Regionplan-2019-14juni

Regionplan 2020-2023

Innehåll

POLITISKT FÖRORD

REGION VÄSTERBOTTENS ORGANISATION OCH STYRNING 6

Det övergripande planeringsdokumentet

Vår vision och våra mål

Organisation och styrning

PLANERINGS FÖRUTSÄTTNINGAR

MÅLOMRÅDEN OCH MÅL

Perspektiv som alltid finns med

Målområde: Hållbart samhälle

Målområde: God och jämlik hälso- och sjukvård

Målområde: Jämlik och attraktiv region

EKONOMI

Bilaga: Balansbudget

Bilaga: Kassaflödesanalys

FULLMÄKTIGES BESLUT

Bilaga: Så styrs Region Västerbotten

Tjänstepersonsorganisation

Regionplan 2020-2023

Västerbotten är en bra plats att leva och verka
i och vi ska arbeta för att länet utvecklas på ett
hållbart sätt för kommande generationer. Här
ska våra barn växa upp i trygghet och få förut-
sättningar att utvecklas som vuxen i sin hem-
region. Utbildningsmöjligheter, en bred ar-
betsmarknad, tillgång till ett rikt kultur- och
föreningsliv samt lättillgänglig kollektivtrafik ska
vara en självklarhet. Vi vill vara det barnvänli-
gaste länet och agerar här och nu, nära de som
är små och deras föräldrar. Samtidigt tar vi sikte
på en framtid där Västerbotten är en ledande
miljöregion med en jämlik och jämställd fördel-
ning av makt, inflytande och resurser, från fjäll
till kust.

Nära vård
Vi är stolta över hälso- och sjukvården och tand-
vården i vårt län. Regionvården vid Norrlands
universitetssjukhus och länssjukvården vid Skel-
lefteå och Lycksele lasarett samt en väl utbyggd
primärvård ger tillgång till en nära vård, vart än
i länet vi bor. Vården ska vara jämlik, jämställd
och ges efter behov. En nära, tillgänglig och per-
soncentrerad vård skapar trygghet och tillit och
stärker patientens ställning och ökar delaktig-
heten som i sig är hälsofrämjande. Under de se-
naste 20 åren har vi haft ett långsiktigt fokus på
förebyggande folkhälsoarbete och vi fortsätter
envist arbeta för att uppnå världens bästa hälsa.

Medarbetarna är vår viktigaste resurs och vi

jobbar ständigt med att vara en attraktiv arbets-
givare där medarbetarna trivs och utvecklas. En
god arbetsmiljö är central för att rekrytera, be-

Vår vision tar sikte på ett Västerbotten där hälsa, vård och utveckling

hänger ihop och stärker varandra. Genom att ta tillvara regionens
samlade kraft och kompetens blir våra uppdrag hållbara ihop.

hålla och utveckla den kompetens vi behöver.
Vi sätter medarbetarens hälsa i fokus och skapar
förutsättningar för spännande karriärvägar.

Inspirerande samverkan
Vi krokar arm med innovatörer, entreprenörer
och forskare för att möta framtidens utmaningar
med smarta och ännu otänkta lösningar. Region
Västerbotten ska vara en inspirerande samver-
kanspartner som är öppen för framtidens tankar
och idéer. Genom gynnsamma samarbeten med
kommunerna och näringslivet, med förenings-
liv och lokala organisationer ökar möjligheterna
att ta tillvara den kompetens och det rika utbud
som finns i hela vårt län.

För att klara dagens och framtidens behov

av hälsa, vård och utveckling ställer vi om till en
långsiktigt hållbar ekonomi. Det är viktigt att ha
i åtanke att hälso- och sjukvården ständigt för-
bättras och utvecklas fortare än vår förmåga att
tillskjuta medel. Vi tar ansvar och gör genom-
tänkta prioriteringar för en trygg välfärd.

Vi ska inte lämna över skulder till kommande

generationer. Västerbotten ska vara en attraktiv
plats att leva, verka och flytta till. Nu och i fram-
tiden.

Peter Olofsson (S)
LiseLotte Olsson (V)
Emma Lindqvist (MP)

Hälsa, vård
och utveckling.
Hållbara ihop.

”

Regionplan 2020-2023

Vår vision och våra mål

Region Västerbottens politiska styrning be-
står av en vision och tre målområden. Visionen
uttrycker vad vi som organisation långsiktigt
strävar efter att uppnå. Målområdena pekar ut
riktningen för att nå dit. Inom varje målområ-
de anger fullmäktige mål, totalt tolv till antalet,
som nämnderna får i uppdrag att styra utifrån.
Nämnderna sätter indikatorer för att följa upp
måluppfyllelse inom sitt ansvarsområde.

Region Västerbottens vision är ett län där

framtiden byggs tillsammans med invånare,
kommuner, organisationer och näringsliv. Ett
Västerbotten där möjligheter kan realiseras och

alla får plats. En region där hälsa, vård och ut-
veckling hänger ihop och stärker varandra.

Vi drivs av att hela länet ska vara en trygg

och stark region som människor vill leva i, flytta
till, besöka och samarbeta med. Region Väster-
botten tar ansvar för att det finns en uthållig och
jämlik välfärd och att arbetet med innovation
ger resultat. Genom att samla krafter och dela
kunskap utvecklar vi Västerbotten och bygger
en hållbar framtid tillsammans. En framtid med
goda livsvillkor för alla.

Vi gör skillnad för dem vi finns till för och får

fler att välja Västerbotten.

Dialog
Samverkan
Inkluderande
Nätverk
Gemenskap
Länets kommuner
Organisationer
och näringsliv

REGION VÄSTERBOTTENS VISION:

Från fjäll till kust skapar vi gemensamt en attraktiv region med goda livsvillkor för alla.

Arbetsmarknad
Hållbar utveckling
Integration
Välfärd
Tillgänglighet
Kultur
Föreningsliv
Tillväxt
Upplevelser
Utvecklings möjligheter
Utbildning

Folkhälsa
Miljö
Livsmiljö
Hälso- och sjukvård
Arbetsmiljö
Aktivitet
Jämlik och jämställd

Hela regionen
Samarbete
Mångfald
Social samhörighet
Samlande kraft
Tillsammans
Kommunikationer

Hållbart

samhälle

Västerbotten har världens bästa

och mest jämlika hälsa

Västerbotten är

det barnvänligaste länet

Västerbotten har trygga invånare

med inflytande och delaktighet

och ett rikt samt aktivt

kultur- och föreningsliv

Västerbotten är en ledande

miljöregion

God och jämlik

hälso- och sjukvård

Vi har en nära, tillgänglig och

personcentrerad vård i hela länet

Vi levererar jämlik och jämställd

hälso- och sjukvård av hög kvalitet

Vi är en attraktiv arbetsgivare

med personal som trivs

och utvecklas hos oss

Vi har en långsiktigt

hållbar ekonomi

Jämlik och attraktiv

region

Vi är en inkluderande, attraktiv

och innovativ samverkanspartner

Vi är ledande inom forskning,

innovation och digitalisering

Västerbotten är en attraktiv

och jämställd region att leva

och verka i samt flytta till

Västerbotten har ett klimat för

ökad tillväxt av jobb och företag

REGION VÄSTERBOTTENS MÅL:

En framtid med
goda livsvillkor
för alla.

”

Regionplan 2020-2023

Organisation och styrning

Hälso- och sjukvård och regional

utveckling kompletterar varandra

Den 1 januari 2019 gick Västerbottens läns
landsting och regionförbundet Region Väster-
botten samman till en gemensam organisation.
Den nya organisationen går under namnet Re-
gion Västerbotten och har ansvar för hälso- och
sjukvård, tandvård, regional utveckling, kollek-
tivtrafik och kultur.

Att ställa om till en ny gemensam organisa-

tion är ett omfattande arbete som kommer att
fortsätta även under kommande år. Detta för
att på bästa sätt ta tillvara fördelar av och styr-
kan i att som direktvald organisation driva både
hälso- och sjukvård och regional utveckling. En
organisation där hälsa, vård och utveckling är
hållbara ihop.

Politisk organisation

Region Västerbotten är en politisk styrd orga-
nisation. De förtroendevaldas roll är att besluta
om regionens övergripande mål, fördela resur-
ser, göra prioriteringar samt följa resultaten i för-
hållande till uppsatta mål och vidta åtgärder om
målen inte nås.

Regionfullmäktige

Region Västerbotten styrs av ett regionfullmäk-
tige som väljs av västerbottningarna i allmänna
val. Regionfullmäktige fattar beslut i övergripan-
de frågor som exempelvis regionens mål, bud-
get och skattesats.

Styrelser och nämnder

I regionen finns fem nämnder som ansvarar för
att verksamheterna bedrivs enligt de mål och
riktlinjer som fullmäktige har beslutat om; re-
gionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden,
nämnden för regional utveckling, folkhögskole-
styrelsen och patientnämnden.

Till varje nämnd knyts en förvaltning. Nämn-

den styr sin förvaltning genom delegationsord-
ningar och andra styrande dokument. Ett viktigt
sådant dokument är nämndernas verksamhets-
planer som antas årligen. I den konkretiserar
och omsätter nämnderna mål och inriktning från
regionplanen för sin verksamhet.

Tjänstepersonsorganisation

Region Västerbotten har en förvaltningsstruktur
med en förvaltning per nämnd, totalt fem styck-
en. Förvaltningarna leds av en förvaltningschef.
Det ger goda möjligheter att ha en tydlig dele-
gationsordning där ansvar kan utkrävas på rätt
nivå. Regiondirektören är regionens högsta an-
svariga tjänsteperson. Regiondirektören företrä-
der regionen och biträder regionstyrelsen i led-
ningen, tillsynen och samordningen av regioners
verksamheter och arbetar för att besluten som
fattas av politikerna verkställs.

Mer information finns i bilaga.

FÖRTROENDEPERSONSORGANISATION 2019-2022

Kulturutskott

Utskott för

primärvård och tandvård

Utskott för funktions-

hinder och samverkan

Kollektivtrafikutskott

Arbetsutskott

Regional utvecklingsnämnd

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Regionstyrelse

Patientnämnd

Folkhögskolestyrelse

Revision

Regionfullmäktige

Förtroendepersonsorganisation 2019-2022

Beredning för utbildning

och kompetensförsörjning

Beredning för

regional utveckling

Samverkansforum

vård och omsorg

Regionledningsmöte

Beredning: Folkhälsa och demokrati södra Lappland

Beredning: Folkhälsa och demokrati Skellefteå-Norsjö

Beredning: Folkhälsa och demokrati Umeåregionen

Utskott för

central katastrofledning

2019-05-22

TO: JOHAN GUNSÉUS

Regionplan 2020-2023

Våra främsta utmaningar delar vi med övriga re-
gioner i landet. Den demografiska utvecklingen
i Sverige innebär att befolkningen blir allt äldre
och får större vårdbehov. De vårdkrävande pa-
tienterna blir fler samtidigt som både privat och
offentlig sektor har stora utmaningar att klara
kompetensförsörjningen. Andelen i arbetsför
ålder minskar vilket innebär att färre behöver
åstadkomma mer. Arbetsmarknaden präglas av
könsbundna studie- och yrkesval vilket bidrar till
att män och kvinnor inte har samma makt och
inflytande i samhället. Stora samhällsföränd-
ringar inom miljö och klimat, digitalisering och
urbanisering är också utmaningar på kort och
lång sikt.

Länet i korthet

I Västerbotten bor drygt 268 000 personer i 15
kommuner. Länets befolkning utgör knappt tre
procent av Sveriges och sex av kommunerna
hör till landets befolkningsmässigt minsta.

Med 40 mil från fjäll till kust och i genom-

snitt fem invånare per kvadratkilometer präglas
Västerbottens län geografiskt av långa avstånd
mellan orter, samtidigt som länet också är tyd-
ligt urbaniserat då befolkningen bor relativt tätt
i samhällen. Cirka 80 procent av befolkningen
bor i Umeå och Skellefteå eller deras kranskom-
muner. Befolkningen i Umeå och Skellefteå har
ökat på senare år medan den förändrats margi-
nellt i resten av länet.

De många studenterna i universitetsstaden

Umeå bidrar till att befolkningen i Västerbot-
ten är förhållandevis ung med en medelålder
på 42 år. Men åldersstrukturen varierar; i Umeå

är medelåldern 39 år medan den är över 47 år i
Storuman, Dorotea och Åsele.

I alla länets kommuner bor det fler män än

kvinnor. Upp till gymnasieåldern är fördelning-
en mellan könen relativt jämn men efter gymna-
siet lämnar många fler kvinnor hemorten för att
studera. Efter 60-årsåldern är könsfördelningen
återigen jämn, varefter andelen kvinnor ökar då
de i genomsnitt lever längre än männen.
Utbildningsnivån är i de flesta av länets kommu-
ner lägre än rikssnittet men skillnaden mellan
kommunerna är stor. Generellt har en större an-
del kvinnor än män eftergymnasial utbildning.
Här finns få långtidsarbetslösa i åldrarna 25-64
år.

Västerbottningarna har hög tillit till andra i

jämförelse med riket. Färre kvinnor och män i
länet avstår från att vistas utomhus ensamma i
jämförelse med riket (Kvinnor: 30 procent jäm-
fört med 44 procent i riket, Män: 7 procent jäm-
fört med 12 procent i riket).

Medellivslängden ökar något både för män

och kvinnor och ligger i nivå med riket för kvin-
nor samt strax under för män.

67,6 procent av västerbottningarna har högt

förtroende för hälso- och sjukvården i sin hel-
het. Det är högre än rikssnittet på 60,7 procent.

Hållbar utveckling är grunden

Hållbar utveckling är en utgångspunkt för re-
gionens verksamhet. År 2015 beslutade FN om
17 hållbarhetsmål som ska uppnås till 2030 -
Agenda 2030. Hålbarhetsmålen utgår från tre
dimensioner; ekologisk, ekonomisk och social
hållbarhet. De tre dimensionerna är ömsesidigt

Hålbarhets
målen utgår från
tre dimensio
ner; ekologisk,
ekonomisk och
social hållbar
het.

”

Planeringsförutsättningarna ska ge en bild av hur förutsättningarna för
regionens verksamhet ser ut när planen antas. Här beskrivs en region
i ständig utveckling med många styrkor. Regionen har högspecialise-
rad vård i framkant, låg arbetslöshet, ett starkt innovationsklimat och
högt förtroende för hälso- och sjukvården. Samtidigt är det en glest
befolkad region med inomregionala skillnader mellan städer, samhäl-
len och glesbygd. Det ger en mångfald att dra nytta av men skapar
också skilda förutsättningar för arbetet med attraktiva livsmiljöer,
hållbarhet, digitalisering och förändring.

67,6 %

västerbottningarna

har högt förtroende

för hälso- och

sjukvården

TO: MA

TTIAS ANDERSSON

Regionplan 2020-2023

beroende av varandra och förstärker varandra.
Den ekologiska dimensionen sätter ramarna, ef-
tersom det finns begränsningar för vad jordens
resurser räcker till och vad vår miljö tål. Den
ekonomiska dimensionen kan ses som medlet
för att nå den sociala dimensionens mål om hög
livskvalitet, hälsa och välstånd med social rätt-
visa.

En nationell handlingsplan för hur de globa-

la målen ska implementeras i Sverige har tagits
fram. Regionen har stora möjligheter att med
den egna verksamheten bidra till en hållbar ut-
veckling. Hållbarhetsperspektiven ska användas
som verktyg i arbetet med att uppfylla Region
Västerbottens välfärds- och utvecklingsupp-
drag.

Jämlikhet och jämställdhet
Jämställdhet innebär att flickor, pojkar, kvinnor
och män har samma rättigheter, skyldigheter
och möjligheter. Nationellt finns det jämställd-
hetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha
samma makt att forma samhället och sina egna
liv. Region Västerbotten har också ställt sig bak-
om den europeiska deklarationen för jämställd-
het mellan kvinnor och män på lokal och regio-
nal nivå (CEMR).

Utmaningar finns inom Region Västerbot-

tens samtliga ansvarsområden. Västerbottens
arbetsmarknad är könssegregerad och länets
kvinnor har generellt lägre lön än män trots hö-
gre utbildningsnivå. Män i Västerbotten tar ut
mer föräldraledighet jämfört med riket men tar
fortfarande ut betydligt mindre än kvinnorna
i länet samtidigt som arbetsrelaterad ohälsa är
vanligare inom kvinnodominerade yrken. Detta
begränsar kvinnor och mäns möjligheter både
på jobbet och privat och får negativa konse-
kvenser för hälsa och regional utveckling.

För att uppnå det jämställdhetspolitiska må-

let används jämställdhetsintegrering som stra-
tegi. Det innebär att jämställdhetsperspektiv ska
finnas med i alla områden. Arbetet utgår från att
kön inte är den enda relevanta kategorin utan
även exempelvis ålder och bakgrund påverkar.

Region Västerbottens arbete med jämlikhet

och mångfald tar sin utgångspunkt i alla männis-
kors lika värde samt diskrimineringsgrunderna
där målet är att tillvarata människors fulla po-
tential och inte särbehandla någon på grund av
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp-
fattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
och ålder.

Region Västerbotten är förvaltningsområde

för samiska och finska, och har ett utökat ansvar

att erbjuda service på minoritetsspråk. I detta
myndighetsansvar ingår samråd med nationella
minoritetsgrupper samt att ta fram mål och rikt-
linjer för arbetet. Sveriges nationella minoriteter
är judar, romer, samer, sverigefinnar och torne-
dalingar. Finska, jiddisch, romani chib, samiska
och meänkieli är nationella minoritetsspråk.

Demografisk utveckling

Befolkningsprognosen som redovisas i Sveri-
ges Kommuner och landstings (SKL) prognos-
underlag i maj 2019 anger en ökad befolkning i
Västerbottens län med i snitt 1 250 invånare el-
ler 0,46 procent årligen under perioden 2019-
2023. Det innebär att vi är drygt 271 483 väster-
bottningar 2020.

Det är främst gruppen äldre som ökar och

andelen 80 år och äldre beräknas öka med 50
procent fram till år 2028. En åldrande befolk-
ning innebär ökande utmaningar för välfärds-
systemen i kommuner där allt färre i yrkesak-
tiv ålder ska försörja, utbilda och vårda fler barn
och äldre.

Hälsoutveckling

Gott hälsoläge
Både i nationell och internationell jämförelse
är hälsoläget i Västerbotten mycket gott inom
många områden. Västerbotten är ett tryggt län
och vår natur ger goda förutsättningar för ett
aktivt liv. Ett väl utbyggt undervisningssystem
lägger grunden för personlig utveckling och
skapar goda förutsättningar för ett aktivt yrkes-
liv. Hälso- och sjukvården har hög kompetens.
I länet finns en mångårig folkhälsotradition där
primärvården är en viktig bas.

