1

2017-01-24

                                       

Processbeskrivning för samverkan mellan landsting och kommuner i larmfrågor

På uppdrag av Länssamordningsgruppen (via Hjälpmedelsrådet) kallades en grupp 
kommun- och landstingsrepresentanter ihop 2016-09-01 för att upparbeta en 
process/rutinbeskrivning för hur vi på bästa sätt kan samverka mellan landsting och 
kommun i larmfrågor i Västerbottens län. Uppdraget begränsades till att gälla de larm som 
idag hanteras av Hjälpmedel Västerbotten.

Representanterna som valdes ut till gruppen i Hjälpmedelsrådet var:

-

Pia Sjölund, hjälpmedelskonsulent Hjälpmedel Västerbotten      (sammankallande)

-

Hasse Sjöstedt, hjälpmedelsingenjör Hjälpmedel Västerbotten

-

Kajsa Arvidsson Wallin, avdelningschef Hjälpmedel Västerbotten

-

Magnus Hägglund, epilepsisköterska Neurocentrum Nus

-

Ann-Sofi Holm Danielsson, områdeschef Vännäs kommun

-

David Strandgren, larmansvarig Vännäs kommun

(kunde inte delta)

-

Jonas Boman, enhetschef SÄBO, Vännäs kommun

(kunde inte delta)

-

Lisbeth Johansson, arbetsterapeut, Skellefteå kommun

-

Michael Stiglund, projekt välfärdsteknologi Skellefteå kommun

-

Björn Hammar, bitr. verksamhetschef vård- och omsorgsboende Umeå kommun

-

Susanne Götesson, enhetschef natt- och larmpatrullen Umeå kommun

-

Anette Johnson, verksamhetschef hemtjänst Umeå kommun

-

Susanna Stenlund, myndighetschef ÄO Umeå kommun

(kunde inte delta)

De övriga kommunerna i Hjälpmedelsrådet lämnade över uppdraget till ovanstående.

Processbeskrivningen har arbetats fram utifrån de förutsättningar som finns idag hos 
kommunerna och landstinget och bör revideras framförallt i samband med att 
välfärdstekniken utvecklas.

Vi är väl medvetna om att det finns en del att lösa i förskrivningsprocessen framförallt inom 
landstinget när det gäller epilepsilarm men vi har valt att lyfta ut denna fråga att hanteras i 
en separat process. Frågan är lyft till Neurocentrum Nus 2016-04-04 samt Annika Nordin 
Johansson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör, 2016-10-11.

Pia Sjölund, hjälpmedelskonsulent Hjälpmedel Västerbotten (HMV)

2

Information om olika typer av larm 

Aktiva larm

Trygghetslarm- insats från kommunen ofta genom bistånd. Trygghetslarm är inte ett 
förskrivningsbart personligt hjälpmedel.
Med förskrivningsbara hjälpmedel menas de produkter som ingår i HMV sortiment och 
omfattas av regelverket/lagen om medicintekniska produkter.

Uppmärksamhetssignal (närlarm/anhöriglarm) och alternativt styrsätt till 
trygghetslarm
- kan förskrivas som personligt hjälpmedel av arbetsterapeut.

Passiva larm

Här följs varje kommuns lokala riktlinjer för välfärdsteknik.

Passiva larm (ex. sängvakt, rörelsevakt, larmmatta och dörrvakt) är inte förskrivningsbara 
personliga hjälpmedel. 

Passiva larm för medicinsk registrering

Epilepsilarm kan förskrivas som personligt hjälpmedel av Neurologläkare eller 
Barnneurolog.

Olika typer av 

larm 

PASSIVA

Rörelsevakter

Fallarm

Positioneringslarm GPS

Förskrivs som personligt 
hjälpmedel med stöd av HMV

AKTIVA 

Uppmärksamhetssignal

Trygghetslarm

Alternativt styrsätt 

till trygghetslarm

Inom alla områden efterfrågas rådgivning av hjälpmedelskonsulent inom Hjälpmedel Västerbotten (HMV)

Vem ansvarar?

