Delarsrapport per augusti-23 (Region Vasterbotten)

INLEDNING

Som en del i regionens styrning följer regionstyrelsen upp regionplanen och lämnar årligen en årsredovisning
och två delårsrapporter till fullmäktige. Delårsrapport per augusti är den andra uppföljningen för året och avser
perioden januari - augusti. För den här perioden beskriver uppföljningen i huvudsak måluppfyllelse, väsentliga
personalförhållanden och ekonomisk ställning med finansiell analys och årsprognos.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

2.1

Händelser av väsentlig betydelse

Det förändrade omvärldsläget har haft stor ekonomisk påverkan på flera verksamheter i Region Västerbotten.
Utmaningar i materialförsörjning i kombination med fortsatt hög inflation och ökade räntekostnader har lett till
högre priser på bland annat förbrukningsmateriel, transporter, energi, livsmedel, och byggkostnader.
Pensionskostnaderna, som påverkas av den höga inflationen, har ökat kraftigt under 2023 och prognosticeras
öka ytterligare till 2024.

Framtidens vårdinformationsstöd för en sammanhållen digital vårdmiljö

Programmet Framtidens vårdinformationsstöd har fortsatt fokus på att säkerställa leveranser, effektiva
arbetssätt och kostnadseffektiv bemanning. För 2023 innebär den ökade framdriften en stor negativ avvikelse
mot budget.

Hälso- och sjukvården är i pandemins svåra efterverkningar

Detta är en bild som delas nationellt och i stora delar av världen. Efterfrågan på vård ökar, vilket ger långa
vårdköer och försämrad tillgänglighet. Korttidsfrånvaron bland personalen har minskat men annan frånvaro
och vakanser gör ändå att bristen på personal har varit påtaglig. Det har inneburit kostsamma lösningar såsom
övertid, sommaravtal, lönetillägg och beroende av hyrpersonal. Svårighet att bemanna verksamheten har
medfört begränsning av vårdplatser, minskade vårdintäkter och ökade kostnader för utomlänsvård.

Den snabba medicinska utvecklingen i vården fortsätter

Utvecklingen går mot alltmer avancerad medicinteknisk utrustning, nya effektiva metoder och nya läkemedel.
Detta innebär en stor patientnytta men också en hög kostnadsutveckling. Några positiva exempel;

•

Operationsrobotoverksamhet utförs i större utsträckning men den leder till ökade kostnader
för medicinskt material men också till kortare vårdtider.

•

Införande av CART-behandling fortgår enligt plan och är en ny typ av immunoterapi som
revolutionerar cancervården.

•

Nationell högspecialiserad vårt avseende ryggmärgsskada och svåra kroniska lungsjukdomar
har startat under april respektive juli.

Samverkan om utbildning och kompetensförsörjning

Arbete med implementering av Agenda för kompetensförsörjning i Västerbottens län har påbörjats. Agendan
fungerar som ett stöd för såväl det interna arbetet i Region Västerbotten som arbete med andra aktörer inom
området.
Region Västerbotten samordnar arbetet med den nya och stora reformen kring Planering och dimensionering
av gymnasial utbildning och vuxenutbildning. Regionen är kunskapsstöd och myndighetskontakt åt länets
kommuner i arbetet.

Kollektivtrafik för ett hållbart län

Prognosen efter augusti ser något bättre ut vad gäller Region Västerbottens kostnader för kollektivtrafiken. De
index som påverkar kollektivtrafikens kostnader har stabiliserats något sedan i våras. Ser en positiv utveckling
av resandet men fortsatt finns osäkerhet kring reseutvecklingen för resterande månader.

Med utgångspunkt i det regionala trafikförsörjningsprogrammet har ett intensivt arbete genomförts för att öka
kollektivtrafikens andelar av det motoriserade resandet och minska miljöbelastningen i länet. Under hösten
kommer ett förslag till planeringsförutsättningar för kollektivtrafiktrafiken, perioden 2025-2027 att lyftas till
regionfullmäktige.

2.2

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta för att i ett mer
långsiktigt perspektiv ha goda förutsättningar för att klara ekonomi och den kommunala verksamheten.

Region Västerbotten har utifrån sin egna situation och förutsättningar för ekonomi och verksamhet definierat
vad som är god ekonomisk hushållning. Det är regionfullmäktige som beslutar om riktlinjer och vilka av målen
som är av betydelse. Måluppfyllelse för både verksamhetsmål och finansiella mål beaktas när regionen
bedömer hur kravet om god ekonomisk hushållning nås.

Uppföljning av fullmäktiges mål

I regionplanen har fullmäktige riktat mål till nämnderna som de i sin tur omsatt till delmål och indikatorer.
Delårsrapporten är en uppföljning av resultat efter augusti månad och en prognos för måluppfyllelse vid året
slut.

Måluppfyllelsen är en helhetsbedömning av målen baserad på nämndernas egna bedömningar.

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. I delårsrapport per augusti finns
det indikatorer om inte följts upp varför bedömningar då utgår från de aktiviteter och insatser som
rapporterats.

Bedömning av mål

Status

Färg

Målet uppfylls helt

Målet uppfylls delvis

Målet uppfylls inte

Bedömning av indikator

Status

Kriterie

Färg

Målvärdet uppfylls helt

100 procent av målvärde eller högre

Målvärdet uppfylls delvis

80 -99 procent av målvärde

Målvärdet uppfylls inte

Under 80 procent av målvärde

Sammanfattning

Regionmål

Mål 1. Västerbotten har världens bästa och mest jämlika
hälsa

Mål kommer inte uppfyllas

Mål 2. Västerbotten är det barnvänligaste länet

Mål kommer helt uppfyllas

Mål 3. Västerbotten har trygga invånare med inflytande
och delaktighet och ett rikt samt aktivt kultur- och
föreningsliv

Mål kommer helt uppfyllas

Mål 4. Västerbotten är en ledande miljöregion

Mål kommer helt uppfyllas

Mål 5. Vi har en nära, tillgänglig och personcentrerad
vård i hela länet

Mål kommer delvis uppfyllas

Mål 6. Vi levererar jämlik och jämställd hälso- och
sjukvård av hög kvalitet

Mål kommer delvis uppfyllas

Mål 7. Vi är en attraktiv arbetsgivare med personal som
trivs och utvecklas hos oss

Mål kommer delvis uppfyllas

Mål 8. Vi har en långsiktigt hållbar ekonomi

Mål kommer inte uppfyllas

Mål 9. Vi är en inkluderande, attraktiv och innovativ
samverkanspartner

Mål kommer helt uppfyllas

Mål 10. Vi är ledande inom forskning, innovation och
digitalisering

Mål kommer delvis uppfyllas

Mål 11. Västerbotten är en attraktiv och jämställd region
att leva och verka i samt flytta till

Mål kommer helt uppfyllas

Mål 12. Västerbotten har ett klimat för ökad tillväxt av
jobb och företag

Mål kommer helt uppfyllas

Uppföljning av regionmål

Hållbart samhälle

Mål 1. Västerbotten har världens bästa och mest jämlika hälsa

Kommentar

Målet jämlik hälsa bedöms svårt att uppfyllas.

•

Nämnderna har tillsammans antagit sju delmål mot mål 1. I nuläget är bedömningen att två uppfylls,
två uppfylls delvis och två som inte uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av tio indikatorer
bedöms fyra röda och en grön. Fem indikatorer saknar bedömning.

Det är fortsatt få basenheter som ställer frågor om våld och dokumenterar enligt regionens rutiner.
Minskningen syns både i primärvården och i sjukhusvården.

Målet att skapa förbättrade förutsättningar för att kunna öka erbjudandet om Västerbottens
hälsoundersökningar (VHU) till 40, 50 och 60-åringar kommer inte att uppfyllas. En betydande andel VHU har
genomförts i efterhand och inte det år som personen fyllt jämnt 40, 50 eller 60 år, och kan vara en del av
förklaringen.

Hälso- och sjukvården har inte någon möjlighet att genomföra jämlikhetsanalyser av vårddata under 2023
varför uppdraget att regionstyrelsens förvaltning skulle stödja verksamheterna inte längre är aktuellt.

Mål 2. Västerbotten är det barnvänligaste länet

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer att uppfyllas vid årets slut.

•

Nämnderna har tillsammans antagit sex delmål mot mål 2. I nuläget är bedömningen att fyra uppfylls
och en som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av nio indikatorer
bedöms tre gröna, två gula och två röda.

Flera utbildningsinsatser och initiativ har redan genomförts och fler kommer att genomföras under året.
RSLG har beslutat om en framtagen plan för att få till strukturerade arbetssätt för att arbeta utifrån ett
barnrättsperspektiv inom regionstyrelsens verksamheter.

Det pågår aktiviteter inom alla sjukvårdsområden för att stärka barns delaktighet i sin egen vård utifrån sina
förutsättningar.

Indikator andel bidragsformer som är anpassade utifrån ett barnrättsperspektiv är i nivå med satt mål för året
som helhet.

Mål 3. Västerbotten har trygga invånare med inflytande och delaktighet och ett rikt samt
aktivt kultur- och föreningsliv

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer att uppfyllas vid årets slut.

•

Nämnderna har tillsammans antagit sju delmål mot mål 3. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls
och tre som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 18 indikatorer
bedöms åtta gröna, två som gula och tre som röda. Fem indikatorer saknar bedömning.

Pandemin har klingat av och det finns en tendens att nyttjandet av digitala vårdmöten och andra
invånartjänster minskar.
Många invånare har dock upptäckt de tillgängliga tjänsterna på 1177.se och fortsätter att logga in för att få
kontakt med hälso och sjukvården.