Regionen har arbetat med folkhälsa i mer än

30 år. Redan 1984 beslöt Region Västerbotten,
då Västerbottens läns landsting, att utveckla en
svensk modell för preventivt hälsoarbete. Syf-
tet var att stödja hälsosamma levnadsvanor för
att påverka viktiga riskfaktorer bakom hjärtin-
farkter, slaganfall och diabetes. Modellen, som
utvecklades i Norsjö, är förebyggande och häl-
sofrämjande. Västerbotten är fortfarande unikt
i landet med att systematiskt erbjuda alla 40-,
50- och 60-åringar individuella hälsoundersök-
ningar.

En positiv trend men utmaningar
inom vissa områden
Den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten (död-
lighet i exempelvis lungcancer, cancer i matstru-
pe, levercirros och motorfordonsolyckor) är i en
nationell jämförelse lägst och näst lägst bland
kvinnor respektive män i Västerbotten. Död-

Kvinnor och
män ska ha
samma makt att
forma samhället
och sina egna
liv.

”

TO: JONAS WESTLING

Regionplan 2020-2023

ligheten i hjärt-kärlsjukdom har det senaste de-
cenniet minskat mycket och då framförallt bland
män. Skillnaderna i överlevnad mellan olika so-
ciala grupper har också minskat. Trots detta är
hjärt-kärlsjukdomarna den främsta dödsorsaken
i länet. Antalet som har diabetes ökar. De se-
naste decenniernas viktuppgång i befolkningen
fortsätter och långvarigt stillasittande är vanligt.
Fetma har ökat successivt i både i Västerbotten
och i riket sedan 2006. Västerbotten ligger över
rikets värden för både kvinnor och män. Dessut-
om är övervikt bland barn och ungdomar är ett
tydligt problem idag.

Den förändrade åldersstrukturen påver-

kar sjukdomspanoramat också i Västerbotten.
Det återspeglas bland annat i den successiva
ökningen av demenssjukdom, den ökande fö-
rekomsten av skador, främst höftfrakturer, lik-
som en ökad förekomst av cancer. I ett natio-
nellt perspektiv har Västerbotten dock ett något
lägre cancerinsjuknande än landets genomsnitt.
Fallskadorna i länet är relativt många, andelen
över 80 år med fallskador är tredje högst i lan-
det både bland kvinnor och män. Även andelen
fallskador bland barn är hög här.

Den dagliga rökningen har minskat i Väster-

botten och är på en lägre nivå än riket för både
kvinnor och män. Riskkonsumtionen av alkohol
har de senaste fyra åren minskat och ligger nu
en procent lägre än rikets värden. Andelen risk-
konsumenter av alkohol bland kvinnor i Väster-
botten är 12 procent och 18 procent bland män.
Andelen snusande är högre i Västerbotten än i
riket både bland kvinnor och män. Andelen stil-
lasittande i länet är lägre än för riket både för
kvinnor och män. Positivt är även att klamydia-
fallen i åldrarna 15-24 år är näst lägst i landet för
både kvinnor och män.

Den psykiska hälsan i Västerbotten är jäm-

förelsevis god. Förskrivningen av läkemedel lik-
som antalet självmord är lägre än riksgenomsnit-
tet. De som är medelålders rapporterar att det
egna hälsoläget är bättre idag än för tio år sedan
(Västerbotten ligger idag strax under rikets vär-
den för kvinnor samt i nivå med rikets värden
för män). Samtidigt finns de senaste fyra åren
tecken på ökad psykisk stress, inte minst bland
barn och ungdomar. Detta även om andelen
barn och unga med nedsatt psykiskt välbefin-
nande är lägre i Västerbotten än i riket för både
kvinnor och män.

Skillnader i hälsa mellan olika grupper
Samtidigt som hälsan överlag är god finns geo-
grafiska hälsoskillnader i länet. Befolkningen
i inlandskommunerna har i regel sämre hälsa

och fler riskfaktorer för sjukdom än de som bor
i kustkommunerna. Delvis beror det på ålders-
skillnader, men även om man bortser från den
faktorn har inlandsborna sämre hälsa.

Överlag syns skillnader i hälsa, levnadsva-

nor och livsvillkor såväl mellan kvinnor och män
som mellan grupper med olika utbildningslängd,
ofta till fördel för grupper med längre utbild-
ning. Exempelvis är en god självskattad hälsa
samt en högre nivå av fysisk aktivitet vanligare
bland personer med längre utbildning samtidigt
som fetma och dagligrökning är vanligare bland
personer med kort utbildning. I motsats till detta
är stillasittande vanligare bland personer med
längre utbildning.

Andelen kvinnor som skattar sin hälsa som

god är lägre jämfört med män, stressrelaterade
diagnoser är betydligt vanligare bland kvinnor
och kvinnor söker också i högre utsträckning
hälso- och sjukvård. Kvinnor utsätts i betydligt
högre utsträckning för våld i nära relationer vil-
ket får konsekvenser för hälsan både fysiskt och
psykiskt. Inom den kvinnodominerade offent-
liga sektorn är arbetsbelastningen hög vilket i
kombination med en stor känslomässig belast-
ning och liten möjlighet till inflytande över arbe-
tet innebär en stor risk för överbelastning och
sjukskrivning. Sjukskrivningstalen bland kvinnor
är högre än bland män och det gäller framförallt
belastningsskador och psykisk ohälsa.

Möjligheter och utmaningar inom

hälso- och sjukvården

Samverkan för att erbjuda jämlik vård
Hälso- och sjukvården samverkar och interage-
rar med många myndigheter och organisationer.
Samarbete med länets kommuner är helt avgö-
rande för att kunna erbjuda jämlik vård och om-
sorg i hela länet och på flera områden har detta
bidragit till mer utvecklade välfärdstjänster till
invånarna. Detta till exempel genom virtuella
hälsorum i samarbete med kommuner dit invå-
nare i glesbygd kan gå för att göra en hälsoun-
dersökning och ha kontakt med läkare och sjuk-
vårdspersonal, helt på distans.

En ny organisation för samverkan mellan

regionen och kommunerna i hälso- och sjuk-
vårdsfrågor träder i kraft 2020. Organisationens
utgångspunkt är att samverkan ska bidra till att
skapa ett värde för invånaren och skapa bättre
förutsättningar för en fortsatt gemensam ut-
veckling av en nära vård på en effektiv omhän-
dertagandenivå med nya roller och arbetssätt.
Parallellt utvecklas en struktur för samverkan
mellan regionen och kommunerna inom områ-
det social välfärd och hälsa. Samverkan inom

Andelen kvinnor
som skattar sin
hälsa som god
är lägre jämfört
med män.

”

Regionplan 2020-2023

vård- och omsorg kan också innebära att ge-
mensamt nyttja digitala lösningar, underlätta
kompetensförsörjning och en ökad klinisk forsk-
ning.

Det norra sjukvårdsregionförbundet, tidi-

gare Norrlandstingens regionförbund, ska bidra
till att skapa en effektiv hälso- och sjukvård för
medborgarna i norra sjukvårdsregionen. För-
bundet har ansvar för planering och samordning
av regionsjukvård samt utbildning och forskning
utifrån ett behovs- och befolkningsperspektiv

Norrlands universitetssjukhus har ett speciellt
uppdrag att tillhandahålla regionvård i ett geo-
grafiskt område som utgör halva Sveriges yta
men som har det minsta befolkningsunderlaget
av alla universitetssjukhus.

Medicinsk och medicinskteknisk utveckling
gör det möjligt att behandla fler
Den medicinska utvecklingen av både nya läke-
medel, medicinska metoder och hjälpmedel gör
det möjligt att behandla allt fler och äldre pa-
tienter. Det är en mycket positiv utveckling som
dock medför kraftigt ökade kostnader. Det är
speciellt utmanande för en liten region som Väs-
terbotten med ett stort uppdrag med högspe-
cialiserad vård för den norra sjukvårdsregionen
samtidigt som universitetssjukvården behöver
investera i avancerad medicinteknisk utrustning.
Inom de närmsta åren kommer en rad nya di-
agnos- och behandlingsmöjligheter att vara en
del av sjukvårdens basutbud. Exempelvis ökar
antalet hjärtklaffar som sätts in med katetertek-
nik markant varje år. Det innebär att äldre och
patienter med hög risk för komplikationer vid
öppen kirurgi kan erbjudas behandling som är
både livsförlängande och symtomlindrande.
Inom ortopedin ökar antalet protesoperatio-
ner vilket bland annat beror på att antalet aktiva
äldre ökar.

Det är svårt att exakt förutsäga den fortsat-

ta medicinska utvecklingen vilket innebär att det
måste finnas beredskap för att införa nya meto-
der parallellt med av metoder med låg kostnads-
effektivitet fasa ut. Moderna it stöd kommer att
öka precisionen i diagnos- och behandlingsval.
Läkemedel mot sjukdomar som tidigare inte va-
rit behandlingsbara utvecklas och som gentek-
niken skapar möjlighet för personligt utformade
läkemedelsbehandlingar. Utvecklingen ger möj-
lighet att effektivisera och personcentrera vår-
den men det förutsätter att både patienter och
invånare är delaktiga i utvecklingen.

Nytt vårdinformationsstöd ger
effektiva verktyg i det dagliga arbetet
Flera av de journalsystem som idag används
inom Region Västerbotten behöver bytas ut
då de är omoderna och inte uppfyller vårdens
förväntningar

. Att införa framtidens vårdin-

formationsstöd (FVIS) innebär på kort sikt ett
resurskrävande utvecklings- och implemente-
ringsarbete måste bedrivas parallellt med ordi-
narie verksamhet. På längre sikt bidrar systemet
till en förbättrad digital arbetsmiljö, effektiva-
re arbetssätt och förbättrad resursanvändning
då FVIS ersätter majoriteten av dagens system.
Medarbetarna inom den kliniska verksamheten
får ett effektivt och säkert verktyg i det dagliga
arbetet med en strukturerad journal per patient.
Högre krav på standardisering av både doku-
mentation och arbetssätt samt minskad dubbel-
dokumentation frigör tid för patientmöten och
vård. Systemet ger bättre möjligheter till upp-
följning av kvalitet och produktion samt under-
lag av hög kvalitet för forskning och innovation.
Patienterna får dessutom bättre möjligheter att
vara delaktiga i sin vård.

Vård med god kvalitet
Hälso- och sjukvården i Västerbotten håller hög
kvalitet. Inom vissa områden, till exempel hjärt-
sjukvård och cancersjukvård, har regionen de
bästa medicinska resultaten i landet. Ett annat
starkt område är patientnöjdhet. En majoritet av
invånarna i Västerbotten upplever sig ha tillgång
till den hälso- och sjukvård de behöver. Förtro-
endet för hälso- och sjukvården, främst sjukhu-
sen, är bra. Den nationella patientenkäten för
somatisk och psykiatrisk vård visar att väster-
bottningarna är minst lika nöjda med vården
som medborgare i övriga landet.

Norrlands universitetssjukhus, som två år i

rad placerat sig som bäst i Dagens Medicins ran-
king av landets universitetssjukhus, kom 2018
på andra plats efter Örebro. Sjukhuset har ta-
git två placeringar i kategorin medicinsk kvalitet
och ligger nära en förstaplacering.

Region Västerbotten står tillsammans med

övriga regioner bakom den nationellt samman-
hållna strukturen för kunskapsstyrning inom
hälso- och sjukvård. Inom Region Västerbot-
ten samordnas kommunernas utveckling och
spridning av kunskap inom området. Syftet är
att i samverkan skapa en mer kunskapsbase-
rad, jämlik, jämställd och resurseffektiv vård och
socialtjänst i hela landet. Inom kunskapsstyr-

Innefattar Region Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Region Västerbotten och Region Norrbotten.

2019 finns ungefär tio stora och ytterligare ett stort antal mindre, skräddarsydda journalsystem.

Regionplan 2020-2023

ningsstrukturen finns nationella programområ-
den som leder styrningen och spridningen inom
respektive område med experter från samtliga
sjukvårdsregioner. I uppdraget ingår även an-
svar för kunskapsstöd, användning av nationella
kvalitetsregister samt ansvar för uppföljning och
analys inom vård- och omsorgsområdet.

Koncentration av vård för bättre kvalitet
och effektivisering av resurser
Den nationella högspecialiserade vården cen-
traliseras nu för att resurserna ska användas ef-
fektivt. Den högspecialiserade vård som är ak-
tuell är avancerad, sällan-förekommande samt
investeringstung vård och den omfattar cirka
fem procent av sjukhusvården. Dagens motsva-
righet, rikssjukvården, har en betydligt mindre
andel. Region Västerbotten har idag ansvar för
rikssjukvård för behandling av skador på över-
armens nervfläta. Region Västerbotten och det
norra sjukvårdsregionförbundet kommer att be-
höva bevaka den nationella processen då det
skulle kunna innebära att vi blir av med en del
vård som kan äventyrar uppdraget som regio-
nalt akutsjukhus och universitetssjukhus.

Utbilda för framtiden
En stark och konkurrenskraftig forskning och
utbildning är en förutsättning för universitets-
och regionsjukvården i länet. Vetenskapsrådet
ger den kliniska forskningen i Västerbotten och
norra sjukvårdsregionen höga betyg vilket pla-
cerar Region Västerbotten och Umeå universitet
bland de bästa i landet. Rådet bedömer att länet
har excellenta regionala infrastrukturer för forsk-
ning och en stark strategi för att kliniska forskare
ska kunna använda sin tid till forskning.

Tillsammans med Umeå Universitet, övriga

lärosäten i norra regionen samt övriga aktörer
inom utbildningsområdet är regionen med och
utbildar studenter på både grund- och specia-
listnivå. För att säkerställa god kvalitet ska uni-
versitetssjukvården utvärderas vart fjärde år.
Man tittar då på struktur, process och resultat
för forskning, utveckling och utbildning enligt
gällande avtal om läkarutbildning och forskning.
Region Västerbotten har tillsammans med Umeå
universitet skapat nya tjänster som är attrakti-
va för yngre forskande medarbetare. Tjänster-
na kommer att gynna kompetensförsörjningen i
sjukvården och i kombination med fortsatt sats-
ning på AT- och forskar-AT-block hjälper de till

att säkra framtida kompetensförsörjning och kli-
nisk forskning av hög kvalitet.

God arbetsmarknad och utmaningar

inom kompetensförsörjning

En god arbetsmarknad och historiskt
låg arbetslöshet
Västerbotten har för närvarande en mycket god
arbetsmarknad med en historiskt låg arbetslös-
het

.Länet är också attraktiv för betydelsefulla

etableringar inom flera olika områden om det
finns tillgång till arbetskraft med nödvändiga
kompetenser. Den demografiska utvecklingen
med stora pensionsavgångar och begränsat till-
skott av ny arbetskraft innebär en stor risk för
arbetskraftsbrist och minskar intresset för eta-
blering.

Länets arbetsmarknad är precis som i övriga

Sverige könssegregerad. De branscher som sys-
selsätter flest i Västerbotten är vård och om-
sorg, utbildning samt tillverkning. Kvinnor är
framförallt verksamma inom vård- och omsorgs-
yrken medan män återfinns inom fler branscher.
I Västerbotten arbetar 57 procent av kvinnorna
inom offentlig sektor, vilket är en högre andel än
i riket. Män är framförallt verksamma inom den
privata sektorn. Uppdelningen på arbetsmark-
naden tyder på att traditionella könsnormer i
stor utsträckning styr utbildnings- och yrkesval.
Valmöjligheterna inom branscher där kvinnor
traditionellt är verksamma är mer begränsade
och har också lägre status, sämre arbetsvill-
kor och lägre löner. Män har även fler alternativ
inom de branscher där de traditionellt är verk-
samma.

Regionerna har fått en större roll att sam-

ordna och utveckla den regionala kompetens-
försörjningen, med utökade behov och förvänt-
ningar från näringsliv, kommuner och stat. Fler
statliga utredningar kring utbildningssystemet
och den pågående omstruktureringen av ar-
betsförmedlingen är faktorer som pekar på att
utvecklingen fortsätter i samma riktning.

Ökat behov av vårdpersonal
kräver samverkan
Behovet av personal inom kommunernas social-
tjänster

och regionens hälso- och sjukvård är

stort och ställer krav på hållbart och långsiktigt
regionalt stöd inom kompetensförsörjning och
utveckling. Den digitala utvecklingen, inklusi-
ve nyttjande av välfärdsteknik, kan underlätta

5,5 procent i länet i mars 2019. Det är ungefär samma siffror som för 2018 och 2017.

Äldre, funktionshinder individ och familjeomsorg och kommunernas hälso och sjukvård.

Kvinnor är
framförallt
verksamma
inom vård och
omsorgsyrken
medan män
återfinns inom
fler branscher.

”

57 %

av kvinnorna jobbar

inom offentlig sektor

TO: JAN AL

FREDSSON

Regionplan 2020-2023

och effektivisera så att medarbetarna frigörs till
andra arbetsuppgifter men ställer också höga
krav på att förändra arbetssätt. Utmaningarna
kommer att kräva en alltmer utvecklad samver-
kan mellan kommuner, region och andra aktö-
rer. Ofta är ansvaret för individen delat, och i
många fall har den enskilda organisationen svårt
att ensam klara behovet av utveckling, uppfölj-
ning och samordning. Att bryta de könsbund-
na yrkesvalen och locka även män till vård och
omsorgssektorn är ett exempel på en utmaning
som ställer tydliga krav på samverkan mellan
olika samhällsaktörer. Gemensamma stödstruk-
turer, avtal, handlingsplaner och satsningar bli
därför allt viktigare.

Kompetensförsörjning i Region
Västerbottens verksamheter
Regionens kompetensförsörjningsprognos visar
att drygt 5 000 medarbetare förväntas lämna
organisationen 2017-2026. Av dessa är drygt
3 000 eller cirka 60 procent medarbetare som
förväntas sluta av andra orsaker än pension vid
65 års ålder.

En av utmaningarna som påverkar såväl pa-

tientsäkerhet, kontinuitet och arbetsmiljö som
personalkostnader är att hyra in personal. De
senaste årens arbete för att nå ett oberoende av
inhyrd personal har inneburit en kraftig minsk-
ning av inhyrningen av läkare och sjuksköterskor.
Under 2017-2018 deltog regionen i ett nationellt
projekt med målet att bli oberoende av inhyrd
personal. Målet för hälso- och sjukvården som
helhet uppnåddes inte men sjukhusvården lyck-
ades i princip nå det överenskomna tvåprocents-
målet. Samtidigt har delar av primärvården fort-
satt stora utmaningar att nå oberoende. Inom
primärvården, och då framförallt när det gäller
läkare, är det fortfarande en bit kvar till en stabil
och varaktig bemanning med egna medarbetare
för den löpande verksamheten.

