsultverktyg mellan olika vårdgivare,

säger Peter Berglund.

Den rullande roboten har med framgång

använts inom tandvården i Lycksele sedan

hösten 2023.

- Tack vare tekniken kan jag interagera

med patienten. Tillsammans med tand

läkaren på plats blir vi ett team som

behandlar patienten vilket är spännande

för framförallt barnen.

Trots att tekniken underlättar arbetet,

minskar resandet och ökar tillgängligheten

ersätter den inte det fysiska mötet.

- Roboten är ett komplement som fyller

en viktig roll för oss, säger Peter Berglund.

Är du förberedd?

På 1177.se kan du bland annat lära
dig om hur du stoppar blödningar och
hur du ger hjärt-lungräddning.

1177.se/akuta-rad

Har du frågor
om dina
tänder?

Har du ilningar i
tänderna eller har
du ont i någon
tand? På 1177.se

kan du läsa mer
om vad du kan
göra själv och när
du ska söka vård.

1177.se/tander

Erbjudande om testning
för prostatacancer

Är du man, bor i Västerbotten och
fyller 50 eller 56 år under året? Då
får du ett erbjudande om att lämna
ett så kallat PSA-prov. Genom att
regelbundet testa sig är det lättare att
upptäcka prostatacancer. Du väljer
själv om du ska testa dig. Du får mer
information i brevet eller på 1177.se.

1177.se/vasterbotten/prostata-test-norr

Bättre munhygien
för tvååringar

Du som har en tvååring och bor i
Västerbotten kan boka ett digitalt
hälsosamtal inom tandvården. Du får
prata med en tandsköterska om ditt
barns munhygien och matvanor. Du
väljer om du vill ha ett fysiskt eller
digitalt möte. Du får mer information
i din kallelse. Du kan också få tips
kring att borsta tänder på 1177.se.

1177.se/borsta-tanderna

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

O: CARL-JOHAN UT

O: JOHAN GUNSEUS

GUILLOUS

RIDDARE

SAMLINGS

SAL

AKTIVT

GRIPA IN

FORT-

FARANDE

LIVS-

VIKTIGT

ÄMNE

OVANLIGT

GULLIGA

ÄR

MALGO

MAJ

SKELLEF-

TEÅS

KULTUR

HUS

GRÄNSAR

TILL MALÅ

MAGISKT

FÖREMÅL

HUMOR

GRUPP

FR UMEÅ

LAGER

HAR

NYGIFT

SVARAT

EK. SAM

ARBETE

HÄR ÄR

LÄNETS

AMBU

LANS

HELIKOP

TER STA

TIONERAD

VÄN

TILL

PUH

SLAGORD
KAN MAN

GÖRA

GENOM

1177

DIREKT

VÄSTER

BOTTEN

UNGEFÄR

KORT

STARTAR

DRIFTIG

POTATIS

NÖT

SÅNGER

SKAN

WINE-

HOUSE

SJÖNG OM

BJURÖ-

KLUBB

DUNDER

MEDICIN

VELA HIT

OCH DIT

METRO

POL

DE ÄR

DEDIKE

RADE

HITTAS-

HJORT

RON PÅ

SKA RE

GIONENS

BILAR

DRIVAS AV

- LITET DJUR

MED LÅNG

SVANS

ANGER

ANTAL I

ENSEMBLE

BILDAR

POLISER VRESIG

KVITTAR

TAR SIG

FÖRSIKTIG

HUD I

ANSIKTET
NYBAKAD

SKOTTAT

UNDAN

BAKÅT

PÅ

BÅTEN

HAFT IN

FLYTANDE

ÄLDRE

KRITIK

BESÖKER

INTE NUS

LÅTER

YNKLIG

MOTSATT

LAND

INOM EU

LITEN

LÅDA

LÖVTRÄD

KERAMIK-

PLATTOR

VAR LUDEN

I BIBELN

ÄR DET PÅ

GÅGATOR

SES MED

ANNAT

OVÄDRAT

SKJUTS

PÅ NYÅR

HALS-

DJUR

TUNN-

LAND

DEN ÄR

GRÖN

LUGNT

VATTEN

INGÅR

I UGN

SER HAL-

LUCINE-

RANDE I

GLOBAL

TÄVLING

HAR KÄND

POTATIS

BACKE

EN ANNAN

FEMMA

SNÅLT TILL

TAGEN

SPÖ-

KVINNAN

SNYGGAR

TILL

TA DEL AV

ÄR ÄVEN

VÄSTER

BOTTEN

SKAPAS

M BRÄNN

BOLL

KLADDA

MÅNGEN

AV TOVE

STYRKE

VILDKATT

DÄR LIG

GER SKEL

LEFTEÅ

LASARETT

GAMMLIA

SVÅRT

M MOUS

SAKA?

KÄMPADE

MOT

BRITTER

GÅSÖREN

HAR SE

MESTER

FIRARE

TULIUM

FRAM

BRINGA

SLÅR

GENERÖS

PÅ

BRÖD I

TACO-

MENY

LÅNG

TIDS

PERIOD

MODIG

BEDRIFT

JAG SKA..

SÄGER

FÖRÄLD

RAR

LAND

OMRÅDEN

FRANSK

FLOD

ÄR

ONÄMN

BARA

ÄR VARJE

GRABB

BOKDEL

SÄGS

OFTA INTE

BESTICK-

MATERIAL

UTIFALL

FISKAS I

VÄSTERB.

FÖRSTÄR

KER TVI

TAGGIG

SKÖNHET

GÖR TAVLA

KOMPLETT

ÅT

SITTANDE

Helene

Skott

2023

Fyll i det rätta svaret och tävla om en matlåda

Skicka in ordet som bildas i de blå rutorna
genom att fylla i formuläret på webbsidan
regionvasterbotten.se/korsord eller posta
ordet till Redaktionen, Region Västerbotten,
901 89 Umeå. Märk brevet med
“Korsordstävling” och glöm inte att ange ditt namn och adress.

Tävlingsvillkor:

Sex personer vinner en matlåda med
bestick till ett värde av 52 kronor.

Tävlingen är öppen till och med

den 31 mars 2024. Vinnarna
presenteras med namn och ort på
regionvasterbotten.se/korsord.

I och med att du tävlar samtycker du till att vi
sparar och behandlar dina personuppgifter
under tiden tävlingen pågår. Läs mer om
hur vi behandlar dina personuppgifter på
regionvasterbotten.se/gdpr

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

1177 direkt Västerbotten

- när du vill söka hjälp digitalt

Idag kan du välja olika sätt att kontakta vården. Ett sätt att
söka vård digitalt är genom 1177 direkt Västerbotten. Du får
anpassade råd och kan välja att chatta med en sjuksköterska.
Du kan även få träffa en läkare om det behövs. Målet är att
du ska få all hjälp du behöver direkt i tjänsten.

Text: Madelene Holmgren

Chatten i tjänsten 1177 direkt Västerbotten

är öppen dagtid alla dagar på året. Men du

kan starta ditt ärende när som helst under

dygnet. Tanken är att du ska få hjälp utan

att lämna ditt hem. Du kan även skicka in

bilder och ha kontakt med vården via video

samtal vid behov.

- Under veckorna har vi också läkare

som jobbar med tjänsten. Vi sjuksköterskor

kan kontakta dem vid frågor eller erbjuda

dig ett digitalt läkarbesök. Våra läkare kan

också följa upp dig som patient digitalt

efter en behandling, säger Marie Corriveau,

distriktssköterska och avdelningschef vid

1177 direkt Västerbotten.

Behövs det ett fysiskt besök blir ären

det överlämnat till din hälsocentral som

kontaktar dig.

- Merparten av alla ärenden kan vi göra

klart i chatten men behöver du ett fysiskt

besök kan vi hjälpa dig med det. Vi hjälper

dig hela vägen, säger Marie Corriveau.

Många års kunskap hos personalen
Det finns en stor kunskap hos personalen

som arbetar i tjänsten.

- Det spelar ingen roll om du kontakt-

ar oss, din hälsocentral eller ringer 1177.

Du får samma trygga vård, säger Marie

Corriveau.

Så når du tjänsten:

• Laddda ner appen 1177 direkt

Västerbotten där appar finns.

• L ogga in genom 1177.se.

• Du kan nå tjänsten genom att

ringa din hälsocentral eller 1177.

• Du kan även

scanna QR-
koden intill
för att komma
direkt till
tjänsten.

O: C

ORNEL

IA C

ORRIVEAU

Marie Corriveau, distriktssköterska

och avdelningschef vid 1177 direkt

Västerbotten, hoppas att fler invånare ska

söka vård digitalt genom tjänsten.

Så fungerar

1177 direkt

Vem är din ICE?

Vem vill du att vården ska kontakta
om du råkar ut för en olycka eller blir
hastigt sjuk? Spara telefonnummer
till närstående i din mobil och döp
kontakterna till ICE. Det står för In
Case of Emergency och betyder
i händelse av nödsituation. ICE
används internationellt.

1177.se/ICE

O: JENNY HAL

LSTRÖM

Gör din egen hälsoplan

När du bestämt dig för att ändra en
vana är det bra att sätta upp realistiska
och tydliga mål. Ett sätt kan vara att
göra din egen hälsoplan. På 1177.se
finns en mall som du kan använda.

1177.se/halsoplan

1177.se på andra språk

På 1177.se finns information om
hälsa och vård på flera olika språk.
Du hittar även information skriven
på lätt svenska. Det är texter skrivna
för personer som har svårt att läsa
av olika skäl. Det kan vara på grund
av en funktionsnedsättning eller att
personen håller på att lära sig svenska.

1177.se/otherlanguages

O: AL

BIN EKMAN

Är du närstående till
någon som är sjuk?

Att ha en allvarlig sjukdom är svårt
för den som är sjuk, men kan även
vara svårt för dig som är närstående.
Det är viktigt att inte glömma bort
hur du själv mår och vad du behöver.
På 1177.se finns råd om hur du kan
få stöd i din situation.

1177.se/narstaende

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

•

F OTO : 3 D F OTO

Böcker som visar vägen framåt

Bibliotekarien Åsa Hildingsson från Lycksele sjukhusbibliotek
tipsar om några böcker där författarna lyfter blicken och ser framåt.

Prata känslor med barn
Reyhaneh Ahangaran

Norstedts, 2023

Att prata känslor med

barn är viktigt, roligt

men ibland svårt! Att

som vuxen kunna prata

med barn om känslor och

svårigheter är något många önskar att de

var bättre på.

I den här boken tipsar barnpsykologen

Reyhaneh Ahangaran om vad du som

vuxen kan göra för ett barn som har det

tufft hemma eller i skolan.

Nu fattar jag
Christian von Essen
och Henric Smolak

Lava Förlag, 2021

I vår tid av snabb

teknologisk utveckling

är det svårare än

någonsin att hänga

med. Vad är egentligen

artificiell intelligens? Vilka möjligheter

finns i ett mer digitaliserat vårdsystem?

Podcast-profilerna Christian von

Essen och Henric Smolak har samlat

insikter från över 500 experter,

entreprenörer och visionärer. De

erbjuder ett enkelt sätt att bättre förstå

vår digitala samtid och framtid.

Tillsammans - För en
god och nära vård
Bodil Jönsson och
Hans-Inge Persson
(red.)

Komlitt, 2021

Det pågår stora

genombrott i Sverige i

riktningen mot en god

och nära vård. Syftet

är att hälso- och sjukvården inte bara

ska bli mer begriplig och hanterbar

utan också kännas värdefull. Antologin

skapades för att visa att alla behöver

hjälpas åt. Tolv engagerade patienter,

närstående och vårdgivare berättar om

sitt perspektiv kring hur människa

möter människa i vården.

Hjärnstark
Anders Hansen

Bonnier, 2016

Vill du bli mer

stresstålig, må bättre

och förbättra ditt

minne? Se då till att

röra på dig.

Regelbunden träning

har nämligen visat sig vara den bästa

hjärngympan som finns.

Här beskriver Anders Hansen,

överläkare i psykiatri, vilka processer

i din hjärna som omvandlar motion

till något han kallar en mental

uppgradering. Du får lära dig hur det

fungerar och du får konkreta tips på hur

du ska röra på dig för att få de positiva

effekterna som forskningen visar.

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Det här är Region Västerbotten

Vi finns till för dig som bor och verkar i Västerbotten. Våra
huvudsakliga ansvarsområden är hälso- och sjukvård och
regional utveckling.

Region Västerbotten ska verka för
hela länet. Vårt uppdrag är att erbjuda
och utveckla hälsa, vård och regional
utveckling tillsammans med människor,
näringsliv och samhällsaktörer. Vi
erbjuder också universitetssjukvård
för norra Sverige med spetsforskning
nationellt och internationellt.

Vi drivs av att skapa en trygg och stark

region som människor vill leva i, flytta till,
verka i, besöka och samarbeta med. En
region där god hälsa och hållbar utveckling
hänger ihop och stärker varandra.

Regionens ansvarsområden
•  Hälso- och sjukvård samt tandvård.
•  Folkhälsa och social välfärd.
•  Kollektivtrafik.
•  Regional utveckling och kultur.
•  Forskning, innovation och utbildning.
•  Engagemang i länets intressen

nationellt och internationellt.

Vision och mål
Regionplanen visar Region Västerbottens
övergripande inriktning och utveckling.
Planen har beslutats av regionfullmäktige
och innehåller bland annat vision, mål,
strategier och budget.

Region Västerbottens vision är ”Från

fjäll till kust skapar vi gemensamt en
attraktiv region med goda livsvillkor för
alla”. Visionen uttrycker vad regionen
som organisation strävar efter. För att nå
dit har politikerna beslutat om sju mål för
regionens arbete:
•  Trygga uppväxtvillkor.
•  Goda levnadsvillkor.
•  Ett attraktivt och hållbart Västerbotten.

• Tillgänglig vård med god kvalitet och

kontinuitet.

• Goda arbetsplatser och attraktiva

arbetsgivare.

• En hållbar miljö- och klimatregion.
• Stärkt forskning, utbildning och

innovation.

Så används pengarna
Det kostar knappt 14 miljarder kronor per
år att driva regionens verksamhet. Den
största utgiften är personalkostnader.
Verksamheten finansieras främst av skatter
och statsbidrag. I Västerbotten är skatten
11,35 kronor per hundralapp. Den vård
som regionen säljer till andra regioner
står för en stor del av intäkterna medan
3 procent av intäkterna kommer från de
avgifter som patienterna betalar. *

Folkvalda politiker styr
Region Västerbotten är en politiskt styrd
organisation. Politikerna visar riktningen
för regionen genom att besluta om vision,
mål och ekonomiska ramar.

Organisationen styrs ytterst av

västerbottningarna genom allmänna
val vart fjärde år. Regionfullmäktige
är regionens högsta beslutande organ
och beslutar i övergripande frågor som
regionens mål, budget och skattesats.
Regionfullmäktige består av 71
förtroendevalda ledamöter och åtta
politiska partier finns representerade.

Regionens fem nämnder ansvarar för

att verksamheterna bedrivs enligt de mål
och riktlinjer som fullmäktige har bestämt.
Tjänstepersoner i regionen har till uppgift
att genomföra det politikerna har beslutat.

Intäkter -

13 655 miljoner kronor

Finansiella

Skatteintäkter 56 %

intäkter 1 %
Övriga

intäkter 11 %
Patient- och

tandvårds-

avgifter 3 %
Försäljning

sjukvård och

tandvård 11 %
Generella

statliga bidrag 18 %

Kostnader -

13 979 miljoner kronor

*Avser budget 2023

Övriga nämnder och

Sjukhusvård 74 %

pensionskostnad 4 %

Kollektivtrafik 2 %

Regional

utveckling 4 %

Tandvård 4 %

Primärvård 12 %

Politiker med ansvar

för hälso- och sjukvård

Kontaktuppgifter till alla förtroendevalda

i Region Västerbotten hittar du på

regionvasterbotten.se/politiker.