Under hösten har verksamheterna inom Regionstyrelsens förvaltning fortsatt arbetet med stödja regionens
förflyttning av den egna verksamhetens förmåga till civil beredskap.

I dagsläget har både små och stora kommuner i Västerbotten utmaningar kopplat till att finansiera en fullt ut
jämlik tillgång till kulturupplevelser och eget skapande i hela länet.

Mål 4. Västerbotten är en ledande miljöregion

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer att uppfyllas vid årets slut.

•

Nämnderna har tillsammans antagit tio delmål mot mål 4. I nuläget är bedömningen att sju uppfylls,
en som delvis uppfylls och en som inte uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 18 indikatorer
bedöms sex gröna och en som röd. 11 indikatorer saknar bedömning.

Regionen minskar energianvändning och klimatpåverkan i den takt som är förväntad.
Miljökrav har ställts i samtliga prioriterade upphandlingar som genomförts under perioden.

För att öka andelen källsorterat avfall pågår arbete med att ta fram bättre informationsmaterial och översyn av
miljöutbildning, och där är den sammantagna bedömningen att målet inte kommer att uppnås.

Arbetet för att öka kollektivtrafikens andelar av det motoriserade resandet och för att minska kollektivtrafikens
miljöbelastning i Västerbotten pågår enligt plan.

God och jämlik hälso- och sjukvård

Mål 5. Vi har en nära, tillgänglig och personcentrerad vård i hela länet

Kommentar

Bedömningen är att målet delvis kommer att uppfyllas vid årets slut.

•

Nämnderna har tillsammans antagit sex delmål mot mål 5. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls,
två som delvis uppfylls och en som inte uppfylls.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 12 indikatorer
bedöms två gröna, tre gult och tre röda. Fyra indikatorer saknar bedömning.

Samordning med kommunens hälso- och sjukvård har förbättrats, dock behöver rutiner för dokumentation och
innehåll för patientkontakt fortsatt utveckling.

Målet gällande en god samordnad individuell planering (SIP) kommer inte att uppnås.

Målet att förändra arbetssätt genom utveckling av gemensamma styrnings- och ledningssystem mellan
regioner och kommuner pågår enligt plan.

Mål 6. Vi levererar jämlik och jämställd hälso- och sjukvård av hög kvalitet

Kommentar

Bedömningen är att målet delvis kommer att uppfyllas vid årets slut.

•

Nämnderna har tillsammans antagit sex delmål mot mål 6. I nuläget är bedömningen att två uppfylls
och fyra som delvis uppfylls.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av sex indikatorer
bedöms en grön och en röd. Fyra indikatorer saknar bedömning.

För Sveriges regioner pågår samordnad upphandling av hyrpersonal inom hälso- och sjukvård. Region
Västerbotten har förlängt sitt avtal då överprövningar har fördröjt processen.

En webbutbildning för att öka kompetensen inom katastrofmedicin har inte nått ut.

Patientnämnden redovisar könsuppdelad statistik där det med hänsyn till sekretess och relevans behövs.

Mål 7. Vi är en attraktiv arbetsgivare med personal som trivs och utvecklas hos oss

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer delvis att uppfyllas vid årets slut.

•

Nämnderna har tillsammans antagit åtta delmål mot mål 7. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls
och fyra som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 18 indikatorer
bedöms fyra gröna, en gul och tre röda. 10 indikatorer saknar bedömning.

Utkast till ledarskapspolicy/filosofi är framtagen och hanteras nu i olika remissinstanser.

Flexibel arbetsplats pågår enligt plan, delprojekt digitalisering och service pågår.

Områdena inom HSF har på olika sätt fokuserat på att stärka ledningskraften, särskilt med inriktning på att
skapa ett hållbart ledarskap. Arbetet kommer att fortsätta för att skapa de rätta förutsättningarna för första
linjens chefer att kunna vara starka lokala ledare.

Mål 8. Vi har en långsiktigt hållbar ekonomi

Kommentar

Bedömningen är att målet inte kommer att uppfyllas vid årets slut.

•

Nämnderna har tillsammans antagit elva delmål mot mål 8. I nuläget är bedömningen att fyra uppfylls,
ett som delvis uppfylls och fem som inte uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 15 indikatorer
bedöms sex gröna, en gul och fyra röda. Fyra indikatorer saknar bedömning.

Hälso- och sjukvården har stora utmaningar i att nå ekonomi i balans utan att göra utbudsbegränsningar.
Rådande bemanningsproblem och vårdplatsläge påverkar ekonomin negativt. Andelen basenheter med en
ekonomi i balans med budget är per augusti månad 15 procent, att jämföra med ingångsvärdet på 34 procent.
Via verksamhetsdialoger följer hälso och sjukvården regelbundet upp åtgärder, progress och uppfyllelse samt
behov om nya åtgärder.

Resekostnader har ökat inom regionstyrelsen, hälso- och sjukvården samt inom regionala utvecklingsnämnden.
Även fast digitala alternativ prioriteras för möten och utbildningar. Tjänsteresor som är en del av sjukvårdens
uppdrag ingår, vilket försvårar bedömningen. Åtgärder som vidtas är iakttagande av restriktivitet vad gäller
resor.
Låga energikostnader till största del relaterat till proaktivt arbete med elavtal/elhandel.

Regionala utvecklingsnämnden bedömer att de inte kommer att ha en budget i balans vid årets slut. Det
förklaras av att det är kollektivtrafikverksamheten som har underskott mot budget. Översyn av uppdrag
genomförs inom ramen för de fullmäktigeuppdrag som är riktade till nämnden. Hur stor effekt dessa kan ha på
utfallet per december 2023 är i dagsläget oklart.

Patientnämnden bedömer att de kommer att uppvisa ett balanserat resultat.

Jämlik och attraktiv region

Mål 9. Vi är en inkluderande, attraktiv och innovativ samverkanspartner

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer att uppfyllas vid årets slut.

•

Nämnderna har tillsammans antagit fem delmål mot mål 9. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls
och en som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 7 indikatorer bedöms
tre gröna och en gul.

Gällande Färdplanen Nära Vård 2030 i Västerbotten är uppföljningen av samverkansstrukturen genomförd och
rapporteras i Länssamverkansgruppen 20230915 och beslut fattas om hur förbättringsförslagen ska
omhändertas.

Flera olika aktiviteter för att stärka samverkan med privata aktörer pågår, men det saknas data för att målet
helt ska uppnås.

Mål 10. Vi är ledande inom forskning, innovation och digitalisering

Kommentar

Bedömningen är att målet delvis kommer att uppfyllas vid årets slut.

•

Nämnderna har tillsammans antagit åtta delmål mot mål 10. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls,
fyra som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 19 indikatorer
bedöms fem gröna och 1 röd. 13 indikatorer saknar bedömning.

Regionen har under hösten fortsatt jobba med att säkerställa att digitaliseringsstrategin används på ett
ändamålsenligt sätt.

Införandet av FVIS är försenat och bedömningen är att målet delvis kommer att uppfyllas.

Aktiviteter fortlöper enligt planerat för att skapa gynnsamma miljöer för ökad forskning. För att stärka NUS
framtida roll har hälso- och sjukvården i samarbete med universitetet arbetat för att utveckla befintliga miljöer
och för att skapa nya miljöer för klinisk forskning

Arbetet med att stärka den digitala delaktigheten i Västerbotten har fortsatt och Region Västerbotten har
under den andra tertialen varit delaktiga i nationella nätverk och forum för omvärldsbevakning. Idén om en
förstudie hur vi regionalt samlar och systematiserar arbetet med digital delaktighet kvarstår.

Mål 11. Västerbotten är en attraktiv och jämställd region att leva och verka i samt flytta till

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer att uppfyllas vid årets slut.

•

Nämnderna har tillsammans antagit sju delmål mot mål 11. I nuläget är bedömningen att sex uppfylls.
Ett delmål saknar bedömning.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 12 indikatorer

bedöms tre gröna, två gula och en röd. sex indikatorer saknar bedömning.

Regionen har anslutit sig till länsstrategin ”Ett jämställt Västerbotten”.
Regionen har även undertecknat en avsiktsförklaring för en jämställd industri tillsammans med 22 andra
industrier och aktörer i Västerbotten och Norrbotten.

Flera initiativ pågår för att stärka Region Västerbottens varumärke.

Fortsatt dialog med Länstrafiken kommer dock att fortgå under hösten med målsättning att det ska finnas en
plan för hur framtida etableringar av ledsagning ska genomföras.

Mål 12. Västerbotten har ett klimat för ökad tillväxt av jobb och företag

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer att uppfyllas vid årets slut.

•

Nämnderna har tillsammans antagit fyra delmål mot mål 12. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls
och en som delvis uppfylls.

•

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 11 indikatorer
bedöms sju gröna, två gula och två röda.

Inom alla delmålen pågår arbete enlig plan.
Ett antal insatser, projekt samt aktiviteter genomförs som stödjer målet om att samordna och bidra till
regionala kompetensförsörjningsinsatser som stimulerar ett livslångt lärande och bidrar till att attrahera
kompetens till Västerbotten.

Antal digitala branschdialoger och antal digitala dialoger med näringslivsenheterna visar vid uppföljning per
augusti månad att målen för verksamhetsåret 2023 redan har uppnåtts vad gäller utfall.

Uppföljning av finansiella mål

Det övergripande målet för Region Västerbotten är att skapa en långsiktig stark ekonomi och uppnå en
verksamhetsmässig och finansiell god hushållning.

Resultatmål

Regionen ska redovisa ett överskott för verksamhetens resultat under planperioden 2020-2023 som motsvarar
minst 1-3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

2023 ska styrelser och nämnder redovisa ett resultat i balans, vilket innebär ett utfall som minst motsvarar
budgeterat resultat.