Närlingsliv och samhällsbyggnad

Västerbotten är ett geografiskt stort län med
stora skillnader mellan städer, samhällen och
glesbygd. På många sätt är länets mångfald av
livsmiljöer en styrka men det innebär också ut-
maningar då förutsättningar och kapacitet för
att arbeta med attraktiva livsmiljöer, hållbarhet,
digitalisering och förändring varierar stort. I stä-
derna krävs en hållbar stadsutveckling som mö-
ter både befolkningstillväxt och hållbarhetsmål

samtidigt som hela länet behöver anpassa eller
bygga nya bostäder, vilket är en utmaning på
svaga bostadsmarknader. Västerbotten står in-
för stora utmaningar kopplade till samhällsplane-
ring när det gäller bostadsbyggande och inves-
teringsbehov för vatten och avloppssystem och
klimatanpassning.

Länet har ett konkurrenskraftigt näringsliv

med relativt stora variationer i struktur inom lä-
net. I Umeå och Skellefteå präglas näringslivet
av en hög andel tjänstenäringar, även om det
också finns flera större tillverkningsindustrier
och processindustrier. Andelen tjänstenäringar
är också hög i fjällkommunerna, medan många
mindre kommuner präglas av tillverkningsindu-
strier samt jord- och skogsbruk. Under 2000-ta-
let har Västerbotten påverkats både positivt och
negativt av näringslivets globalisering. Det finns
exempel på avvecklade industrier på många or-
ter, samtidigt som det gjorts stora investeringar
inom privat och offentlig verksamhet.

En majoritet av företagen är små, med få an-

ställda eller så kallade enmansföretag. Män som
gupp är överrepresenterade vad gäller nystar-
tade företag och som medlemmar i bolagssty-
relser. 2015-2016 var cirka 17 procent av länets
företagsledare 65 år eller äldre. Möjligheterna
att genomföra lyckade ägar- och generations-
skiften är därför en avgörande fråga för många
av länets företag under kommande år.

En utmaning för länet är tillgången till ka-

pital. I mer glest befolkade områden är möjlig-
heten att finansiera utveckling av företag och
företagsfrämjande strukturer begränsad, vil-
ket hämmar näringslivets utveckling. Män som
grupp tar emot större andel stöd från det före-
tagsfrämjande systemet än kvinnor. I många fall
krävs att strukturer och samverkan som kom-
pletterar marknadslösningarna utvecklas.

Infrastruktur
Att utveckla tillgängligheten och hållbara trans-
porter och kommunikationer är viktigt i ett geo-
grafiskt stort län som ligger relativt långt från de
större marknaderna i Sverige och Europa. I Väs-
terbotten där exportindustrin är stor har goda
transportvägar stor betydelse.

Det finns utmaningar att upprätthålla stan-

darden på vägnätet, där hastighetssänkningar
har förlängt restiderna på många vägar

men

också att dra nytta av de stora investeringar som
gjorts och kommer att göras i tågsystemet. När

Utmaningarna
kommer att
kräva en allt
mer utvecklad
samverkan mel
lan kommuner,
region och
andra aktörer.

”

I Västerbotten har Trafikverket aviserat en hastighetssänkning från 90 km/h till 80 km/h på totalt cirka 18 mil av länets vägar.

Dessa har en medelårsdygnstrafik på 2 000 fordon eller mer.

Oberoende

av inhyrd

personal

Oberoende

av inhyrd

personal

Oberoende

av inhyrd

personal

Oberoende

av inhyrd

personal

Regionplan 2020-2023

infrastrukturen är på plats måste turtäthet och
komfort som bidrar till fler resenärer säkerstäl-
las samtidigt som samplet mellan arbetsmark-
nader, företag och arbetsplatser säkerställs för
att fullgöra potentialen. Det är viktigt att koppla
samman länet med närliggande regioner inom
Sverige samt via Kvarkenförbindelsen samt mot
Norge, men också i det europeiska stomnätet
TEN-T.

Under flera år har kollektivtrafiken utveck-

lats och ökat till exempel sin marknadsandel av
resandet från 11 procent 2011 till 15 procent
2018. Kvinnor reser mer kollektivt än män och
män pendlar mer än kvinnor både in och ut över
kommun- och länsgränsen. Det är en utveck-
ling som behövs för ökad tillgänglighet och ett
mer hållbart resande. Samtidigt kommer flyg att
fortsätta vara en del av ett långväga kollektivre-
sande, då det ofta saknas effektiva alternativ för
långväga resor.

En utmaning som kommer att påverka allt

resande är omställningen till en fossilfri fordons-
flotta med nya bränslen och fordon samt ut-
byggd infrastruktur.

Digitalisering

Västerbotten har idag en relativt väl utbyggd di-
gital infrastruktur

men för att säkerställa att alla

invånare ska kunna ta del av digitaliseringens
möjligheter måste utbyggnaden av både fast
som mobilt bredband fortsätta. Parallellt finns
behov av att öka den digitala kompetensen och
den digitala delaktigheten i samhället. Könsför-
delningen är sned i Västerbotten i de branscher
som arbetar med och tar fram nya tekniska lös-
ningar, vilket påverkar både innovationshöjden
och vem som är den tänkta användaren.

Med digitalisering kan offentlig sektor höja

servicenivån, tryggheten och delaktigheten
hos invånarna samtidigt som effektiviteten och
kvaliteten höjs i den egna verksamheten. Inom
näringslivet handlar digitaliseringen om att möj-
liggöra för industrier, handelsföretag och turism-
näring att öka sin tillväxt och konkurrenskraft i
en allt mer digital och global värld. Det innebär
att företagen måste utveckla sin produktion, för-
säljning och eftermarknad genom nya affärsmo-
deller. Tillgången till och hanteringen av data,
såväl offentlig som kommersiell, kommer också
att vara viktig om vi ska kunna utnyttja nya tek-
nologier som exempelvis sakernas internet och
artificiell intelligens.

Verksamhetsutveckling med teknik
Digitalisering inom Region Västerbotten bety-
der verksamhetsutveckling med teknik. Digita-
lisering är en viktig faktor för att framgångsrikt
modernisera och utveckla verksamheten. Nya
tekniska möjligheter, behov av att effektivisera
verksamheten samt invånarnas förväntningar
och krav på ökad tillgänglighet och delaktighet
är viktiga drivkrafter i förändringen.

Nationellt pågår ett samarbete mellan Sveri-

ges Kommuner och Landsting, SKL samt regio-
ner och kommuner för att öka tempot i digita-
liseringen. Det görs genom bolaget Inera som
koordinerar och stöttar digital verksamhetsut-
veckling för ägarna och tillhandahåller ett ge-
mensamt tjänsteutbud.

2019 använder regionen ett 40-tal nationel-

la tjänster som ger invånarna förutsättningar för
ökad tillgänglighet och jämlikhet. 1177 Vårdgui-
den är den gemensamma plattformen för Regi-
on Västerbottens digitala utbud för allmänheten
när det gäller hälsa och vård. På webbplatsen
1177.se finns information om sjukdomar, under-
sökningar och behandlingar samt råd om vad
invånare själva kan göra för att stärka sin hälsa.
Där sköter patienter och invånare sina vårdären-
den och få tillgång till stöd, uppföljning och be-
handling. 1177 Vårdguiden har ett högt förtro-
ende och hög andel användare i länet. Nära 70
procent av västerbottningarna har någon gång
loggat in på 1177.se och 2018 gjordes i snitt
7 652 besök per dag på webbplatsen.

I jämförelse med andra regioner ligger Re-

gion Västerbotten långt framme i digitalisering-
en när det gäller medicinteknisk utrustning för
anestesi, operationsplanering och intensivvård.
Region Västerbotten har även kommit en bra bit
på väg när det gäller elektroniska remisser, svar
och distanslösningar. Däremot har vi inte kom-
mit så långt när det gäller mobilitet och att ta till-
vara de möjligheter som finns att visualisera pa-
tentinformation via 1177. För att klara framtidens
vård och nå målen i den nationella eHälsostrate-
gin är det av största vikt att fortsätta digitalise-
ringen och att fler använder eHälsotjänster.

Innovationsförmåga

I en hastigt föränderlig värld med snabba teknik-
språng, ökande digitalisering och nya värdering-
ar blir länets förmåga till förnyelse, förändring
och anpassning central. Stora samhällsföränd-
ringar som miljö och klimat, demografi och ur-

Tillgången till 100 Mbit/s i Västerbotten är 84 procent. Tillgången till 100 Mbit/s utanför tätort är 52 procent.

7 652

besök gjordes i snitt
per dag under 2018

på 1177.se

Regionplan 2020-2023

banisering är områden där Västerbotten har
stora utmaningar på både kort och lång sikt men
också unika resurser som kan bidra till att möta
utmaningarna och skapa lösningar som är viktiga
på en global nivå. Trots att Västerbottens inno-
vationsförmåga i dag rankas högt både nationellt
och i ett europeiskt perspektiv är möjligheter-
na för innovationsarbete ojämnt fördelat i länet.
Stora institutioner som är viktiga för innovations-
förmågan som Umeå universitet, SLU, LTU Skel-
lefteå och Norrlands universitetssjukhus finns
vid kusten. Inlandet däremot är mer glest befol-
kat och har inte samma fysiska närhet till stora
innovationsmiljöer. Fördelningen av innovations-
stödjande insatser är skev där män generellt får
mer stödinsatser för innovation i jämförelse med
kvinnor och personer med annan etnisk bak-
grund. Det innebär att det finns stor potential
för fler att bidra till innovationsförmågan.

Innovationsarbetet i hälso- och sjukvården

bedrivs idag delvis fragmenterat. Det är stort
fokus på framförallt forskning, utveckling och
att ta fram nya innovativa produkter och tjänster
men mindre på tillämpning och nyttiggörande.
Den stora utmaningen ligger just i att dra nytta
av innovationerna.

I Region Västerbottens verksamheter är

forskning och innovation nära sammanlänkade
och under de senaste åren har medarbetare och
entreprenörer och små- och medelstora företag
samt stora globala bolag fått möjlighet att bi-
dra till utvecklingen av framtidens vård. Arbetet
med att stärka utveckling, test och utvärdering
av nya innovationer samt att införa och imple-
mentera dem fortsätter. Västerbotten är i många
avseenden en region i framkant just vad gäller
framtidens hälso- och sjukvård där man sedan
några år tillbaka i liten skala arbetat med värde-
skapande innovation i partnerskap. Detta har
gett en stärkt förmåga att attrahera såväl samar-
betspartners som externa resurser, där man till-
sammans med partners arbetar för att bli bättre
på att bidra till, dra nytta av och främja innova-
tionskraften inom vården.

Kultur

Västerbotten har ett rikt och mångfacetterat
kulturliv som behöver bredd, spets och möjlig-
heter att upplevas i hela länet. Goda möjligheter
att utveckla kreativitet, engagemang och en ak-
tiv fritid har positiva effekter på länets utveck-
ling och attraktivitet. Möjligheten att ta del av
kultur påverkas av många faktorer som indivi-

ders socioekonomiska bakgrund, kön, utbild-
ning och bostadsort. I Västerbotten finns det
områden med mycket begränsad tillgång till
kulturupplevelser vilket påverkar deltagandet.
Inkomst styr möjligheterna till den kultur som
är avgiftsbelagd. Här får kön en stor betydelse
eftersom kvinnor generellt har lägre inkomst.
Även deltagande och inflytande över konstnär-
liga verksamheter ser olika ut beroende på kön,
ålder och socioekonomisk bakgrund. Kvinnor
är mer kulturaktiva än män, yngre deltar mer än
äldre och det finns ett starkt samband mellan ut-
bildningsnivå och att delta i kulturaktiviteter.

Regional utveckling i samverkan

med kommunerna

År 2019 tecknade Region Västerbotten en över-
enskommelse om samverkan för regional ut-
veckling med länets kommuner. Överenskom-
melsen innebär att regionen och kommunerna
gemensamt finansierar och styr en struktur för
gemensam beredning och samverkan inom re-
gionala utvecklingsfrågor som innefattar både
uppdrag och insatser inom det regionala ut-
vecklingsuppdraget samt inom mellankommu-
nal samverkan. Systemet innebär att uppdrag
och omfattning av samverkan kommer att vara
dynamiskt, då det efter behov går att skapa eller
avveckla plattformar och insatser. Samtidigt är
strukturen en gemensamt finansierad plattform
som kräver dialog och samsyn mellan regio-
nen och kommunerna kring arbetets långsiktiga
kostnader och inriktning.

Höjd beredskap

Med anledning av den säkerhetspolitiska ut-
vecklingen i Sveriges närområde har planering-
en för höjd beredskap återupptagits. Kommu-
ner och regioner ska vidta de särskilda åtgärder
som behövs för att de under de rådande förhål-
landena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom
totalförsvaret. Totalförsvar består av militärt för-
svar och civilt försvar. Region Västerbotten är
en väsentlig del av det civila försvaret med våra
samhällsviktiga verksamheter inom sjukvård och
kollektivtrafik.

För att stärka Sveriges försvarsförmåga kan regeringen besluta om höjd beredskap, skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Det finns ett
starkt samband
mellan utbild
ningsnivå och
att delta i kultur
aktiviteter.

”

TO: JONAS WESTLING

Regionplan 2020-2023

Perspektiv som
alltid finns med

Dessa perspektiv ska genomsyra
all verksamhet inom hela Region
Västerbottens välfärds- och utveck-
lingsuppdrag och finnas med för
varje mål vid planering, beslut,
genomförande och uppföljning.
• Värde för invånaren: säkra att

det vi gör skapar värde för invå-
naren

• Hållbarhet: social, ekologisk och

ekonomisk

• Jämställdhet, jämlikhet och

mångfald

• Omställning till förebyggande

arbete.

Region Västerbotten ställer nu om
för en långsiktig hållbar ekonomi.
Inom varje mål ska vi arbeta för att
effektivisera och minska vår resurs-
användning. Hur vi lyckas med det
är avgörande för att vi ska kunna
leverera framtidens hälso- och sjuk-
vård och finansiera nödvändiga in-
vesteringar och utveckling.

MÅLOMRÅDE:

Hållbart samhälle

Mål 1:

Målet riktas till regionstyrelsen, hälso- och sjuk-

vårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden,

folkhögskolestyrelsen och patientnämnden

Västerbotten har världens bästa och

mest jämlika hälsa

God folkhälsa innebär ett så gott
hälsoläge som möjligt för så många
som möjligt och där skillnaderna mel
lan dem som har det sämst och bäst
är små. Även om befolkningens hälsa
till stor del bestäms av skilda livsvillkor
och av genetiska förutsättningar som
var och en bär med sig, så har vi ett
stort ansvar i vårt arbete med hälso
och sjukvård och regional utveckling.
Ett aktivt folkhälsoarbete skapar förut
sättningar för god och jämlik hälsa hos
hela befolkningen.

Förebyggande arbete i hälso- och sjukvården
och tandvården
Lika viktigt som att bota och lindra sjukdomar är
det att arbeta för att så få som möjligt ska drab-
bas av ohälsa. Därför antog dåvarande lands-
tinget år 2000 visionen om världens bästa hälsa.
På dessa 20 år har vi kommit långt och arbetet
fortsätter med oförminskad kraft för att på alla
nivåer inom hälso- och sjukvården och tandvår-
den förebygga sjukdom. En hälsoinriktning är
basen för prioritering, samordning och effekti-
visering och central i omställningen till en nära
vård. Västerbotten ska också nyttjande av digi-
tala verktyg ska skapa fler möjligheter för invå-
nare att få stöd för en bättre hälsa.

Lika viktigt som
att bota och
lindra sjukdomar
är det att arbeta
för att så få som
möjligt ska drab
bas av ohälsa.

”

I regionplanen anger regionfullmäktige tolv mål inom tre målområden.
Nämnderna får i uppdrag att styra utifrån målen och sätter indikatorer
för att följa upp hur de uppfylls inom sitt ansvarsområde.
Utgångspunkten är att målen ska vara tvärsektoriella och att alla
nämnder ska kunna arbeta med dem. Vissa av målen är dock av den
karaktären att de inte gäller för alla. Dessa mål riktas därför till berörda
nämnder.
I följande avsnitt beskrivs regionens tolv mål

mål inom tre

målområden

TO: JOHAN GUNSÉUS

Regionplan 2020-2023

I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt

att i patientmötet stödja människors förändring
av ohälsosamma levnadsvanor. Goda matvanor,
fysisk aktivitet, tobaksfrihet, låg alkoholkonsum-
tion och sexuell hälsa är friskfaktorer som kan
förebygga en rad olika hälsoproblem och därför
bidra till bättre folkhälsa och välmående. Region
Västerbotten arbetar utifrån socialstyrelsens
nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder.

Prevention och tidig upptäckt
av kroniska sjukdomar
I den sjukdomsförebyggande delen av regio-
nens folkhälsoarbete ligger fokus på att tidigt
upptäcka tillstånd som kan ge allvarliga följder.
Ju allvarligare ett problem är, desto mer ange-
läget är det givetvis att göra någonting åt det.
Prevention och tidig upptäckt kräver kunskaps-
utveckling och inte minst kunskapsspridning till
patienter och anhöriga. Region Västerbotten
lyfter fram tre viktiga områden för sjukdomsfö-
rebyggande insatser: hjärt-kärlsjukdomar, psy-
kisk ohälsa och cancersjukdomar. I flera avseen-
den kan riskfaktorerna vara gemensamma, vilket
innebär att den sammantagna hälsoeffekten av
förebyggande insatser kan mångfaldigas.

Befolkningsinriktat hälsoarbete
Ett befolkningsinriktat hälsoarbete innebär möj-
ligheter att påverka grundorsakerna till ohälsa.
Förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig
åt mellan olika grupper i Västerbotten. Utbild-
ningsnivå och diskrimineringsgrunden har en
nära koppling till hälsa. Region Västerbotten ska
i samverkan med länets aktörer effektivt främja
hälsan i befolkningen genom riktade insatser till
specifika grupper med en försämrad hälsout-
veckling och genom generella insatser till hela
befolkningen. I vårt län sker detta bland annat
genom arbete med samisk hälsa, de hälsoun-
dersökningar som primärvården erbjuder och
Salutsatsningen som syftar till att alla barn och
ungdomar ska nås av hälsofrämjande insatser
under uppväxten med början redan under gra-
viditeten. Det är delar som vi ska fortsätta att ut-
veckla. Kunskapen om befolkningens hälsa ska
användas för att anpassa vården till befolkning-
ens behov.