PASSIVA FÖR MEDICINSK 

REGISTRERING

Epilepsilarm

Kommunen/egenansvar

3

Process för samverkan i larmärenden mellan 

landstinget och kommunerna i Västerbottens län

Anpassning av styrsätt till aktivt larm

Anpassning av aktivt larm inom särskilt boende

När brukare inte kan hantera det befintliga larmsystemets sändare (t.ex. 
armbandsklocka/smyckesändare), ska boendet i första hand söka lösning hos 
larmleverantören.

I andra hand betraktas anpassningen som ett personligt hjälpmedel som förskrivs av 
arbetsterapeut. Hjälpmedel Västerbotten (HMV) kan erbjuda konsultation, utprovning, 
anpassningar, ev. utbildning och support. HMV utför anpassning i samarbete med 
förskrivare och larmleverantör. 

När brukaren inte längre har behov av hjälpmedlet återlämnas det till HMV (gäller 
hyreshjälpmedel).

Anpassning av trygghetslarm i ordinärt boende

När brukare inte kan hantera det befintliga trygghetslarmets sändare (t.ex. 
armbandsklocka/smyckesändare), ska i första hand lösning sökas hos larmleverantören.

I andra hand betraktas anpassningen som ett personligt hjälpmedel som förskrivs av 
arbetsterapeut. HMV kan erbjuda konsultation, utprovning, anpassningar, ev. utbildning
och support. HMV utför anpassning i samarbete med förskrivare och larmleverantör. 

När brukaren inte längre har behov av hjälpmedlet återlämnas det till HMV (gäller 
hyreshjälpmedel).

4

Epilepsilarm

Epilepsilarm i särskilt boende

Förskrivaren (Neurologläkare/EP-sjuksköterska) kartlägger behovet av EP-larm och 
skickar ett beställningsunderlag till Hjälpmedel Västerbotten. Förskrivaren informerar 
brukaren om hur en anfallsdagbok används.

I samband med förskrivning av EP-larm initierar EP-sjuksköterskan en SIP (samordnad 
individuell planering ) tillsammans med brukare, ev. anhöriga och ansvarig sjuksköterska
på boendet i kommunen (via enhetschefen). Brukaren ska samtycka till samordningen. Vid 
SIP kommer man överens om tid för hembesök/leverans och vem som kallar berörda (se 
nedan), vem som för anfallsdagbok, och om ytterligare utbildning till personalen krävs. 

Vid hembesök/leverans sker utprovning, installation, montering och utbildning. 

Närvarande vid hembesök: brukare, ev. anhörig, ansvarig sjuksköterska i kommunen, 
hjälpmedelskonsulent, hjälpmedelstekniker, ansvarig omsorgspersonal och larmleverantör. 

Förskrivaren ansvarar för att följa upp, inhämta ifylld anfallsdagbok och avgöra om några 
förändringar behövs göras. Ansvarig sjuksköterska på boendet i kommunen kan vara 
behjälplig i att stötta kring att anfallsdagboken fylls i, enligt överenskommelse vid SIP.

Uppföljning ca 2 månader efter leverans (utifrån anfallsfrekvens)- ansvarig: förskrivare i 
samarbete med kommunens sjuksköterska alternativt personal på det kommunala 
boendet.

5

Rutin för: förskrivning av epilepsilarm i särskilt boende (SOL o LSS)

Neurologläkare
(förskrivare)

EP-sjuksköterska

Ansvarig 

sjuksköterska 

på boendet i 

kommunen via 

enhetschef

Hjm.konsulent

Hjm.tekniker

Omsorgspersonal

Larmleverantör

Beställning av EP-larm

2 mån uppföljning 

(utifrån anfallsfrekvens)

Förskrivare kallar brukare, 
ev. anhöriga, ansvarig 
sjuksköterska på boendet i 
kommunen till SIP 
(samordnad individuell 
planering). 