Kommentar
Över planperioden har verksamhetsresultatet legat på över 4 procent de tre första åren. Det sista året i
planperioden beräknas det sjunka till minus 3,6 procent. Snittet över åren är ett verksamhetsresultat på 2,5
procent

Prognosen för styrelser och nämnder för år 2023 är ett verksamhetsresultat på minus 376 miljoner kronor.
Budgeterat verksamhetsresultat för styrelser och nämnder för år 2023 är 113 miljoner kronor.

Bedömning
Målet för år 2023 beräknas inte uppnås.

Pensionsskuldsmål

Marknadsvärdet av tillgångarna i förvaltningen av pensionsmedel ska senast 2040 uppgå till hela

pensionsskuldens bokförda värde (minst 100 procents konsolidering).

Region Västerbottens totala pensionsåtagande ska vid utgången av 2023 vara finansierat till minst 46 procent.

Kommentar
Prognos för året är att pensionsskuldens bokförda värde kommer uppgå till 11 600 miljoner kronor vid årets
utgång. Portföljens värde beräknas vid samma tidpunkt uppgår till 5 513 miljoner kronor. Det ger en
finansiering på 48 procent.

Bedömning
Målet beräknas uppnås.

Finansieringsmål

Investeringar ska över tid finansieras av egna medel. Lånefinansiering kan användas för att delfinansiera
tillfälligt höga investeringsnivåer.

2023 ska graden av självfinansiering av investeringar vara minst 100 procent.

Kommentar
Kassaflödet som skapas av den löpande verksamheten beräknas bli svagt. Det beräknas inte kunna täcka upp
nettoinvesteringarna år 2023 som prognosticeras till 920 miljoner kronor.

Bedömning
Målet beräknas inte uppnås.

Skuldsättningsmål

Total räntebärande låneskuld, exklusive pensionsskulden, får högst uppgå till 45 procent av skatteintäkter och
generella statsbidrag.

2023 bör den räntebärande låneskulden, exklusive pensionsskulden, högst uppgå till 25 procent av
skatteintäkter och generella statsbidrag.

Kommentar
Per augusti månad är räntebärande låneskuld exklusive pensionsskuld 1 870 miljoner kronor. Med nuvarande
investeringstakt beräknas skulden öka under resterande del av året för att slutligen landa på 2 200 miljoner
kronor. Prognos för räntebärande låneskuld på 2 200 miljoner kronor ger en skuldsättningsgrad av 21 procent.

Bedömning
Målet beräknas uppnås.

God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det är
regionfullmäktige som beslutar om finansiella mål och mål för verksamheten av betydelse för god ekonomisk
hushållning. Vid bedömning om Region Västerbotten når kravet om god ekonomisk hushållning beaktas
måluppfyllelsen för både de verksamhetsmässiga och finansiella målen.

Bedömningen av verksamhetsmålen bygger på nämndernas indikatorer och egna bedömningar av sin
måluppfyllelse som görs med viss osäkerhet då flera indikatorer följs upp först i årsrapporten. Av de tolv mål
som fullmäktige antagit är bedömningen efter augusti att sex mål uppfylls helt, fyra mål uppfylls delvis och två
mål bedöms inte uppfyllas. Försämringar syns i huvudsak inom målet om en jämlik och jämställd hälso- och
sjukvård av hög kvalitet samt inom målet om långsiktigt hållbar ekonomi. Positiva resultat syns bland annat i
arbetet mot att vara barnvänligaste länet, trygga invånare med inflytande och delaktighet, vara en attraktiv
region att leva, verka och flytta till.

Av de finansiella målen bedöms två mål uppnås och två mål inte uppnås. Resultatmålet bedöms inte uppnås då
hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden prognosticerar en negativ avvikelse mot
budget. Sammantaget prognosticerar styrelser och nämnder ett underskott mot budget på 489 miljoner kronor
för 2023. Målet om 100 procent självfinansiering av investeringar bedöms inte heller uppnås.
Pensionsskuldsmålet bedöms uppnås på grund av hög avkastning i pensionsmedelsportföljen.
Skuldsättningsmålet bedöms uppnås med en skuldsättningsgrad på 21 procent av skatter och generella
statsbidrag jämfört med målet på 25 procent.

Den sammanvägda bedömningen är att Region Västerbotten inte kommer att uppnå en god ekonomisk
hushållning år 2023. Bedömningen baseras främst på den negativa ekonomiska utvecklingen och uppföljningen
av de finansiella målen. Främst är det resultatmålet, att nå en budget i balans för samtliga styrelser och
nämnder, som bedöms få en stor negativ avvikelse i slutet på året. För de tolv regionmålen görs bedömningen
att de delvis kommer att uppfyllas vid årets slut. Bedömningen är dock osäker utifrån en del indikatorer inte
följts upp per delår augusti.

Uppföljning av fullmäktiges uppdrag

De uppdrag som fullmäktige riktar till styrelser, nämnder och beredningar syftar till att konkretisera regionens
mål genom mer riktade och avgränsade insatser.

Uppdrag från fullmäktige till nämnd

Status

Uppdrag

Kommentar

Periodicitet och
slutdatum

Pågående
enligt plan

Kartlägga och optimera
samverkans- och
mötesstrukturer för att
frigöra tid och eller minska
bemanning

Uppdraget riktas till alla
nämnder med särskilt
uppdrag till regionstyrelsen
att samordna

Arbete pågår
Inom hälso- och sjukvårdsförvaltning har 84,5 procent
kommit igång med arbetet, för regionstyrelsens
förvaltning 76,7 procent och för regionala utvecklings-
förvaltningen 67 procent.

Avslutade arbeten inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen
är 39,7%, regionstyrelsens förvaltning 63,3% och regionala
utvecklings-förvaltningen 0%.

Resterande arbeten planeras att avslutas under hösten, då
även frigjord tid kan redovisas.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Pågående
med
avvikelse

Införa styrd inköpsprocess
och standardsortiment för
att minska
inköpskostnaderna

Riktas till hälso- och
sjukvårdsnämnden samt
regionstyrelsen

Bereder beslut kring behovet av nytt inköpssystem så att
ett införande kan planeras.

Månad

2023-12-31

Pågående
med
avvikelse

Genomföra förstudie för
att se över logistik och
inköpsflödet för
medicinskt förbruknings-
materiel och hjälpmedel i
syfte att minska
totalkostnaden.

Riktas till hälso- och
sjukvårdsnämnden samt
regionstyrelsen

Arbete med att ta fram en bild för den framtida målbilden
med en centraliserad logistik och materialförsörjning med
en ökad förmåga till robusthet har genomförts.
Bilden beskriver slutmålet och delmålen längs vägen.
Bilden ska användas i dialogen med både Regionstyrelsen
och Hälso-och sjukvårdsnämnden och därmed skapa
förutsättningar för att fatta beslut.
Kommande arbete är att ta fram en detaljerad plan för
förankring och beslut av den framtida målbilden inklusive
delmålet kring en initial ökning av förmågan till robusthet.
Samt tydliggöra kommande leveranser och rapportering
av dessa.

Månad

2023-12-31

Status

Uppdrag

Kommentar

Periodicitet och
slutdatum

Pågående
enligt plan

Genomföra kartläggning av
tjänster och funktioner
som kan optimeras,
arbetsuppgifter som kan
effektiviseras och delar där
ambitionen kan sänkas
alternativt pausas.

Riktas till alla nämnder med
särskilt uppdrag till
regionstyrelsen att
samordna

Inom samtliga förvaltningar pågår genomlysning och
kartläggning av arbetsuppgifter som man kan sluta göra
eller nedprioritera. Beslut om anställningsstopp gäller
inom samtliga förvaltningar från och med 27 april. Process
för att hantera eventuella behov av dispenser framtagen.

Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen berör det omkring
940 tjänster plus omkring 500 chefer. Översynen tittar på
huvudsakliga arbetsuppgifter och kompetenser samt
naturliga avgångar.
Inom förvaltningen Regional utveckling har kartläggningen
av tjänster visat på vilka tjänster som är basfinansierade,
projektfinansierade, statsfinansierade och
kommunfinansierade. Det har framkommit att uppdragen
och tjänsterna går in i varandra och att de därmed är
svåra att definiera.
Inom Regionstyrelsens förvaltning pågår identifiering av
arbetsuppgifter och tjänster som kan nedprioriteras samt
vilka konsekvenser det får.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Pågående
enligt plan

Genomföra en
genomlysning av
primärvårdsbeställningen
och drift för förbättrad
tillgänglighet och
kostnadspåverkan

Riktas till regionstyrelsen

Analys av nuläget är genomförd och utifrån föreslagna
målsättningar är en åtgärdsplan framtagen.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Uppdrag från fullmäktige till beredning för kompetensförsörjning

Status

Uppdrag

Kommentar

Periodicitet och
slutdatum

Pågående
enligt plan

Kartlägga de projekt och
aktörer som arbetar med
kompetensförsörjningen i
och för Västerbotten.