En förutsättning för god hälsa är frihet från

våld. Våld i nära relationer drabbar särskilt kvin-
nor och barn och ger allvarliga hälsoproblem. Vi
ska arbeta med både kunskapsinhämtning och
fortsatt utbildning av regionens medarbetare i
samverkan med andra aktörer i länet. Ett aktivt
förebyggande arbete, tidig upptäckt samt ett

gott bemötande och effektivt stöd och behand-
ling är avgörande.

Mål 2:

Målet riktas till regionstyrelsen, hälso- och sjuk-

vårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden,

folkhögskolestyrelsen och patientnämnden

Västerbotten är det barnvänligaste

länet

Vi har liksom alla samhällsaktörer ett
ansvar att arbeta för att uppfylla de
rättigheter som finns i FN:s konven
tion om barnets rättigheter (barn
konventionen). Alla barn och unga i
Västerbotten har rätt att åtnjuta bästa
uppnåeliga hälsa, rätt till delaktig
het, inflytande och trygghet samt
få möjlighet till utveckling. Barn och
ungdomar ska respekteras och vara
delaktiga i beslut som rör dem.

Barns och ungas uppväxtvillkor
Barn och unga, oavsett bakgrund, ska kunna
växa upp under trygga förhållanden. Det har
stor betydelse för både den psykiska och fysiska
hälsan under hela livet. Vi ska därför bygga nära
samverkan med exempelvis kommuner, fören-
ingsliv och frivilligorganisationer som sätter bar-
net och dess familj i fokus. Det handlar både om
att förebygga psykisk och fysisk ohälsa och att
tillsammans bättre ta hand om barn och unga
som lider av sjukdom och ohälsa. Det är viktiga
delar i såväl vårt uppdrag inom hälso- och sjuk-
vård som i regional utveckling.

Tillvarata barns perspektiv och synpunkter
Barnkonventionen slår fast att barn ska respek-
teras och vara delaktiga i de beslut som rör dem.
Det är viktigt att vi bygger upp en struktur för
att inhämta barns och ungas synpunkter och sä-
kerställer att det finns plats för dialog. Dialogen
ska utformas så att alla barn efter personliga för-
utsättningar ska kunna bidra till individuell och
gemensam utveckling. För att stärka ett kon-
tinuerligt och kvalitetssäkrat stöd till barn och
unga ska vi också se till att barnrättsperspektivet
finns med i planering och uppföljning.

Barn i hälso- och sjukvården och tandvården
I vår verksamhet möter vi årligen ett stort antal
barn. Det kan vara barn och unga som är patien-
ter eller barn som är närstående till andra pa-
tienter i olika åldrar. Vi har fungerande struktu-
rer för att uppmärksamma och ge stöd till barn
som patienter och närstående, och det är viktigt
att verksamheter får fortsatt stöd i det arbetet.

Ett befolk
ningsinriktat
hälsoarbete
innebär möjlig
heter att påverka
grundorsakerna
till ohälsa.

”

TO: JOHAN GUNSÉUS

Regionplan 2020-2023

Barn i Västerbotten ska känna sig delaktiga och
vara medskapare i sin egen vård.

En hälso- och sjukvård som genomsyras av

barnkonventionen innebär en god och samman-
hållen hälso- och sjukvård och tandvård för barn
och unga. Vi ska därför tillsammans med kom-
muner, föreningsliv och myndigheter arbeta för
att hitta smarta lösningar, överbrygga organisa-
tionsgränser och säkerställa en sammanhållen
vård där barn kan känna sig trygga. Vi ska ge-
nomföra tidiga insatser som ger stöd till hela fa-
miljen och nyttja vår kontinuerliga kontakt med
barn där vi kan fånga upp och förebygga sjuk-
dom och ohälsa. Vi ska fortsätta och utveckla
riktade insatser som exempel TobaksfriDuo där
högstadieelever tillsammans med en vuxen kan
bilda en tobaksfri duo under hela högstadie-
tiden.

Barns och ungas delaktighet
i kultur- och föreningsliv
Vi ska främja ett varierat kulturutbud för barn
och unga i hela länet och kultur ska vara en
självklar del av vardagen i såväl skola som på
fritiden. Möjligheterna för barn och unga till
upplevelser och eget skapande varierar mellan
olika kommuner och för att möta behovet ska vi
främja samverkan mellan kulturinstitutioner, kul-
turkonsulenter, professionella kulturskapare och
länets kommuner. Samarbete med skola och
kulturskola är också angeläget.

Ett rikt föreningsliv är en viktig del för barn

och ungdomars utveckling och hälsa. Genom
engagemang och aktivering skapas naturliga

mötesplatser och dialog. Det är en resurs att
många invånare är engagerade i föreningsliv och
folkbildning och vi ska i samverkan med bland
annat föreningar och länsidrottsförbundet fort-
sätta stimulera detta.

Mål 3:

Målet riktas till regionstyrelsen, hälso- och sjuk-

vårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden,

folkhögskolestyrelsen och patientnämnden

Västerbotten har trygga invånare med

inflytande och delaktighet och ett rikt

samt aktivt kultur- och föreningsliv.

Att som medborgare kunna påverka
utvecklingen i samhället bidrar till
en hög livskvalitet och ökar trygg
het och tillit till samhällsaktörer och
medmänniskor. Vi ska ge alla invånare
möjlighet till inflytande och delaktig
het utifrån deras behov och förutsätt
ningar.

Ta tillvara invånares erfarenheter
Det är en gemensam angelägenhet att samhället
utformas så att människor har jämlika förutsätt-
ningar att vara delaktiga i samhällsgemenska-
pen. För att ge möjlighet till påverkan måste det
finnas arenor för dialog och samtal och vi ska
därför utveckla mötesplatser och sätt för invåna-
re att påverka beslut.

För en hållbar utveckling är det viktigt att vi

tar tillvara invånares och andra samarbetspart-
ners kompetens och erfarenheter. Metoder för
delaktighet ska utvecklas ytterligare och pa-

Regionplan 2020-2023

tient- och invånarrepresentation vara en central
del i allt utvecklingsarbete.

Vi ska sträva efter att invånarna efter per-

sonliga förutsättningar också kan bidra till och
ta del av Region Västerbottens utveckling. Sy-
nen att alla människor har en egen uppsättning
förmågor, oförmågor, styrkor och svagheter ska
dominera och innebär att vi ska göra det möj-
ligt för alla att delta. Vi behöver därför utveckla
tjänster som utgår från invånarens behov, för-
mågor och förutsättningar.

Delaktighet genom digitalisering
Den digitala utvecklingen har stor betydelse
för medborgarnas möjlighet till inflytande och
delaktighet. Vi ska därför öka tillgången till och
nyttjandet av digitala tjänster och då speciellt för
underrepresenterade grupper.

Kultur som ett sätt att påverka,
delta och medverka
Region Västerbottens övergripande kulturpo-
litiska mål som anges i Region Västerbottens
kulturplan 2020-2023 är att alla invånare har till-
gång till ett regionalt kulturutbud av hög kvalitet
och erbjuds likvärdiga möjligheter att skapa och
utöva kultur, samt har likvärdiga förutsättningar
att påverka, delta och medverka i samhällslivet.

Vi ska under planperioden skapa förutsätt-

ningar för ökad samverkan inom kultursektorn
men också mellan kultur och andra samhälls-
områden som föreningsliv, näringsliv, utbildning
och hälso- och sjukvård. Det är viktigt för att
kultur ska bli tillgänglig för fler och för att stärka
regionens attraktivitet på en nationell och in-
ternationell arena. Under planperioden ska re-
gionen främja utvecklingen av en tillgänglig och
jämlik kulturell infrastruktur i länet och jobba för
att stärka vårt rika föreningsliv där invånare ges
möjlighet till idrott hela livet.

Mål 4:

Målet riktas till regionstyrelsen, hälso- och sjuk-

vårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden,

folkhögskolestyrelsen och patientnämnden

Västerbotten är en ledande

miljöregion

Vi är en central aktör för arbetet med
hållbar utveckling i länet, på grund av
vår storlek som organisation och våra
uppdrag att förebygga ohälsa och
sjukdom och driva regional utveck
ling. Både nuvarande och kommande
generationer ska kunna leva i en hälso
sam och god miljö. Vi tar avstamp i de

nationella miljömålen och de globala
hållbarhetsmålen och utgår från den
påverkan regionens verksamhet har
på miljön samt vårt uppdrag att vara
drivande i länets omställning till en
koldioxidsnål ekonomi.

Minskad miljöpåverkan i länet
I det regionala utvecklingsarbetet ska vi ver-
ka för att de strategier, planer och insatser som
genomförs bidrar till minskad miljöpåverkan i
länet. Detta genom att till exempel stimulera
till innovation, nya klimatsmarta produkter och
tjänster samt samverka med kommuner och an-
dra aktörer inom miljö- och klimatområdet. Vik-
tiga verktyg för att påverka omställningen till
fossilfria transporter i länet är länstransportpla-
nen och den regionala kollektivtrafiken.

Klimatneutral och klimatanpassad
verksamhet
Den globala uppvärmningen är vår tids största
hot. Åtgärder måste vidtas för att vi och kom-
mande generationer inte ska få en förändrad
livsmiljö. Vi ska därför bestämma när regionen
ska vara fossilfri med utgångspunkt i en kart-
läggning av verksamhetens totala klimatpåver-
kan. Detta möjliggör en långsiktig planering och
omställning för regionen med stora förutsätt-
ningar att nå tydliga resultat. Dessutom skapar
det en tydlighet för regionens leverantörer och
samarbetspartners i sina beslut kopplade till re-
gionens verksamhet.

Våra verksamheter påverkar klimatet direkt

och indirekt. Genom att till exempel använda
förnybar energi i regionens fastigheter och i den
trafik som regionens verksamheter ger upphov
till samt genom att ställa klimatkrav vid inköp
och upphandling minskar vi vår påverkan.

Giftfri och hälsosam miljö
Rent vatten och frisk luft är en förutsättning för
en god och hälsosam livsmiljö. Region Väster-
botten har ett ansvar att minimera utsläpp till
vatten, mark och luft. Användningen av mil-
jö- och hälsoskadliga ämnen som till exem-
pel läkemedel, varor, kemiska produkter och
byggmaterial är till viss del begränsade genom
kemikalielagstiftningen. Men för att nå det
svenska miljömålet om en giftfri miljö ska vi fasa
ut de farligaste ämnena genom utbyte och ge-
nom att välja rätt produkter vid inköp och upp-
handling. När vi tar fram miljökrav är regionens
nationella och regionala samarbetspartners vik-
tiga för att nå synergieffekter.

Den mat vi köper in ska baseras på hållbart

Den globala
uppvärmningen
är vår tids största
hot.

”

Regionplan 2020-2023

producerade råvaror. Genom att välja ekologis-
ka livsmedel bidrar regionen till minskad sprid-
ning av kemiska bekämpningsmedel och anti-
biotika.

Hållbar resursanvändning
Vi ska, som ett led i att nå ett hållbart samhälle,
ta hänsyn till att det finns begränsade resurser
och därför aktivt arbeta med hållbara konsum-
tionsmönster och eftersträva cirkulära material-
flöden. För att främja en hållbar konsumtion och
produktion ska regionen upphandla smartare
produkter som till exempel är anpassade för sitt
ändamål, har lång livstid, är energieffektiva, be-
står av hållbart material och är möjliga att åter-
vinna. För att materialflödena ska bli hållbara
krävs att avfallet tas omhand så att det kan åter-
vinnas och bli nytt material.

Även befintliga fastigheter och installatio-

ner ska hanteras hållbart och resurseffektivt och
verksamheten ska energieffektiviseras. Detta
arbete hänger tätt samman med aktiviteter inom
klimatområdet.

MÅLOMRÅDE:

God och jämlik hälso- och sjukvård

Mål 5:

Målet riktas till regionstyrelsen, hälso- och sjuk-

vårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden

och patientnämnden

Vi har en nära, tillgänglig och person-

centrerad vård i hela länet

Hälso och sjukvården kommer att
bedrivas på nya sätt framöver och det
finns störa möjlighgter att möta invå
narnas behov. Vi ska utveckla arbets
sätt och organisation för att erbjuda en
god, effektiv och nära vård. Inrikt
ningen är att flytta fokus från sjukdom
och behandling till hälsofrämjande
och förebyggande insatser. Vården
ska ge ökad delaktighet, vara indivi
danpassad samt bedrivas sömlöst nära
invånarna.

Personcentrerad vård
Vi ska utgå ifrån individens behov, förutsätt-
ningar och preferenser och patienten ska vara
en aktiv partner och medskapare i sin vård. Vår
vård ska vara tillgänglig utifrån invånarnas in-
dividuella behov och medicinska prioriteringar
och då är det viktigt att skapa strukturer för att
ta tillvara patienternas perspektiv i utvecklings-
och förändringsarbete.

Här ingår också att utveckla vårdtjänster

som passar behov, förutsättningar och preferen-
ser som invånarna har.

Vi ska stimulera invånare till att ta större an-

svar för sin hälsa och för sin egen vård. Det ger
patienten mer inflytande över sin vård och vår-
den kan ta tillvara patienternas egna resurser.

Vi ska verka för jämlika levnadsvillkor och

full delaktighet för våra patienter och invånare
med vägledning av FN:s konvention om rättig-
heter för personer med funktionsnedsättning.
Det innebär bland annat att de lösningar som er-
bjuds, vare sig det är vårdtjänster eller möjlig-
heter att delta aktivt i samhällslivet, ska vara till-
gängliga och användbara för alla.

Så nära patienten som möjligt
Vi ska flytta vården från sjukhusen och närmare
patienten. Det innebär att patienter och invåna-
re måste vara delaktiga i att utveckla nya arbets-
sätt som gör det möjligt att flytta vården närma-
re patientens hem.

Vi ska utveckla mobila lösningar och distan-

söverbryggande teknik för att vården i större
utsträckning finns tillgänglig när och där den be-
hövs. Det innebär också att säkerställa medar-
betares digitala kompetens så att de kan ge stöd
till invånare utifrån målbilden ”Digitalt när det
går, fysiskt om det behövs”.

Samordnad vård
Vi ska ge vård som är samordnad och patien-
ten ska uppleva en väl sammanhållen vårdkedja.
Det innebär att vården i all planering och sam-
verkan ska utgå ifrån patientens hela livssitua-
tion. För att lyckas med detta är det viktigt att
i samarbete med andra vårdgivare, huvudmän
och samhällsaktörer vara lösningsorienterad och
förtroendeskapande och bygga ett gott sam-
verkansklimat. För att säkerställa en helhetssyn i
den fortsatta utvecklingen av nära vård, ska ge-
mensamma mål och aktiviteter utarbetas med
kommunernas vård och omsorg. Till exempel
genom att ta fram gemensamma vårdprogram
för relevanta patientgrupper.

Där ansvaret delas mellan vårdgivare, hu-

vudmän och andra aktörer ska patienten eller
invånaren vara trygg med vem som bär ansvaret
vid stöd och insatser som genomförs antingen i
samverkan med andra eller med den enskilde,
samt ges möjlighet till inflytande och delaktig-
het.

Tillgänglig vård
Våra patienter ska alltid känna att de har kommit
rätt eller får hjälp att komma rätt, samt att de får
vård när de behöver den. Här ger 1177 via webb

Inriktningen är
att flytta fokus
från sjukdom
och behandling
till hälsofrämjan
de och förebyg
gande insatser.

”

Regionplan 2020-2023

och telefon invånartjänster för att få information,
boka besök och möjliggöra egenvård.

Vård inom rimlig tid är viktigt för patientens

upplevelse av vården men också för att nå bra
medicinska resultat. En långsiktig utmaning och
målsättning är en vård utan köer där patienten
är medveten om de kommande stegen i vård-
processen.

För att förbättra tillgängligheten ska vi sam-

ordna vårdinsatser och använda metoder som
produktions- och kapacitetsstyrning för att an-
vända resurserna optimalt.

Mål 6:

Målet riktas till regionstyrelsen, hälso- och sjuk-

vårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden

och patientnämnden

Vi levererar jämlik och jämställd

hälso- och sjukvård av hög kvalitet

Region Västerbotten har idag en
mycket god medicinsk kvalitet som
står sig väl i nationella jämförelser.
Norrlands universitetssjukhus som två
år i rad placerat sig som bäst i Dagens
Medicins ranking av landets universi
tetssjukhus kom 2018 på andra plats
efter Örebro. I ett längre perspektiv är
det centralt att med mindre resurser

möta ökade behov i befolkningen
och ökade krav från lagstiftaren med
bibehållen eller förbättrad kvalitet.

Förbättra medicinska resultat
utifrån patientens behov
Den goda medicinska kvaliteten är grundläg-
gande för att patienterna får god vård och goda
möjligheter till rehabilitering. Vi fortsätter att
utvärdera och förbättra den medicinska kvalite-
ten utifrån patientens behov. För att stimulera
och öka kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
och bidra till kunskapsutveckling skapar vi fler
strukturer för att sprida och dela goda exempel.
För att minska risken för vårdskador ska vi skapa
en sammanhållen vård där alla inblandade delar
målbild, aktuella åtgärder och rollfördelning.

Utgå från individens fysiska och psykiska
förutsättningar
Vi har individens bästa i fokus och ger alla in-
vånare jämlika förutsättningar att delta i och
utveckla sin hälso- och sjukvård. Tillgänglighet
och funktionalitet ska utgå från individens fy-
siska och psykiska förutsättningar och vara flexi-
bel och tillåtande. Vi förbättrar kunskap som rör
bemötande av personer med en funktionsned-
sättning och kunskap om jämlik vård och hälsa
bland personer med funktionsnedsättning, spe-

Regionplan 2020-2023

ciellt när förutsättningarna har ett samband med
hur samhällsstrukturer är formade.

Jämlik och jämställd vård
Vi ska alltid erbjuda en jämlik sjukvård på lika
villkor där behovet av vård är avgörande. Ett
särskilt fokus ska läggas på jämställd hälso- och
sjukvård vilket innebär att omotiverade skillna-
der i bemötande, vård och behandling ska upp-
märksammas och motverkas. Skillnader mellan
män och kvinnor ska analyseras för att minska
omotiverade skillnader.