Regionfullmäktige

Harriet Hedlund (S),

ordförande, 070-397 46 22,

harriet.hedlund@regionvasterbotten.se

Janeth Lundberg (S),

1:e vice ordförande, 070-576 82 95,

janeth.lundberg@regionvasterbotten.se

Anna-Karin Nilsson (M),

2:e vice ordförande, 073-088 32 77,

annakarin.nilsson@regionvasterbotten.se

Regionstyrelse

Peter Olofsson (S),

regionråd, ordförande, 070-250 05 41,

peter.olofsson@regionvasterbotten.se

Nicklas Sandström (M), oppositionsråd,

1:e vice ordförande, 070-254 45 15,

nicklas.k.sandstrom@regionvasterbotten.se

Jonas Karlberg (V), regionråd, 2:e vice ord

förande, 070-725 49 19,

jonas.karlberg@regionvasterbotten.se

Hälso- och sjukvårdsnämnd

I hälso- och sjukvårdsnämnden ingår bered

ningen för primärvård och

tandvård samt beredningen för

funktionshinder och samverkan.

Anna-Lena Danielsson (S),

regionråd, ordförande, 070-222 37 83,

anna-lena.danielsson@regionvasterbotten.se

Håkan Andersson (C),

1:e vice ordförande, 070-371 21 09,

hakan.andersson@regionvasterbotten.se

Eva Arvidsson (V),

2:e vice ordförande, 070-541 10 19,

eva.arvidsson@regionvasterbotten.se

Patientnämnd

Gunnar Viklund (S),

ordförande, 072-208 49 14

gunnar.viklund@regionvasterbotten.se

Hanna Lundin Jernberg (L),

vice ordförande, 070-206 70 81

hanna.lundin.jernberg@regionvasterbotten.se

Mandatfördelning i regionfullmäktige

efter valet 2022.

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Så fungerar vården

På kommande sidor hittar du ett urval av de regler och rättigheter som
gäller i vården. Här finns också information om patientavgifter och ersättning
för sjukresor i Västerbottens län.

Så här söker

du vård

1177 ger råd och vägleder

På webbplatsen 1177.se kan du läsa om
många sjukdomar och symtom och vad du
själv kan göra för att lindra dina besvär. Du
kan också få rådgivning via chatt genom
tjänsten 1177 direkt eller genom att ringa
telefonnummer 1177. 1177 direkt når du via
appen 1177 direkt Västerbotten, via 1177.se
eller genom ett knappval när du ringer din
hälsocentral eller 1177. Sjuksköterskan du
pratar eller chattar med bedömer vad du har
för behov av vård, ger dig råd och vägleder
dig till ett digitalt vårdbesök eller till rätt
vårdmottagning om det behövs.

Vardagar under dagtid

Alla hälsocentraler är öppna på vardagar
klockan 8-17. På hälsocentralen får du hjälp
med vanliga sjukdomar och skador som inte
är livshotande. Du får hjälp med både akut
och planerad vård och behandling.

Till hälsocentralen kan du även vända dig
om du inte mår bra psykiskt eller om du
behöver råd och stöd kring livsstilsfrågor
och levnadsvanor. Du kan också få hjälp
med rehabilitering och habilitering samt om
du behöver samordning av olika insatser. Du
kan ringa till din hälsocentral för att få råd
eller boka tid. Du kan också ta kontakt med
hälsocentralen via e-tjänsterna på 1177.se.

På hälsocentralerna jobbar specialistläkare,
distriktssköterskor, sjuksköterskor, under
sköterskor, fysioterapeuter, barnmorskor,
arbetsterapeuter, psykologer, kuratorer,
dietister och vårdadministratörer.

Kvällar och helger

Blir du sjuk eller skadad och behöver vård på
kvällen eller under helgen ringer du telefon
nummer 1177 för att få en bedömning av en
sjuksköterska. Klockan 10-16 på helger kan
du också chatta med en sjuksköterska via 1177
direkt. Bedömer sjuksköterskan att du har
besvär som inte kan vänta tills hälsocentralen
öppnar kan du bli hänvisad till en primärvårds
jour. Där får du hjälp med akuta sjukdomar
och skador som behöver åtgärd samma dag
och som på dagtid behandlas på hälsocentra
len. I Umeå finns primärvårdsjouren på

Ålidhems hälsocentral. I Skellefteå och Lycksele
finns jouren på sjukhusens akutmottagningar.

Orter som har sjukstugor turas om att ha
jour. Det är viktigt att du alltid börjar med att
kontakta 1177 för att få en första bedömning
och för att få veta var du ska söka vård om
det är kväll eller helg.

Akutvård dygnet runt
A

kutmottagningen tar dygnet runt emot dig

som plötsligt får en allvarlig eller livshotande
sjukdom eller skada som behöver omedelbar
åtgärd. Det kan till exempel vara bröstsmärta,
andningsbesvär, en stor blödning eller skall
skada. Du kan även åka till akutmottagningen
om du redan är sjuk men plötsligt blir akut
sämre. Görs bedömningen att dina besvär
kan tas hand om på hälsocentral kan du bli
hänvisad att besöka din hälsocentral dagen
efter eller samma dag. Akutmottagningar finns
på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, på
Lycksele lasarett och på Skellefteå lasarett.
Alla patienter som kommer till akutmottag
ningen prioriteras efter hur svårt sjuka de
är. Ibland kommer det in mycket svårt sjuka
patienter och då kan din väntetid förlängas.

Patienter med livshotande skador och sjuk
doms tillstånd får alltid hjälp först. Är du osäker
på hur allvarligt ditt sjukdomstillstånd är, kon
takta alltid 1177 för att rådgöra med en sjuk
sköterska. Om du tror att du behöver ambu
lans, ring SOS Alarm på telefonnummer 112.

Kontakta vården när det

passar dig

Logga in på 1177.se och gör dina
vårdärenden på nätet. Du kan till
exempel förnya recept, boka om ett
besök, byta hälsocentral eller läsa
din journal och se dina provsvar.

1177.se/loggain

Våra mottagningar finns

på 1177.se

Börja med att söka på 1177.se när
du ska kontakta vården. Där finns
telefon nummer, kartor och e-tjänster
till hälsocentraler, tandvårdskliniker,
specialistmottagningar och avdelningar.

1177.se/hitta-vard

Stöd för dig som har en

funktionsnedsättning

Habilitering, rehabilitering och
andra insatser

Du som har en funktionsnedsättning kan
få habilitering eller rehabilitering för att du
ska klara din vardag på egen hand så långt
det är möjligt. Beroende på dina behov
kan du få insatser från din hälsocentral
eller sjukstuga, din kommun eller regionens
specialistverksamhet. För att få stöd kring
skola, bostadsanpassning, äldreomsorg och
funktionshinderomsorg vänder du dig till
kommunen. När det gäller till exempel pen
sion och sjukpenning kontaktar du Försäk
ringskassan. Om du misstänker att ett barn
har en funktionsnedsättning kan du vända
dig till BVC, elevhälsan eller hälsocentralen.
Du kan också kontakta kommunens social
tjänst. Du som är ung och har en funktions
nedsättning kan själv vända dig till elevhälsan,
ungdomshälsan eller en hälsocentral.

Samordnad individuell plan, SIP
D

u som har behov av samordning av

insatser från hälsovården, sjukvården och
socialtjänsten har rätt att få en samordnad
individuell plan, SIP. Syftet är att samla all
information så att du eller dina närstående
inte själva behöver hålla reda på det stöd och
den vård du får. Planen formas utifrån dina
behov, styrkor och önskemål och tas fram
tillsammans med dig och de personer som
du vill ska delta. Har du kontakt med skolan,
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
kan de också vara med. Du får en namngiven
kontaktperson för din plan.

LSS - Lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade
H

ar du en omfattande funktionsnedsättning

har du rätt att ansöka om stöd för att kunna
leva ett så gott och självständigt liv som
möjligt. Information om vilken typ av stöd du
har rätt till finns i Lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade, LSS. De flesta
insatserna ansöker du om hos kommunen.

Har du frågor?

Har du frågor om regionens habilitering, rehab
il itering eller om LSS kan du ringa till regionen
på telefonnummer 090-785 71 31. Då får du

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

vägled ning i dina frågor. Du kan också skicka
e-post till:
habiliteringscentrum@regionvasterbotten.se

Tolktjänster

Du kan få hjälp med tolkning om du
har en hörselnedsättning, dövhet eller
dövblindhet. Du kan få tolkning i alla
vardagssituationer. Det kan till exempel
vara vid besök i vården eller vid möten
och händelser som rör din familj eller
arbetsplats. Du kan också få tolkning
vid fritidsaktiviteter.

1177.se/tolktjanster

Hjälpmedel

På 1177.se kan du läsa om olika hjälp
medel och vart du vänder dig om du
behöver ett hjälpmedel.

1177.se/hjalpmedel

Teckenspråk

På 1177.se finns
information på teckenspråk.

1177.se/teckensprak

Lättläst

På 1177.se finns
information på lättläst svenska.

1177.se/lattlast-vb

Mer om funktionsnedsättning

På 1177.se finns samlad information
både för dig som har en funktionsned
sättning och för dig som är närstående.

1177.se/funktionsnedsattning-vb

Sjukresor

n sjukresa är en resa mellan ditt hem och

en vårdgivare. Det kan till exempel vara
besök hos en läkare, tandläkare, kurator,
sjukgymnast eller fysioterapeut. Resan kan
göras med till exempel buss, tåg eller egen
bil. En sjukresa räknas inte som en del av ditt
vårdbesök. Du har ett eget ansvar att ta dig
till och från ditt planerade besök.

Om du av hälsoskäl inte kan åka kollektivt eller
med egen bil kan du ha rätt till sjukresa med
taxi. Då behövs ett intyg från vårdgivaren.

Egenavgifter och bidrag

Du kan ha rätt att få bidrag i efterhand för de
resekostnader du haft. För vissa resor får du
själv stå för hela eller en del av kostnaden.
Det kallas egenavgift. Egenavgiften är 200
kronor per enkelresa med taxi, egen bil eller
vid sjukresa utanför regionen.

• Har du rest med egen bil kan du få bidrag

för den del av resan som överstiger egen
avgiften på 200 kronor. Bidraget är 15 kronor
per mil efter att egenavgiften räknats bort.
Egenavgiften gäller per enkelresa.

• Resor i kollektivtrafik (buss och tåg 2:a

klass) inom länet har ingen egenavgift. Om
priset för en biljett är över 81 kronor får du
ett bidrag som täcker hela summan. Resor
med buss och tåg som kostar under 81
kronor får du inget bidrag för. Nivån räknas
upp enligt index den 1 februari varje år

Du får inte bidrag för parkeringsavgifter och
andra omkostnader. För dig som ofta reser
till vården finns ett högkostnadsskydd för
sjukresor.

Högkostnadsskydd för sjukresor

Högkostnadsskyddet innebär att du betalar
högst 2 400 kronor i egenavgifter för sjukresor
under en tolvmånadersperiod. Tiden räknas
från det datum du gjorde den första resan.
Har du resor som kostar mindre än 200
kronor kan du ändå lämna en ansökan om
bidrag till regionen för registrering och
bevakning av högkostnadsskyddet.

Boka sjukresa

Du kan boka resa med taxi eller special
fordon, till exempel sambulans. Det är
vårdpersonalen som avgör vilket färdsätt du
behöver. Du bokar resan genom att ringa till
beställningscentralen för serviceresor. Boka
resan senast två vardagar innan ditt planera
de besök. Telefonnummer: 0771-25 10 20.

Observera att vårdpersonalen väntar till
efter ditt vårdbesök innan de avgör om du
har medicinska skäl som gör att du behöver
åka hem med taxi eller specialfordon.
Vårdpersonalen beställer i så fall hemresan.
Blir du sjuk och behöver vård snabbt går
det bra att kontakta beställningscentralen
dygnet runt för att beställa resa.

Avboka sjukresa

Du måste avbeställa både resan och besöket
om du inte kan komma till ett planerat vård
besök. Resan avbokar du genom att ringa
till beställningscentralen på telefonnummer
0771-25 10 20.

Avbokar du inte resan kan du bli skyldig att
betala för den ändå.

Betalning av egenavgift för taxi

Egenavgiften för att resa med taxi betalar du
till chauffören. Vill du i stället ha en faktura
på avgiften så behöver du komma överens
med taxibolaget om det. Det kan tillkomma
en fakturaavgift. Har du frågor om fakture
ring kan du kontakta taxibolaget i förväg.

Ansök om resebidrag

Du måste ansöka om bidrag inom ett år från
datumet för ditt vårdbesök. Du kan ansöka

om resebidrag antingen digitalt eller genom
att skicka in dina handlingar per post.
Behöver du hjälp av en följeslagare kan du
som patient även söka bidrag för den per
sonens biljettkostnader. Följeslagaren måste
vara med under hela resan och besöket.
Det är vårdpersonalen som bedömer om du
behöver ha med dig en följeslagare. Barn
och ungdomar upp till och med 19 års ålder
har alltid rätt att ha med en följeslagare.

Ansök om resebidrag digitalt

Du som har rest med egen bil till ett vårdbesök
kan göra din ansökan om bidrag digitalt genom
att logga in med e-legitimation på 1177.se. Det
gäller vårdbesök inom Region Västerbotten
med undantag för besök på röntgen, strålbe
handlingen, öron-näsa-halsmottagningen och
tandvården. Du kan göra en digital ansökan för
dig själv eller ditt barn om hen är under 13 år.
Andra närstående kan inte göra en digital
ansökan. När du har loggat in hittar du
e-tjänsten under Övriga tjänster.

Ansök om resebidrag med blankett

När du kommer till ditt vårdbesök kan du be
om en blankett som heter Begäran om rese
bidrag/intyg om vård. Du kan antingen säga
till i receptionen eller be den vårdpersonal
du träffar på mottagningen.

Du behöver en blankett för varje vårdbesök.
Har du glömt att be om blanketten så går det
bra att kontakta vårdenheten och få blanketten
hemskickad i efterhand. Fyll i blanketten och
skicka den med post till regionen. Glöm inte
att skicka med eventuella kvitton. Är du
över 19 år och åker buss eller tåg och behöver
följeslagare måste vårdpersonal fylla i det på
blanketten och skriva under den. Du kan också
lämna blanketten med eventuella kvitton och
underskrift från vårdpersonal i de särskilda
röda postlådorna som finns på sjukhusen.

När kollektivtrafik saknas

Finns det inte kollektivtrafik i närheten av
där du bor kan du få hjälp att beställa en
anslutningstaxi. Förutsättningen är att du gör
större delen av resan med kollektivtrafik och
att anslutningsresan bara är en kortare del.
Beställ anslutningsresan hos beställnings
centralen senast två vardagar i förväg.

1177.se/sjukresor

Beställningscentral för serviceresor

Kontakta beställningscentralen för att
boka resa. Telefon: 0771-25 10 20

Hit skickar du ansökan

om resebidrag

Postadress: Sjukresor, 901 85 Umeå
Telefon: 090-785 75 50

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Hur fungerar det vid resor
utanför länet?

På 1177.se kan du läsa om vad som
krävs för att kunna ansöka om bidrag
vid sjukresa utanför länet.

1177.se/vasterbotten/
sjukresor-vasterbotten

Patientavgifter och

högkostnadsskydd

Hälso- och sjukvården i Sverige bekostas till
största delen genom skatten till regioner och
kommuner. Den avgift som du betalar vid
exempelvis ett läkarbesök är bara en liten
del av vad det egentligen kostar.

Besök som kostar 300 kronor

• Besök hos läkare, sjuksköterska, arbets

terapeut, kurator, dietist, fysioterapeut,
psykolog med flera. Avgiften gäller både
mottagnings- och hembesök.

• Besök hos privat läkare, fysioterapeut

eller psykoterapeut som har avtal med
regionen.

• Laboratorieprovtagning, med undantag

för laboratorieprovtagning som ingår i ett
vårdbesök samma dag.

Besök på distans kostar 200 kronor

Ett vårdbesök på distans, till exempel genom
video och telefon kostar 200 kronor. Den
avgiften gäller också internetbehandlingar,
till exempel KBT på nätet.