Riktas till beredningen för
kompetensförsörjning

Beredningen för kompetensförsörjning har utfört sitt
uppdraga att via dialog med verksamheter, förtag och
sakkunniga undersökt frågan om kompetensförsörjning i
länet och organisationen.
Beredningen har inhämtat kunskap genom rapporter från
sakkunniga, dialoger med organisationer och företag.
Beredningen har även gjort egen research för att läsa in
sig på ämnet genom rapporter från till exempel andra län.
Beredningen jobbar nu med att sammanställa det
underlag som inhämtats. Materialet sammanställs i en
rapport och kommer att antas av beredning under hösten.
Rapporten kommer sedan att behandlas av
regionfullmäktige i november.
För att uppfylla sitt uppdrag från reglementet har
beredningen deltagit konferenser kopplade till ämnet,
samt dialoger med sakkunniga på regionen, företag och
organisationer i länet. De har även mött med bland annat
Lycksele BB och kvinnokliniken, Arbetsförmedlingen (AF
KOM Norr), handelskammaren Västerbotten och
Skellefteå kommun.
Likt föregående rapport beräknar beredningen och
tjänstepersoner att de inte hinner avlägga några
djupgående analyser för detta år. Beredningen behöver
förlänga rapporteringen ett år framåt.
Den ekonomiska rapporten för
kompetensförsörjningsberedningen presenteras nedan.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Pågående
enligt plan

Titta på vilka
antidiskrimineringsåtgärde
r som görs inom ramen för
de rekryteringsinsatser
som pågår i länet. Föreslå
metoder och förbereda hur
regionan kan bidra till en
långsiktig plan i
tidsperspektivet 5-20 år
gällande framtida
kompetensförsörjning för
Västerbotten.

Riktas till beredningen för
kompetensförsörjning

En undersökning om hur den egna organisationen arbetar
med kompetensförsörjningen är påbörjad med hjälp av
sakkunniga från HR-enheten.

De har begärt förlängning av uppdraget vilket de fått okej
för. Därför finns det inget mer om det.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Uppdrag från fullmäktige till beredning för samverkan och regional utveckling

Status

Uppdrag

Kommentar

Periodicitet
o slutdatum

Pågående
enligt
plan

Utifrån den
regionala
utvecklingsstrate
gin, beskriva
kommunernas
största
utmaningar och
möjligheter inom
regional
utveckling och
hållbar tillväxt

Riktas till
beredningen för
samverkan och
regional
utveckling

Beredningen för samverkan och regional utveckling inrättades våren 2022. I
samband med detta fastställdes en uppdragsbeskrivning och beredningen fick
från fullmäktige ett uppdrag som ska rapporteras tillbaka till fullmäktige
november 2023.
I Uppdragsbeskrivningen framgår att fullmäktigeberedningen för samverkan
och regional utveckling ska verka för samverkan mellan Region Västerbotten
och kommunerna i Västerbottens län i frågor av gemensamt intresse inom
regional utveckling, samt att beredningen har i uppdrag att omhänderta
relevanta primärkommunala perspektiv inom området för regional utveckling.
I regionfullmäktiges beslut 2022-04-26—27 § 39 fick beredningen det årliga
uppdraget at under 2022 och 2023, utifrån den regionala utvecklingsstrategin,
beskriva kommunernas största utmaningar och möjligheter inom regional
utveckling och hållbar tillväxt.
Beredningen fastställde 27 januari 2023 en verksamhetsplan för
genomförandet av uppdraget i uppdragsbeskrivningen och det årliga
uppdraget som tilldelats beredningen. Uppdragen har delats upp i tre mål.
Arbetet med de tre målen fram till april 2023 redovisas nedan.
Beredningen har 17 maj beslutat om en delårsrapportering per april. Med
anledning av beredningens tillkomst mitt under rådande mandatperiod har
beredningens uppdrag tyvärr fallit bort ur regionens planeringsprocess och
delårsrapporten per april fallit mellan stolarna. Per augusti har felet rätats till.
Mål 1 och 2 har sin utgångspunkt i uppdragsbeskrivningen och beredningen
bedömer att detta arbete är långsiktigt och bör sträcka sig över en längre
period. Beredningen vill därför fortsätta arbeta med dessa frågor under de
kommande åren. Mål 3 grundar sig i det årliga uppdraget som
regionfullmäktige fördelat och även här bedömer beredningen att arbetet
med detta uppdrag med fördel kan sträcka sig över flera år.
Beredningen har under tidig höst avslutat sin kunskapsinhämtning och
påbörjat arbetet med att sammanställa den rapport som ska lämnas över till
regionfullmäktige i november.
1. Omhänderta relevanta primärkommunala perspektiv inom området för
regional utveckling med särskilt fokus på krisberedskap och civilt försvar,
infrastruktur och industrialisering.
Beredningen har för områden infrastruktur och industrialisering samt
kommunernas största möjligheter och utmaningar arbetat fram en enkät med
frågor som skickats ut till länets kommuner den 26 april. Beredningen har fått
svar från samtliga 15 kommuner. För området krisberedskap och civilt försvar
har beredningen den 17 maj inhämtat en redogörelse för läget i länet via
regiondirektören och utvecklingsdirektören på regionens ledningsstab.
2. Redovisa övriga behov inom ramen för samverkan inom regional utveckling.
Beredningen har under 2023 fört dialog med regionala utvecklingsnämnden,
primärkommunala delegationen, delegationen för social välfärd och hälsa och
delegationen för utbildning i syfte att fånga upp eventuella behov. Detta
arbete är pågående över hela året.
3. Utifrån den regionala utvecklingsstrategin, beskriva kommunernas största
utmaningar och möjligheter inom regional utveckling och hållbar tillväxt.
Beredningen har valt att i den enkät som gåt ut till länets kommuner
efterfråga varje kommuns största utmaningar och möjligheter. Beredningen
har också lyft detta vid dialogtillfällen med regionala
utvecklingsnämnden och primärkommunala delegationen, delegationen för
social välfärd och hälsa och delegationen för utbildning.
Ekonomi
Beredningen för samverkan och regional utveckling har fram till och med
augusti månad et utfall på 1639 tkr, ett överskott mot budget på 14 tkr.
Beredningen har för år 2023 en budget på totalt 2480 tkr.

Tertial: apr,
aug, dec

2023-12-31

Uppdrag från fullmäktige till demokratiberedning

Status

Uppdrag

Kommentar

Periodicitet och
slutdatum

Pågående
enligt
plan

Analysera skillnader i
röstdeltagande och
utveckling av
valdeltagande i
Västerbotten. Kartlägga
om det finns skillnader i
Västerbotten beroende på
bostadsort i synen på
demokratin och fattade
beslut. Kartlägga hur
regionen och kommunerna
arbetar med att nå ut till
underrepresenterade
grupper för att stärka
demokratin.

Riktas till
demokratiberedningen

Delårsrapport per augusti 2023
Demokratiberedningen har ett uppdrag under 2023 som
kan delas in i tre deluppdrag:

•

Analysera skillnader och utveckling av
valdeltagande i Västerbotten

•

Kartlägga om det finns skillnader i Västerbotten
beroende på bostadsort i synen på demokratin
och fattade beslut

•

Kartlägga hur regionen och kommunerna
arbetar med att nå ut till underrepresenterade
grupper för att stärka demokratin

Demokratiberedningen har jobbat med alla tre
deluppdrag. För att kunna analysera skillnader och
utveckling av valdeltagande har beredningen fått
information av och fört dialog med SCB. Vidare har
slagningar gjorts i SCB:s statistikdatabas och
informationen håller nu på att analyseras.

För deluppdrag två har beredningen fört
medborgardialoger och använt sig av en digital
medborgarenkät som varit öppen i drygt 2 månader.
Informationsinsamlingen är klar och håller just nu på att
sammanställas.

Beredningen har fört dialoger med kommunsekreterare,
nationell minoritetssamordnare och
Kommunikationsstaben på Region Västerbotten för att få
kunskap hur kommuner och regionen arbetar med olika
insatser för att nå underrepresenterade grupper. Detta
deluppdrag är så pass stort så beredningen inte kommer
att hinna få så stor samlad kunskap som den skulle önska.
Beredningens förslag är att få arbeta vidare med
uppdraget kommande år.

Ekonomi: Demokratiberedningen har efter augusti månad
ett utfall på 20 000 kronor plus gentemot budgeterade
medel.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Resultat och ekonomisk ställning

Verksamhetens intäkter och kostnader

Region Västerbottens resultat efter andra tertialet är minus 89 miljoner kronor att jämföra med samma period i
fjol då resultatet var minus 176 miljoner kronor. Det är verksamhetens resultat som har försämrats med 631
miljoner kronor och finansnettot som har förbättrats med 718 miljoner kronor. Till största del förklaras
förbättringen av att finansnettot på regionens pensionsmedelsportfölj haft en betydligt bättre avkastningen än
motsvarande period föregående år.

Med verksamhetens resultat menas verksamhetens intäkter och kostnader samt skatteintäkter och generella
statsbidrag. Verksamhetens resultat efter åtta månader är minus 138 miljoner kronor. Det är ett betydligt
sämre resultat jämfört med samma period föregående år som då var plus 493 miljoner kronor. Ökade
skatteintäkter mellan perioderna täcker inte den fortsatt höga kostnadsökningstakten.

Verksamhetens nettokostnader som består av respektive styrelse och nämnds intäkter och kostnader har ökat
med 15,2 procent jämfört med samma period föregående år vilket motsvarar 926 miljoner kronor.

Verksamhetens intäkter visar totalt ett lägre utfall på 85 miljoner, det motsvarar 3,7 procent. För erhållna
bidrag, till stor del riktade statsbidrag, är minskningen mellan åren 192 miljoner kronor.

Kostnadssidan har ökat med 10 procent jämfört med samma period 2022 vilket motsvarar 841 miljoner kronor.
Den höga kostnadsutvecklingen är till stor del inflationsdriven. Förutom en allmän ökning av priser påverkar
inflationen också pensionskostnaderna.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

Regionens skatteintäkter påverkas dels av skattesatsen som 2023 är 11,35 kronor, dels av befolkningsmängd,
sysselsättningsnivå och lönenivåer. De generella statsbidragen används för att jämna ut skillnader i intäkter
eller strukturella förutsättningar inom den kommunala sektorn. Inom statsbidragen regleras även utökat eller
minskat ansvar mellan stat och regioner. Dessa intäkter och bidrag sätter de ekonomiska ramarna för regionens
verksamhet.