Genom det nationella samarbetet för kun-

skapsstyrning kan också bättre förutsättningar
för en god och jämlik hälsa och en verksamhet
med hög kvalitet och vård på lika villkor skapas.
Region Västerbotten ska utveckla kunskapsstyr-
ningen enligt nationella strukturer som innefat-
tar både hälso- och sjukvård och socialtjänst. På
lokal och regional nivå sker samverkan mellan
regionen och länets kommuner.

Säkerställa kvalitet med ett sjukhus
på tre orter
I Västerbotten finns det ett sjukhus på tre orter.
Syftet är att skapa förutsättningar för att använ-
da resurserna effektivare och därmed även för-
bättra kvalitet och patientsäkerhet. Vården kon-
centreras på lokal- och eller regional nivå. Det
ger möjlighet att profilera viss vård inom länet,
vilket kan bidra till förbättrad kompetensförsörj-
ning och effektivare utförande av sjukhusens
grunduppdrag. Tillsammans med primärvår-
den i varje kommun, digitala vårdrum och 1177
Vårdguidens samlade tjänster skapar det trygg-
het i hela länet.

Mål 7:

Målet riktas till regionstyrelsen, hälso- och sjuk-

vårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden,

folkhögskolestyrelsen och patientnämnden

Vi är en attraktiv arbetsgivare

med personal som trivs och utvecklas

hos oss

Att erbjuda en bra arbetsmiljö, bättre
ta tillvara medarbetarnas kompetens
och samtidigt förbättra förutsättning
arna för att medarbetarna stannar i re
gionen är och förblir några av Region
Västerbottens viktigaste strategiska
uppgifter som arbetsgivare.

Möjlighet att utvecklas i arbetet
Region Västerbotten har en bred verksamhet
med många spännande och utvecklande arbets-
uppgifter. Allas vårt uppdrag gör skillnad för

invånarna och vi ska stärka möjligheterna att ut-
vecklas inom organisationen. Det gör vi genom
att etablera kompetensstegar, stödja kompe-
tensutveckling och ta tillvara våra medarbeta-
res kompetens i utvecklingsarbete. Vi ska också
jobba med normbreddande utvecklingsarbete
som gör verksamheterna tillgängliga och attrak-
tiva för fler människor med olika bakgrund och
perspektiv.

Arbetsmiljö som främjar hälsa
För att skapa förutsättningar för ett hållbart ar-
betsliv och framtida kompetensförsörjning ska
vi värna om allas arbetsmiljö och hälsa. Genom
systematiskt arbetsmiljöarbete får chefer och
medarbetare förutsättningar att tillsammans
bygga en arbetsmiljö som främjar hälsa och ut-
veckling och minskar risken för ohälsa och sjuk-
frånvaro.

Genom en fortsatt utveckling av arbetslivs-

inriktad rehabilitering ska vi bidra till att medar-
betare i största möjliga utsträckning ska kunna
komma tillbaka till arbetet om ohälsa har upp-
stått.

Omställning till nära vård kräver
nya arbetssätt
För en omställning till nära vård behöver både
våra synsätt och arbetssätt förändras och ut-
vecklas. Allas engagemang behövs för att om-
ställningen ska bli framgångsrik. Genom att
uppmuntra delaktighet, nytänkande, kunskaps-
utveckling och kunskapsspridning samt möjlig-
göra ett prestigelöst samarbete runt patienten
ska vi skapa förutsättningar för en god, effektiv
och nära vård.

Insatser för att klara framtida
kompetensförsörjningsbehov
Vi måste bli bättre på att attrahera, rekrytera,
utveckla och behålla medarbetare. För att öka
möjligheterna till en bättre matchning på arbets-
marknaden, och en hållbar kompetensförsörj-
ning över tid, ska vi skapa större förståelse och
kunskap bland ungdomar om framtidens arbets-
marknad och vägen till ett arbete.

Det är viktigt att kvalitetssäkra och utveckla

allmän-, bas- och specialisttjänstgöring för lä-
kare, praktisk tjänstgöring för psykologer samt
den verksamhetsförlagda utbildningen som vi
bedriver enligt avtal med Umeå universitet. För
läkarförsörjningen är det av största vikt att vi
satsar på att upprätthålla en tillräcklig volym av
nya tjänster för allmäntjänstgöring och specia-
listtjänstgöring.

Eftersom det finns ett glapp mellan tillgång

Regionen
behöver arbeta
för fler utbild
ningsplatser.

”

TO: JONAS WESTLING

Regionplan 2020-2023

och efterfrågan på kompetens inom olika yrken
i hälso- och sjukvården är det viktigt att påverka
vårdutbildningar på alla nivåer så att de utveck-
las och anpassas efter verksamheternas behov.
Det innebär att regionen behöver arbeta för fler
utbildningsplatser.

Oberoende av inhyrd personal
Arbetet för att kunna vara oberoende av inhyrd
personal fortsätter under planperioden för att
upprätthålla god kontinuitet, god kvalité, god
tillgänglighet, god arbetsmiljö samt undvika
oönskade kostnader. Vi står fast i vår ambition
att bli oberoende av hyrpersonal.

Mål 8:

Målet riktas till regionstyrelsen, hälso- och sjuk-

vårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden,

folkhögskolestyrelsen och patientnämnden

Vi har en långsiktigt hållbar ekonomi

För att klara dagens och framtidens
behov av hälsa, vård och utveckling är
det viktigt att regionen har en ekono
mi som är långsiktigt hållbar. En plan
för omställning för en hållbar ekonomi
med kort och långsiktiga åtgärder för
åren 2020-2022 är därför nödvändig.
Vi kommer att se fler vårdkrävande
patienter samtidigt som tillgången
på arbetskraft minskar generellt. Det
innebär att vi kommer att vara färre
som behöver åstadkomma mer samti
digt som resurserna minskar.

Organisations- och ledarkultur behöver utveck-
las så att alla tar ansvar för överenskomna mål,
gör nödvändiga prioriteringar och arbetar med
ständiga förbättringar. Alla ska följa överens-
komna bemanningsmål som motsvarar budget.
Uppföljning ska ske månadsvis och vid avvikelse
ska ytterligare åtgärder tas fram.

Förtydligande av att finansieringsprincipen

gäller för samtliga nivåer i organisationen. Vilket
innebär att beslut om nya satsningar måste föl-
jas av beslut om finansiering.

Även prioritering av verksamhet måste tyd-

liggöras och inledningsvis behöver verksam-
het omprioriteras genom att bland annat minska
antalet nya initiativ. Vissa pågående initiativ bör
pausas eller avslutas. Kärnverksamheten ska pri-
oriteras och vissa andra uppdrag kan förändras.

Processen med att ställa om hur verksam-

heterna ska arbeta med budget och uppföljning
har startat. Tanken är att göra den enklare och
att problem och avvikelser ska lyftas och lösas

så tidigt som möjligt. I detta arbete är satsning-
en på produktions- och kapacitetsstyrning vik-
tig.

Effekter av digitaliseringsarbetet kommer att

innebära tidsbesparingar som förväntas bidra till
målet att anpassa bemanningen till bemannings-
målen. Verksamhetsnära uppföljningar kommer
att tas fram för att sätta mål och identifiera öns-
kade effekter som kan uppnås genom nya ar-
betssätt med digitalt stöd.

Ett viktigt område blir att utveckla både ar-

betssätt och organisation för att skapa en vård
som på ett bättre sätt möter patienternas behov
samtidigt som den blir effektivare.

Förslaget innebär att flytta fokus från sjuk-

vård och behandling till hälsofrämjande och fö-
rebyggande insatser samtidigt som den vård
som erbjuds ska vara individanpassad och be-
drivas sömlöst nära invånarna. Det betyder att
den vård som invånarna behöver ofta ska orga-
niseras i tre närsjukvårdsområden samtidigt som
den vård som behövs sällan koncentreras till de
tre sjukhusen.

I Region Västerbottens ledningsproces-

ser ska jämställdhetsperspektivet synliggöras.
Detta för att möjliggöra prioriteringar så att re-
gionens verksamhet bidrar till ett jämställt sam-
hälle.

MÅLOMRÅDE:

Jämlik och attraktiv region

Mål 9:

Målet riktas till regionstyrelsen, hälso- och sjuk-

vårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden,

folkhögskolestyrelsen och patientnämnden

Vi är en inkluderande, attraktiv

och innovativ samverkanspartner

Region Västerbotten och länets ak
törer har stora möjligheter att tillsam
mans möta länsbornas behov och
förväntningar och samtidigt utveckla
verksamheterna. Vi delar viljan till
utveckling och tillväxt med kommu
ner, näringsliv, akademi, myndigheter
och det civila samhället. Samverkan
är ett av organisationens viktigaste
verktyg för att påverka, förändra och
agera tillsammans. Vi ska därför skapa
långsiktigt stabila modeller för sam
verkan som säkerställer en god vård
och attraktiva livsmiljöer i hela länet.

Samverkan med kommuner
Region Västerbotten och länets kommuner är
viktiga aktörer för länets utveckling. Vår sam-

Organisations
och ledarkultur
behöver utveck
las så att alla
tar ansvar för
överenskomna
mål.

”

Regionplan 2020-2023

verkan politiskt innebär att utvecklingsresur-
ser används mer fokuserat och effektivt och att
satsningarna baseras på den regionala utveck-
lingsstrategin och mellankommunal samverkan.

Vi ska utveckla och implementera en ny

samverkansstruktur för vård och omsorg till-
sammans med kommunerna. Den ska bidra till
större kontinuitet, effektivare organisation och
en god samverkanskultur. Allt för att möta in-
vånarens behov. Samverkan med kommunerna
kommer också att vara viktigt i omställningen till
nära vård.

Tillsammans delar vi utmaningarna att sam-

ordna insatser för patienter som får vård och in-
satser från flera huvudmän. För våra patienter
ska vården vara sömlös.

Partnerskap med näringslivet
möjliggör nya lösningar i vården
Vår hälso- och sjukvård har sedan några år till-
baka profilerat sig starkt nationellt när det gäl-
ler nya samverkansformer och partnerskap som
även också inkluderar näringslivet.

Starkare samverkan och partnerskap - ock-

så bortom traditionella kund- och leverantörs-
förhållanden och typiska huvudmannagränser
- har stor betydelse för vår förmåga att möta
framtidens utmaningar och ska fortsatt utveck-
las.

Internationellt arbete stärker
regionen globalt
Vi tar vara på internationaliseringens möjlighe-
ter genom att lära oss, om kontakter med och
påverkan på omvärlden. Det bidrar till att regio-
nens företag, akademi, civila samhället och of-
fentlig verksamhet får förutsättningar att agera
framgångsrikt på internationella arenor. Särskild
vikt läggs vid regionala samarbetsstrukturer in-
ternationellt i form av projekt, organisationer
och nätverk.

Strategiskt påverkansarbete
stärker möjligheterna
Vi ska stärka norra Sveriges möjligheter i Sverige
och EU. Det gör vi genom att stärka regionens
politiska påverkan, finna allierade, identifiera
målgrupper, skapa omvärldskontakter och när-
vara på den nationella och internationella are-
nan. Att strategiskt och systematisk arbeta med
att stärka bilden av Västerbotten och norra Sve-
rige är viktigt.

Genom mötesplatser, seminarier och utbild-

ningar kan vi bidra till att öka kunskap och främ-
ja erfarenhetsutbyte mellan aktörer och intres-
senter.

Mål 10:

Målet riktas till regionstyrelsen, hälso- och sjuk-

vårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden,

folkhögskolestyrelsen och patientnämnden

Vi är ledande inom forskning,

innovation och digitalisering

Forskning, innovation och digitali
sering är viktiga förutsättningar för
den framtida hälso och sjukvården,
för välfärden och för utvecklingen i
Region Västerbotten. I Västerbotten
finns en god innovationsförmåga som
kan möta snabba samhällsförändringar
och stärka regionens konkurrenskraft.
Vi ska vara nyskapande och allas
idéer, oavsett kön, etnisk och kulturell
bakgrund, ska tas tillvara, omsättas
till innovationer och användas. Inno
vationsarbetet ska inbegripa både
tjänste och produktinnovationer och
sociala innovationer samt göra det
möjligt att samarbeta över gränser
mellan olika typer av aktörer, regioner
och länder. I Västerbotten finns unika
möjligheter att samla universitet,
näringsliv och politik för regionala
kluster och innovationsmiljöer. Vi
ska använda vår kompetens och vårt
tydliga ledarskap till att dra nytta av
styrkorna i hela länet.

Innovation i hälso- och sjukvården möjliggör
nya sätt att möta behov
Innovation ska bidra till att stärkta förutsättning-
ar för effektiv vård och god hälsa för hela länets
befolkning. Vi ska dra nytta av de investeringar
som görs idag och samtidigt snabbare införa bra
lösningar i vården.

Forskning för kompetensförsörjning
och utveckling
Forskning, utbildning, innovation och samver-
kan är grundläggande för en väl utvecklad aka-
demisk miljö och inte minst viktiga för att främja
regionens kompetensförsörjning och utveckling.
Vi ska därför förbättra möjligheterna att välja kar-
riärvägar där forskning och arbete löper parallellt
genom hela yrkeslivet. Medarbetare ska stimule-
ras och uppmuntras att forska och vidareutbilda
sig men även få möjlighet att leda förändring och
innovation som en naturlig del av arbetet.

Ta tillvara digitaliseringens möjligheter
Digitalisering är den enskilt starkaste föränd-
ringsfaktorn i samhället och påverkar alla sekto-

Regionplan 2020-2023

rer, branscher och organisationer. För offentlig
sektor kommer digitaliseringen att vara avgö-
rande för att både kunna möta invånarnas be-
hov och efterfrågan samt klara av att leverera
välfärdstjänster med de minskade resurser som
bland annat den demografiska utvecklingen
medför.

Inom näringslivet handlar digitaliseringen

om att få våra industrier, handelsföretag och tu-
rismnäring att öka sin tillväxt och konkurrens-
kraft i en allt mer digital och global värld.

Vi ska arbeta med att stärka den digitala

kompetensen i företag, organisationer och of-
fentlig sektor samt säkerställa en digital delak-
tighet för alla. Även om regionen idag har en re-
lativt väl utbyggd digital infrastruktur, både fast
och mobil, krävs en fortsatt utbyggnad till plat-
ser som idag saknar tillgång.

Verksamheterna behöver stöd för att för-

ändra och införa nya arbetssätt så de kan ta till-
vara digitaliseringens möjligheter. De komman-
de åren införs ett nytt vårdinformationsstöd.
Med nya tekniska lösningar ökar effektiviteten i
sjukvården samtidigt som det ger ökad delak-
tighet för patienten. Arbetet är utmanande och
det krävs en hög grad av delaktighet och för-
ankring i samtliga verksamheter för att nå öns-
kade effekter. Utvecklingen av verksamhet och
framtidens vårdinformationsstöd ska präglas av
nya arbetssätt där behov, processer, och it-stöd
samspelar.

Mål 11:

Målet riktas till regionstyrelsen, regionala utveck-

lingsnämnden och folkhögskolestyrelsen

Västerbotten är en attraktiv och

jämställd region att leva och verka i

samt flytta till

Många faktorer påverkar om en region
är attraktiv för människor och företag.
God infrastruktur, goda möjligheter till
utbildning av hög kvalitet, attraktiva
boendemiljöer och jämställda och jäm
lika samhällen är några viktiga faktorer
där vi kan påverka utvecklingen.

Regional tillväxt är beroende
av kompetensförsörjning
Den regionala tillväxten och konkurrenskraften
beror i dag allt mer på tillgången på människor
och deras kompetenser. En fungerande kompe-
tensförsörjning handlar om att matcha näringsli-
vets och offentlig sektors behov av kompetens.
En god kompetensförsörjningen är beroende av
att fler vill bo och verka i Västerbotten. Vi ska
fortsätta samverka med länets kommuner för att
utveckla regionens utbildning och se till att ak-
törer inom utbildningssystemet och näringslivet
samverkar. Vi ska genomföra insatser för att fler
män och kvinnor kommer in på arbetsmarkna-
den och motverka könssegregering inom såväl
utbildningssystem som på arbetsmarknaden.

Regionplan 2020-2023

och förnybara energikällor. Samtidigt
ökar den globala konkurrensen och
omvandlingstrycket är hårt på både
företag och andra verksamheter. För
mågan till omställning och i synnerhet
till en grön omställning, ökad interna
tionalisering, digitalisering och innova
tion är avgörande för länets ekonomis
ka tillväxt. Det finns också skillnader
i mäns och kvinnors möjligheter att
utveckla företagande, där män bland
annat är överrepresenterade som mot
tagare av utvecklingsbidrag, i bolags
styrelser och som företagare.

Näringslivsfrämjande arbete
Vi bidrar på många sätt till att skapa ett bra nä-
ringslivsklimat. Region Västerbotten företräder
och bevakar länets intressen i nationella, euro-
peiska och internationella processer där lagstift-
ning, utvecklingsprogram och andra insatser
som påverkar näringslivets förutsättningar for-
mas. Strategisk kompetensförsörjning och att
planera infrastrukturen är två av näringslivets
mest centrala utvecklingsfrågor. För att utveckla
länets besöksnäring ska vi öka samverkan med
och mellan destinationsbolag men också bidra
med analys och utveckling.

Genom att medfinansiera utvecklingspro-

jekt och företagsstöd samt genom ägarstyrning
av bolag bidrar vi till en hållbar tillväxt och ökad
konkurrenskraft. Där är det viktigt att arbeta för
att kvinnor och män får lika stor del av den re-
gionala finansieringen. Vi ska också främja före-
tagens konkurrenskraft genom att utveckla kapi-
talförsörjningen i länet.

Internationalisering
Region Västerbotten utvecklar regionens förmå-
ga att dra nytta av den ökande globaliseringen
och digitaliseringen. En viktig del är att vi koor-
dinerar samarbete som ska bidra till att fler små-
och medelstora företag ska exportera. Vi finan-
sierar också utvecklingsprojekt och insatser för
att öka företagens export eller omställning till
mer digitala affärsmodeller och arbetssätt.

En annan betydande del av vårt arbete de

kommande åren är att stärka regionens kapaci-
tet att attrahera nyetableringar. Under senare år
har länet attraherat flera stora etableringar inom
näringsliv och offentlig verksamhet, vilket krävt
att kommuner, Region Västerbotten, näringsliv
och andra aktörer kraftsamlat. På motsvarande
sätt ska vi samordna insatser när verksamheter
lägger ned eller gör stora förändringar.