Besök som är avgiftsfria

Vissa besök betalar du ingenting för.
Till exempel:

• Besök vid barnavårdscentral, barnmorske

mottagning och specialistmödravård.

• Besök vid ungdomsmottagningar.

• Gynekologiskt cellprov.

• Mammografiscreening.

• Tobaksavvänjning.

• Undersökning, vård och behandling

som minskar risken för smittspridning av
allmänfarliga sjukdomar.

Kostnadsfritt för vissa åldersgrupper

Vårdbesök kostar ingenting för dig som är 19 år
eller yngre och för dig som är 85 år och äldre.

Högkostnadsskydd för öppenvård

Högkostnadsskyddet för öppenvård inne
bär att du betalar som mest 1 400 kronor
per år. När du har betalat 1 400 kronor får
du ett elektoniskt frikort som gäller under
resten av tolvmånadersperioden.

Högkostnadsskydd för läkemedel

Högkostnadsskyddet för läkemedel innebär
att du betalar högst 2 850 kronor under en
period på tolv månader räknat från det första
köpet. Det kallas en högkostnadsperiod.

När du påbörjar en högkostnadsperiod
be talar du hela kostnaden själv tills du
sammanlagt har betalat 1 425 kronor. Sedan
minskar avgiften stegvis enligt den så kallade
högkostnadstrappan. När du har betalat
2 850 kronor behöver du inte betala mer
under resten av högkostnadsperioden.

Då får du ett så kallat frikort. Receptfria
läkemedel och läkemedel utan subvention
ingår inte i högkostnadsskyddet. För en del
läkemedel betalar du inget alls, till exempel
insulin. Du behöver inte heller betala för
förbrukningsartiklar som behövs för att
använda vissa läkemedel eller för att själv
kontrollera din medicinering, till exempel
stickor för blodsockermätning.

Receptbelagda läkemedel som är subventio
nerade är kostnadsfria för barn under 18 år.

Recept utan dröjsmål

Om du inte behöver träffa vårdpersonal kos
tar det inget att förnya ett recept. Men om
du kräver att få ett recept utskrivet samma
dag måste du betala en avgift på 300 kronor.
Högkostnadsskyddet gäller inte.

Intyg kan kosta mer

Vissa åtgärder eller tjänster är inte subven
tionerade. Det kan till exempel vara intyg för
färdtjänst eller sjukintyg för avbokning av
utlandsresa. Många av de intyg som inte är
subventionerade kostar 1 250 kronor.

Personalen på vårdenheten kan informera
om vad det begärda intyget kostar.

Om du får vänta över 30 minuter

Du har rätt att få tillbaka din patientavgift
om du har bokat tid och inte får träffa vård
personalen inom 30 minuter utan förklaring.
Begär återbetalning vid besöket.

Om du inte kommer till
ett bokat besök

Om du inte kommer till ett avtalat vårdbesök
och inte har meddelat det i förväg får du betala
en avgift på 300 kronor. Du får också betala
en administrativ avgift på 50 kronor. För barn
och ungdomar som inte är myndiga är det du
som vårdnadshavare som betalar avgiften.

Sent inställt besök

Ställer vårdgivaren in ett bokat besök med så
kort varsel att du har haft personliga utgifter in
för besöket kan du begära ersättning. Det kan
till exempel vara förlorad arbetsinkomst eller
kostnader för resan. Personalen på mottag
ningen kan ge information om hur du gör för
att begära ersättning. Har du själv avbokat ditt

vårdbesök mindre än 24 timmar innan den
bokade tiden måste du betala för besöket ändå.

Sjukhusvård

Blir du inskriven på sjukhus eller sjukstuga
betalar du 130 kronor för varje dygn du vår
das. För barn och ungdomar till och med 19
år är sjukhusvård avgiftsfritt. En partner som
övernattar på BB-avdelning betalar
350 kronor per dygn.

1177.se/patientavgifter

Betala med kort, faktura

eller autogiro

Du kan betala för ditt vårdbesök med
kontokort eller med digital faktura.
Om inget av de alternativen fungerar
för dig kan du betala med pappers
faktura, autogiro eller kontanter.

1177.se/vasterbotten/
betala-vardbesok

Vad kostar tandvård?

Vad du betalar för tandvård varierar mellan
olika mottagningar. Därför kan det löna sig
att jämföra priser innan du väljer tandläkare
eller tandhygienist. Den så kallade referens
prislistan underlättar för dig när du vill jämföra
priser på tandvård. Där finns information
om vad ett normalpris för en behandling kan
vara. Referenspriserna hittar du på Tand
vårds- och läkemedelsförmåns verket, TLV:s,
webbsida

tlv.se/tandvard under Referens

priser.

Du kan också jämföra priser genom TLV:s
tjänst tandpriskollen.se.

Fri tandvård för barn
och unga vuxna

Till och med den sista december det år du
fyller 23 år får du tandvård utan kostnad.
Då ingår i stort sett alla undersökningar och
behandlingar. Du som är vårdnadshavare
till ett barn som är 3-17 år kan välja tand
vårdsklinik till barnet. Du som är 18-23 år
väljer själv vilken tandvårdsklinik du vill gå
till. Du kan antingen välja en folktandvårds
klinik eller en privat tandvårdsklinik som
har avtal med Region Västerbotten. För
att välja en tandvårdsklinik tar du kontakt
med kliniken. Om tandvårdskliniken för
tillfället inte har möjlighet att ta emot fler
patienter kan du bli hänvisad till en annan
klinik. Gör du inget aktivt val blir du kallad
till en Folktandvårdsklinik i närheten av din
folkbokföringsadress.

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

•

Tandvård för dig som är 24 år
eller äldre

Det statliga tandvårdsstödet är en allmän
tandvårdsförsäkring och fungerar på
följande sätt:

• Det allmänna tandvårdsbidraget (ATB)

innebär att du får ett tandvårdsbidrag på
300 eller 600 kronor per år beroende på
hur gammal du är. Du kan välja att spara
bidraget från ett år till ett annat och på så
sätt använda två bidrag som betalning vid
samma tillfälle.

• Ett särskilt tandvårdsbidrag (STB) riktar

sig till dig som har en sjukdom som
påverkar dina tänder. Särskilt tandvårds
bidrag är på 600 kronor per halvår och
du behöver ett läkarintyg för att ha rätt
till bidraget.

•

I det statliga tandvårdsstödet finns ett
högkostnadsskydd som beräknas på
referensprislistan för tandvård. Om dina
tandvårdskostnader överstiger 3 000
kronor under ett år räknat från behand
lingens start, subventionerar staten
kostnaden med 50 procent. Tandvårds
kostnader som överstiger 15 000
kronor under ett år subventioneras
med 85 procent av staten. Kostnaderna
registreras automatiskt av Försäkrings
kassan.

Minskade tandvårdskostnader
vid behov

Efter en bedömning kan du i speciella fall
få tandvård för samma avgift som sjukvård.
För personer som är 85 år och äldre är sådan
tandvård avgiftsfri. Övriga personer betalar
högst 1 400 kronor under ett år. Det kan bli
aktuellt vid följande situationer:

• Du har en sjukdom och behöver tandvård

som en del av behandlingen.

• Du ska göra en omfattande operation i

munnen som kräver sjukhusvård.

• Du har ett stort och långvarigt behov av

omvårdnad i det dagliga livet eller om
fattas av LSS, lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade. Då har du
även möjlighet att få en bedömning av
din munhälsa med rådgivning en gång
per år. Bedömningen görs i ditt eget hem
och du betalar ingenting för den.

• Du har en långvarig sjukdom och

funktionsnedsättning som innebär att du
behöver mer tandvård än andra. Det kan
bero på att sjukdomen i sig medför en
ökad risk för tandskador eller att du har
problem med att sköta din munhygien.

1177.se/kostnader-tandvard

Avgift för uteblivet eller

sent avbokat besök hos
Folktandvården

Om du inte kommer till ditt besök måste
du betala en avgift på 500 kronor.
En administrativ avgift på 50 kronor
tillkommer. Du kan om- eller avboka
ditt besök senast klockan 15.00 dagen
innan

ditt bokade besök. Om du är

akut sjuk är det möjligt att avboka
tiden fram till klockan 9.00 samma
dag. Avbokar du efter klockan 9.00
kommer du att få en faktura på avgiften
oavsett orsak till avbokningen.

Rättigheter i vården

Vård inom en viss tid

Vårdgarantin anger hur länge du som längst
ska behöva vänta på att få kontakt med
vården eller på att få vård. Du garanteras
helt enkelt att inte behöva vänta längre än
en viss tid. Det här gäller enligt den natio
nella vårdgarantin:

• Samma dag som du söker vård ska du få

kontakt med den hälsocentral där du är
listad eller med 1177.

• Du ska få en medicinsk bedömning av en

legitimerad vårdpersonal i primärvården
inom högst tre dagar efter att du har fått
kontakt med den hälsocentral där du är
listad. Det gäller dig som söker vård för
ett nytt hälsoproblem eller som har fått en
kraftig försämring av ett tidigare problem.
Bedömningen kan till exempel göras
genom ett besök på hälsocentralen eller
genom att du blir uppringd. Det är vård
personalen som avgör om du behöver en
medicinsk bedömning och om du i så fall
ska få kontakt med en läkare eller till exem
pel en sjuksköterska eller fysioterapeut.

• Du ska få en tid för besök i den specia

liserade vården inom 90 dagar, om du
har fått en remiss. Till många specialist
mottagningar kan du söka själv, utan
remiss från en läkare. Då gäller samma
tidsgräns. Specialistmottagningen gör en
egen bedömning av remissen eller din
vårdbegäran och kan välja att hänvisa dig
till en annan vårdnivå eller ge dig råd om
vad du kan göra själv. Efter att vårdgivaren
har beslutat om en viss behandling, till
exempel en operation, ska du få en tid för
behandlingen inom 90 dagar.

• Om din mottagning inte kan ge dig vård

inom tidsgränserna för vårdgarantin ska
du erbjudas vård på en annan mottagning
i eller utanför länet.

Akut vård berörs inte av vårdgarantin. Du
som blir akut sjuk eller skadad ska få vård så
fort som möjligt. Det är vårdpersonalen som
bedömer om du behöver vård akut.

Du kan söka öppenvård i hela landet

Du kan söka öppenvård i hela landet.
Du kan själv välja hälsocentral var du vill
i hela Sverige så länge den är offentligt
finansierad, det vill säga drivs av eller har
avtal med en region. Möjligheten att söka
vård i hela landet gäller också för speciali
serad öppenvård. Exempel på öppenvård
är när du besöker en läkare på sjukhuset
eller blir opererad och kan gå hem samma
dag. Vill du söka specialiserad öppenvård
i en annan region behöver du ta reda på
vilka remissregler som gäller, både i din
hemregion och i den andra regionen.

Du betalar själv för resor och boende.
Information om remissregler finns på
1177.se/remiss. Vårdgarantin gäller inte
om du söker vård på egen hand utanför
din hemregion.

Remissregler i Västerbotten

Du behöver ingen remiss för att komma till en
hälsocentral, sjukstuga eller akutmottagning.

Du tar själv kontakt för att få en första
bedömning av dina besvär. Om det behövs
och om du vill får du en remiss för att
komma vidare till en specialist på sjukhuset,
till exempel en hudläkare eller ortoped.

Du har också möjlighet att själv ta kontakt
med många av specialistmottagningarna
i Västerbotten utan att ha en remiss. Det
kallas för egen vårdbegäran. På adressen
1177.se/remiss finns en blankett som du
kan fylla i, skriva ut och skicka in med post.
Många mottagningar erbjuder även e-tjänsten
Egen vårdbegäran som du når genom att
logga in på 1177.se.

Du kan också ringa till mottagningen för att
beställa en pappersblankett eller berätta
hur du mår och varför du söker vård. Du
behöver alltid remiss för undersökningar
som röntgen och provtagning.

Fast vårdkontakt och fast
läkarkontakt

Har du ingen utsedd fast vårdkontakt kan
du själv begära att få en sådan om du behö
ver det. Din fasta vårdkontakt kan vara en
sjuksköterska eller en person ur en annan
yrkesgrupp. Det är den personen som du
ska kontakta för att få veta vad som plane
ras i vården för dig. Du som behöver eller
önskar en fast läkarkontakt ska kunna få det
på den hälsocentral där du är listad. En fast
läkarkontakt kan vara viktig för dig som har
flera sjukdomar, en kronisk sjukdom eller
använder många läkemedel. Det kan också

finnas andra skäl till att behöva en fast
läkarkontakt. Fast läkarkontakt innebär att
du i första hand ska få möta samma läkare
när du besöker hälsocentralen.

Påverka och delta i din vård

Patientlagen är en lag som finns för dig
som är patient. I lagen beskrivs bland annat
vilken information du ska få om din vård.
Informationen ska hjälpa dig att vara med
och bestämma. Det kan gälla val av vård,
behandlingar och andra viktiga delar i din
vård. Lagen handlar också om samtycke,
val av vård, hjälpmedel, tillgänglighet och
ny medicinsk bedömning. Även barn ska
ha möjlighet att vara delaktiga. Ju äldre
barnet är, desto viktigare är det att hen får
vara delaktig i sin vård.

Nationella minoriteters rättigheter

Lagen om nationella minoriteter och
minoritetsspråk gäller romer, judar, samer,
sverigefinnar och tornedalingar. Det
är du själv som avgör om du tillhör en
nationell minoritet. Region Västerbotten
är förvaltningsområde för finska, samiska
och meänkieli. Det betyder att du som
talar något av de språken har särskilda
rättigheter. Regionen har regelbundna
samråd med representanter för de
nationella minoriteterna i länet.
Syftet är att öka deras inflytande. På
1177.se finns information om hälsa, vård
och rättigheter i vården på flera varianter
av de fem språken.

Tolkning till ditt språk

Du kan få hjälp av en tolk vid ditt
besök i vården eller tandvården.

Tala om att du vill ha en språktolk
när du bokar ditt besök. Tolken kan
vara med på plats, via telefonsamtal
eller videosamtal.

1177 -

tryggt om

din hälsa och vård

Besök 1177.se

Logga in på 1177.se

Sök vård i appen 1177 direkt

Västerbotten

Ring 1177

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Om du inte är nöjd

med vården

Som patient ska du få vård av god kvalitet
och bli bemött med respekt av vårdpersona
len. Du ska få tydlig information om din hälsa
och din vård på ett sätt som du förstår. Du
kan lämna synpunkter eller klaga om du inte
är nöjd med den vård du har fått eller om du
tycker att det har skett något felaktigt. Det
kan du göra både som patient och närstående.
Dina synpunkter kan till exempel gälla
behandling, bemötande, tillgänglighet eller
kommunikationen med vården. Du kan också
framföra idéer och förslag på hur vården
kan bli bättre. Dina synpunkter är ett viktigt
bidrag för att höja kvaliteten på vården.

Flera sätt att lämna synpunkter
eller klaga

Kontakta den mottagning eller vårdenhet
där du har fått vård och behandling. Det
kan du till exempel göra genom att ringa
eller fylla i ett formulär på nätet. Du kan
välja att vara anonym, men om du vill ha
svar från verksamheten så måste du fylla
i ditt personnummer, e-postadress och
telefonnummer. Du ska få svar inom fyra
veckor. Du hittar formuläret på

1177.se/vasterbotten/synpunkter-pa-varden.
Skrolla ner tills du ser länken till formuläret
Lämna ett klagomål till vården.

Patientnämnden kan stödja dig

Du kan kontakta patientnämnden om
du vill ha stöd med att framföra dina
synpunkter eller klagomål till vården.
Patientnämnden kan hjälpa dig att förmedla
det du har varit med om till de ansvariga.
Om du vill kan de också hjälpa dig med
att få ett svar från vården utifrån dina
synpunkter eller klagomål.