Skatteintäkter för årets åtta första månader är 5 187 miljoner kronor en ökning med 248 miljoner kronor
jämfört med samma period föregående år. En ökning motsvarande 5,0 procent.

De generella statsbidragen och utjämningen för perioden är 1 697 miljoner kronor. Det är 47 miljoner mer än
samma period föregående år. En ökning av inkomstutjämning och kostnadsutjämning är den största
förklaringen till ökningen mellan åren.

Sammanlagt ökade regionens intäkter från skatter samt generella statsbidrag och utjämning jämfört med
samma period föregående år med 295 miljoner kronor, det motsvarar 4,5 procent.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansnettot är differensen mellan finansiella intäkter, som till exempel utdelning på aktier eller ränteintäkter,
och finansiella kostnader, såsom räntekostnader och finansiella kostnader för pensioner.

Finansnettot för perioden januari - augusti är plus 49 miljoner kronor, att jämföra med samma period i fjol som
var minus 669 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren består framförallt av en bättre utveckling av Region
Västerbottens pensionsmedelsportfölj jämfört med motsvarande period föregående år.

Budgetföljsamhet

Regionen har för 2023 lagt en negativ årsbudget på 324 miljoner kronor. Budgetavvikelse för perioden januari
- augusti är inklusive finansnettot 0 miljoner kronor.

Störst positiv påverkan har finansnettot med ett överskott mot budget på 340 miljoner kronor. Skatteintäkter
och generella statsbidrag bidrar också med överskott på 179 miljoner kronor.

Verksamhetens nettokostnader påverkar budgetavvikelsen mycket negativt där utfallet är högre än budget
med 519 miljoner kronor efter åtta månader. Detaljer återfinns under avsnittet Driftsredovisning - ekonomiskt
resultat och ekonomisk analys.

2022 samma period var läget omvänt, regionens budgetavvikelse var då negativ med 406 miljoner kronor.
Positiv budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader på 15 miljoner kronor och ett budgetunderskott vad
gäller finansnetto på 576 miljoner kronor. Lagd årsbudget 2022 var ett positivt resultat på 177 miljoner kronor.

Prognos

Årsprognosen efter åtta månader är inklusive skatter, generella statsbidrag och finansiella poster ett
budgetunderskott på 163 miljoner kronor.

Prognosticerat budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader är ett underskott på 739 miljoner kronor.
Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionala utvecklingsnämnden gör bedömningen att de inte kommer att
hålla sin budget 2023. Detaljer finns under avsnittet: Driftredovisning - prognos för verksamhetens
nettokostnader.

Skatter och generella statsbidrag beräknas ge ett budgetöverskott på 251 miljoner kronor 2023. För finansiella
poster är årsprognosen positiv med 325 miljoner kronor där bedömningen för pensionsmedelsportföljen är att
prognos är lika med utfall per augusti.

Medelsförvaltning

Världens börser startade året med en rivstart men det höll inte i sig så länge. Börsen föll i mars månad och har
sedan dess återhämtat sig något och har därefter konsoliderat sidledes. Nyhetsflödet har under året varit
negativt kring bland annat krig och inflation och högre räntor samtidigt som bolagsrapporterna kommit in

relativt starka. Frågan många investerare ställer sig är när centralbanker världen över ska börja sänka räntan
igen, eller åtminstone när dom ska sluta höja den.

Portföljen har generellt klarat sig bra och stigit hela 9,1 procent hittills i år. Detta beror främst på starka
alternativa placeringar som i snitt avkastat hela 5,5 procent. Portföljens jämförelseindex har dock utvecklat sig
ännu bättre, 10,5 procent, på året. Det beror främst på att alternativa delen av portföljen indexerat sig mot
globala aktier som stigit hela 20,8 procent hittills i år tack vare svagare svenska kronor men också att
portföljens globala aktier inte riktigt hunnit med, endast 14,1 procent. Anledningen till att portföljens globala
aktieinnehav inte riktigt hänger med beror främst på att portföljen har en högre andel hållbara och etiska
innehav vilka inte har gått lika bra som marknaden i övrigt.

Portföljens värde vid månadsskiftet var 5 515 miljoner kronor och aktuell aktieexponering uppgår till 68,5
procent.

2.3

Balanskravsresultat

Balanskravet är lagstadgat och innebär att verksamheten ska bedrivas så att intäkterna är högre än
kostnaderna. Resultatet beräknas i en balanskravsutredning som utgår från årets resultat.

Resultatet justeras sedan med realisationsvinster och realisationsförluster, orealiserade vinster och förluster i
värdepapper samt reservering och användning av resultatutjämningsreserv. Om balanskravsresultatet är
negativt ska verksamheten återställa underskottet med motsvarande överskott inom tre år.

Vid delårsrapportering ska en bedömning av balanskravsresultatet för helåret göras. För regionen utgår den
från helårsprognosen för årets resultat. Helårsprognosen för finansiella poster som hör till pensionsportföljen
bedöms till skillnad mot övriga poster vara oförändrade från utfall per augusti. Balanskravsutredningen
redovisas nedan. Region Västerbottens balanskravsresultat för året beräknas bli negativt.

2.4

Väsentliga personalförhållanden

Medarbetare i regionen

Antal anställda

Med anställd avses en person som har en tillsvidareanställning eller ett vikariat med månadslön och med en
sysselsättningsgrad om minst 40 procent. Antalet anställda i augusti 2023 uppgår till 10 821 personer,
motsvarande siffra för augusti 2022 var 10 858, en minskning med totalt 37 personer. Bedömningen är att
detta beror på ökad personalomsättning. Den gör att det blir fler vakanser och att det tar längre tid innan
vakanser blir tillsatta.

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningsläget är fortsatt svårt i alla nämnder, men särskilt inom hälso- och sjukvården. Den
beslutade Kompetensförsörjningsstrategin 2023-2030 kommer att vara till hjälp i att sätta mål och staka ut
vägen framåt. Åtgärder från strategin återfinns i nämndplaner för både Regionstyrelsen och Hälso- och
sjukvårdsnämnden samt i underliggande verksamhetsplaner. Följande åtgärder har bland annat prioriterats för
2023 och inom dessa pågår flertalet aktiviteter:

• Stärka chefer och deras förutsättningar att leda
• Översyn av regionens arbetstidsmodeller utifrån
• Öka attraktiviteten för att arbeta på icke-attraktiv arbetstid

Arbetsmiljö

Projektet Hållbar arbetsmiljö (HAM) fortlöper under 2023
Det är nu fyra verksamheter inom hälso- och sjukvården där stödinsatser inom HAM pågår. Arbetet kommer
fortgå även under 2024. Syftet med projektet är att skapa en metod för att underlätta och ge förutsättningar
för arbetsplatser i regionen att arbeta på ett proaktivt sätt för en långsiktigt hållbar och hälsofrämjande
arbetsmiljö. Metoden har fokus på att främja en hälsosam arbetsmiljö med utgångspunkt i organisatoriska
förutsättningar. Metoden kommer bidra till att tydliggöra och underlätta för arbetsplatser att arbeta mer
proaktivt för en hållbar arbetsmiljö och därigenom bidra till de övergripande effekterna.

Projektet Hälsa för Hälsa
Projektet är ett samarbete mellan Region Västerbotten och Umeå universitet. I forskningsprojektet ingår att
utveckla en processmodell med mätverktyg för att stödja arbetsmiljöförbättrande åtgärder inom hälso- och
sjukvården. Tanken är att utvecklingsinsatsen ska vara gemensam för chefer och skyddsombud samt andra
centrala aktörer.

Minskad administration
Arbetet med uppdraget från Fullmäktige att minska administration pågår inom alla förvaltningar och kommer
fortsätta under 2024. Det har påverkat och kommer fortsätta påverka medarbetares arbetsmiljö inom regionen
med vad uppdraget kan innebära för varje enskild individ men även för verksamheten man arbetar i. Det är
viktigt att arbeta förebyggande med det som går, hitta arbetssätt, riskbedöma och sen åtgärda.

Den 1 oktober träder de skärpta reglerna kring dygnsvila och veckovila i kraft
Det innebär att medarbetare ska ha 11 timmars sammanhängande vila varje dygn och totalt 47 timmar
sammanhållen vila per arbetsvecka. Dessa förändringar skapar oro och stress både bland chefer och personal.
Under året har dialog förts med samtliga verksamheter kopplat till de skärpta reglerna. Alla verksamheter
kommer påverkas i någon utsträckning men det är framför allt vid ambulansverksamheten och
ambulanshelikoptern som de största utmaningarna finns. För läkarna träder de nya reglerna i kraft 1 februari
2024.

Nämndernas pågående åtgärder för att förbättra arbetsmiljön
Inom Hälso- och sjukvårdsnämnden har hälsofrämjande åtgärder och insatser genomförts men problem med
lokaler och bristen på kompetens inom hälso- och sjukvården påverkar arbetsmiljön negativt.

Inom Folktandvården pågår olika åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och kvaliteten på tandvård genom att
balansera resurser och uppdrag. Personalbristen leder till ökad rörlighet mellan klinikerna, vilket påverkar
arbetsbelastningen och trivseln hos personalen.

Inom Regionstyrelsens förvaltning har projektet med Flexibel arbetsplats utökats med delprojekt för
genomförande inom Digitalisering och Service. Avsikten är att fortsatt vara en attraktiv arbetsgivare där
möjlighet ges att arbeta delvis på distans men också befinna sig på gemensam arbetsplats utifrån arbetsmiljö,
behov och förutsättningar i verksamheten. För att minska behov av lokalytor, som sparar både miljö och
kostnader, kommer delar av Digitalisering och Service (DoS) att flytta in i Regionens Hus.