Strategisk planering och investeringar
för samhällsutveckling
Vi har en viktig roll för att stärka samverkan i
frågor som rör strategisk planering på regional
nivå. Genom att samordna arbetet med länet re-
gionala utvecklingsstrategi och analysera länets
utmaningar och möjligheter skapar vi goda för-
utsättningar att stärka länets utveckling genom
att samverka inom länet och med andra regio-
ner och länder. Jämställdhet och jämlikhet ska
integreras i de insatser som görs kopplade till
strategiska planer och strategier.

Det är viktigt att vi samordnar arbetet med

miljö- och klimatfrågor med det regionala till-
växtarbetet, och samverkar med kommunerna i
frågor som rör hållbar samhällsbyggnad. En del
i denna utmaning är att utveckla transportsyste-
met för ett hållbart resande och att öka effektivi-
teten i näringslivets transporter. Vi kan påverka
utvecklingen mot för en ökad tillgänglighet och
minskad klimatpåverkan när vi tar fram och ge-
nomför länstransportplanen och regionala trafik-
försörjningsprogrammet. Vi ska också samarbeta
gränsöverskridande och företräda länet i natio-
nella och internationella planeringsprocesser.

Jämställdhet och mångfald för regional
attraktivitet
För ökad regional tillväxt är det viktigt att alla,
både kvinnor och män, har samma möjligheter
att delta i utvecklingen och få tillgång till tillväxt-
resurser. Kvinnor som grupp har mindre infly-
tande över samhällsutvecklingen vilket påver-
kar hälsa, trygghet, arbetsliv och fritid. Det är
viktigt att jämställdhetsarbetet beaktar fler per-
spektiv än kön, som bakgrund och ålder. Med
en större mångfald i det regionala utvecklingsar-
betet skapas bättre förutsättningar för ökad till-
växt, högre innovationshöjd och bättre match-
ning på arbetsmarknaden. Om alla kan vara med
och påverka får vi fler idéer och perspektiv vil-
ket gynnar utvecklingen.

Mål 12:

Målet riktas till regionala utvecklingsnämnden

Västerbotten har ett klimat för ökad

tillväxt av jobb och företag

Västerbottens län har ett konkur
renskraftigt näringsliv med hög
innovationsförmåga. Det finns en
stor variation mellan kommuner och
områden med tillverkningsindustri,
besöksnäring, kunskapsintensiva
tjänstenäringar samt naturresursbase
rade näringar som gruvoch mineral

Strategisk
kompetensför
sörjning och att
planera infra
strukturen är två
av näringslivets
mest centrala ut
vecklingsfrågor.

”

TO: MOSTPHO

TOS

Ekonomisk planering 2020

Samhällsekonomisk utveckling

Den 13 maj 2019 presenterade Sveriges Kom-
muner och Landsting (SKL) Ekonomirappor-
ten. SKL beskriver i rapporten att kommunerna
och regionerna nu är i början av en period med
stora utmaningar och mycket stora krav på om-
ställning. Den demografiska utvecklingen har
varit känt under ett antal år och utmaningarna
i sektorns ekonomi har hittills hanterats genom
intäktsökningar från främst skatter och markför-
säljning som gynnats av högkonjunkturen. SKL
konstaterar att den ekonomiskt starka perioden
går mot sitt slut och omfattande åtgärder kom-
mer att bli nödvändiga.

I rapporten beskrivs också att den svenska

konjunkturen försvagas under 2019. BNP-till-
växten bedöms minska och den långa perioden
av ökad sysselsättning upphöra. Konjunkturav-
mattningen bedöms dock gå sakta och påverka
arbetsmarknaden med fördröjning.

Prognosen med låg svensk BNP-tillväxt un-

der kommande två år förklaras främst av mins-
kade investeringar som påverkats av sjunkande
bostadsbyggande samt en avmattning på den
svenska exportmarknaden.

Regioners ekonomi

Fortsatta svaga resultat för sektorn som helhet
kan konstateras efter 2018. Regionernas preli-
minära resultat uppgick till 0,5 miljarder kronor
vilket motsvarar 0,2 procent av skatteintäkter
och generella statsbidrag. SKL konstaterar i sin
rapport därför att redan små marginaler har bli-
vit ännu mindre.

I rapporten beskrivs också att flera regioner

har byggt upp pensionsportföljer för att täcka
framtida åtaganden. Positiva förändringar av
marknadsvärden på portföljerna redovisas som
avkastning som stärker de finansiella intäkterna.
Regioner med höga investeringsnivåer och ökad
skuldsättning har räntekostnader som belastar
resultaten. Sammantaget är finansnettot nega-
tivt för regionerna.

De svaga resultaten beror på kostnadsut-

vecklingen. Inför kommande år, då prognoserna

talar för långsammare tillväxt och fortsatta de-
mografiska utmaningar, försämras förutsättning-
arna ytterligare.

Kostnadsutvecklingen måste bromsas för att

få en ekonomi i balans. Den kommande minsk-
ningen av skatteunderlaget leder till stora behov
av effektiviseringar för att undvika skattehöj-
ningar och risk för försämrad kvalitet och till-
gänglighet

Västerbottens nuläge

kort sammanfattning

Underskotten i verksamheten ökar och margi-
nalerna i budgetramen minskar. Personalkost-
naderna visar det största underskottet. Det är
kostnaden för egen personal, främst läkarkost-
naderna som ökar medan kostnaden för inhyrd
personal ligger på samma nivå som 2018. En
satsning på AT- och ST-tjänster är nödvändig
och bidrar till att bli oberoende av hyrpersonal
och bättre klara generationsväxlingen.

Kostnader för lokaler fortsätter öka på

grund av det omfattande programmet för större
ny- och ombyggnationer. Ombyggnationen på-
verkar arbetsmiljön med ökade kostnader som
följd. För att klara verksamheten fortsätter vi
hyra tillfälliga lokaler vilket påverkar driftskost-
naderna. Ett annat område som fortsätter att
öka sina kostnader är sjukresor, trots att ett ar-
bete med samordning och digitalisering pågår.

En hög medicinsk utvecklingstakt ökar kost-

naderna för läkemedel, medicinskt material och
utomlänsvård. Kostnaderna för utomlänsvården
fortsätter att öka och då i första hand inom den
högspecialiserade vården som inte ska göras på
Norrlands universitetssjukhus.

De senaste årens minskning av vårdtillfällen

från de övriga tre norrlandstingen har från och
med 2018 avstannat. Intäkterna har under 2019
ökat till följd av en högre vårdtyngd och ökad
produktion inom vissa verksamheter. Nuvaran-
de antal vårdtillfällen från de tre övriga norr-
landstingen beräknas bestå under de närmaste
åren.

För att genomföra strategiska satsningar,

Redan små
marginaler har
blivit ännu
mindre.

”

Utvecklingen inom den högspecialiserade vården är kostnadsdrivande
samtidigt som den demografiska utvecklingen innebär att befolkningen
blir allt äldre och får större vårdbehov. Det blir fler vårdkrävande patien-
ter samtidigt som tillgången på arbetskraft på arbetsmarknaden minskar.
Det innebär att vi kommer att vara färre som behöver göra mer. Den
utmaningen och utvecklingen delar vi med övriga regioner i landet.

TO: JOHAN GUNSÉUS

Ekonomisk planering 2020

klara framtida investeringar och pensionsåta-
ganden och samtidigt skapa förutsättningar för
en hållbar ekonomi krävs en långsiktigt stabil
ekonomisk planering och kontroll över kostnads-
utvecklingen så att överskott genereras. Det är
av största vikt att fullfölja det pågående, långsik-
tiga effektiviseringsarbetet men också prioritera
och omfördela.

Hållbar utveckling är en utveckling som till-

godoser dagens behov utan att äventyra kom-
mande generationers möjligheter att tillgodose
sina behov. Ekonomisk hållbarhet handlar om
balans mellan materiell välfärd för dagens be-
folkning och för kommande generationer.

För att uppnå en hållbar ekonomi för Region

Västerbotten behövs:
• Nära och effektiv vård.
• Budgetramar i verksamheten som är håll-

bara.

• Långsiktig, finansierad investeringsplan.
• Fullt finansierad pensionsskuld - med delmål

för perioden.

Västerbottens kostnader

jämfört med riket

Den strukturjusterade kostnaden, där hänsyn
tagits till i geografi och befolkningsstruktur, för
hälso- och sjukvården uppgick 2017 till 26 774
kronor per invånare. Det är en kostnad som är
1 440 kronor högre per invånare än rikets ge-
nomsnitt vilket totalt blir 387 miljoner kronor
i högre kostnad. Västerbotten har den tredje
högsta kostnaden av landets regioner. Det är
både belopps- och positionsmässig en försäm-
ring jämfört med tidigare år.

Produktionskostnaden per viktad vårdkon-

takt i primärvården är 2 426 kronor för Väster-
botten och rikets snitt är 2 070 kronor, vilket
motsvarar den sjunde högsta jämfört med öv-
riga regioner.

Kostnaden per DRG-poäng i specialiserad

somatisk vård är högre för länets sjukhus än för
genomsnittet av jämförbara sjukhus. Däremot är
kostnaden lägre än genomsnittet för sjukhusen i
norra sjukvårdsregionen, när det gäller läns- och
länsdelssjukhus. I slutenvård har länets region-
sjukhus en kostnad som är lika som snittet för
övriga regionsjukhus i landet. För länsdelssjuk-
husen har Skellefteå en genomsnittskostnad per
DRG poäng som är högre än rikets snitt men
lägre än snittet i norra sjukvårdsregionen medan
Lycksele har en kostnad som är lägre än snit-
tet för båda jämförelseobjekten. Motsvarande
kostnad i den specialiserade psykiatriska vården
är lägre för länets sjukhus både för öppen- och
slutenvård jämfört med rikets genomsnitt.

Västerbottens konsumtion

jämfört med riket

Västerbotten redovisar en lägre konsumtion än
riket för vårdkontakter i primärvården. 2 149
vårdkontakter per 1 000 invånare jämfört med
rikets genomsnitt 2 697. Rikets höga kostnader
beror främst på Stockholms konsumtion, men
även mot medianvärdet på 2 352 ligger Väster-
botten lägre.

I den specialiserade somatiska öppenvården

är konsumtionen å andra sidan förhållandevis
hög jämfört med övriga riket. 2 185 vårdkontak-
ter per 1 000 invånare jämfört med 2 051 för ri-
kets genomsnitt. Men skillnaderna mellan regio-
nerna är små.

I den specialiserade somatiska slutenvården,

som under ett antal år varit i fokus, redovisar
Västerbotten fortsatt en högre konsumtion än
riket i genomsnitt. Som en konsekvens av den ti-
digare redovisade, höga slutenvårdskonsumtio-
nen, har vårdplatser reducerats i omgångar över
tid. Det har resulterat i att antalet vårdtillfällen
och medelvårdtid minskat. Slutenvårdskonsum-
tionen har dock minskat i hela landet men för-
ändringen har varit större i Västerbotten vilket
har inneburit att skillnaden mot riket minskat.
Åldersgruppen +65 år, som står för 20 procent
av befolkningen, konsumerar 65 procent av vår-
den. Konsumtionen uppgår till 2 012 vårddagar
per 1 000 invånare vilket är 166 vårddagar fler
än rikets genomsnitt.

I den specialiserade psykiatriska öppenvår-

den redovisar Västerbotten den näst högsta
vårdkonsumtionen efter Stockholm med 639
vårdkontakter per 1 000 invånare, vilket är 116
fler än rikets genomsnitt. Däremot har väster-
bottningarna minskat sin konsumtion av specia-
liserad psykiatrisk slutenvård vilket innebär färre
vårddagar än rikets genomsnitt.

Budgetavvikelse och prognos 2019

Vid delårsrapport per april 2019 redovisar Regi-
on Västerbotten en negativ budgetavvikelse för
verksamhetens nettokostnader på 292 miljoner
kronor eller 10,6 procent. Verksamhetens netto-
kostnader 2019 har fortsatta stora budgetunder-
skott varje månad och för april månad uppgår
den negativa avvikelsen till 102 miljoner kronor.
Största avvikelsen återfinns inom personalkost-
nader och uppgår till 144 miljoner kronor vilket
står för 49 procent av avvikelsen. Nettokost-
nadsutvecklingen är 5,1 procent.

Skatter och statsbidrag har för perioden ett

budgetunderskott på 15 miljoner kronor vilket
innebär en negativ avvikelse på totalt 307 miljo-
ner kronor exklusive finansnetto.

Hållbar ut
veckling är
en utveckling
som tillgodoser
dagens behov
utan att även
tyra kommande
generationers
möjligheter att
tillgodose sina
behov.

”

65 %

av vården

konsumeras av

invånare 65 år och

äldre

TO: JONAS WESTLING

Ekonomisk planering 2020

Under perioden januari till april 2019 har det

skett en återhämtning på de finansiella mark-
naderna och för regionens pensionsportfölj har
marknadsvärdet ökat med 414 miljoner kronor.

Prognosen för verksamhetens nettokostna-

der efter första tertial 2019 är 750 miljoner kro-
nor högre än budget. Prognosen från Sveriges
Kommuner och Landsting i maj 2019 visar att
skatteintäkter och generella statsbidrag förvän-
tas redovisa en lägre intäkt än budget, avvikel-
sen uppgår till 45 miljoner kronor. Finansnetto
inklusive orealiserade värdepapper visar en po-
sitiv avvikelse på 281 miljoner kronor.

Sammantaget prognostiseras avvikelsen

mot budget uppgå till minus 437 miljoner kronor
och resultatet blir då minus 356 miljoner kronor.
Balanskravsresultatet med ovanstående prog-
nos blir minus 770 miljoner kronor som ska åter-
ställas inom tre år.

Investeringar - avskrivningar

I regionplanen fastställs investeringsramarna för
perioden 2020-2023. Den långsiktiga investe-
ringsstrategin är att den årliga nivån på återin-
vesteringar, över tid, motsvarar avskrivnings-
kostnaderna. Beslut om strategiska investeringar
kan tillåtas om rationaliseringseffekten är doku-
menterad eller om de görs i strategiskt syfte för
att nå regionens mål.

De senaste åren har regionens investeringar

stigit kraftigt och prognosen för år 2019 är att in-
vesteringsutbetalningarna kommer att överstiga
1,5 miljarder kronor. Anledningen till ökningen
beror delvis på en ökad digitalisering och medi-
cinteknisk utveckling men framförallt är det be-
hovet att rusta upp och bygga nya fastigheter
som driver ökningen av investeringsutgifterna.
Långsiktiga prognoser visar på ett fortsatt stort
investeringsbehov de närmsta tio åren. De nu-
varande och prognostiserade investeringsbe-
hoven överstiger vida vad regionen klarar av att
finansiera med nuvarande ekonomiska resultat.
En ekonomi i balans är en förutsättning för att
på sikt klara finansieringen av regionens investe-
ringsbehov.

För att klara av framtida investeringar inom

ramen för god ekonomisk hushållning har inves-
teringsbehovet setts över, kopplat till regionens
ekonomiska förutsättningar. I regionplanen för
år 2019 fick regionstyrelsen av regionfullmäk-
tige i uppdrag att ta fram en långsiktig och fi-
nansierad investeringsplan. I regionplanen för år
2020-2023 är investeringsramarna baserade på
den långsiktiga och finansierade investerings-
planen som sträcker sig över perioden 2019-
2030.

Ekonomisk planering 2020

Med högre investeringsnivåer ökar kost-

naden för avskrivningar. Avskrivning är ett be-
grepp inom redovisningen som innebär att an-
skaffningsutgiften för en tillgång periodiseras
över det antal år som motsvarar den ekonomis-
ka livslängden. Detta görs för att kostnaden för
en investering ska belasta resultatet under hela
tillgångens livslängd och inte enbart det år inkö-
pet genomförs. Avskrivningskostnaden kommer
i takt med att de stora investeringarna färdig-
ställs att öka och utgöra en större del av regio-
nens budget så att en omfördelning av budget-
utrymme måste ske från övrig verksamhet.

Utfall

2018

Budget

2019

Budget

2020

Plan

2021

Plan

2022

Plan

2023

Investeringsram

1 181

1 510

1 020

730

740

700

Avskrivningar

334

355

405

410

420

460

Pensioner

Budgeten för externa pensionskostnader 2019
inklusive finansiella kostnader uppgår till 1 071
miljoner kronor, en ökning med 50 miljoner eller
10 procent jämfört med budget 2018. Föränd-
ringen består av uppräkning enligt förslag från
pensionsförvaltaren. Prognosen kommande år
är en ökning i snitt med cirka 7 procent

Kollektivtrafik

Budgeten för kollektivtrafiken för verksam-
hetsåret 2019 antogs av styrelsen i Norrtåg AB
respektive Länstrafiken i Västerbotten AB och
baseras på den kollektivtrafikplan för perioden
2019-2021 som antagits av landstingsstyrelsen.
Budgeten för 2020 från bolagen beaktar regio-
nens trafikbeställning för 2020 inklusive skatt-
ning av återbetalningar som gjorts tidigare år.
Inför 2020 planeras för en skatteväxling med
kommunerna för den ”gemensamma adminis-
trationen” som motsvarar 5 öre. Förslaget kring
skatteväxling tas av regionen och kommunerna i
särskilda beslut.

Soliditet

Soliditet är ett mått på landstingets långsiktiga
betalningsförmåga och visar hur stor del av re-
gionens tillgångar som finansierats med eget
kapital. Det egna kapitalet uppgår vid ingången
av år 2019 till 2 007 miljoner kronor vilket ger
en soliditet, exklusive ansvarsförbindelsen, på
20,5 procent. Det är en försämring med näs-
tan 4 procent jämfört med föregående år. Den
lägre soliditeten beror på att regionens tillgångar
ökat i förhållande till det egna kapitalet, vilket är
ett resultat av att de höga investeringsnivåerna
främst finansierats med extern upplåning.

Sedan 2012 har soliditeten, inklusive an-

svarsförbindelsen, förbättrats i takt med att
pensionsskulden som uppkommit före 1998
minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbin-
delsen uppgick till -20,7 procent i årsbokslutet
2018. För att stärka soliditeten och därmed ge
förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekono-
mi krävs positiva resultat i verksamheten som
gör det möjligt att finansiera investeringar med
egna medel.

Likviditet

Likviditeten anger betalningsberedskapen på
kort sikt och kassaflödet uppgick i årsbokslutet
2018 till 445 miljoner kronor. De senaste årens
ökade investeringsnivåer i kombination med
stora underskott i verksamheten har medfört att
upplåning varit nödvändigt för att, med bibehål-
len likviditet, finansiera investeringarna. Fram
till och med maj 2019 har regionen lånat totalt 2
miljarder kronor. Andra finansieringsalternativ
ska utredas men fortsatt upplåning kommer att
krävas för att fullfölja investeringsplanen.