IVO - Inspektionen för
vård och omsorg

IVO är en myndighet som utreder allvarliga
händelser inom vården i Sverige. Du kan
kontakta IVO med klagomål på vården, men
först efter att du själv har kontaktat den

aktuella vårdenheten eller gjort det med
stöd från patientnämnden. De ansvariga
från vården ska ha haft möjlighet att besvara
dina klagomål innan du kontaktar IVO.

Ersättning vid vårdskada

Som patient är du försäkrad om du skulle
bli skadad av din vård, tandvård eller ditt
läkemedel. Du kan få ekonomisk ersättning
för skador som hade varit möjliga att undvika
i samband med vård och behandling. Om
du skadas inom vården kan du få ersättning
för sveda och värk under läkningstiden. Om
skadan leder till en bestående funktionsned
sättning kan du få ersättning för invaliditet.
Du kan även ha rätt till ersättning för extra
kostnader och inkomstbortfall. Det går inte
att få ersättning för skador som uppstått på
följande sätt:

• Vid korrekt behandling av ett direkt

livshotande tillstånd.

• För biverkningar av läkemedel som

ordinerats på ett korrekt sätt.

• För att en behandling inte gav önskat

resultat eller om den komplikation som
uppstod inte gick att undvika.

För att få ersättning måste du anmäla skadan
till Patientförsäkringen Löf. Du kan göra
anmälan digitalt på Löf:s webbplats, lof.se.
Du kan även anmäla på en särskild blankett
som går att beställa genom Löf:s kundtjänst.
För att få ersättning för en oförutsedd
biverkning eller läkemedelsskada ska du
anmäla till Läkemedelsförsäkringen. Du
kan antingen göra en digital skadeanmälan
eller använda en blankett som finns på
Läkemedelsförsäkringens webbplats, lff.se.

Anmälan om diskriminering eller brott

Diskrimineringsombudsmannen, DO,
arbetar mot diskriminering. Om du anser
dig särbehandlad kan du anmäla det till DO.
Du kan till exempel anmäla diskriminering
på grund av kön, könsidentitet, sexuell
läggning, ålder, etnisk tillhörighet,
funktionsförmåga eller religion. Du kan göra
en polisanmälan om du anser att ett brott
har begåtts inom vården, till exempel att
du har blivit utsatt för sexuella trakasserier
eller våld. En anmälan kan också handla om
vållande till annans död.

1177.se/inte-nojd

Patientnämnden

Telefon: 090-785 93 10
Kontakta patientnämnden via nätet.
Logga in på 1177.se och välj
Övriga tjänster.
E-post:
patientnamnden@regionvasterbotten.se
Postadress: Patientnämnden
Region Västerbotten, 901 89 Umeå

1177 -

tryggt om

din hälsa och vård

Besök 1177.se

Logga in på 1177.se

Ring 1177

Sök vård i appen 1177 direkt

Västerbotten

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

•

Gör dina vårdärenden på nätet! Logga in på 1177.se

och kontakta din mottagning när det passar dig.

1177.se/loggain

Kontakta vården

Här finns ett urval telefonnummer och adresser till hälso- och sjukvården i Västerbotten.
Spara tidningen så hittar du snabbt nästa gång du behöver kontakta vården!

Kontakta oss på nätet
när det passar dig

Logga in på 1177.se och gör dina vård
ärenden på nätet. Du kan till exempel
förnya recept, läsa din journal, boka om ett
besök eller välja vilken hälsocentral du ska
vara listad på.

1177.se/loggain

Våra mottagningar
finns på 1177.se

Börja med att söka på 1177.se nästa gång
du ska kontakta vården. Där finns telefon
nummer, kartor och e-tjänster till hälso
centraler, tandvårdskliniker, specialist-
mottagningar och avdelningar.

1177.se/hittavard

Ring 1177

Ring 1177 om du behöver sjukvårds
rågivning. Sjuksköterskorna på 1177 ger
dig råd och vägleder dig rätt i vården.
Det är öppet dygnet runt.

Chatta med 1177

Via 1177 direkt får du en bedömning av
dina symtom. Du kan också chatta med
vårdpersonal. Behöver du ett fysiskt
besök hjälper vi dig. Du når tjänsten via
appen 1177 direkt Västerbotten eller på
1177.se.

Privata vårdgivare

I Västerbotten finns privata vårdgivare
som har avtal med regionen, till exempel
privata fysioterapeuter, läkare och psyko
terapeuter. När du besöker en sådan
vårdgivare gäller samma patientavgifter
och regler för högkostnadsskydd som vid
besök på hälsocentralen, sjukstugan eller
sjukhuset.

1177.se/vasterbotten/privata-vardgivare

Viktiga nummer

Region Västerbottens växel

090-785 00 00

.....

Texttelefon

090-785 70 10

...............................

Alkohol- och drogmottagning
Ridvägen 12, Umeå

090-785 47 00

....................

Anhöriglinjen

0200-23 95 00

.........................

Bris
För barn, dygnet runt

116 111

..........................

För vuxna, vardagar kl 09.00-12.00 077-150 50 50

Föräldralinjen
Vardagar kl 10.00-15.00 samt
torsdag kl 19.00-21.00

020-85 20 00

................

Inspektionen för vård
och omsorg

010-788 50 00

............................

www.ivo.se

LSS-handläggare i
Region Västerbotten

090-785 71 31

...............

Läkemedelsupplysningen
Helgfria vardagar kl 08.00-17.00 0771-46 70 10

Patientförsäkringen Löf

08-551 010 00

..........

www.lof.se

Patientnämnd

090-785 00 00 (växel)

...............

Serviceresor
Beställningscentral

0771-25 10 20

....................

Självmordslinjen
För dig som har tankar på att ta ditt liv eller har
en närstående med sådana tankar,
öppet dygnet runt

901 01

................................

Vaccinering, utlandsresor
Kontakta din hälsocentral, sjukstuga eller
infektionsmottagningen i Umeå

Våld i nära relationer
Centrum mot våld, Umeå

020-41 04 20

.............

Centrum mot våld, Skellefteå

020-61 60 60

.......

Kvinnofridslinjen, dygnet runt

020-50 50 50

......

Terrafem, stöd på över 60 språk

020-52 10 10

....

Unga relationer, chatt varje kväll

20.00-22.00

....

ungarelationer.se
Ångest- och Asta-mottagning, se 1177.se

Äldrelinjen
För dig som mår psykiskt dåligt eller som bara
behöver någon att prata med

020-22 22 33

.........

Måndag till fredag kl 08.00-19.00
Lördag till Söndag kl 10.00-16.00

Följ instruktionerna

När du ringer ett nummer med telefon-
symbol behöver du göra ett eller flera
knappval. Ibland får du vänta i telefon
kö innan du får prata med någon. Du
kan också få förslag på en tid då vi kan
ringa upp dig.

Följ instruktionerna du får i luren. Har
du ingen knapptelefon kan du tala in ett
meddelande i slutet av samtalet.

Hälsocentraler

och sjukstugor

Anderstorps hälsocentral, Skellefteå
Anderstorpsleden 1

090-785 91 14

.....

Backens hälsocentral, Umeå
Manusgränd 3

090-785 44 43

.............

Bjurholms hälsocentral
Storgatan 16

090-785 44 41

...............

Bolidens hälsocentral
Ringen 76

090-785 91 23

..................

Bureå hälsocentral
Nygatan 9B

090-785 91 12

................

Burträsk hälsocentral
Björnåkersgatan 10

090-785 91 73

......

Byske hälsocentral
Ringvägen 8

090-785 91 18

...............

Capio hälsocentral Dragonen, Umeå
Ridvägen 12

090-785 91 48

...............

www.capio.se

Capio hälsocentral,
Norrlandskliniken, Umeå

Glimmervägen 5E

090-785 93 22

........

Barnavårdscentral, BVC

090-785 93 28

..........

Barnmorska, MVC

090-785 91 53

..................

Sjukgymnast, fysioterapeut

090-785 93 67

.....

Är du sjuk och behöver råd?
Ring 1177 eller besök 1177.se
Från utlandet +46 771-11 77 00

Om det är fara för liv eller

om det behövs en ambulans
- ring larmnumret 112

Vid

Vid förgiftning ring Giftinformationscentralen.

När det är akut ring 112.
I mindre akuta fall 010-456 67 00

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Citymottagningen hälsocentral, Umeå
Nygatan 19B

090-785 93 21

................

Dorotea sjukstuga
Nygatan 19

090-785 91 75

..................

Akutvårdsavdelning

0942-251 30

....................

Erikslids hälsocentral, Skellefteå
Annastigen 8

090-785 91 10

................

Ersboda hälsocentral, Umeå
Hälsogränd 3

090-785 44 57

................

Heimdalls hälsocentral, Skellefteå
Köpmangatan 15

090-785 91 11

............

Holmsunds hälsocentral
Himmelska fridens torg 7

090-785 91 03

Husläkarna hälsocentral i Umeå
Storgatan 28B

090-785 93 88

...............

Filial i Tavelsjö

090-785 76 30

..........................

Hörnefors hälsocentral
Bruksgatan 4

090-785 91 05

................

Vid sjukdom eller skada som
kräver vård direkt

0930-406 56

........................

Kåge hälsocentral
Nygatan 13

090-85 93 57

....................

Lövångers hälsocentral
Skogstorpsvägen 12

090-785 91 20

......

Sjukgymnast, fysioterapeut

0913-174 07

..........

Malå sjukstuga
Storgatan 2

090-785 91 19

..................

Akutvårdsavdelning och jour

0953-105 90

........

Mariehems hälsocentral, Umeå
Morkullevägen 9

090-785 44 44

...........

Medicinkonsulten hälsocentral, Lycksele
Skolgatan 8

090-785 93 80

...................

Morö Backe hälsocentral, Skellefteå
Höjdgatan 14

090-785 91 15

.................

Nordmalings hälsocentral
Hemvägen 12

090-785 91 04

.........................

Norsjö hälsocentral
Storgatan 33

090-785 91 16

.................

Robertsfors hälsocentral
Fabriksvägen 3

090-785 91 21

..............

Barnavårdscentral,
BVC

070-394 94 66, 070-645 07 01

...................

Familjecentral

0934-142 90

.............................

Sorsele sjukstuga
Burevägen 13

090-785 91 71

...............

Akutvårdsavdelning

0952-104 35

....................

Stenbergska hälsocentralen, Lycksele
Johan Skyttes väg 6

090-785 44 48

.......

Kurator

0950-393 02, 0950-393 05,

0950-393 39

.................

Storumans sjukstuga
Backvägen 2

090-785 44 73

.................

Akutvårdsavdelning

090-785 00 00 (växel)

.......

Sävar hälsocentral
Kungsvägen 4A

090-785 44 47

............

Tegs hälsocentral, Umeå
Tegsplan 2C

090-785 44 56

.................

Tärnaby sjukstuga
Granvägen 7

090-785 44 70

.................

Akutvårdsavdelning

0954-147 37

....................

Arbetsterapeut

0954-147 38

...........................

Sjukgymnast, fysioterapeut

0954-147 39

..........

Akuttelefon

0954-147 30

................................

Ursvikens hälsocentral, Skellefteå
Skelleftehamnsvägen 206B

090-785 91 12

Vilhelmina sjukstuga
Volgsjövägen 37

090-785 91 25

...........

Reception

0940-155 01

..................................

Akutvårdsavdelning

090-785 00 00

.................

Dikanäs, filialmottagning

090-785 93 13

...........

Saxnäs, filialmottagning

090-785 93 13

............

Vindelns hälsocentral
Storvägen 56

090-785 44 42

................

Barnmorska, MVC

0933-138 11

.......................

Vännäs hälsocentral
Umevägen 56

090-785 44 50

............

Astma- och KOL-sköterska

0935-135 12

.......

Demenssköterska

0935-135 48

...................

Ålidhems hälsocentral, Umeå
Tvistevägen 2

090-785 44 58

...........

Åsele sjukstuga
Bryggaregatan 11A

090-785 91 76

....

Avbokning

0941-143 00

.............................

Akutvårdsavdelning

0941-143 35

................

Sjukhus

Lycksele lasarett

Hedlundavägen 11
Växel och reception

090-785 00 00

...............

Norrlands universitetssjukhus

Växel

090-785 00 00

...................................

Skellefteå lasarett

Lasarettsvägen 29
Växel

090-785 00 00

...................................

Besökstider

Besökstider och besöksregler varierar på
olika avdelningar. De kan också variera
från tid till tid. Vi rekommenderar att du
frågar den du ska besöka vad som gäller
där hen vårdas.

Du kan också kontakta den avdelning
det gäller för att få korrekt information.
Tänk då på att de har begränsad tid att
svara i telefon.

1177 direkt

- vi hjälper dig

hela vägen

Sök vård digitalt i 1177

direkt. Behövs ett fysiskt

besök hjälper vi dig.
Använd appen 1177

direkt Västerbotten.

Sök vård digitalt i 1177

direkt. Behövs ett fysiskt

besök hjälper vi dig.
Använd appen 1177

direkt Västerbotten.

1177 direkt

- vi hjälper dig

hela vägen

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

•

Gör dina vårdärenden på nätet! Logga in på 1177.se

och kontakta din mottagning när det passar dig.

1177.se/loggain

Tandvård

Akut tandvård

Tandakuten Skellefteå

Folktandvården City

090-785 91 00

..................

Telefontid: måndag-onsdag kl 07.00-18.40,

torsdag-fredag kl 07.00-15.40,
helgdag och röda dagar kl 09.00-12.00.

Tandakuten Umeå

Norrlands universitetssjukhus, Allmäntandvårdens

kompetenscentum

090-785 91 00

....................

Telefontid: måndag-fredag

kl 07.00-15.30

helgdag och röda dagar kl 09.00-12.00

........

Folktandvårdens helgjour

090-785 91 00

........

Helgjouren i Umeå och Skellefteå har öppet
lördag, söndag och helgdag, telefontid
kl 09.00-12.00.

Helgjouren i Lycksele har öppet helgfria lördagar,
telefontid kl 09.00-12.00. Söndag och helgdag
hänvisar vi patienter med akuta besvär till Tand
akuten i Umeå eller Skellefteå. Vid akuta tand-
och käkskador övrig tid - ring 1177

Specialisttandvård,

Norrlands akademiska tandvård

Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Endodonti

090-785 91 26

................................

Klinisk oral fysiologi

090-785 91 26

...................

Käkkirurgi

090-785 44 77

................................

Ortodonti, tandreglering

090-785 93 83

.....

Parodontologi

090-785 93 11

...........................

Pedodonti

090-785 93 83

.......................

Protetik

090-785 93 11

....................................

Orofacial medicin

090-785 93 11

......................

Röntgen, oral diagnostisk radiologi 090-785 61 80

Studentklinik

090-785 93 74

............................

Folktandvården

Bjurholm, Storgatan 16

090-785 93 91

....

Boliden, Ringen 74

090-785 93 79

..........

Bureå, Nygatan 9

090-785 93 45

............

Anmäl

dig som

blodgivare på

GeBlod.nu

Burträsk,
Björnåkersgatan 12

090-785 93 76

.........

Byske, Ringvägen 8

090-785 93 78

.......

Dorotea, Sjukhusgatan 2

090-785 93 96

Holmsund,

Himmelska fridens torg 7

090-785 91 94

...

Hörnefors, Bruksgatan 4

090-785 93 71

Kåge, Nygatan 13

090-785 93 77

..........

Lycksele
Ortodonti, tandreglering,

Johan Skyttes väg 6

090-785 93 24

........

Stenbergska,
Johan Skyttes väg 6

090-785 93 84

........

Malå, Storgatan 2

090-785 93 86

..........

Nordmaling, Hemvägen 12

090-785 93 73

Norsjö,

Storgatan 33

090-785 93 87

......

Robertsfors, Fabriksvägen 1

090-785 93 81

Skellefteå
Anderstorp, Anderstorg 14

090-785 44 78

City, Skeppargatan 21

090-785 44 79

......

Ortodonti, tandreglering,

Anderstorg 14

090-785 93 09

...............

Skellefteå lasarett

090-785 44 79

...........