Verksamheterna inom Regionala utvecklingsnämnden arbetar utifrån förvaltningens gemensamma
arbetsmiljöplan och arbetar med anpassning till nya arbetssätt med flexibla arbetsplatser. Flytt till ny lokal och
ett nytta arbetssätt har påverkat medarbetarnas arbetsmiljö och anpassningen är tidskrävande. Utmaningen
handlar bland annat om den fysiska arbetsmiljön i form av ljud i kontorslandskap, svårighet att hitta enskilda
rum och att boka möteslokaler.

När det gäller Folkhögskolestyrelsen så har renoveringen av lokalerna i Umeå slutförts och det pågår en
renovering av köket i Vindeln. Den psykiska ohälsan bland unga ökar och påverkar alla medarbetare i Vindeln
men framför allt internatet där händelser inträffat. En handlingsplan för ökad trygghet på internatet är under
framtagande.

Inom Patientnämndens förvaltning är arbetsmiljön god. De verkar i funktionella lokaler och har väl utvecklade
rutiner för arbetet. Planering och fördelning av uppgifter sker fortlöpande och delaktigheten är god.
Arbetsmiljö är en stående punkt på APT.

Sjukfrånvaroutveckling

Med sjukfrånvaroutveckling menas den genomsnittliga frånvaron över 12 månader. Som helhet utvecklas
sjukfrånvaron positivt i regionen och den har minskat till 5,7 procent i juli 2023. Att jämföra med 6,4 i augusti
2022. Det är framför allt korttidsfrånvaron som står för den positiva utvecklingen med en minskning om 0,7
procentenheter till 2,7 procent under samma period.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har en positiv utveckling av sjukfrånvaron. Den har minskat från 6,6 procent per
augusti 2022 till 5,8 procent för juli 2023. Det är korttidsfrånvaron som minskat med 0,8 procentenheter till 2,7
procent under samma period.

Sjukfrånvaroutvecklingen inom Regionstyrelsen visar samma positiva trend. En minskning från 5,0 procent per
augusti 2022 mot 4,8 procent i juli 2023. Det är korttidsfrånvaron och den långa sjukfrånvaron som minskat
med 0,2 procentenheter vardera medan en viss ökning skett av den medellånga sjukfrånvaron.

Även inom Folkhögskolenämnden har sjukfrånvaron utvecklats i rätt riktning och minskat från 7,3 procent i
augusti 2022 till 6,4 procent i juli 2023. Den medellånga sjukfrånvaron är den som minskat mest och som också
står för den större andelen av den totala sjukfrånvaron.

Regionala utvecklingsnämnden och Patientnämnden rapporterar fortsatt låga sjuktal och hög frisknärvaro.

2.5

Förväntad utveckling

Pensionsportföljen har under året haft en positiv utveckling jämfört med budget. Den tillsammans med ökade
skatteintäkter och generella statsbidrag bär upp resultatet till och med augusti, vilket gör att regionen når
budget. För helåret prognostiserar regionen en negativ avvikelse mot budget med minus 163 miljoner kronor.
Det innebär ett resultat på minus 487 miljoner kronor.

Revisionen har blivit informerad om misstänkt oegentlighet som kan påverka regionen.

Regionens resultat och budgetavvikelse påverkas främst av hälso- och sjukvården, som är den största
verksamheten. De prognostiserar ett underskott mot budget på 700 miljoner kronor. En stor faktor är också
ökade pensionskostnader. Jämfört med 2022 har pensionskostnaderna ökat med 839 miljoner kronor för hela
regionen. Därtill prognostiserar Regional utveckling ett budgetunderskott på 41 miljoner kronor. Vilket
förklaras av en hög kostnadsutveckling inom kollektivtrafikverksamheten.

Fullmäktige beslutade under våren att minska administrativa kostnader med 98 miljoner kronor.
Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionala utvecklingsnämnden planerar för verkställighet
avseende minskningen av administrativ personal. Den kommer troligtvis att kunna hanteras genom naturliga
avgångar. Effekten avseende kostnadsminskningen kommer i huvudsak 2024. Tyvärr kommer nog 2024 att bli
ännu besvärligare ekonomiskt. Det är i synnerhet de extremt höga pensionskostnaderna för 2023 och 2024
som påverkar resultat mest, men regionen har också andra kostnader som påverkar resultatet negativt.

Region Västerbotten behöver komma till rätta med de höga kostnaderna som påverkar resultatet. Detta för att
kunna hålla en högre investeringsnivå och utveckla verksamheten utan att behöva öka låneskulden.

Vi är i en lågkonjunktur, den bedöms inte bli så djup men den verkar däremot dra ut i tid.
Inflationen är på väg ner, men det går långsamt. Troligen kommer Riksbanken att göra ytterligare en
räntehöjning avseende styrräntan med 25 punkter senare under året för att få ned inflationen. Räntenivån
bedöms dock ligga kvar på en hög nivå minst ett år bort innan den långsamt börjar gå ned.

Driftredovisning

4.1

Ekonomiskt resultat

Driftredovisningen också kallad verksamhetens nettokostnader ska redogöra för hur utfallet förhåller sig till
den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Innevarande års utfall ska även jämföras med
föregående års utfall. Driftredovisningen speglar respektive styrelse och nämnds intäkter och kostnader.

Sammantaget är verksamhetens nettokostnader 15,2 procent högre ackumulerat augusti än samma period
2022 vilket motsvarar 926 miljoner kronor, vilket ger en budgetavvikelse på 519 miljoner kronor.

Verksamhetens kostnader totalt har ökat med 10,0 procent jämfört med samma period 2022.
Personalkostnaderna har ökat med 10,0 procent och har en avvikelse mot budget på 327 miljoner kronor. Dyra
lösningar inom hälso- och sjukvården med övertid och ökat beroende av hyrpersonal samt lönetillägg inom den
slutna vården bidrar tillsammans med kraftigt ökade pensionskostnader till ökningen av personalkostnaderna.

Kostnader för utomlänsvård och avskrivningar har ökat med 47 respektive 11 procent. IT/MT poster har ökat
med 34 procent, varav konsulttjänster med 43 procent. Införande av ett nytt journalsystem bidrar till
kostnadsökningen. Budgetavvikelsen för IT/MT kostnader är minus 77 miljoner kronor per augusti.

Övriga personalkostnader som utbildning och resekostnader har ökat med 22 procent jämfört samma period
2022. Regionens ambition är att minska resekostnaderna med 15 procent jämfört med 2022. Ackumulerat
augusti har resekostnaderna inte minskat utan istället ökat med 28 procent men man bör beakta att
kostnadsnivån i början av 2022 var låg på grund av pandemiläget.

Verksamhetens intäkter är 3,7 procent lägre än samma period 2022 varav de riktade statsbidragen 28 procent
lägre vilket motsvarar 209 miljoner kronor. Minskningen beror främst på mindre riktade statsbidrag för
pandemiåtgärder.

Tabellen visar Verksamhetens nettokostnader uppdelad på kostnadsslag

Regionstyrelsen

Efter första tertialet har nettokostnaderna ökat med 195 miljoner kronor eller 8,7 procent jämfört med
motsvarande period föregående år. Intäkterna har minskat med 0,5 procent och kostnaderna ökat med 6,7
procent.

Budgetavvikelsen efter augusti månad är positiv och uppgår till 50 miljoner kronor varav intäkterna visar på en
positiv avvikelse på 65 miljoner kronor och kostnaderna en negativ avvikelse på 15 miljoner.

Inom Regionstyrelsens gemensamma delområde är det pensionskostnader, ekonomianslag, personalanslag och
regiondirektörens anslag som främst bidrar till den positiva budgetavvikelsen. Negativa budgetavvikelser består
främst av personalskuldsuppräkning på minus 21 miljoner kronor och avskrivningskostnader på minus 3
miljoner kronor. Den negativa avvikelsen på personalskuldsuppräkning förklaras till största del av de ökade
pensionskostnaderna som medför att personalskulden räknas upp mer än vad som budgeterats för året.

Administrativ verksamhet som innefattar regionledning och staber redovisar en positiv budgetavvikelse på 6
miljoner kronor och förklaras främst av vakanta tjänster.

Beställarens kostnader för kapiterings- och besöksersättningar till primärvårdens hälsocentraler är lägre än
budgeterat. Det är främst utbetalningar av rörliga ersättningarna som minskat till följd av färre besök i
primärvården än ett normalår. Lägre kapiterings- och besöksersättningar bidrar till ett budgetöverskott på
totalt 37 miljoner kronor. Tandvård beställning har ett budgetöverskott på 9 miljoner kronor.

Området Digitalisering och Service uppvisar en negativ avvikelse mot budget på 40 miljoner kronor.
Underskottet förklaras av en acceleration inom programmet framtidens vårdinformationsstöd (FVIS) och
Cosmic i förvaltning med en negativ budgetavvikelsen efter augusti på 62 miljoner kronor. Områdets drift- och
förvaltningskostnader uppvisar däremot ett överskott på 22 miljoner kronor.

Hälso-sjukvårdsnämnden

Efter första tertialet har nettokostnaderna för nämnden ökat med 713 miljoner kronor eller 20 procent jämfört
med motsvarande period föregående år. Intäkterna har minskat med 3 procent och kostnaderna ökat med 9,8
procent.

Verksamheter redovisar per augusti ett underskott mot budget på 556 miljoner kronor.