Finansiella mål

Det övergripande målet för Region Västerbot-
ten är att skapa en långsiktig stark ekonomi och
uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god
hushållning.

Resultatmål

• Regionen ska redovisa ett överskott för verk-

samheten resultat över planperioden 2020-
2023 som motsvarar minst 3 procent av
skatteintäkter och generella statsbidrag.

• År 2020 ska styrelser och nämnder redovisa

ett resultat i balans vilket innebär ett utfall
som minst motsvarar budgeterat resultat.

Pensionsskuldsmål

• Marknadsvärdet av tillgångarna i förvalt-

ningen av pensionsmedel ska senast år 2040
uppgå till hela pensionsskuldens bokförda
värde (minst 100 procents konsolidering).

• Region Västerbottens totala pensionsåtagan-

de ska vid utgången av 2020 vara finansierat
till minst 48 procent.

Finansieringsmål

• Investeringar ska över tid finansieras av egna

medel. Lånefinansiering kan användas för
att delfinansiera tillfälligt höga investerings-
nivåer.

• År 2020 ska självfinansieringsgraden av in-

vesteringar uppgå till minst 25 procent.

Skuldsättningsmål

• Total räntebärande låneskuld, exklusive pen-

sionsskulden, får högst uppgå till 45 procent
av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Ekonomisk planering 2020

• År 2020 ska räntebärande låneskulden, ex-

klusive pensionsskulden, högst uppgå till
42 procent av skatteintäkter och generella
statsbidrag.

Skatteintäkter

Västerbottens andel av Sveriges befolkning
2018 var 2,66 procent och prognosen fram till
2023 visar att andelen minskar till 2,60 procent.
Befolkningsutvecklingen påverkar skatteintäkter
och statsbidrag negativt.

Skattesatsen för 2020 fastställs till 11,30 kro-

nor per skattekrona vilket motsvarar 2019 års
utdebitering. SKL presenterade den 2 maj en
prognos för skatteintäkter för kommande år. För
Region Västerbotten prognostiseras skatteintäk-
terna till 6 751 miljoner kronor för 2020. Jämfört
med budget 2019 är det en ökning med 157 mil-
joner kronor eller 2,4 procent. Ökningstakten de
kommande åren prognoseras till cirka 3 procent
årligen.

Generella statsbidrag

Staten ger kommuner och landsting både gene-
rella och riktade statsbidrag. Generella statsbi-
drag används för att utjämna skillnader i intäkter
och strukturella förutsättningar. I de generella
statsbidragen ingår inkomstutjämning, kost-
nadsutjämning, regleravgift, strukturbidrag, in-
förandebidrag samt läkemedelsbidrag.

Sammantaget uppgår de generella statsbi-

dragen till 1 702 miljoner kronor för 2020. Upp-
draget att se över kostnadsutjämningen “Lite
mer lika” är ute på remiss till regioner och myn-
digheter. Förslaget innebär ökade intäkter för
Region Västerbotten och den största delen från
delmodellen hälso- och sjukvården. Beslut för-
väntas under året men finns inte med i planpe-
riodens budget.

Riktade statsbidrag

Riktade statsbidrag är öronmärkta för ett visst
ändamål. De är ofta tidsbegränsade och kopp-
lade till en motprestation samt någon form av
återrapportering. Regionen har ansvar att säkra
att medlen används i linje med de krav som ställs
och i överenskommelse mellan regering och
SKL. Eftersom bidragen är tidsbegränsade på ett
till fyra år är det viktigt att det inte används som
budgetförstärkning i den löpande verksamheten
eftersom det då kan uppstå stora finansierings-
problem den dagen statsbidraget upphör.

De riktade statsbidragen och ersättningen

till regionerna har ökat kraftigt de senaste åren.
Detta innebär ökad detaljstyrning och adminis-
tration och försämrar även regionernas förut-

sättningar att planera och effektivisera sin verk-
samhet och ekonomi. SKL föreslår att ett antal
riktade statsbidrag avvecklas och motsvarande
medel förs över till generella statsbidrag, Region
Västerbotten stödjer förslaget.

De riktade statsbidragen redovisas inom

verksamhetens nettoram och styrelsen beslutar
om fördelning årligen. De största riktade stats-
bidragen är patientmiljarden, personalmiljarder-
na, kvinnors hälsa inklusive förlossningsvård,
psykisk hälsa för barn och vuxna samt kortare
väntetid inom cancervården. De riktade statsbi-
dragen för 2018 uppgick till 247miljoner kronor
och för 2019 är 170 miljoner kronor inarbetade
i budgeten. Överenskommelser och fördelning
för 2019 och 2020 om de riktade statsbidragen
är inte klara. Regionstyrelsen beslutar om hur de
riktade statsbidragen ska användas när överens-
kommelser är klara.

Omställning till hållbar ekonomi 2023

Region Västerbotten står inför stora ekonomiska
utmaningar. De fyra första månadernas nega-
tiva avvikelse mot budget på 292 miljoner kro-
nor kan jämföras med underskottet på cirka 500
miljoner kronor under hela 2018. Det är nöd-
vändigt att den negativa kostnadsutvecklingen
bryts.

Utvecklingen inom den högspecialisera-

de vården går snabbt och är kostnadsdrivande
samtidigt som den demografiska utvecklingen
innebär att befolkningen blir äldre och får större
vårdbehov. Fler vårdkrävande patienter för-
väntas samtidigt som tillgången på arbetskraft
minskar generellt. Det innebär att färre kommer
att behöva göra mer samtidigt som resurserna
minskar.

Därför måste framtidens vård bedrivas på

nya sätt. Region Västerbotten behöver utveckla
arbetssätt och organisation för att klara ekono-
min och samtidigt kunna erbjuda en god, effek-
tiv och nära vård som möter invånarnas behov.
Målet är att flytta fokus från sjukdom och be-
handling till hälsofrämjande och förebyggande
insatser. Den vård som erbjuds ska bygga på
delaktighet, vara individanpassad samt bedrivas
sömlöst nära invånarna.

En del i omställningen är att organisera den

vård som invånarna behöver ofta i tre närsjuk-
vårdsområden. Den vård som behövs sällan
koncentreras på de tre sjukhusen för bästa möj-
liga kvalitet och patientsäkerhet. En förutsätt-
ning för att klara omställningen till framtidens
vård och samtidigt finanseria nödvändiga inves-
teringar och utveckling är att skapa en ekonomi i
balans som är långsiktigt hållbar.

6 751

miljoner kronor

är beräknad

skatteintäkt 2020

Ekonomisk planering 2020

Organisations- och ledarkultur behöver ut-

vecklas så att den bygger på att alla tar ansvar
för överenskomna mål, gör nödvändiga priorite-
ringar och arbetar med ständiga förbättringar.

De tre förvaltningarna har inkommit med

underlag för effektiviseringar och andra åtgär-
der som prioriterats. Underlagen har resulterat i
kostnadsminskningar på 565 miljoner kronor för
åren 2020 till 2022. Budgetreduceringen är 100
miljoner kronor för 2020 och fördelas mellan
nämnder enligt nedan. Resterande budgetredu-
cering på 100 miljoner kronor kommer att förde-
las mellan nämnder inför planeringen 2021.

Respektive nämnd har behandlat ärendet

och ställer sig bakom intentionerna i handlings-
planen för en omställning av verksamheten för
en hållbar ekonomi och ska i höstens verksam-
hetsplan för 2020 konkretisera arbetet.

Nämnd och styrelse

2020

Regionstyrelse*

-6,5

Hälso- och sjukvårdsnämnd

-93

Regional utvecklingsnämnd*

-0,5

Summa budgetreducering

-100

* I regiondirektörens uppdrag ingår att samordna den nya
regionens administrativa- och stödresurser vilket kan inne-
bära omfördelningar av reduceringar 2020-2022.

I regiondirektörens uppdrag ingår att sam-

ordna den nya regionens administrativa- och
stödresurser vilket kan innebära omfördelningar
av reduceringar 2020-2022.

Budgetförändringar för 2020

För 2020 förstärks budgeten för verksamhetens
nettokostnader med uppräkning för löne- och
prisökningar efter landstingsprisindex exklusi-
ve läkemedel med 2,5 procent. Dessutom ökas
budgeten för pensionskostnader med underlag
från pensionsförvaltaren.

Som en del i omställningen för en hållbar

ekonomi 2023 reduceras verksamhetens netto-
ram med 100 miljoner kronor. Förändringen re-
dovisas i avsnitt ovan.

Ett omställningsanslag på 40 miljoner kronor

ska finansiera den ökade satsningen på AT- och
ST-tjänster inför 2020. Satsningen ska bland an-
nat göra det möjligt att nå det nationella upp-
draget oberoende av hyrpersonal, förbättra
kompetensförsörjningen samt klara generations-
växlingen.

Kostnaden för den köpta högspecialisera-

de vården har under flera år legat över budget.
Analyser visar att det är ekonomiska försvarbart
att fortsätta köpa den vården från andra regio-
ner. Inför 2020 förstärks budgeten med 20 mil-

joner kronor för den högspecialiserade vården.
Arbetet med att minska kostnaderna för vårdga-
rantin och fritt vårdval ska intensifieras.

Sjukresekostnaderna är också ett område

som överskridit sin budget under flera år. Ökad
samordning och utveckling av digitala vårdmö-
ten kan till viss del minska underskottet. Trots
det görs bedömningen att en budgetförstärk-
ning på 12 miljoner kronor behövs.

För att utveckla digitala lösningar ökas bud-

geten med 20 miljoner kronor inom verksam-
hetsområdet digitalisering. Hur resurserna
nyttjas och vilken effekt de skapar kommer att
redovisas i uppföljning under 2020.

Ovanstående budgetökningar på 92 miljo-

ner kronor för 2020 finansieras av den förvänta-
de ökningen av intäkter eller omfördelning inom
verksamheten som redovisas inom styrelsens
driftsintäkter. Hela omfördelningen är tillfällig
för 2020 och ska omprövas kommande år. Om
de förväntade statsbidragen uteblir kommer ut-
ökningen att dras in under mandatperioden.

Som tidigare har styrelsen uppdrag att han-

tera de riktade statsbidragen som regionen får
årligen, både vad gäller fördelning av överens-
kommelser och fördelning av medel.

Dessutom flyttas verksamhet och budget

från regionstyrelsen och primärvårdens bestäl-
larenhet till hälso-och sjukvårdsnämnden för
basenheten 1177 med en budget på 16,3 miljo-
ner kronor och familjemedicin med en budget
4,9 miljoner kronor. Även verksamheten FoU
och välfärd flyttas från regionala utvecklings-
nämnden till hälso- och sjukvårdsnämnden.
Verksamheten finansieras både av kommuner
via överenskommelser, sjukvårdsverksamhet
samt externa intäkter. De budgeterade intäk-
terna för 2019 uppgår till 6,5 miljoner kronor
och budgeterade årstjänster är 7 tjänster. Net-
tobudget 2019 hos regionala utvecklingsnämn-
den uppgår till 1,1 miljoner kronor som flyttas till
hälso- och sjukvårdsnämnden.

Resultatbudget

Resultatbudgeten visar verksamhetens netto-
kostnader för Region Västerbottens samt hur
dessa finansieras genom skatteintäkter och ge-
nerella statsbidrag. I nedanstående resultatbud-
get för 2020 och plan för 2021, 2022 och 2023
har SKL:s maj-prognos för utveckling av skatter,
generella samt landstingsprisindex används.

Verksamhetens nettoram för 2020 upp-

går till 8 267 miljoner kronor och det innebär
en ökad budget på 130 miljoner konor eller 1,6
procent jämfört med budget 2019. Jämfört med
prognosen för 2019 är budgeten 475 miljoner

Ekonomisk planering 2020

konor lägre. All verksamhet måste effektivisera
vilket ingår i uppdraget omställning för en håll-
bar ekonomi 2023 som beskrivs i avsnitt ovan.

Skatteintäkter och intäkter för generella

statsbidrag för 2020 uppgår till 8 453 miljoner
kronor och jämfört med budgeten 2019 inne-
bär en ökning med 1,9 procent. Ökningen un-
der resterande planperioden varierar mellan 2,4
procent och 3,0 procent per år.

Budgeten för verksamhetens resultat upp-

går till 186 miljoner kronor för 2020 vilket mot-
svarar 2,2 procent av skatter och generella stats-
bidrag.

De finansiella kostnaderna uppgår till 162

miljoner och består huvudsakligen av räntekost-
nader för pensionerna. Prognosen för utveck-
lingen av pensionskostnaden upprättas av Re-
gion Västerbottens pensionsförvaltare Skandia.
Räntekostnader för lånen är beaktade och upp-
går för 2020 till 6 miljoner kronor och ökar för
kommande år och prognosen för 2023 är 25 mil-
joner kronor.

Från och med 2019 värderas de finansiella

tillgångarna till marknadsvärde i pensionsport-

Resultatbudget

Budget 2019 Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Plan 2023

Verksamhetens nettoram

-8 137

-8 267

-8 412

-8 572

-8 824

 budgetreducering

100

 budgeterad nettokostnadsutveckling

3,9 %

1,6 %

1,8 %

1,9 %

2,9 %

Skatteintäkter

6 594

6 751

6 952

7 153

7 402

Generella statsbidrag

1 701

1 702

1 708

1 751

1 767

Summa skatter och statsbidrag

8 295

8 453

8 660

8 904

9 169

 utveckling skatter och statsbidrag

3,0 %

1,9 %

2,4 %

2,8 %

3,0 %

Verksamhetens resultat

158

186

248

332

345

Procent av skatter och statsbidrag

1,9 %

2,2 %

2,9 %

3,7 %

3,8 %

Finansiella kostnader

-140

-162

-218

-240

-256

Finansiella intäkter

Summa finansnetto

-77

-112

-168

-189

-205

Resultat inklusive finansnetto

143

140

Nämnd och styrelse

Budgetram

2019

Omställning

reducering

Omför-

delning

Löne- och

prisindex

Budgetram

2020

Regionstyrelse

3 060

-6,5

-81

100

3 072

 varav primärvård

1 278

21

1 286

 varav tandvård

165,4

3,8

169,2

 varav pensionskostnader

948

1 008

 varav avskrivningar

355

405

Hälso- och sjukvårdsnämnd

4 759

-93

123

4 872

Regional utvecklingsnämnd

295,6

-0,5

-1,1

5,9

299,9

Folkhögskolestyrelse

9,42

0,19

9,61

Patientnämnd

5,76

0,12

5,88

Revision

7,45

0,38

7,83

Summa verksamhetens nettokostnad

8 137

-100

230

8 267

följen vid varje månadsslut. Värdeutvecklingen
på placeringarna i pensionsportföljen prognosti-
seras inte i budgeten. Intäkterna budgeteras till
50 miljoner kronor vilket avser utdelning på pla-
ceringar i pensionsportföljen. Finansnettot upp-
går därmed till 112 miljoner kronor.

Ekonomiska ramar per nämnd

Utgångspunkten för budgetramar per nämnd
för 2020 har varit budgetramarna för 2019. Där-
efter har de budgetförändringar som redovisas i
avsnittet omställningar och budgetförändringar
för 2020 inarbetats.

Uppräkning för förväntade pris- och löne-

ökningar har gjorts efter landstingsprisindex in-
klusive läkemedel som för 2020 är 2,5 procent.
Precis som tidigare år används ett differentierat
index till verksamheten. Alla nämnder och sty-
relsen räknas upp med 2 procent och resteran-
de fördelas efter förväntad utveckling.

Regionfullmäktige ger regionstyrelsen be-

myndigande att göra tekniska omfördelningar av
ramarna.

Ekonomisk planering 2020

Ram för regionstyrelsen
Regionfullmäktige beslutar att ställa 3 072 mil-
joner kronor till regionstyrelsens förfogande i
2020 års budget. I förhållande till 2019 har om-
ställning för en hållbar ekonomi, omfördelningar
samt uppräkning för löner och priser inarbetats.
Styrelsens budget är uppdelad på primärvård,
tandvård, pensionskostnader, avskrivningar och
övrig verksamhet.

Primärvårdens beställare får en budget på

1 286 miljoner kronor och budgetförändringar
enligt tabell ovan har inarbetats. Primärvårdsra-
men fördelas i enlighet med ersättningsmodel-
len för hälsoval samt godkända tilläggsuppdrag.

Tandvårdens beställare får en budget på

169,2 miljoner kronor. Uppräkningen av budge-
ten för pris- och löneökningar ingår. Tandvårds-
ramen fördelas i enlighet med ersättningsmo-
dell.

Avskrivningsbudget för 2020 uppgår till

405 miljoner kronor. Vilket innebär att den upp-
går till nivån som gällde för 2017 före kompo-
nentavskrivningar. Inget utrymme skapas för
strategiska satsningar från avskrivningar för
2020.

Budgetramen för pensionskostnader följer

prognoserna vilket innebär en ökning med 61
miljoner kronor eller 6,4 procent.

Ram för hälso- och sjukvårdsnämnden
Regionfullmäktige beslutar att ställa totalt 4 872
miljoner kronor till hälso- och sjukvårdsnämn-
dens förfogande i budgeten för 2020. I förhål-
lande till 2019 har omställning för en hållbar
ekonomi, omfördelningar samt uppräkning för
löner och priser inarbetats.

Ram för regionala utvecklingsnämnden
Regionfullmäktige beslutar att anvisa 299,9 mil-
joner kronor till nämnden för regional utveckling
inför 2020. I förhållande till 2019 har omställning
för en hållbar ekonomi, omfördelningar samt
uppräkning för löner och priser inarbetats.

Ram för folkhögskolestyrelsen
Regionfullmäktige beslutar att anvisa 9,61 mil-
joner kronor till folkhögskolestyrelsen för Vin-
delns och Storumans folkhögskolor. Uppräk-
ningen av budgeten för pris- och löneökningar
ingår.

Ram för patientnämnden
Regionfullmäktige beslutar att anvisa 5,88 mil-
joner kronor till patientnämnden i budgeten för
2020.

Ram för revisionen
Regionfullmäktige beslutar att anvisa 7,83 mil-
joner

kronor till revisionen i budgeten för 2020.

Budgeten är uppräknad med index samt tillskott
för höjda arvoden. Regionfullmäktiges presidi-
um har hanterat ärendet i särskild ordning.

Ram för måltidsnämnden och kostnämnden
Måltidsnämnden och kostnämnden hanteras
enligt särskild ordning.