Sorsele, Stationsgatan 4

090-785 93 89

Storuman, Backvägen 2

090-785 93 97

Sävar, Kungsvägen 4

090-785 93 82

.....

Tärnaby, Granvägen 7

090-785 93 98

....

Umeå
Dragonen, Ridvägen 12

090-785 93 53

.....

Ersboda, Trattgränd 1H

090-785 93 75

....

Idun, Rådhusesplanaden 8

090-785 44 66

...

Folktandvården,
Allmäntandvårdens kompetenscentrum,
Norrlands universitetssjukhus

090-785 91 33

Tandakuten Nus,
Tandläkarhögskolan, 3 trp

090-785 91 00

Teg, Länsmansvägen 5

090-785 55 85

.....

Umedalen, Aktrisgränd 22

090-785 93 72

Ursviken,

Skelleftehamnsvägen 206C

090-785 93 44

Vilhelmina, Volgsjövägen 48

090-785 93 64

Vindeln, Storvägen 56

090-785 93 92

...

Vännäs,

Södra Drottninggatan 4A

090-785 93 90

...

Åsele, Bryggaregatan 11

090-785 93 95

...

För personer med

funktionsnedsättning

Lycksele och södra Lappland

Barn- och ungdomshabilitering

Johan Skyttes väg 6, Lycksele

0950-393 65

......

Synrehabilitering

Lycksele lasarett

090-785 74 70

....................

Vuxenhabilitering råd och stöd

Johan Skyttes väg 6, Lycksele

0950-393 65

.....

Skellefteå

Barn- och ungdomshabilitering

Skellefteå lasarett, Bäckgatan 1 0910-77 07 00

Hörselrehabilitering

Skellefteå lasarett, Bäckgatan 1 0910-77 10 78

horselrehabilitering@regionvasterbotten.se
Synrehabilitering

Skellefteå lasarett

0910-77 14 38

..................

Vuxenhabilitering råd och stöd

Nordlandergatan 15

0910-77 49 30

..............

Umeå

Barn- och ungdomshabilitering

Kandidatvägen 31-33

090-785 42 00

............

Hörselrehabilitering

Akutvägen 2A,

Norrlands universitetssjukhus 090-785 74 50

...

horselrehabilitering@regionvasterbotten.se
Synrehabilitering
Akutvägen 2A,

Norrlands universitetssjukhus 090-785 74 70

...

Ungdoms- och vuxenhabilitering råd och stöd

Akutvägen 2A,

Norrlands universitetssjukhus 090-785 71 21

...

Hjälpmedel Västerbotten

Umeå

Mariehemsvägen 14

090-785 93 65

....

Lycksele sjukhus

090-785 93 65

......

Skellefteå sjukhus

090-785 93 65

....

Hjälpmedel Västerbotten, butik

Norrlands universitetssjukhus,

Norra entrén

090-785 74 24

.........................

E-post: hmv.butik@regionvasterbotten.se

Tolkcentral

Tolkcentral för döva, hörselskadade

och personer med dövblindhet
Mariehemsvägen 10, Umeå

www.regionvasterbotten.se/tolkcentralen

E-post: tolkcentralen@regionvasterbotten.se
Tolkbeställning vardagar kl 08.00-14.00

fredag och dag före helgdag kl 08.00-12.00
Taltelefon

090-785 74 60

.............................

Texttelefon

019-17 10 11

.............................

SMS

070-384 74 65

....................................

Bildtelefon ...................... tolk.umea@sip.nu
Tolkbeställning övrig tid till

akut sjukvård, polis etc.

Tal- och texttelefon

0910-70 13 15

................

SMS

070-785 03 02

....................................

Följ instruktionerna du får. Läs mer på sidan 23.

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Miten terveydenhuolto toimii Västerbottenin läänissä

Hakeudu hoitoon

oikealle vastaanotolle

Verkkosivuilla 1177.se voit lukea monista
sairauksista ja oireista ja siitä, mitä voit itse tehdä
lievittääksesi vaivojasi. Osa teksteistä on kään
netty useille kielille. Voit myös soittaa numeroon
1177. Pääset keskustelemaan hoitajan kanssa,
joka arvioi hoidon tarpeen, antaa neuvoja ja
ohjaa tarvittaessa oikealle vastaanotolle. Palve
lemme numerossa 1177 ruotsiksi ja englanniksi.
Voit myös jutella hoitohenkilökunnan kanssa ver
kossa palvelun 1177 direkt Västerbotten kautta.

Kun olet sairas tai sinulla on vaivoja, sinun

tulee lähes aina kääntyä terveyskeskuksen
puoleen. Kaikki terveyskeskukset ovat avoinna
arkipäivisin. Yhteystiedot löytyvät sivulta 23-24.

Kun terveyskeskus on suljettu tai jos et

ole varma, kuinka vakava sairautesi on, soita
numeroon 1177 kysyäksesi sairaanhoitajalta. Jos
sairastut äkillisesti vakavaan tai hengenvaaralli
seen sairauteen tai vammaan, joka vaatii välitöntä
hoitoa, käänny ensiavun/päivystyksen puoleen.

Soita numeroon 112, jos uskot tarvitsevasi

ambulanssia.

Potilasmaksut

Terveydenhuollon maksukatto tarkoittaa, että
maksat potilasmaksuja enintään 1 400 kruunua
kahdentoista kuukauden aikana. On olemassa
muutamia poikkeuksia, kuten rokotukset.

Joistakin käynneistä et maksa mitään.

Esimerkiksi:

•  Papa-koe.
•  Mammografiaseulonta.
•  Tupakoinnista vieroittaminen.
•  Käynnit lastenhoitokeskuksissa, kätilön

vastaanotolla ja erikoisäitiyshuollossa.

• Alle 19-vuotiaiden sekä yli 85-vuotiaiden

käynnit.

Jos joudut sairastupaan, maksat 130 kruunua
jokaisesta hoitovuorokaudesta.
Jos et saavu varatulle vastaanotolle
Jos et tule sovitulle vastaanotolle, etkä ilmoita
siitä etukäteen, sinulta veloitetaan 350 kruunun
maksu. Lasten ja alaikäisen nuorten kohdalla
maksu osoitetaan heidän huoltajilleen.

Lääkkeet

Lääkkeiden maksukatto tarkoittaa, että maksat
enintään 2 850 kruunua kahdentoista kuukau
den aikana. Alle 18-vuotiaille suurin osa
lääkkeistä on maksuttomia.

Korvaus matkakuluista

terveydenhuoltoon

Matkakulut terveydenhuoltoon koskevat kotisi
ja terveydenhuollon palveluntarjoajan välistä
matkaa. Sinulla voi olla oikeus saada hyvitystä
aiheutuneista matkakuluista jälkeen päin.

Jos et voi terveyssyistä matkustaa julkisilla

liikennevälineillä tai omalla autolla, sinulla voi
olla oikeus kulkea hoitoon ja takaisin taksilla.

Tämä edellyttää todistusta terveydenhuollon
palveluntarjoajalta.

Sinun on aina maksettava osa matkasta itse,

sitä kutsutaan omavastuuksi. Omavastuu on
200 kruunua per taksimatka, omalla autolla
kuljettu matka tai alueen ulkopuolelle suuntau
tuva matka hoitoon. Julkisilla liikennevälineillä
(bussilla ja junalla) kulkemiseen läänin sisällä ei
sovelleta omavastuuta. Jos lipun hinta on yli 81
kruunua, korvataan sinulle koko summa.

Matkakulujen maksukatto tarkoittaa, että

maksat enintään 2 400 kruunua omavastuuta
kahdentoista kuukauden aikana.
Näin saat korvauksen
Kun saavut hoitokäynnille, voit pyytää lomaket
ta nimeltä “Begäran om resebidrag/intyg om
vård” (Matkakorvauspyyntö/hoitotodistus.)
Täytä lomake ja lähetä se ja mahdolliset kuitit
osoitteeseen: Sjukresor, 901 85 Umeå.

Jos sinulla on kysyttävää terveydenhuol

toon ja sieltä pois matkustamisesta, voit ottaa
yhteyttä beställningscentralen för serviceresor
-keskukseen (hoitomatkojen tilauskeskus).
Puhelinnumero 0771-25 10 20.

Toimintarajoitteisuus

Jos sinulla on toimintarajoite, voit saada laaja-
alaista kuntoutusta, jotta voit selvitä arjessasi
mahdollisimman itsenäisesti. Tarpeistasi
riippuen voit saada apua sairastuvassa,
kunnaltasi tai alueen erityistoiminnasta.

Jos sinulla on kysyttävää alueen laaja-

alaisesta kuntoutuksesta tai Lagen om stöd
och service till visa funktionshindrade, LSS
-laista (Laki toimintarajoitteisten tukemisesta
ja palvelusta, LSS), voit soittaa alueesi
palvelunumeroon 090-785 71 31. Sieltä saat
opastusta kysymyksiisi. Voit myös lähettää
sähköpostia osoitteeseen:
habiliteringscentrum@regionvasterbotten.se.

Jos et ole

tyytyväinen hoitoon

Voit jättää huomioita tai tehdä valituksen,
jos et ole tyytyväinen saamaasi hoitoon. Voit
tehdä tämän sekä potilaana että omaisena.
Voit esittää huomautuksia tai tehdä valituksen
useilla eri tavoilla. Sen lisäksi, että otat yhteyttä
suoraan hoitoyksikköön, voit myös täyttää
verkkolomakkeen, jonka löydät osoitteesta
1177.se/synpunkter-pa-varden.

Voit ottaa yhteyttä potilaslautakuntaan, jos

haluat tukea, kun sinulla on huomautettavaa
tai haluat valittaa hoidosta. Patientnämden
(potilaslautakunta) löytyy numerosta
090-785 93 10 tai sähköpostitse osoitteesta:

patientnamnden@regionvasterbotten.se.

Tulkki

Voit saada tulkin avuksesi käyttäessäsi
terveydenhuollon tai hammashoidon
palveluita. Kun varaat aikaa vas
taanotolle, kerro, että haluat tulkin.
Tulkki voi olla mukana paikan päällä,
puhelimitse tai videopuhelimitse.

Ota yhteyttä, kun se

sinulle parhaiten sopii

Kirjaudu sisään osoitteessa 1177.se ja
hoida hoitoasiasi verkossa. Voit esime
rkiksi uusia reseptejä, lukea sairasker
tomuksesi, varata ajan vastaanotolle tai
valita terveyskeskuksesi.

1177.se/loggain

Löydä tietoa

omalla kielelläsi

osoitteessa

1177.se/suomeksi

Finska

O: P

TRICK DEGERMAN

Syksyn aikana Rune Näslund oli selkäydinvammansa kuntoutuksen aikana asettanut

itselleen selkeän tavoitteen.

- Olin päättänyt, että vuodenvaihteessa minun oli pystyttävä hiihtämään!

Kuntoutus pelasti Rune

Kaikki tapahtui yhdessä yössä, jolloin elämä näytti kirjaimellisesti
päättyvän. Mutta nykyisin Rune Näslund voi taas hiihtää. Hän
on sinnikkäästi kuntouttanut itseään Norlannin yliopistollisen
sairaalan/Norrlands universitetssjukhus selkäydinvammojen
kuntoutusyksikön ja Malån sairastupa/Malå sjukstuga
fysioterapeutin avustamana.

Kirjoittaja: Jan Alfredsson

Rune Näslundin kädet ovat yhä jäykät

ja liikkumattomat sen jälkeen, mitä

eräänä elokuisena yönä Pohjois-Norjassa

tapahtui. Se oli lähellä muuttaa hänen

koko elämänsä.

Rune heräsi halvaantuneena
Kalaretki päättyi jo ensimmäisenä yönä,

kun Rune, jostain käsittämättömästä

syystä putosi alas kerrossängystä. Hänen

niskansa vahingoittui, hän menetti

tajuntansa ja heräsi halvaantuneena ja

pakokauhun vallassa sairaalassa Norjassa.

- En pystynyt liikuttamaan käsiäni

enkä jalkojani.

Rune vietti vapaa-aikansa metsästäen,

kalastaen ja metsätöiden parissa. Nyt

kaikki tämä loppuisi, hän luuli.

Erityistason kuntoutus
Rune kuljetettiin sairaankuljetuslennolla

Norrlands universitetssjukhus, jossa

hänet leikattiin ja vahingoittuneet

niskanikamat kiinnitettiin neljällä

ruuvilla selkärangan tukemiseksi.

Norrlands universitetssjukhus

on yksi Ruotsin neljästä sairaalasta,

joissa annetaan erityistason hoitoa

selkäydinvammojen kuntoutuksen

akuuttivaiheessa. Rune oli saanut

epätäydellisen selkäydinvamman

ja hänellä oli vaikeuksia käsien ja

käsivarsien toiminnoissa. Hänellä oli

edessään tehostettu kuntoutus.

- Viiden päivän kuluttua pystyin

kävelemään tuen avulla ja muutamia

päiviä myöhemmin kävelin itse, kertoo

Rune. Sinnittelin kovasti, sillä kun olen

päättänyt jotain, aion sen myös tehdä.

Kuntoutus Uumajassa on nyt

päättynyt ja hän matkustaa joka toinen

arkipäivä kotoaan Malå sjukstuga ja

takaisin saadakseen lisää kuntoutusta

fysioterapeutilta.

Tavoitteena hiihtäminen
Kun Malåvännäsissä sijaitsevan talon

ulkopuolelle oli alkanut kasaantua lunta,

alkoi Rune Näslund odottaa pääsyä

pitemmälle hiihtoretkelle metsään. Se oli

tavoite, jonka hän oli asettanut itselleen

syksyllä kuntoutuksen alkaessa.

- Ehkä en koskaan kuntoudu täysin,

mutta ensi vuonna olen mukana

metsästämässä pienriistaa!

O: UL

F HUETT

Oletko masentunut?
Masennus on tavallista. Sei ei tarkoita,
että olet heikossa tai huonossa kunnossa,
vaan että elämäntilanteesi on tällä hetkellä
hankala. Masentunut voi tarvita apua
voidakseen paremmin.

Sivustolta 1177.se voit lukea lisää siitä,

mitä voit tehdä itse ja milloin sinun tulee
hakeutua hoitoon.

O: SOFIA BERGGREN

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

•

Kuka on sinun ICE-lähiomaisesi?
Keneen haluat hoitotyöntekijöiden
ottavan yhteyttä, jos joudut
onnettomuuteen tai sairastut äkillisesti?
Tallenna lähiomaisesi puhelinnumero
matkapuhelimeesi lisäämällä hänen
yhteystietoihinsa nimitiedon eteen
kirjaimet ICE. Se on lyhennys sanoista
In Case of Emergency ja tarkoittaa
hätätilanteen yhteydessä. ICE-tunnistetta
käytetään kansainvälisesti.

1177.se muilla kielillä
Sivustolla 1177.se on terveyteen ja hoitoon
liittyvää tietoa monella eri kielellä. Löydät
myös tietoa selkoruotsiksi eli helposti
ymmärrettävällä ruotsin kielellä. Ne tekstit
on kirjoitettu henkilöille, joilla on joistakin
eri syistä lukemisvaikeuksia esimerkiksi
toimintarajoitteen tai vastikään aloitetun
ruotsin kielen opettelemisen vuoksi.

LUSTRA

TION:

CECIL

IA LUNDGREN

Kontrollointi ja väkivalta
Tietynlainen käyttäytyminen voi olla
merkki siitä, että läheinen henkilö
on altistunut kontrolloivalle ja
väkivaltaiselle suhteelle.

Sitä voi olla esimerkiksi, että henkilö

vetäytyy pois ystäviensä luota ja hänen
on aina oltava puhelimen tavoitettavissa.
Voit auttaa esimerkiksi kertomalla hänelle
huolestumisestasi, kysymällä, miltä
henkilöstä tuntuu ja yrittämällä pitää
yhteyttä. Älä anna periksi!

Näin hoito toimii Västerbottenin läänissä

Hae hoitoa

oikealta vasthaanotolta

Vebbisivula 1177.se sie saatat lukea monesta
sairhauvista ja symtoomista ja mitä sie itte
saatat tehhä ette lieventää sinun vaivoja.