Vid SIP bestäms:

-Tid för hembesök/leverans

- Vem kallar?

- Vilka ur 
omsorgspersonalen deltar 
vid leverans?

- Vem för anfallsdagbok?

-Krävs ytterligare 
utbildning?

Hembesök/leverans

Vid hembesök/leverans 
sker:

- Utprovning

- Installation

- Montering

- Utbildning

Närvarande: brukare, ev. 
anhörig, ansvarig 
sjuksköterska på boendet i 
kommunen, hjm.konsulent, 
hjm.tekniker, ansvarig 
omsorgspersonal o 
boendets larmleverantör.

Uppföljning av 
anfallsdagbok sker av 
förskrivare ca 2 mån efter 
leverans.

Ansvarig sjuksköterska på
boendet i kommunen är 
behjälplig i att 
anfallsdagboken upprättas 
och skrivs. 

EP-sjuksköterska= epilepsisjuksköterska

HMV = Hjälpmedelskonsulent/-tekniker

Kartläggning

Aktörer

Förskrivaren 
kartlägger behovet 
av EP-larm och 
skickar in 
beställnings-
underlag till HMV.

Förskrivningsprocess

6

Epilepsilarm kopplat till personsökare i ordinärt boende

Förskrivaren (Neurologläkare/EP-sjuksköterska) kartlägger behovet av EP-larm och 
skickar ett beställningsunderlag till HMV.  Förskrivaren informerar brukaren om hur en 
anfallsdagbok används och bedömer/planerar för ev. egenvård. Vid egenvårdsbeslut följs 
upprättade rutiner för detta. 

I samband med förskrivning av EP-larm kallar förskrivaren ev. anhöriga, ev. 
assistenter/omsorgspersonal, hjälpmedelskonsulent och hjälpmedelstekniker till 
hembesök/leverans.

Vid hembesök/leverans sker utprovning, installation, montering och utbildning. 

Närvarande vid hembesök: brukare, ev. anhöriga, och/eller assistenter/omsorgspersonal, 
hjälpmedelskonsulent, och hjälpmedelstekniker.

Uppföljning av bland annat anfallsdagbok senast 2 månader efter leverans (utifrån
anfallsfrekvens)- ansvarig: förskrivare tillsammans med brukare, ev. anhöriga och ev.
assistenter/omsorgspersonal.

7

Rutin för: förskrivning av epilepsilarm kopplat till personsökare i ordinärt boende 

Neurologläkare
(förskrivare)

EP-sjuksköterska

Hjm.konsulent

Hjm.tekniker

Omsorgspersonal

Beställning av 

EP-larm

2 mån uppföljning

(utifrån anfallsfrekvens)

Förskrivaren kallar brukare, 
ev. anhöriga, HMV och ev. 
assistenter/omsorgspersonal 
till hembesök/ leverans

Förskrivaren informerar om 
upprättandet av 
anfallsdagbok.

Hembesök/leverans

Vid hembesök/leverans 
sker:

- Utprovning

- Installation

- Montering

- Utbildning

Närvarande: brukare, ev. 
anhörig, ev. assistenter/ 
omsorgspersonal, 
hjm.konsulent och 
hjm.tekniker.

Uppföljning av bl.a. 
anfallsdagbok sker av 
förskrivaren tillsammans 
med brukare, ev. 
anhöriga och ev. 
assistenter 
/omsorgspersonal ca 2 
mån efter leverans.

EP-sjuksköterska= epilepsisjuksköterska

HMV = Hjälpmedelskonsulent/-tekniker

Kartläggning

Aktörer

Förskrivaren 
kartlägger behovet 
av EP-larm och 
skickar in 
beställnings-
underlag till HMV. 

Ställningstagande till 
egenvård?

Förskrivningsprocess

8

Epilepsilarm kopplat till trygghetslarm i ordinärt boende

Förskrivaren (Neurologläkare/EP-sjuksköterska) kartlägger behovet av EP-larm och 
skickar ett beställningsunderlag till HMV. Förskrivaren informerar brukaren om hur en 
anfallsdagbok används samt att det kan ta upp till 45 min innan personal 
(hemtjänst/larmpatrull) kommer vid ett larm.