Intäkterna samlat redovisar en negativ avvikelse mot budget för perioden på 31 miljoner kronor. I detta ingår
vårdintäkter med en positiv avvikelse på 4 miljoner kronor. Patientintäkter och tandvårdsintäkter redovisar de
största underskotten inom intäkter som tillsammans uppgår till 61 miljoner kronor. Underskotten vägs till viss
del upp av övriga intäkter.

Kostnaderna redovisar en negativ avvikelse mot budget på totalt 525 miljoner kronor. Störst avvikelse återfinns
inom personalkostnader där underskottet uppgår till 350 miljoner kronor och med en kostnadsutveckling på
10,5 procent, en kostnadsökning som till viss del kan förklaras av lönetillägg och högre sociala avgifter 2023.

Ekonomin har påverkats av den aktuella bemanningssituationen och till följd av den reducerade vårdplatser
och försämrad tillgänglighet. Dyra lösningar såsom övertid har varit nödvändigt och ökat beroende av
hyrpersonal har uppstått. Förändrad produktion till följd av reducerade vårdplatser och färre genomförda
besök har resulterat i minskade intäkter och ökad kostnad för utomlänsvård.

Produktionskostnaderna har fortsatt varit höga med stora underskott trots att produktionen minskat.
Ersättningsprodukter för medicinskt material har varit dyrare än upphandlat material och i vissa fall har det
varit leveransproblem. Avtal har gått ut och i vissa fall inte förlängts.

Kostnaderna för läkemedel har för många verksamheter varit höga men redovisar ett överskott på totalen på
40 miljoner kronor utifrån centralt bokförda rabatter.

Förändrad produktion till följd av reducerade vårdplatser och färre genomförda besök har resulterat i minskade
patient- och vårdintäkter.

Regionala utvecklingsförvaltningen

Regionala utvecklingsnämndens ackumulerade nettokostnader har ökat med 13,5 miljoner kronor eller 4,9
procent jämfört med motsvarande period föregående år.

Budgetavvikelsen efter årets första åtta månader är negativ med 15,6 miljoner kronor. Den negativa
budgetavvikelsen förklaras i sin helhet av underskott inom kollektivtrafikverksamheten som uppgår till 24,5

miljoner kronor.

Inom nämndens övriga verksamhet uppvisas främst positiva budgetavvikelser och totalt efter augusti månad
uppgår överskottet till 8,9 miljoner kronor. Överskottet förklaras bland annat av vakanta tjänster och en högre
andel arbete i externfinansierade projekt än budgeterat.

Folkhögskolestyrelsen

Folkhögskolestyrelsen intäkter har minskat med 2,5 miljoner kronor eller 8,2 procent jämfört med motsvarande
period föregående år och kostnaderna har ökat med 1,6 miljoner kronor vilket motsvarar 5,2 procent.

För perioden januari till augusti redovisar Folkhögskolestyrelsen ett budgetöverskott på 1,5 miljoner kronor.
Överskottet mot budget beror till stor del på att budgeten för personal inte beräknats helt korrekt. De statliga
bidragen beräknas bli lägre än budgeterat.

Det finns några saker att ta i beaktande inför det kvarvarande året. Vindelns kök byggs om och kostnader
tillkommer som inte har varit kalkylerade i budgeten. Beläggningen på internatet är lägre än vad som är
prognostiserat och färre deltagare från arbetsförmedlingen än prognostiserat genererar lägre intäkter.

Patientnämnden

Jämfört med 2022 samma period har nettokostnaderna ökat med cirka 17 procent. Intäkterna med 1,2 procent
och kostnaderna med 15 procent. Budgetöverskott ackumulerat augusti på 0,3 miljoner kronor.

Under tertial 2 har förvaltningen haft en vakant handläggartjänst och under våren genomfördes en konferens
med deltagare från patientnämnderna och deras förvaltningar i de fyra nordliga regionerna digitalt istället för
fysiskt. Dessutom har kostnaderna för stödpersonsverksamheten blivit lägre än förväntat under perioden.

Tabellen visar Verksamhetens nettokostnader uppdelad per nämnd och styrelse.

4.2

Ekonomisk analys

Skulder till personal

De högre pensionskostnaderna medför att Region Västerbottens personalskuld för exempelvis semesterlön
räknas upp utifrån nya högre sociala avgifter. Budgeten har utökats för 2023 men räcker inte för att täcka hela
ökningen vilket ger en negativ budgetavvikelse. Bedömning är att avvikelsen kommer att minska under andra
halvåret 2023 i takt med att personalskulden minskar.

Framtidens vårdinformationstöd

Budgetavvikelse är negativ för framtidens vårdinformationsstöd på 62 miljoner kronor. Avvikelsen beror på
acceleration i programmet för att möjliggöra driftsättning våren 2024. Ett effektiviseringsprogram med
åtgärder har tagits fram.

Digitalisering och Services drift- och förvaltningskostnader

Budgetöverskott på 22 miljoner kronor vilket främst är relaterat till effektiv hantering av elavtal och
fastighetsskötsel. Resterande del av året bedöms drift- och förvaltningskostnader inte ge ett lika stort överskott
då kostnaderna bedöms öka för sjukresor, säkerställa fortsatta energieffektiviseringar samt för
markåterställning i samband med avveckling av lokaler.

Läkemedel

Region Västerbotten redovisar ett överskott för läkemedelskostnaderna på 38 miljoner kronor, och en
kostnadsutveckling som uppgår till 4,6 procent jämfört med föregående år samma period. I hälso- och
sjukvårdsnämndens verksamhetsplan är ett av målen en kostnadsökning för läkemedel på 4 procent vilket är
uppnått för perioden. Läkemedelsrabatter har ökat med ca 25 miljoner kronor för perioden jämfört med
föregående år. Detta är en effekt av nya avtal men också volymökningar på de läkemedel där återbäringen är
hög.

Medicinskt material

Kostnaderna för medicinskt material inom hälso- och sjukvården har ökat kraftigt under senaste året.
Kostnaderna uppgår till 386 miljoner kronor inom hälso- och sjukvården ackumulerat augusti, vilket är en
ökning med 3 procent och ett budgetunderskott på 53 miljoner kronor. Den förhållandevis låga
kostnadsökningen är en effekt av att 2022 var påverkat av merkostnader för material kopplat till pandemin.
Störst underskott återfinns inom de opererande enheterna. Beskrivning av avtal och de ökade kostnaderna har
begärts från upphandlingsenheten, analys pågår.

Utomlänsvård

Kostnaderna för utomlänsvården uppgår för perioden till 237 miljoner kronor, vilket jämfört med föregående år
är en ökning med 47 procent och motsvarar en ökad kostnad på 76 miljoner kronor. Detta innebär att
kostnaderna för utomlänsvård redovisar ett budgetunderskott för perioden på 60 miljoner kronor.

Under juni var kostnaderna särskilt höga och var påverkat av ett antal vårdtillfällen som inte kan vårdas i
regionen utan skickats till andra regioner. Den ökningen är inte en effekt av förändringar i regionens eget
utbud, utan slumpvariation med enstaka kostnadskrävande vårdtillfällen. Patienter som fått vård i andra
regioner utifrån vårdgarantin är en effekt av långa vårdköer påverkat av reducerade operationsresurser och
vårdplatser. En ökade efterfrågan har också uppstått då patienter nu är mer benägna att välja en annan region
för sin behandling än under pandemin.

I kostnaderna för utomlänsvård ingår kostnad för digitala vårdtjänster som ökat fram till 2021 för att minska
2022. Kostnaderna för perioden 2023 är fortfarande lägre än 2021 och uppgår till 10 miljoner kronor.

I kostnader för utomlänsvård ingår även patienttransportkostnader där kostnaderna ökat. Där ingår
flygverksamhet ledd av Svenskt kommunalflyg men även transporter utförda av andra regioner. Kostnaderna
för transporter har ökat dels utifrån högre bränslepriser, dels utifrån ökat antal transporter och flygtimmar
jämfört de år som präglades av pandemin.

Lönetillägg i dygnet runt vård - bedömda effekt per augusti 2023

Beslutet om lönetillägg för personal inom dygnet runt verksamheter i vården gäller från och med den 1
december 2022. Satsningen innebär en merkostnad utifrån nuvarande bemanning på drygt 100 miljoner kronor
för 2023. Merkostnaden förväntas finansieras genom minskade personalkostnader såsom övertid,
inskolningskostnader och sommarersättningar. Kostnaderna för utomlänsvård förväntas minska och
regionintäkterna öka. Allt utifrån att vårdplatser kan ökas.

Verksamheterna beskriver fortsatt att bedömningen är att riktade insatser haft positiv effekt trots att antalet
vårdplatser under perioden varit reducerade och tillgängligheten försämrad.

Kostnaderna för utomlänsvård har inte minskat utan har i stället ökat under perioden med 46,6 procent vilket
motsvarar 75 miljoner kronor. Den ökade efterfrågan som uppstått efter pandemin är en påverkande faktor.
Effekt merkostnader under sommaren för övertid och sommarersättningar kan först sammanfattas efter
september månad.

Sammanfattningsvis kan tilläggas att beslutat lönetillägg bedöms som positivt av verksamheten och vara
bidragande del till en bättre stämning på vårdavdelningar. Detta har också skapat förutsättningar för att öppna
fler vårdplatser under hösten.

Ytterligare åtgärder inom hälso- och sjukvård

Verksamheternas framtagna åtgärdsplaner inför 2023 uppgår till 274 miljoner kronor. Vid delår per augusti
redovisas en beräknad uppnådd effekt på 53 miljoner kronor eller 29 procent av förväntad effekt för perioden
på 183 miljoner. I de fall åtgärdsplanerna inte har önskad effekt har verksamheterna i uppdrag att ta fram nya
åtgärder. Under våren har detta uppdrag intensifierats och kompletterats med att lyfta utbudsbegränsningar,
allt för att bromsa den ekonomiska utvecklingen. Uppdraget att ta fram dessa ytterligare åtgärder gällde all
verksamhet oavsett enhetens ekonomiska situation. Åtgärder som behöver politisk förankring ska lyftas till

närmast kommande nämndsmöte övriga åtgärder genomförs omgående.