Jokku tekstit lyöytyvä käänettyinä monele

kielele. Sie saatat kans soittaa telefooninumeh
roon 1177. Silloin sie saat puhua siukkasysterin
kans ja se arvioittee mitä hoitoa sie tarttet, se
antaa sulle neuvoja ja ohjaa sinut oikealle hoito
vasthaanotole, jos tarttee. Ko sie soitat 1177
sie saatat puhua ruottia taikka engelskaa. Sie
saatat kans tjatata ruottiks siukkahoijon kans
sivula 1177 direkt Västerbotten palvelula.

Ko sie olet sairas taikka ko sulla oon joku vai

va niin sie melkein aina piät kääntyä Terhveysk
eskuksen puohleen. Kaikki Terhveyskeskukset
oon auki päivän aikana arkisin. Yhtheystiot
löytyvä sivulta 23-24.

Ko Terhveyskeskus oon kiini taikka jos sie

olet epävarma kunka vakava sinun saihrauen
tilane oon, soita telefooninumehroon 1177 ja
neuvottele siukkasysterin kans.

Jos sie yhtäkkiä satut saahmaan vakavan

taikka hengenvaaralisen tauin taikka jos sattuu
vahinko, joka vaatii hoitoa varsin, sie saatat
kääntyä akuttivasthaanoton puohleen.

Soita 112 jos sie uskot tarttevan ampulansin.

Pasienttimaksot

Saihraanhoion ylinen maksosuoja tietää sitä,
ette sie yhtheensä maksat enniiten 1 400
kruunua pasienttimaksoa kahentoista kuukau
en aikana. Oon olemassa joitaki poikkeuksia,
esimerkiksi rokotukset.

Esimerkiksi:
•

Gynekolooginen solupruuvi.

•

Mammografiiskriininki.

•

Tupakan vierotus.

•

Käynti lastenhoitokeskuksessa, pa
anmuskan vasthaanotola ja spesialisti
äitiyshoiossa.

•

Sinun käynti vasthaanotola, jos olet 19
vuotta taikka nuorempi, ja sinun, joka olet
85 vuotta taikka sitä vanheempi.

Jos sinun kirjotethaan sisäle sairalhaan eli
siukkatuphaan sie maksat 130 kruunua joka
vuorokauvesta hoijon aikana.
Jos sie et tule varathuun hoitokäynthiin
Jos sie et tule sovithuun hoitokäynthiin ja et
ilmota sitä etukätheen sie saat maksaa 350
kruunun korvauksen. Sie joka olet huoltaja
maksat sen makson lapsista ja nuorista jokka ei
ole raahvaat.

Lääkheitä

Ylinen maksosuoja, joka koskee lääkheitä tietää
sitä, ette sie maksat enniiten 2 850 kruunua
kahentoistakuukauen aikana.
Enimät lääkheet oon maksottomia lapsile, jokka
oon alle 18 vuotta.

Siukkareisujen

tukiraha

Siukkareisu tarkottaa sinun kotipaikan ja
hoitoa-antavan välistä reisua. Sulla saattaa olla
oikeus saa’a tukea niistä reisukostanuksista,
joita sulla oon ollu.

Jos sie terhveyen syistä et saata reisata

kolektiivisesti taikka omala piililä, sulla saattaa
olla siukkareisun oikeus mennä taksila. Siinä
taphauksessa tarvithaan hoitoa-antavan toistus.

Sie piät itte aina vastata osittain reisusta,

sitä sanothaan omamaksoksi. Omamakso oon
200 kruunua jokasesta enkkelttireisusta ko
käytät taksia ja jos reisaat omala piililä taikka
jos oon siukkareisu regioonin ulkopuolela.
Kolektiivitrafikkireisut (pyssi ja juna) läänissä
ei sisälä omamaksoa. Jos piljetin hinta oon yli
81 kruunua sie saat tukirahan, joka kattaa koko
summan.

Oon olemassa ylinen siukkareisujen makso

suoja, mikä tietää sitä, ette sie maksat korkein
thaan 2 400 kruunua omamaksona kahentois
takuukauen kautena aikana.

Näin sie saat tukirahhaa
Ko sie tulet sinun hoitokäyntipaikale sie saatat
tahtoa planketin, jonka nimi oon ”Begäran om
resebidrag/intyg om vård” (Reisumakson/
hoitotoistuksen pyyntö) Täytä planketti ja
lähätä se, ja jos oon kuitit, tänne: Sjukresor,
901 85, Umeå.

Jos sulla oon kysymyksiä hoitoreisusta taikka

hoiosta sie saatat ottaa yhtheyttä: beställn
ingscentralen för serviceresor (palvelureisujen
tillauskeskusta) Telefooninumero 0771-25 10 20.

Toimintavamma

Sie, jolla oon toimintavamma, saatat saa’a
kuntoutustukea taikka avustustukea, niin ette
sie pärjäät omin voimin sinun arkipäivässä, niin
pitkäle ko maholista. Riippuen sinun tarpheista
sie saatat saa’a toimintatukea sinun Terhveysk
eskuksesta taikka siukkatuvalta, sinun kunnasta
taikka regioonin spesialistitoimipuolelta.

Jos sulla oon kysymyksiä regioonin kuntou

tustuesta, avustustuesta taikka toimintatuesta
koskien: Lagen om stöd och service till visa
funktionshindrade, LSS (Laki koskien joittenki
toimintavammaisten tukea ja palvelua, LSS) sie
saatat soittaa regioonin telefooninumehroon
090-785 71 31. Niin sie saat opastusta koskien
sinun kysymyksiä. Sie saatat kans lähättää
sähköpostia tänne:

habiliteringscentrum@regionvasterbotten.se.

Jos sie et ole

tytyväinen hoithoon

Sie saatat antaa näkökulmia taikka valittaa jos
sie et ole tytyväinen siihen hoithoon, jota olet
saanu. Sie saatat sen tehä niin pasienttina ko
likheisennä. Oon olemassa monta eri tappaa
antaa näkökulmaa taikka tehä valitusta. Sen
lisäksi, ette käänyt suohraan hoito-osaston
puohleen, sie saatat netissä täyttää kaavan,
jonka sie löyät täältä:
1177.se/synpunkter-pa-varden.

Sie saatat ottaa yhtheyttä pasienttilautakun

thaan jos sie haluat tukea ko sulla oon näkökul
mia taikka haluat valittaa hoiosta. Sie saat
yhtheyen sinne täältä: patientnämnden ja tele
fooninumero 090-785 93 10 taikka sähköposti:

patientnamnden@regionvasterbotten.se.

Tulkki

Sie saatat saa apua tulkilta kun sie käyt
hoijossa eli hammaslääkärissä. Sano ette sie
haluat saa kielitulkin kun sie varraat sinun
käynin. Tulkki saattaa olla mukana paikala,
telefoonin eli viiteokeskustelun kutta.

Ota meihin yhtheyttä ko

sullee soppii

Loggaa tänne: 1177.se ja suorita sinun
hoitoasiat netissä. Sie saatat esimerkiksi
uuistaa resähtit, lukea sinun journaalin,
oman sairaskertomuksen, tilata aika käynile
taikka valita sinun Terhveyskeskuksen.

1177.se/loggain

Löyä tietoa

omala kielelä

täältä

1177.se/meankieli

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Meänkieli

O: P

TRICK DEGERMAN

Syksyaijan rehabiliteerinkin aikana selkäyimen tärhväyksen jälkhiin Rune

Näslundilä oli selvä päämäärä.

- Mie olin päättäny ette saatan hihtoa vuen vaihtheessa!

Rehabiliteerinki pelasti Runen

Kaikki tapahtui yhen yön aikana, täysin toesti, se elämä joka
oli ollu näytti olla loppumassa. Mutta tänä päivänä Rune
Näslund saattaa uuvesti hihtoa. Norrlands universitetssjukhus
selkäyintärväyksen rehabiliteerinkin yksikön avula, Norrlantin
yniversiteetin sairalla ja Malå sjukstuga fysiuterapeytti, Malå
siukkatupa, hän on sitkeästi taistellu takashiin.

Kirjottaja: Jan Alfredsson

Rune Näslundin käet on vieläki jäykät ja

liikuttomattomat jälkhiin mitä tapahtui

yhtenä elokuun yönä Pohjoisnorjassa.

Jotaki joka kokonhaans oli muuttamassa

hänen elämää.

Heräsi halvaintunheena
Kalastusmatka loppui jo ensi vyönä

kun Rune käsittömästi putosi alas

vooninkisängystä, tärväsi niskan,

menehtyi ja heräsi yhessä Norjan sairalassa

halvaintunheena ja paniikissa.

- Mie en saattanu liikuttaa käsiä enkä

jalkoja.

Runen vapa-aika oli hyvin paljon

mettässä: jahti ja kalastus ja mettätöitä.

Nyt kaikki tämä oli ohi, hän uskoi.

Korkeasti erikoistunu rehabiliteerinki
Rune lennethiin ambylansilennola

Norrlands universitetssjukhushiin missä

hänen leikathiin ja neljä kruuvia panthiin

paikoile vahvisthaan tärväintynheitä

niskanikamia.

Norrlands universitetssjukhus on

yks neljästä maan sairaloista jolla

on kansalinen korkeasti erikoistunu

selkäyintärvärväyksen primiääri

rehabiliteerinkin hoito. Rune oli saanu

epätäyvelisen selkäyintärväyksen ja hällä

oli vaikea käsi- ja käsivarrentoiminan

kans. Intensiivi rehabiliteerinkin aika oli

eessä.

- Viien päivän jälkhiin mie saatoin

kävelä tuen avula ja jonku lisäpäivän

jälkhiin mie kävelin itteksheen, selittää

Rune. Mie taistelin lujasti, mie olin

päättäny ette mitä aion mie tehen sen.

Rehabiliteerinki Uumajassa on yli ja

nyt hän matkustaa joka toinen arkipäivä

koin ja Malå siukkatupa välilä jatkuvale

käsittelyle fysiuterapeytin tykönä.

Hihto päämääränä
Kun lumi peittää talon ulkopuolta

Malåvännäsissä Rune Näslund oottaa ette

päästä pitemäle hihtomatkale mettässä,

päämäärä mikä hällä oli kun hän syksylä

alkoi rehabiliteerinkin kans.

- Mie piian en koskhaan tule täysin

kunthoon, mutta seuraavan vuen

pikkuriistan jahissa mie piän olla mukana!

O: UL

F HUETT

Onkos sulla masenus?

Masenus on tavalista. Se ei merkitte ette sie
olet heiko eli olet kehno, mutta ette sulla on
just nyt liian raskasta. Jos sulla on masenus sie
saatat tarttea apua ette voija paremin. Sivula
1177.se sie voit lukea lissää mitä sie saatat
tehhä itte ja koska sie piät hakea hoitoa.

O: SOFIA BERGGREN

Kukas on sinun ICE?
Ketäs sie haluat ette hoito pitäää
kontaktata jos sie jouvut vahinkhoon
eli yhtäkkiä tulet sairhaaks? Säästä
telefooninumeroja sinun mubiilissa
lähimäisile ja nimetä kontaktit ICE:ks.
Se tarkottaa In Case of Emergency ja
merkittee hätätilantheen taphauksessa.
ICE käytethään kansanvälisesti.

1177.se muila kielilä
Sivula 1177.se on monela kielelä tietoja
terhveyvestä ja hoijosta. Sie löyvät kans
tietoja ruottin kielelä joka on helpompi
ymmärtää. Net tekstit kirjotettu
henkilöile joila on eri ysistä vaikea lukea.
Se saattaa esimerkiks olla sen takia ette
on toiminanvaikeus eli ette henkilö on
oppimassa ruottia

LUSTRA

TION:

CECIL

IA LUNDGREN

Kontrolli ja väkivalta
Niitä on olemassa käyttäytymisiä jokka
saattavat olla merkkinä ette henkilö sinun
läheisyyessä kokkee kontrollia ja väkivaltaa
hänen suhteessa. Se saattaa esimerkiks
olla ette henkilö vetäytyy pois kaverista ja
häätyy olla ulottuvilla hänen mubiilissa. Sie
saatat auttaa häntä esimerkiks kertomalla
ette sie olet vaivoissa hänestä, kysyä kuinka
henkilö voipi ja yrittää pittää kontaktia. Älä
anna perhään!

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

•

Ná doaibmá dikšun Västerbottena leanas

Oza divššu rivttes

vuostáváldimis

1177.se neahttasiiddus sáhtát lohkat máÅg

galágan dávdda ja dávdamearkka birra ja mo

ieš sáhtát dikšut váttuidat. Dihto deavsttat

leat jorgaluvvon máÅgga gillii. Don sáhtátnai

riÅget telefovdnanummirii 1177. Dalle beasat

ságastit buohccedivššárin, gii árvvoštallá du

dikšundárbbu, addá dutnje ráđiid ja oahpista

du rivttesdikšunvuostáváldimii jus lea dárbu.

Go riÅget 1177 sáhtát sárdnut ruoÅ§a- dehe

eÅgelasgiela.

Go leat skibas dehe dus lea juoga váddu

lea measta álot dearvvasvuođaguovddáš gosa

galggat jorgalit. Buot dearvvasvuođaguovd

dážat leat rabas beaivet árgabeivviid. Ak

tavuođadieđut leat siiddus 23-24.

Go dearvvasvuođaguovddáš lea gitta

dehe leat eahpesihkkar man duođalaš du

skibasvuođadilli lea, riÅge telefovdnanummirii

1177 ja ráđis buohccedivššáriin.

Jus fáhkkestaga oažžut duođalaš dehe heak

kaváralaš skibasvuođa dehe vahága mii gáibida

divššu dakkaviđe jorgas fáhkkavuostáváldimii.

Ringe 112 jus jáhkát dárbbahit ambulánssa.

Buohccedivat

Buohccedivššu allagollosuodji mearkkaša ahte

mávssát aktii buot eanemus 1 400 ruvnna

buohccemávssuid 12 mánu áigodaga. Muhtin

spiehkastagat leat omd. boahkuheamit.

Muhtin galledemiin it mávsse maidege.

Omd:

•

Gynekologalaš seallaiskosiin.

•

Mammográfascreenemis.

•

Duhpátbotkeheamis.

•

Galledeamit mánnádikšunguovddážis,-

jorttamovravuostáváldimis ja sierraet

niidrávvehagas.

•

Galledeamit dutnje gii leat 19 jagi dehe

nuorat ja dutnje gii leat badjel 85 jagi

dehe boarrásit.

Jus du biddjo buohccevissui dehe buohcces

tohpui don mávssát 130 ruvnna juohke juohke

dikšunjándoris.

Jus it boađe iežat várrejuvvon áigái

Jus it boađe dearvvašvuođadivššu mearridu

vvon áigái ja it ge leat dieđihan dan ovdagihtii,

de šattat máksit 350 ruvdnosaš divvaga.

Dálkasat

Dálkasiid allagollosuodji mearkkaša ahte

mávssát eanemus 2 850 ruvnna 12 mánu

áigge. Mánáide vuollái 18 jagi eanas dálkasat

leat nuvttá.

Doarjja

buohccereaissuin

Buohccereaisu lea reaisu ruovttu ja dikšoaddi

gaskkan. Dus lea riekti doarjaga maÅÅil reaiso

goluin, mat dus leat leamas.

Jus don dearvvasvuođa ákkaid geažil sáhte

johtit fárrolaga dehe iežat biillain dus soaitá

leat riekti buohccereisui. Dalle dárbbahat

dikšoaddi duođaštusa.

Don oaččut álot máksit oasi reaissus ieš,

dat gohčoduvvo iežasvástun. Iežasvástu lea

200 ruvnna eaÅkilis reaissu táksiin, iežas

biillain dehe buohccereaissus olggobealde

iežas guovllu. Reaissuin fárrosaštrafihkas

(busse dehe toga) leana siskkobealde ii leat

mangelágán iežasvástu. Jus bileahttamáksu lea

eanet go 81 ruvnna oaččut doarjaga mii gokčá

olles supmi.