I samband med förskrivning av EP-larm initerar EP-sjuksköterskan en SIP (samordnad 
individuell planering) tillsammans med brukare, ev. anhörig och biståndshandläggare i 
kommunen. Brukaren informeras om att ansöka om trygghetslarm via kommunens 
biståndshandläggare såvida personen inte redan har ett trygghetslarm beviljat. 
Biståndshandläggare påbörjar utredning och beslut om trygghetslarm. Vid SIP kommer 
man överens om tid för leverans, vem som för anfallsdagbok, vilka som bör närvara vid 
leverans av ev. personal (larmpatrull eller motsvarande) och om ytterligare utbildning, 
utöver leveransutbildningen, till personalen/anhöriga krävs. Här hänvisas till rutin för SIP 
och bedömning/planering av egenvård.

Biståndshandläggare är behjälplig i att kalla aktuell personal (t.ex. hemtjänst/larmpatrull) 
och larmansvarig/leverantör. Förskrivaren kallar ev. anhöriga, hjälpmedelskonsulent och 
hjälpmedelstekniker till leverans.

Vid hembesök/leverans sker utprovning, installation, montering och utbildning. 

Närvarande vid hembesök: brukare, ev. anhöriga, hjälpmedelskonsulent, 
hjälpmedelstekniker, ansvarig personal (t.ex. hemtjänst/larmpatrull) och 
trygghetslarmslarmleverantör.

Larmlogg upprättas- ansvarig: de som mottar larmet t.ex. larmpatrull eller motsvarande.

Uppföljning sker av bl.a. larmlogg och anfallsdagbok ca 2 månader efter leverans (utifrån
anfallsfrekvens)- ansvarig: förskrivare i samarbete med brukare, de som mottar larmen 
t.ex. larmpatrull och ev. anhöriga.

9

Rutin för: förskrivning av epilepsilarm kopplat till trygghetslarm  i ordinärt boende

Neurologläkare
(förskrivare)

EP-sjuksköterska

Biståndshandläggare 

Hjm.konsulent

Hjm.tekniker

Omsorgspersonal

Larmleverantör

Förskrivaren kallar brukare, 
ev. anhörig och 
biståndshandläggare i 
kommunen till SIP 
(samordnad individuell 
planering). Brukaren 
ansöker om trygghetslarm. 
Biståndshandläggare 
påbörjar utredning och 
beslut om trygghetslarm

Vid SIP bestäms:

-Tid för hembesök/leverans

- Vilka ur ev. personal t.ex. 
larmpatrull eller 
motsvarande som deltar vid 
leverans?

-- Vem för anfallsdagbok?

- Larmlogg upprättas?

-Krävs ytterligare 
utbildning?

Biståndshandläggare är 
behjälplig i att kalla personal 
o larmansvariga till 
leverans.

Förskrivare kallar ev. 
anhöriga och HMV

Hembesök/leverans

Vid hembesök/leverans 
sker:

- Utprovning

- Installation

- Montering

- Utbildning

Närvarande: brukare, ev. 
anhöriga, hjm.konsulent, 
hjm.tekniker, ev. ansvarig 
personal o 
trygghetslarmleverantör.

Uppföljning av bl.a. larmlogg 
och anfallsdagbok sker av 
förskrivaren med hjälp av 
brukare, personal- de som 
mottar larmen och ev. 
anhöriga ca 2 mån efter 
leverans.

EP-sjuksköterska= epilepsisjuksköterska

HMV = Hjälpmedelskonsulent/-tekniker

Kartläggning

Aktörer

Förskrivaren 
kartlägger behovet 
av EP-larm och 
skickar in 
beställnings-
underlag till HMV.

Förskrivningsprocess

Beställning av 

EP-larm

2 mån uppföljning

(utifrån anfallsfrekvens)