Kollektivtrafik

Underskottet för kollektivtrafiken uppgår till 24,5 miljoner kronor och beror på en hög kostnadsutveckling för
kollektivtrafikbolagen Norrtåg och Länstrafiken. Mellan 2021 och 2022 ökade Region Västerbottens
kollektivtrafikkostnader med 26,5 procent och mellan 2022 och 2023 prognosticeras kostnaderna öka med
ytterligare 17,0 procent. Detta är väsentligt högre än vad nämndens budget för kollektivtrafikverksamheten
räknats upp.

4.3

Prognos för verksamhetens nettokostnader

Prognosticerat budgetunderskott för verksamhetens nettokostnader för regionen efter andra tertialet är 739
miljoner kronor vilket är försämring med 95 miljoner kronor jämfört med prognos efter tertial 1. Hälso- och
sjukvårdsnämnden och Regionala utvecklingsnämnden gör bedömningen att de inte kommer att hålla sin
budget 2023.

Regionstyrelsen

Årsprognos för Regionstyrelsen är en positiv budgetavvikelse på 2 miljoner kronor. De främsta förklaringarna
till den förbättrade prognosen jämfört med tertial 1 är lägre pensionskostnader och ett större prognosticerat
överskott för beställare primärvård och beställare tandvård.

På underliggande nivå återfinns den största prognosticerade negativa avvikelsen på personalskuldsuppräkning
samtidigt som positiva avvikelser prognosticeras för pensionskostnader och olika anslag.

Administrativ verksamhet prognosticerar ett överskott på 3 miljon kronor på grund av vakanta tjänster.

Prognosen för Primärvård beställning är ett överskott på 45 miljoner kronor, främst på grund av lägre rörliga
ersättningar än plan. Tandvård beställning prognosticerar ett budgetöverskott på 10 miljoner kronor.

För Digitalisering och Service prognosticeras totalt ett underskott mot budget på 94 miljoner kronor.
Underskottet förklaras i sin helhet av framdriften i FVIS-programmet samt förvaltningskostnader kopplade till
Cosmic. Övrig drift och förvaltning inom området prognosticerar ett överskott i nivå med målsättningen för
året.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Årsprognos för Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömdes efter delår per april till ett underskott mot budget på
550 miljoner kronor. Efter augusti månad är ekonomin ytterligare ansträngd och årsprognos bedöms till
underskott på 700 miljoner kronor.

Verksamhetens framtagna åtgärdsplaner på 274 miljoner kronor inför året bedöms inte som tillräckliga.
Verksamheternas bedömning är en uppnådd effekt ackumulerat augusti på 53 miljoner kronor vilket motsvarar
29 procent av förväntad effekt på 183 miljoner.

Prognosen är att åtgärder, kompletterat med nya åtgärder och utbudsminskningar kan ta fart under hösten,
men det kommer inte vara tillräckligt för att uppnå en ekonomi i balans.

Regionala utvecklingsnämnden

Prognosticerad budgetavvikelse är negativ med 41 miljoner kronor för Regional utvecklingsnämnden. Den
negativa budgetavvikelsen förklaras i sin helhet av kollektivtrafikverksamheten. För övrig verksamhet
prognosticeras ett utfall i enlighet med budget.

Investeringsredovisning

Investeringsverksamheten inom Region Västerbotten är uppdelad i investeringsområdena Fastighet, Medicinsk
teknik, IT, Hjälpmedel och Regional utveckling. Totalt investeringsutfall för Region Västerbotten uppgick efter
andra tertialet år 2023 till 422 miljoner kronor. Detta inkluderar även finansiella anläggningstillgångar med 5
miljoner kronor. Prognosen för året uppgår till 879 miljoner kronor vilket innebär en positiv avvikelse med 50
miljoner kronor, i jämförelse med årsbudget och hänförs till investeringsområde Fastighet.

Investeringar i Fastigheter påvisar en avvikelse på 50 miljoner kronor under årsbudget 2023. Detta med
anledning av ett flertal tidsförskjutningar i projekt i tidiga skeden. Största prognosförändringarna härleds till
Lycksele Byggnad 104 tak och ventilation samt Skellefteå By 105/106 Yttertak. Dessa projekt utgör tillsammans
cirka 28 miljoner av prognosminskningen som skett under tertial 2. Trots prognosminskning observeras ett
relativt lågt utfall i jämförelse med justerad prognos. Detta indikerar att det, trots prognosminskning, kvarstår
osäkerhet i aktuell prognos.

Inom investeringsområde för medicinteknisk utrustning är det fortsatt osäkerheter hänförliga till
handläggnings- och leveranstider, men prognos ligger fortsatt i enlighet med årsbudget.

Investeringsutgifterna avseende IT ligger enligt plan och prognosen för året är ett utfall i enlighet med budget.
Den främsta osäkerheten hänförs fortsatt till förväntad prognosökning inom FVIS-programmet men påtalad
osäkerhet har delvis minskat under andra tertialet.

Investeringsområdena hjälpmedel och regional utveckling följer plan och det prognosticeras ingen avvikelse för
året.

Investeringar inom fastighet

På Norrlands universitetssjukhus har flera byggprojekt startats upp och andra håller på att färdigställas. Nya
psykiatribyggnaden är i ett slutskede med den sista dokumentationen. Restpunkter och återställning av mark
pågår. Rivningsarbete har påbörjats för byggnad 10 CDE, byggnad 4 och byggskede har påbörjats i byggnad 2.
Byggnad 10F är i planeringsskedet där det planeras vad som skall byggas på respektive våning. Projektet
planeras i 2 steg där de nedersta våningarna kommer att genomföras i steg 1. För Byggnad 23 pågår utredning
avseende om tilltänkta verksamheter kan rymmas i huset innan nästa steg kan starta. De sista fyra våningarna i
byggnad 5A är färdigställd enligt tidplan och verksamheterna har nu flyttat in. Nytt lab-hus vid 6 blocket, på
norra delen av sjukhuset, är nu i tidigt skede där behoven planeras och skall fastställas tillsammans med
strateger, egna verksamheter och Universitetet.

På Skellefteå lasarett pågår färdigställande av lokalerna för CFOG i by 104 och 106. Utvändiga ombyggnationer
av byggnad 105 och 106 avseende tak med solceller är nu påbörjad. Vårdbyggnad Skellefteå steg 1 pågår
fortsatt och samverkansentreprenörer är nu är på plats. Verksamhetsplanering fortgår för att säkra behov och
flöden på sjukhusområdet.

På Lycksele lasarett fortlöper arbetet med den nya byggnaden 120, även kallad Länken, enligt tidplan och
invigning planeras till december. Ombyggnationer för UVA genomförs i byggnad 101. Projektet byggnad 104
Byte Tak och ventilation startar nu upp för att planera genomförandet.

I Södra Lapplands externa lokaler genomförs anpassningar i Åsele sjukstuga, Ammarnäs och Risbäck men även
ett större arbete tillsammans med kommunen som projekteras för nya lokaler i Dorotea.

För externa kustnära lokaler bereds framtida behov för Vindelns folkhögskola där ombyggnationer av kök och
energiåtgärder påbörjats. Fastighetsåtgärder pågår i Hörnefors HC och Vindelns HC.

I övrigt pågår arbete med att förbättra återvinning av avfall över hela regionen. Implementeringen går enligt
plan.

Investeringar inom medicinsk teknik

Region Västerbotten har till och med tertial 2 genomfört ett nittiotal separata investeringsärenden i
medicinteknisk utrustning fördelat på 24 olika enheter runt om i länet. Investeringarna har främst bestått av
ersättningar men även en del investeringar i ny teknik eller expansioner har genomförts.

Investeringsverksamheten fortsätter att präglas av viss osäkerhet i pandemins spår med halvledarbrist på
marknaden och långa leveranstider. Även det allmänna världsläget, med räntehöjningar, produktionsstörningar
och höjda prisnivåer påverkar investeringstakten.

Nedan ett axplock av första tertialets investeringar i MT-utrustning:

•

Ambulanssjukvården har investerat i nya IT-system i sina ambulanser samt nya ambulanser

•

Bild- och funktionsmedicin har bland annat ersatt ett av sina röntgenangiografisystem

•

Kirurgcentrum har investerat i ny C-båge som möjliggör modern och säker kärlkirurgi, men har även
ersatt ett operationsbord samt skopiutrustning

•

Laboratoriemedicin har bland annat investerat i nya analysinstrument, PCR-instrument samt nya
mikroskop

•

Barn- och ungdomscentrum har ersatt ett antal av sina intensivvårdskuvöser medan Neuro-, huvud-
och halscentrum Västerbotten har ersatt ultraljudsaspirator

•

Kvinnokliniken har ersatt ett antal förlossningssängar och ultraljud för förlossningsdiagnostik

•

Länets tandvårdskliniker har ersatt ett antal dentala behandlingsstolar

•

Vårdhygien har ersatt autoklaver och spol- och diskdesinfektorer

Investeringar inom IT

Reinvestering i nätverksinfrastrukturen har genomförts med fokus på säkerhet och robusthet. Inom centrala
komponenter har reinvestering gjorts inom server- och lagringsplattformarna samt säkerhet för att möta såväl
verksamhetens ökade behov som det förändrade världsläget. Förutom investeringar i infrastruktur har det
under 2023 även investerats i olika systemstöd.