Gávdno allagollosuodji buohccereaissuide

mii mearkkaša ahte mávssát dušše 2 400 ruvn

na iežasvástu 12 mánu áigodagas.

Ná oaččut doarjaga

Go boađát iežat dikšungalledeapmái sáhtát

bivdit skovi man namma lea ”Begäran om

resebidrag/intyg om vård ” (”reaisobuhtadusa/

dikšunduođaštusa gáibideapmi”), Deavdde

skovi ja sádde dan ja vejolaš guittiid: Sjukresor,

901 85 Umeå.

Jus dus leat jearaldagat ruovttu ja divššu

gaskasaš reaissuin sáhtát váldit aktavuođa

beställningscentralen för serviceresor (bál

valusreaissuid diÅgonguovddážii). Telefovd

nanummir 0771-25 10 20.

Doaibmahehttejupmi

Don, geas lea doaibmahehttejupmi sáhtát

oažžut áhpáiduhttima dehe veajuiduhttima

vai birget árgabeaivvi akto ieš nu guhkás

go vejolaš. Dárbbuidat jelgii sáhtát oažžut

bijuid iežat dearvvasvuođaguovddážis dehe

buohccestobus, iežat gielddas dehe guovllu

spesialisttadoaimmas.

Leatgo dus jearaldagat guovllu áhpáiduht

timis, veajuiduhttimis dehe bijuin Lagen om

stöd och service till vissa funktionshindrade,

LSS (Lágas dihto doaibmahehttejuvvon olb

muide doarjja ja bálvalus) sáhtát riÅget guvlui

telefovdnanummirii 090-785 71 31. Dalle

oaččut bagadallama iežat jearaldagaide. Sáhtát

maid sáddet e-postii

Don, geas lea doaibmahehttejupmi sáhtát

oažžut áhpáiduhttima dehe veajuiduhttima

vai birget árgabeaivvi akto ieš nu guhkás

go vejolaš. Dárbbuidat jelgii sáhtát oažžut

bijuid iežat dearvvasvuođaguovddážis dehe

buohccestobus, iežat gielddas dehe guovllu

spesialisttadoaimmas.

Leatgo dus jearaldagat guovllu áhpáiduht

timis, veajuiduhttimis dehe bijuin Lagen om

stöd och service till vissa funktionshindrade,

LSS (Lágas dihto doaibmahehttejuvvon olb

muide doarjja ja bálvalus) sáhtát riÅget guvlui

telefovdnanummirii 090-785 71 31. Dalle

oaččut bagadallama iežat jearaldagaide. Sáhtát

maid sáddet e-postii:

habiliteringscentrum@regionvasterbotten.se.

Jus it leat

duhtivašdivššuin

Don sáhtát guođđit oaiviliid dehe váidalit

jus it leat duhtivaš dikšui, man leat ožžon.

Dan sáhtát dahkat sihke buohccin dehe

oapmahažžan. Leat máÅga vuogi guođđit

oainnu dehe váidaleami. Earet jorgaseami

njuolga dikšunovttadahkii sáhtát deavdit skovi

neahtas man gávnnat

1177.se/synpunkter-pa-varden.

Don sáhtát váldit aktavuođa

buohccilávdegoddái jus háliidat doarjaga dan

aktavuođas go dus leat oaivilat ja háliidat

váidalit divššu. Don jovssat patientnämnden

(buohccelávdegotti) telefovdnanummiris

090-785 93 10 dehe e-poastačujuhusas

patientnamnden@regionvasterbotten.se.

Dulka

Sáhtát oažžut veahki dulkkas go

manat dearvvašvuođadivššus dahje

bátnedoaktára luhtte. Muital ahte háliidat

gielladulkka go várret iežat áiggit. Dulka

sáhttá leat mielde báikkis, telefovnnas

dahje videoságastallamis.

Váldde aktavuođa minguin go

dutnje heive

Čális 1177.se ja daga iežat dikšunearániid

neahtas. Don sáhtát omd. ođastuhttit

resevttaid, lohkat iežat journalaid, vár

ret ođđa áiggi dehe válljet iežat dearv

vašvuođaguovddáža.

1177.se/loggain

Gávnna

diehtojuohkima

iežat gillii

1177.se/davvisamegiella

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Nordsamiska

O: P

TRICK DEGERMAN

Čavčča rehabiliterenáiggis maÅÅá su čielgeađa loavkášumi leai Runes čielga ilbmilgovva.

Ledjen mearridan máhttit čuoigat jahkamolsašumis!

Rehabiliteren gájui Rune

Buot dáhpahuvai ovtta ijas, duođas. Ellin mii leai

leamaš orui loahpahuvvame. Muhto odne máhttá

Rune fas čuoigat. Veahkkin dasa lea cielgeađavahágiid

rehabiliteren ossodat Norrlands universitetssjukhusas,

Norrlandda universithta buohcceviesu, ja fysioterapevtta

Malå sjukstugas, Málaga buohcceviesu, vehkiin son lea

ceaggáivuođain ráhčan beassat ruovttoluotta.

Čálli: Jan Alfredsson

Rune Näslund gieđat leat ain stirdosat ja

lihkakeahtta maÅÅá dan mii dáhpahjuvai

muhton ija borgemánus Nuortanorggas.

Juoga mii masa muvttii su eallima.

Morihii lámis

Guolástanmátki nogai juo vuosttš

ija go Rune čilgemehtton siva dihte

gahčat bajit seaÅggas, loavkidii niski

ja galmmastuvai ja morihii lámisin ja

heakkabalus buohcceviesus Norggas.

- In sáhttán lihkahallat gieđaid inge

julggiid.

Rune geavahii ollu su astáiggis

mehcis, bivddii, guolástii ja barggai

meahccebargguid. De dál visot diet lea

meaddel, jáhkii son.

Alla spesiála rehabiliteren

Girde Rune ambulanssa girdiin

Norrlands universitetssjukhusii gos

su oparerejedje ja bidje njealjje

skruva mii nanusmahtii loavkašuvvon

niskelađđasiid.

Norrlands universitetssjukhus lea

okta njealji buohcceviesuin mas lea

našunála alla spesialiserejuvvon dikšu

primeara rehabiliteremii čielgeađa

vahágahttimiidda. Rune leai ožžon

inkomletta čilegeađaloavkaseami ja

sus edje váttut giehtafunkšuvnnaide.

Intensiiva áigi rehabiliteremis vurddii.

- Vihtta beaivvi maÅÅá máhtten vázzit

duvdaga vehkiin ja moadde beaivvi

maÅÅá máhtten ieš vázzit, muitala Rune.

Ráhčen sakka, muhto go lean mearridan

juoidá de mon dagan dan. Rehabiliteren

Upmis lea dál meaddá ja dál son manná

Malå sjukstuga ja ruovttu gaskkas

juohke nuppi beaivvi ja oažžu jotkojuvon

meannudeami fysioterapeavttas.

Čuoigan ulbmilgovvan

Dalle go muohta lea boahtán su dálu

olggobealde Malåvännäsas vuordá

Rune beassat čuoiggadit meahcis,

ulbmilgovva mii sus leai dalle go álggii

rehabiliteremiin čakčat.

- In soaitte oalát buorránit, muhto

boahtte jagi loddebivddus mon háliidan

leat mielde!

O: UL

F HUETT

Lea go dus deprešuvdna?

Deprešuvdna lea dábálaš. Dat ii mearkkaš

don leat geahnoheapmi dahje heittot,

dus lea baicce lossat jur dál. Jus dus lea

deprešuvdna várra dárbbašat veahki vai

veaját buorebut. Siiddus 1177.se sáhtát

lohkat eambbo das maid ieš máhtát
bargat ja goasse galggat ohcat divššu.

O: SOFIA BERGGREN

Gii lea du ICE?

Gean don háliidat galgá váldit oktavuođa

divššu jus vásihat lihkohisvuođa dahje

fáhka buohccát?

Seaste lagašolbmo telefuvdnanummara

du giehtatelefuvdnii ja nammat dan

oktavuođaide ICE:ii. Mearkkaša In

Case of Emergency ja mearkkaša

dáhpáhus heahttedilis. ICE geavahuvvo

internašuvdnálalaččat.

1177.se eará gielain

1177.se:as gavdnojit dieđut

dearvvašvuođa ja divššu birra

máÅggaid gielaide. Gávnnat maiddái

dieđuid ruoÅ§agillii olbmuide geain,

iesguđet sivaid dihte, lea váttis lohkat.

Máhttá ovdamearkka dihte lea

doaibmahehttehusa dihte dahje go

olmmoš lea oahppame ruoÅ§agiela.

LUSTRA

TION:

CECIL

IA LUNDGREN

Kontrolla ja

veahkaválddálašvuohta

Leat láhttenvuogit mas sáhttá vuohttit jus

soamis du lagašbirrasis kontrollerejuvvo

ja veahkaváldojuvvon lagaš gaskavuođas.

Ovdamearkka dihte geassádišgoahtá

dát olmmoš iežas olbmáiguin ja ferte

leat olámuttus mátketelefovnnas. Sáhtát

veahkehit su ovdamearkka dihte go

muitalat ahte surat, jeara sus movt veadjá

ja geahččal doallat oktavuođa. Ale vuollán!

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

•

Naemhtie hokse Västerbotten leenesne jåhta

Ohtsh hoksem

reaktoe dåastoevisnie

Gaskeviermie-sæjrosne 1177.se maahtah

ovmessie skïemtjelassi jïh symtovmi bïjre

lohkedh jïh lïeredh maam maahtah jïjte darjodh

guktie buerebe domtoe. Såemies tjaalegh leah

ovmessie gïelide jarkoestovveme. Maahtah aaj

telefonnummerem 1177 ringkedh. Dellie åadt

joeh skïemtjesåjhterinie soptsestidh gïe maahta

dov daerpiesvoetem vuarjasjidh, raerieh

vedtedh jïh datnem vuesiehtidh guktie hoksem

reaktoe dåastoevisnie ohtsh jis daarpesjh dam

darjodh. Gåessie 1177 ringkedh maahtah

daaroestidh jallh englaanten gïelesne soptses

tidh. Datne maahtah aaj chattedh såjhtojne

daaroengïelesne dan dïenesjen tjïrrh 1177

direkt Västerbotten.

Gåessie skïemtjes, jallh vaejvieh åtnah, edtjh

mahte iktesth hoksem healsoejarngesne jallh

skïemtjeståaposne ohtsedidh. Arkebiejjege,

dellie gaajhkh dåastovh leah gaahpan dutnjien.

Gaskesebïevnesh maahtah daennie sæjrosne

23-24 gaavnedh.

Jis ih raakte daejrieh man ålvas dov skïemt

jelasse lea, ringkh telefonnummerem 1177

guktie åadtjoeh skïemtjesåjhterinie raeriestidh.

Jis ålvas skïemtjelassem jallh skaaram åadtjoeh

edtjh ryöktesth hïegkedåastoven gåajkoe.

Ringkh 112 jis sovmh skïemtjebïjlem daarpesjh.

Skïemtjijemaaksoeh

Jollemaaksoevaarjelimmie skïemtjehoksesne

lea datne jeenjemes 1 400 kråvnah skïemt

jijemaaksojne maeksedh boelhkem mij lea

luhkiegöökte askh. Naan sjïere njoelkedassh

gååvnesieh, vuesiehtimmien gaavhtan vaksi

nasjovnh.

Naan guessemh namhtah. Vuesiehtimmien

gaavhtan:

•

Gynekologijen cellepryöveme.

•

Mammografijescreeninge nyjsenæjjide.

•

Gåessie edtjh lïeredh guktie orrijidh

rïevhkestidh.

•

Guessemh maanahoksejarngesne, tsegki

etniedåastovisnie jïh sjïereietniehoksesne.

•

Healsoe- jïh skïemtjehokse maanide

jïh noeride goske illieh 19 jïh voeres

almetjidie gïeh 85 jaepien båeries jallh

båarasåbpoe.

Jis datne skïemtjegåetesne dellie maaksah

130 kråvnah fïerhten dygnen åvteste gosse

hoksesåvva.
Jis ih dyngkeme tjåanghkose båetieh

Jis ih tjåanghkose båetieh maam leah dyng

keme jïh ih dam bïeljelh tjåanghkoen åvtelen,

tjoeverh 350 kråvnah hoksese maeksedh. Jis

dov maana jallh noere annje åelesne lea, dellie

datne, eejhteginie, tjoeverh dam lissie-maakso

em maeksedh.

Medisijnh

Jollemaaksoevaarjelimmie medisijni jïh daalhk

esi gaavhtan datnem vaarjele guktie åadtjoeh

jeenjemes 2 850 kråvnah maeksedh luhk

iegöökte askeboelhkesne. Jeenjemes daalh

kesh namhtah maanide mah noerebe enn 18

jaepien båeries.

Dåarjoeh

skïemtjefeelemidie

Skïemtjefeeleme lea feeleme dov gåetien jïh

hoksevedtijen gaskem. Datne maahtah reak

toem utnedh maaksoem åadtjodh feelemen

mænngan dejtie vuelkememaaksojde mejtie

leah utneme. Jis datne healsoesjïeki gaavhtan

ih maehtieh ektievalkesinie jallh jïjtje bïjline

vuelkedh, die maahtah reaktam utnedh

skïemtjefeelemasse taksine. Dellie daarpesjh

vihtiestimmiem hoksevedtiejistie.

Sjïere feelemidie tjoeverh gaajhkem jallh

bielie maaksojste jïjtje maeksedh. Dam gohtje

jïjtjemaaksoe. Jïjtjemaaksoe lea 200 kråvnah

jis taksine, jïjtje bïjline jallh mubpie leenese

vualkah. Eah feelemh jïjtjemaaksoem utnieh

jis datne ektievalkesinie (bussine jïh tåågine)

leenen sisnie vualkah. Jis tjoeverh vielie goh

81 kråvnah leahpan åvteste maeksedh, dellie

dåarjoem åadtjoeh abpe åasan åvteste.

Jollemaaksoevaarjelimmie gååvnese skïemt

jefeelemi gaavhtan. Dannasinie åadtjoeh datne

jeenjemes 2 400 kråvnah jïjtjemaaksojne

maeksedh skïemtjefeelemi gaavhtan luhk

iegöökte askenboelhkesne.

Naemhtie dåarjoem åadtjoeh

Gosse dåastovisnie bïeljelh dov hoksemïnne

misnie maahtah gihtjedh jis goerem åadt

joeh man nomme “ Begäran om resebidrag/

intyg om vård” (Krïeveme mïnnemedåarjoen

bïjre/vihtiestimmie hoksen bïjre). Dievhtieh

goerem jïh seedth dam jïh leahpide påastine:

Sjukresor, 901 85 Umeå.

Jis dov leah gyhtjelassh skïemtjefeelemen

bïjre maahtah beställningscentralen för

serviceresor (dongkemejarnge hoksehtim

miefeelemi åvteste) ringkedh. Telefovnenom

mere lea 0771-25 10 20.

Funksjovneheaptoe

Datne maahtah habiliteeringem jallh rehab

iliteeringem åadtjodh jis dov lea funksjovne

heaptoe guktie maahtah jïjtse arkebiejjiem

buektedh dan gåhkese goh gåerede.

Jearohke dov daerpiesvoetijste maahtah dam

åadtjodh dov healsoejarngeste jallh skïemt

jegåeteste, dov tjïelteste jallh regijovnen

sjïere darjoemistie.

Jis dov leah gyhtjelassh regijovnen ha

biliteeringen jallh råajvarimmiej bïjre dan

laaken mietie man nomme Lagen om stöd

och service till visa funktionshindrade, LSS

(Laake dåarjoehtimmien jïh hoksen bïjre

muvhtide almetjidie geaj funksjovneheaptoe,

LSS) maahtah regijovnen gåajkoe ringkedh

090-785 71 31. Dellie viehkiem åadtjoeh.

Maahtah aaj e-påastem seedtedh:

habiliteringscentrum@regionvasterbotten.se.