TO: JONAS WESTLING

Ekonomisk planering 2020

Balansbudget

Balansbudgeten visar regionens förväntade till-
gångar, eget kapital, avsättningar och skulder
för respektive år under planeringsperioden. Ut-
gångsläget är att budgeten klaras varje år, vid
avvikelse ändras tillgångar, skulder med mera.

Tillgångar och skulder

Utfall

2018

Budget

2019

Budget

2020

Plan

2021

Plan

2022

Plan

2023

Tillgångar
Anläggningstillgångar

4 573

5 498

6 115

6 439

6 760

7 000

Omsättningstillgångar

5 218

5 443

5 908

6 168

6 501

6 916

SUMMA TILLGÅNGAR

9 791

10 941

12 023

12 607

13 261

13 916

Eget kapital
- ingående eget kapital

1 973

2 107

2 188

2 262

2 342

2 485

- periodens resultat

143

140

Summa eget kapital

2 008

2 188

2 262

2 342

2 485

2 625

Avsättningar
Avsättningar för pensioner

4 161

4 577

5 102

5 606

6 117

6 632

Summa avsättningar

4 161

4 577

5 102

5 606

6 117

6 632

Skulder
Långfristiga skulder

1683

2300

2783

Kortfristiga skulder

1 939

1 876

Summa skulder

3 622

4 176

4 659

SUMMA EGET KAPITAL

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

9 791

10 941

12 023

12 607

13 261

13 916

BILAGA:

Ekonomisk planering 2020

BILAGA:

Kassaflödesanalys

Kassaflödet visar likviditetens utveckling under
planeringsperioden. Förändringen av regionens
likvida medel beror på hur in- och utbetalning-
arna skiljer sig åt. De planerade investeringsni-
våerna påverkar kassaflödet negativt medan po-
sitivt resultat i verksamheten samt den externa

finansieringen påverkar positivt. I resultatbud-
geten finns ökade pensionskostnader och av-
skrivningskostnader som inte påverkar likvidi-
teten. Utgångsläget är att budgeten klaras varje
år, vid avvikelse ändras kassaflödet med mera.

Utfall

2018

Budget

2019

Budget

2020

Plan

2021

Plan

2022

Plan

2023

Löpande verksamhet
Periodens resultat

143

140

Justering för ej kassapåverkande poster

688

768

930

915

931

974

Medel från löpande verksamhet

före förändring av rörelsekapital

723

849

1 004

995

1 074

1 114

Förändring kortfristiga fordringar

473

60

49

Förändring förråd

Förändring korta skulder

Medel från den löpande verksamheten

efter förändring av rörelsekapital

311

849

944

946

1 025

1 065

Investeringsverksamhet
Investeringar

-1 188

-1 310

-1 022

-734

-741

-700

Försäljning av anläggningstillgångar

Medel från investeringsverksamhet

-1 187

-1 310

-1 022

-734

-741

-700

Finansieringsverksamhet
Förändring långfristiga skulder

1186

1000

483

Medel från finansieringsverksamhet

1 186

1 000

483

Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början

135

445

986

1 391

1 603

1 887

Kassaflöde under perioden

310

541

405

212

284

365

Likvida medel vid periodens slut

445

986

1 391

1 603

1 887

2 252

Regionplan 2020-2023

Så styrs Region Västerbotten

Region Västerbotten är en politiskt styrd organisation. De förtroendeval-
das roll är att besluta om regionens övergripande mål, fördela resurser,
göra prioriteringar samt följa resultaten i förhållande till uppsatta mål och
vidta åtgärder när målen inte nås.

Regionfullmäktige

Region Västerbotten styrs av ett regionfullmäk-
tige, som väljs av västerbottningarna via allmän-
na val. Regionfullmäktige fattar beslut i övergri-
pande frågor som exempelvis regionens mål,
budget och skattesats.

Beredningarna för folkhälsa och demo-

krati i södra Lappland, Skellefteå- och

Norsjöområdet samt Umeåregionen

Fullmäktigeberedningarna för folkhälsa och de-
mokrati ska verka för att stärka invånarnas möj-
lighet till inflytande och samverka med kom-
muner, samhällsorgan, frivilligorganisationer
och andra intressenter för att främja folkhälsan
i länet. I uppdraget ingår att ta reda på invånar-
nas behov av åtgärder och insatser från regio-
nen och ge goda förutsättningar till dialog med
den politiska organisationen och dess förtroen-
devalda.

Revisionen

Revisorerna är regionfullmäktiges, och därmed
även invånarnas, demokratiska kontrollinstru-
ment som granskar verksamheten. Revisorer-
na kontrollerar bland annat om fullmäktiges mål

Kulturutskott

Utskott för

primärvård och tandvård

Utskott för funktions-

hinder och samverkan

Kollektivtrafikutskott

Arbetsutskott

Regional utvecklingsnämnd

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Regionstyrelse

Patientnämnd

Folkhögskolestyrelse

Revision

Regionfullmäktige

Förtroendepersonsorganisation 2019-2022

Beredning för utbildning

och kompetensförsörjning

Beredning för

regional utveckling

Samverkansforum

vård och omsorg

Regionledningsmöte

Beredning: Folkhälsa och demokrati södra Lappland

Beredning: Folkhälsa och demokrati Skellefteå-Norsjö

Beredning: Folkhälsa och demokrati Umeåregionen

Utskott för

central katastrofledning

2019-05-22

uppfyllts och om skattepengarna använts på ett
lämpligt sätt. Till sin hjälp har de dels sina tjäns-
tepersoner på Region Västerbottens revisions-
kontor, dels konsulter från upphandlade revi-
sionsbyråer.

Regionstyrelsen

Regionstyrelsen är regionens ledande politiska
förvaltningsorgan och som sådant ansvarigt för
att leda och samordna förvaltningen i Region
Västerbotten. Regionstyrelsen har ett strate-
giskt ansvar för att säkerställa en effektiv och
ändamålsenlig regionkommun. Den ska ha upp-
sikt över övriga nämnder men även över den del
av verksamheten som bedrivs i andra former så-
som bolag, stiftelser, kommunalförbund och ge-
mensamma nämnder.

Regionstyrelsen är bland annat beställare

av regionens primärvård som omfattas av vård-
valssystemet samt tandvård. Styrelsen ansvarar
även för att följa upp den verksamhet som ut-
förs av privata vårdgivare. Styrelsen har utöver
detta ett ansvar för folkhälsa ur ett invånarper-
spektiv. Ett arbetsutskott till regionstyrelsen har
inrättats.

FÖRTROENDEPERSONS-
ORGANISATION 2019-2022

BILAGA:

TO: JOHAN GUNSÉUS

Regionplan 2020-2023

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för den
verksamhet som bedrivs inom sjukhusvård, pri-
märvård i egen regi, tandvård i egen regi samt
funktionshinder och habilitering. Nämnden har
därmed det yttersta vårdgivaransvaret. Nämn-
den ska följa och driva utvecklingen av forsk-
ning, innovation och utbildning inom områ-
det hälso- och sjukvård. Utöver detta ansvarar
nämnden även för att hälso- och sjukvården tas
tillvara som en regional tillväxtfaktor. Den an-
svarar även för arbetet med nationella minori-
tetsgrupper. Utöver arbetsutskott har utskott för
primärvård och tandvård, samt utskott för funk-
tionshinder och samverkan inrättats.

Delat ansvar för primärvård
Inom primärvården tillämpas lagen om vård-
valssystem (LOV). Systemet gör det möjligt för
invånarna att välja hälsocentral. Regionstyrel-
sen har ansvar för att utforma och följa upp be-
ställningen av Hälsoval primärvård. Hälso- och
sjukvårdsnämnden har ansvar för att genomföra
beställningen inom nämndens primärvård. Sty-
relsens beställning gäller även för de privata häl-
socentralerna i länet.

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden ansvarar för att
leda, driva, utveckla och samordna det regiona-
la utvecklings- och tillväxtarbetet i länet. I regio-
nala utvecklingsnämndens uppdrag finns även
ett ansvar för regional kulturverksamhet samt

regional kollektivtrafik. En viktig uppgift är att
besluta om hur vissa statliga medel för regional
utveckling ska användas. Nämnden ansvarar
för att det finns samverkansstrukturer kring re-
gionala utvecklingsfrågor mellan nämnden och
länets kommuner, samt att organisera den regio-
nala samverkans- och stödstrukturen för sam-
verkan inom områdena hälsa och social välfärd
samt utbildning och kompetensförsörjning med
länets kommuner. Förutom arbetsutskott har ett
kollektivtrafikutskott och ett kulturutskott inrät-
tats.

Patientnämnden

Patientnämndens uppdrag är att stödja och
hjälpa enskilda patienter, samt bidra till kvali-
tetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso-
och sjukvården genom att hjälpa patienter att
få klagomål besvarade av vårdgivarna. Patient-
nämnden har även i uppgift att rekrytera, ut-
bilda, handleda stödpersoner till personer som
vårdas med tvång enligt lagstiftning om psykia-
trisk tvångsvård, rättspsykiatrisk vård och smitt-
skyddslagen.

Folkhögskolestyrelsen

Folkhögskolestyrelsen är det politiska organ
som utövar den politiska styrningen av verksam-
heten vid Storumans och Vindelns folkhögsko-
lor där Region Västerbotten är huvudman.

Gemensamma nämnder, samordnings-

förbund och kommunalförbund

Tillsammans med Lycksele kommun och Skel-
lefteå kommun har gemensamma nämnder in-
rättats som bland annat svarar för måltidspro-
duktionen vid Lycksele lasarett (kostnämnden)
respektive Skellefteå lasarett (måltidsnämn-
den). Region Västerbotten är utöver detta även
medlem i kommunalförbunden Svenskt Am-
bulansflyg, Norrlands Nätverk för Musikteater
och dans, Norra sjukvårdsregionförbundet samt
kommunalförbundet Avancerad strålbehand-
ling. Region Västerbotten är också medlem i
Samordningsförbunden Umeåregionen, Skellef-
teå-Norsjö samt Lycksele-Malå.

Hel- och delägda bolag

Region Västerbotten är hel- och delägare i nit-
ton bolag. Ägandet av bolag ska så långt det är
möjligt samordnas med den övriga verksamhe-
ten för att skapa nytta för regionens medbor-
gare.

Region Västerbotten ska i sitt ägarskap ver-

ka för att tillvarata länets intressen och ge länets
medborgare en god livssituation.

Region Västerbottens hel- och delägda bolag

Ägarandel

VLL Innovation AB

100 %

Länstrafiken i Västerbotten AB, inklusive dotterbolagen
Bussgods i Norr AB
Norrtåg AB
Samtrafiken i Västerbotten AB

100 %
100 %

25 %

2,1 %

AC-Net Internservice AB

80 %

AC-Net Externservice AB

76 %

Norrlandsoperan AB, inklusive dotterbolag
Botnia Musik AB (vilande)

60 %
60 %

Västerbottensteatern AB

60 %

Skogsmuseet i Lycksele AB

49 %

Västerbottens museum AB

40 %

Skellefteå museum AB

40 %

Science Park i Umeå AB

40 %

Norrbotniabanan AB

28,5 %

ALMI Företagspartner Nord AB

24,5 %

Uminova Innovation AB

16,08 %

Umeå Biotech Incubator AB

16,08 %

AB Transitio

5,3 %

En utredning pågår om det helägda bolaget VLL Innovation AB ska övergå i förvaltning.

Regionplan 2020-2023

Regiondirektör

Regiondirektören är regionens högsta ansvari-
ga tjänsteperson och chef över förvaltningsche-
ferna. Regiondirektörens uppgift är att företräda
regionen och biträda regionstyrelsen i ledning,
tillsynen och samordningen av regioners verk-
samheter och arbeta för att besluten som fattas
av politikerna verkställs.

Regiondirektören har ett övergripande an-

svar för strategiska frågor på tjänstepersonsnivå.
I det ingår att leda, samordna och klargöra prin-
ciperna för styrning, ledning, uppföljning, ut-
värdering och kontroll. Den består också av att
utveckla och säkerställa en väl fungerande och
effektiv arbetsorganisation med invånarna i fo-
kus samt att bidra till utveckling av Region Väs-
terbotten som organisation och plats.

Förvaltningschef

Förvaltningschefen är nämndens ledande tjäns-
teperson. Hen har verksamhets- och resultat-
ansvar och ska bereda, verkställa och följa upp
hela nämndens verksamhet. Förvaltningschefen
ska tydliggöra mål och ansvar i organisationen. I
ansvaret ingår också att integrera verksamheten

i den övriga regionkoncernen för att skapa sy-
nergieffekter eller mervärden.

Central ledningsgrupp

Ledningsgruppen leds av regiondirektören, som
också utser dem som ska ingå i gruppen. Led-
ningsgruppen är regiondirektörens resurs för
övergripande ledning av regionens totala verk-
samhet. Gruppen har ett gemensamt ansvar att
företräda regionen och arbeta för att verksam-
heten utvecklas i enlighet med regionfullmäkti-
ges mål och inriktning. Uppgiften är att utveckla
och säkerställa en väl fungerande och effektiv
arbetsorganisation samt att bidra till utveckling
av Region Västerbotten.

Styrning

Regionfullmäktige fastställer en regionplan med
vision och tolv mål inom tre målområden. Må-
len är långsiktiga och gäller för hela mandatpe-
rioden. Fullmäktige kan också ge uppdrag till
styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar.
Uppdragen omfattar specifika och avgränsade
aktiviteter eller insatser som antingen är tidsatta
eller ska genomföras under mandatperioden.

Ekonomistab

Verksamhetsområde

service

Verksamhetsområde

digitalisering och

medicinsk teknik

Ledningsstab

Kommunikationsstab

HR-stab

Regional

utvecklingsförvaltning

Regionstyrelse

Patientnämnd

Folkhögskolestyrelse

Revision

Tjänstepersonsorganisation

Regionfullmäktige

Hälso- och

sjukvårdsförvaltning

Regionförvaltning

Patientnämndens kansli

Folkhögskolestyrelsens

förvaltning

Regional

utvecklingsnämnd

Regional utvecklingsstab

FoU-stab

Hälso- och sjukvårdsstab

Hälso- och

sjukvårdsnämnd

Länssjukvårdsområde 1

Länssjukvårdsområde 2

Tandvård

Revisionskontor

Regional utveckling

Närsjukvård Skellefteå

Närsjukvård södra

Lappland

Närsjukvård Umeå

2019-05-22

Tjänstepersonsorganisation

Tjänstepersonerna har till uppgift att verkställa det som politikerna beslu-
tat. Region Västerbotten har fem förvaltningar, en för varje styrelse eller
nämnd. Förvaltningarna leds av en förvaltningschef. En sådan lösning
ger bättre möjligheter att ha en tydlig delegationsordning där ansvar kan
utkrävas på rätt nivå.

Regionplan 2020-2023

Regionfullmäktige fattar beslut om eko-

nomiska anslagsramar för varje styrelse och
nämnd. Styrelse och nämnd ansvarar för att
verksamheten bedrivs med anvisade medel och
att medlen disponeras så effektivt som möjligt.

Utifrån regionplanen konkretiserar styrel-

ser och nämnder sitt uppdrag i Nämndplanerna.
Nämnderna utgår från fullmäktiges mål och sät-
ter indikatorer för vad de behöver styra på och
följa upp för att nå målen. Nämnderna har även
möjlighet att ge uppdrag till förvaltningarna.

Målen förverkligas av verksamheten. I verk-

samheten omsätts politiska beslut i handling och
där avgörs hur verksamheten ska organiseras
och bedrivas för att nå målen.

Uppföljning

Uppföljning av måluppfyllelsen sker i samband
med den formella uppföljningen av regionpla-
nen, i delårsrapporterna i april och augusti samt
i årsredovisningen. Analys av resultaten visar
om rätt effekter uppnåtts och om verksamheter-
na utvecklas åt rätt håll. Där det är möjligt ska
könsuppdelad statistik redovisas.

Andra styrande dokument

För att beskriva hur vi inom Region Västerbot-
ten ska förhålla oss när vi arbetar mot att nå vi-
sionen antar fullmäktige policydokument. De
ger vägledning för vilka värderingar och förhåll-
ningssätt som gäller när vi arbetar för att nå våra
mål.

För att stärka gemensamma förhållningssätt

och förtydliga policydokumentens påverkan har
landstingsdirektören formulerat en värdegrund
som vägledning för verksamheten i före detta
Västerbottens läns landsting: Ständigt bättre -
patienten alltid först. Värdegrunden är ett etiskt
och moraliskt rättesnöre och en kompass i det
dagliga arbetet för att nå visionen.

Värdegrunden i före detta Regionförbun-

det Västerbottens län beskriver: Vilka vi är till
för, människorna i vår region - de som bor och
verkar här. Vad vi betyder för dem - vi bidrar till
att skapa mervärde i deras vardag genom att vi
bidrar till att regionens möjligheter tas till vara.
Att vi har ett samhällsuppdrag och är ansvariga
inför ägare och skattebetalare. Vad som driver
oss - vi tror på vår del av världen och vi agerar
i regionen, i landet och på den internationella
arenan.

Den definierar Region Västerbottens per-

sonlighet utifrån det uppdrag som organisatio-
nen har och de utmaningar som är identifierade
och prioriterade i värdegrundsarbetet: Alla ska
utifrån bästa förmåga bidra till att vi är kunniga,

tydliga och vet vad vi vill, lyhörda, lätta att sam-
arbeta med och inspirerande. Vi ger energi och
den gemensamma positionen är att vi tar ansvar
för utvecklingen.

Översyn av styrmodell

Regionkommunbildningen den 1 januari 2019
innebar att verksamhet sammanförts från tre oli-
ka organisationer, före detta Västerbottens läns
landsting, före detta Regionförbundet Väster-
bottens län samt den del av Länsstyrelsen Väs-
terbottens län som arbetar med företagsstöd.
För att ge den nya organisationen bästa möjliga
förutsättningar att verka som en enhet har en
översyn av Region Västerbottens styrmodell in-
letts.

Intern kontroll

En god intern kontroll är en viktig förutsättning
för en god styrning. Det är regionfullmäktige
som beslutar om reglementet och regionstyrel-
sen som har det övergripande ansvaret för att
se till att det finns god intern kontroll i Region
Västerbotten. Varje nämnd och styrelse har i sin
tur ansvar för den interna kontrollen inom sina
respektive verksamhetsområden och de ska
varje år anta en plan för den interna kontrollen.
Planerna ska skapa förutsättningar att i ett tidigt
skede identifiera, minimera och i möjligaste mån
undanröja risker som står i vägen för att fullfölja
uppdrag och mål. En god internkontroll är även
förtroendeskapande.