Jis ih

hoksem fuakoeh

Maahtah dov vuajnoeh jallh laejhtemh vedtedh

jis ih fuakoeh. Maahtah daam darjodh dovne

goh skïemtjije jïh åelie. Gååvnesieh gellie

vuekieh dov vuajnojde jallh laejhtiemidie ved

tedh. Maahtah ryöktesth hokseektievoetese

gaskesadtedh jallh goerem gaskeviermesne

dievhtedh maam websæjrosne

1177.se/synpunkter-pa-varden gaavnh.

Maahtah patientnämnden (skïemtjijemoene

htsem) gaskesadtedh jis dåarjoem sïjhth, jis

vuajnojde jallh laejhtiemidie hoksesne åtnah.

Gaskesadth patientnämnden

(skïemtjijemoenehtsem) telefonnommerine

090-785 93 10 jallh e-påastine

patientnamnden@regionvasterbotten.se.

Toelhke

Datne maahtah viehkiem toelhkeste åadt

jodh gåessie edtjh hoksebarkijigujmie jïh

baeniedåakterigujmie soptsestidh. Bïeljelh

hoksebarkijidie datne sïjhth toelhkine sopt

sestidh gosse tjåanghkoem dængkoeh. Toel

hke maahtah dov luvnie seamma sijjesne

årrodh, jallh mealtan årrodh telefovnen jallh

jielijeguvvie-soptsestimmien baaktoe.

Gaskesadth mijjem gåessie

dutnjien sjeahta

Loggh 1177.se-websæjroen sïjse jïh darjoeh

dov hokseaamhtesh gaskeviermesne.

Gaskeviermesne maahtah dov medisijnet

jaalegh orrestidh, dov journalem lohkedh,

hokseguessiem dongkedh jallh dov healsoe

jarngem veeljedh.

1177.se/loggain

Datne maahtah

bïevnesh dov

gïelesne daesnie

gaavnedh

1177.se/aarjelsaemiengiele

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

Sydsamiska

O: P

TRICK DEGERMAN

Tjaktjen rehabiliteeringesne, irhkemen mænngan lïhtsi-jïrremisnie , Rune Näslund
utni aktem buerie ulmiem.

Manne lim nænnoestamme ihke edtjim jaepiemolsemisnie buektiehtidh tjoejkedh!

Rehabiliteeringe Runem beerki

Gaajhkide heannadi akten jïjjen bijjelen, öövre, jieleme mij

vååjnoen ihke edtji orrijidh. Mohte dan biejjien maahta Rune

Näslund vihth tjoejkedh. Viehkine goevtesistie rehabiliteeringasse

lïhtsi-jïrremeirhkemistie; Norrlaanten universiteeteskïebtjegåetesne,

Norrlands universitetssjukhus jïh fysioterapaute Maalege

skïebtjegåetesne jïh Malå sjukstuga, lea dïhte eadtjohkelaakan

bååstede gæmhpome.

Tjaelije: Jan Alfredsson

Rune Näslunden gïeth lea annje gæht

joeh jïh ov-doehtemisnie dan mænn

gan mij heannadi akten jïjjen mïetsken

askesne Noerhte-Nöörjesne. Mij akt mij

mahte öövre altese jielemem jeatjahtehti.

Laemies fahkaji

Håagkomefealadimmie orriji joe voestes

jïjjen gåessie Rune ropmege vuekesne

lapteseangkoste gahtji jïh tjovresem irh

ki, voerkesvoetem dassi jïh laemies bïl

lemisnie fahkaji akten skïebtjegåetesne

Nöörjesne.

- Idtjim buektehth gïeth jïh juelkieh

svihtjedh.

Rune stoerre biehkiem ålkone eeje

htimmesne lij, skåajjesne lij vijreminie,

håagkoeminie jïh aaj skåajjebarkojne.

Daelie gaajhkide daate nåhkeme, dïhte

vïenhti.

Jollespesialiseereme rehabi

liteeringe

Runem haeliehtin Norrlaanten universi

teeteskïebtjegåatan gusnie naajehtallin

jïh njieljie skruvvh bïejin ihke tjovresem

stabiliseeredh.

Norrlaanten universiteeteskïebt

jegåetie lea akte njieljie skïebtjegåetijste

laantesne mij nasjonelle jollespesiali

seeringe såjhtoem primääre rehabilite

ringasse lïhtsi-jirremeirhkemidie åtna.

Rune lij åådtjeme aktem inkomplette

lïhtsi-jirremeirhkeme jïh geerve gïete- jïh

gïetefunksjovnigujmie utni. Akte garre

boelhkem rehabiliteringasse vuertiji.

- Vïjhte biejjiej mænngan manne

buektiehtim duvtestahkine vaedtsedh

jïh naan biejjieh dan mænngan

manne jïjtje veedtsim, Rune saakeste.

Manne garre gæmhpoejim, jis mij akt

ussjedamme dellie numhtie sjædta.

Rehabiliteeringe Ubmejisnie joe orri

jamme jïh daelie vuaja biejjeste beajjan

gåeteste don Maalege skïebtjegåatan

båehtjierdæmman akten fysioter

apautesne

Tjoejkeme goh ulmie

Gosse tjuetseme gåetien ålkolen Maale

geVännäsisnie Rune Näslund åvtese vua

jna ihke guhkebe tjoejkemem skåajjesne

vaeltedh, akte ulmie dïhte utni gosse

tjaktjesne rehabiliteeringinie eelki.

- Im kaanne naan aejkieh öövre

hijven sjïdth, mohte båetije jaepien

ledtievijremisnie edtjem meatan årrodh.

O: UL

F HUETT

Dov depresjovne?

Sïejhme depresjovnine. Ij leah ihke datne

dåsmoes jallh nåake, mohte dov lea

vaejvie daelie. Jis dov lea depresjovne

datne maahtah viehkiem daarpesjidh

ihke buerebe damtedh.

1177.se sæjrosne datne maahtah

jienebh lohkedh mij jïjtje maahtah

darjodh jïh gåessie maahtah såjhtoem

syökedh.

O: SOFIA BERGGREN

Gie dov ICE?

Gie datne sïjhth såjhtoem edtja

gaskesadtedh jis datne ovlæhkosne

sjïdth jallh varki skïebtje sjïdth? Spåårh

telefovnenummerh åelide dov mobijlesne

jïh dååpesth gaskesidie naemhtie: ICE.

Dïhte tjåadtjoen dan raajesasse: In Case

of Emergency jïh dan jarkoestimmie

lea: jis neavroetsiehkie heannede. ICE

internasjonaalesne provhken.

1177.se jeatjah gïeline

Daesnie, 1177.se gååvnese jienebh

bïevnesh healsoe jïh såjhtoen bïjre

gellieh ovmessie gïeline. Datne aaj

bïevnesh gaavnh daaroengïelesne mij

lea aelhkebe guarkedh. Dïhte raajesh

almetjidie mah utnieh geervebe lohkedh

ovmessie gaavhtan. Vuesiehtimmien

gaavhtan funksjovneheaptoste jallh ihke

almetje daaroengïelem lïereminie.

LUSTRA

TION:

CECIL

IA LUNDGREN

Vaaksjome jïh julmies dahkoeh

Muvhtene almetjh mah dov lïhke

itjmies-laakan dåemiedieh, juktie dah

leah vaaksjomem jïh julmies dahkojde

dååjrehtamme. Vuesiehtimmien gaavhtan

maehtieh jïjtjemsh voelpide båarodh, jallh

gåessie dah tjoeverieh iktesth jaksoes

telefovnesne årrodh.

Datne maahtah dov voelpem viehkiehtidh

jis datne dejnie soptsesth, dam

gihtjh guktie lea, jïh pryövh gaskesem

utnedh, vihkeles dåtnoeh daamtaj

govlesadtijidien. Aellieh aajhpehtovvh!

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

•

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

How healthcare works in Västerbotten County

Search for care at

the right clinic

On the website, 1177.se, you can read about
many diseases and symptoms, and what you
can do to help you feel better and speed up
your recovery. Some texts have been translated
into multiple languages. You can also call 1177.
Your call will be answered by a nurse who will
assess your care needs, give you advice, and, if
necessary, point you to the right clinic. Calls to
1177 can held in either Swedish or English. You
can also chat with a nurse in Swedish through
the service 1177 direct Västerbotten.

Whenever you get sick or develop symp

toms, your first port of call should almost
always be your local healthcare centre. All
healthcare centres are open Monday-Friday
during daytime hours. Contact information can
be found on page 23-24.

When the healthcare centre is closed, or

if you are unsure about how serious your
condition is, call 1177 to consult a nurse. If you
suddenly develop a serious or life-threatening
illness or suffer an injury that requires imme
diate treatment, go to a hospital accident and
emergency clinic.

Call 112 if you believe you need an ambu

lance.

Patient fees

The high-cost protection that is in place for
healthcare services means that you will pay no
more than SEK 1, 400 in patient fees during any
12-month period. Some services, such as vacci
nations, are not covered by this protection.

Certain types of appointment are free of

charge. For example:
•

Gynaecological pap tests.

•

Mammography screening.

•

Tobacco cessation.

•

Appointments at children’s healthcare
centres, midwifery clinics, and specialist
maternity care departments.

•

Appointments for those aged 19 or
younger, and those aged 85 or older.

If you are admitted to a hospital or cottage
hospital, you will pay SEK 130 for each 24
hours of care.
If you do not come to a
pre-booked appointment

If you do not come to a pre-booked appoint
ment and you have not informed us of this be
fore, you will be charged SEK 350. For children
and young people who are not of age, it is their
guardian(s) who pay this fee.

Medications

The high-cost protection for medications means
that you will pay no more than SEK 2, 850
during a 12-month period. For children under
the age of 18, most medications are available
free of charge.

Healthcare

journeys

A healthcare journey is a journey between
your home and the premises of a care provider.
You are entitled to receive an allowance to
cover any travel costs you have incurred for
the purposes of receiving treatment.

If, for health reasons, you are unable to use
public transport or your own vehicle, you are
entitled to travel to your care provider by taxi. In
such cases, a certificate from your care provider
is required.

You will always be liable to pay for part of

the transfer cost yourself. This is known as an
“out-of-pocket payment”. The out-of-pocket
payment is SEK 200 per one-way taxi journey,
own car journey, or transfer outside the region.
Journeys by public transport (bus and train)
within the county are not subject to an out-of-
pocket payment. If the price of a ticket exceeds
SEK 81 you will receive an allowance that covers
the entire cost.

There is a high-cost protection for transfers

that trigger out-of-pocket payments up to a maxi
mum of SEK 2,400 during any 12-month period.

How to obtain the allowance
When you arrive for your appointment, you
can request a form called ”Begäran om rese
bidrag/intyg om vård” (Request for reimburse
ment of travel expenses/care certificate.) Fill
in the form and send it, along with any receipts
you have, to: Sjukresor, 901 85 Umeå.

If you have any questions about journeys to

and from your care provider, contact beställn
ingscentralen för serviceresor (service travel
request centre). Telephone 0771 25 10 20.

Disability

If you have a disability, you are eligible to
receive assistance or rehabilitation to enable
you to live your everyday life as independently
as far as possible. Depending on your needs,
you may receive assistance from your health
centre or cottage hospital, your municipality, or
specialist operations in the region.

If you have any questions about assistance,

rehabilitation, or support services provided in

the region in accordance with the provisions
of Lagen om stöd och service till visa funk
tionshindrade, LSS (the Swedish Support and
Services to Disabled People Act, LSS), call
Region Västerbotten on 090 785 71 31. The
staff answering your call will be able to give
you help and advice. You can also get in touch
by e-mailing:

habiliteringscentrum@regionvasterbotten.se.

Unhappy with the care

you received?

If you are unhappy with or want to complain
about the care you have received, let us know.
You can do this both as a patient and as the
immediate family of a patient. There are sev
eral ways to submit feedback or complaints. In
addition to contacting the care facility directly,
you can fill in an online form, which you can
find at

1177.se/synpunkter-pa-varden.

If you require support in connection with

your feedback or care complaint, you can con
tact Patientnämnden (the Board of Patients).
Patientnämnden can be contacted by phone
on 090 785 93 10, or by e-mail at:

patientnamnden@regionvasterbotten.se.

Interpreter

If you have difficulty speaking or under
standing Swedish, you are entitled to an
interpreter when you see a doctor, dentist
or other caregiver. Tell the staff that you
require an interpreter when booking your
appointment. The interpreter may be with
you on site, on the telephone, or present
via a video call.

Log into 1177.se and perform all your
care-related tasks online. For example, you
can renew your prescriptions, read your
records, book an appointment, or choose
your healthcare centre.

1177.se/loggain

You can find

information in

your language at

1177.se/english

Engelska

PHO

O: P

TRICK DEGERMAN

During the autumn’s rehabilitation after his spinal cord injury, Rune Näslund had

a clear goal.

- I had made a promise to myself that I would be able to ski by the end of the year!

Rehabilitation saved Rune

It all happened overnight, literally speaking, the life that had
been seemed to have come to an end. But today Rune Näslund
can ski again. With the help of the unit for rehabilitation of
spinal cord injuries at Norrlands universitetssjukhus, University
hospital of Umeå, and the physiotherapist at Malå sjukstuga,
Malå cottage hospital, he has stubbornly fought back.

Text: Jan Alfredsson

Rune Näslund’s hands are still stiff and

immobile after what happened one

night in August in northern Norway.

Something that was about to completely

change his life.

Woke up paralysed
The fishing trip ended on the first night

when Rune inexplicably fell off the

bunk bed, injured his neck, became

unconscious and woke up paralysed and

panic-stricken in a hospital in Norway.

- I couldn’t move my arms nor my legs.

Rune spent much of his free time out

in the forest hunting, fishing and forest

work. Now all this was over, he thought.

Highly specialized rehabilitation
Rune was flown by air ambulance to

Norrlands universitetssjukhus where he

underwent surgery and four screws were

inserted to stabilize the damaged neck

vertebrae.

Norrlands universitetssjukhus is one

of four hospitals in the country that

has national highly specialized care

for primary rehabilitation of spinal

cord injuries. Rune had suffered an

incomplete spinal cord injury and had

difficulty with hand and arm functions.

An intense period of rehabilitation

awaited.

- After five days I was walking with

support and after a few more days I was

walking by myself, says Rune. I fought

hard, and if I was set to do something, I

would do it.

The rehabilitation in Umeå is

over and now he drives every other

weekday between home and Malå

sjukstuga for continued treatment by a

physiotherapist.

Skiing as a goal
When the snow started to settle outside

the house in Malåvännäs Rune Näslund

is looking forward to taking a longer ski

trip in the forest, a goal he had when he

began his rehabilitation last autumn.

- I probably will never fully recover,

but next year’s small game I will be there!

PHO

O: UL

F HUETT

Are you having a depression?
Depression is common. It doesn’t imply
that you are weak or ill, but that you at
this time are having a hard time. If you
are depressed, you may need help to
feel better. At 1177.se you can read
more about what you can do yourself
and when to seek care.

PHO

O: SOFIA BERGGREN

Who is your ICE?
Who do you want healthcare to contact
if you should have an accident or quickly
fall ill? Save phone numbers to your clos
est relatives in your mobile and name the
contacts to ICE. It stands for In Case of
Emergency. ICE is used internationally.

1177.se in other languages
På 1177.se you can get information about
healthcare which is available in several
languages. You will also find information
written in Swedish which is easier to
understand. These are texts written for
people who have difficulty reading for
various reasons. It could be, for example,
due to a physical impairment or that the
person is learning Swedish.

LUSTRA

TION:

CECIL

IA LUNDGREN

Control and violence
There are behaviours that may be a sign
that someone close to you is experiencing
controlling and violent behaviour in their
relationship. For example, this person
may be pulling away from friends and has
to be reachable on their mobile phone.

You can help by telling them about your
concerns, asking them how they feel and
trying to stay in touch. Don’t give up!

HÄLSA OCH VÅRD I VÄSTERBOTTEN 2024

•