RV_Digitaliseringsstrategi

Digitaliseringsstrategi

1. Bakgrund

1 Iveroth, E., Lindvall, J., Magnusson, J. (2018) Digitalisering och styrning. Studentlitteratur, Lund.

Digitaliseringen är den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid. Den
påverkar hela samhället.

Digitalisering är ett begrepp som innefattar de olika möjligheter och
konsekvenser som uppstår vid datorisering. Det handlar till exempel om
ny infrastruktur, nya sätt att kommunicera och nya sätt att arbeta och orga-
nisera verksamheter.

Ofta används begreppet för att beskriva de sociala,

organisatoriska och samhälleliga förändringar som har uppstått vid en ökad
användning av informationstekniska (IT-baserade) lösningar de senaste åren.

jö

Digitaliseringsstrategi

1.1 Digitaliseringens nytta

Digitalisering innebär en genomgripande verksamhetsomvandling genom:

• ökad användning av informationsteknologi
• nya och ändrade arbetssätt.

Digitalisering kan till exempel göra det möjligt att anpassa vårdtjänster
utifrån individernas behov, förväntningar och önskemål. Andra exempel på
digitalisering är automatisering av sådant som idag görs manuellt. Det kan
handla om att ta bort administrativa arbetsuppgifter och att erbjuda förbättrad
tillgång till information. Det kan även handla om att öka tillgängligheten
oberoende av tid och plats.

Region Västerbotten definierar digitalisering som verksamhetsutveckling med
teknik. Regionen ser det som sin skyldighet att ta vara på digitaliseringens
kraft för att skapa så stor nytta som möjligt för vården, regionen och dess
invånare. Inte minst med tanke på de stora samhällsutmaningar som finns
i dag och i framtiden.

I den här strategin används två primära begrepp: invånarnytta och
medarbetarnytta.

Invånarnytta:

Till exempel ökad tillgänglighet till vård på egna villkor,
ökad möjlighet till inflytande och kontroll över egen hälsa
och livssituation.

Medarbetarnytta:

Till exempel bättre nyttjande av kompetens och kapacitet
i organisationen samt bättre arbetsförhållanden.

Med digitalisering kommer både små och stora förändringar som påverkar
alla delar i organisationen. Förutsättningarna kring demografi, kompetens-
försörjning och ekonomi gör att utmaningarna är extra stora i ett glest befolkat
län som Västerbotten.

För att klara en omställning av det slag regionen står inför är det viktigt att
kunna samarbeta prestigelöst och lösningsorienterat utifrån olika förutsätt-
ningar och yrkesroller.

Tillsammans är vi starka och kan göra skillnad!

Digitaliseringsstrategi

2. Inledning

Det här är Region Västerbottens digitaliseringsstrategi.
Den beskriver hur digitalisering ska bidra till att uppnå Region
Västerbottens Målbild 2030. Målbilden är framtagen av hälso-
och sjukvården i Region Västerbotten och innebär att alla som
bor i Västerbotten ska ha bästa möjliga förutsättningar att leva
ett liv i god hälsa.

2 Magnusson, J. (2020). Digital mognad. Vitbok. https://usercontent.one/wp/www.digitalforvaltning.se/
wp-content/uploads/2020/08/VITBOK-DiMiOS.pdf

Strategin beskriver hur Region Västerbotten ska säkra och förstärka sin
förmåga till att ställa om genom att utveckla sin digitala mognad. Med digital
mognad menas organisationens förmåga att ta vara på digitaliseringens nyttor
och möjligheter

. Digitaliseringen är alltså inte ett mål i sig utan en del i arbetet

med att nå hälso- och sjukvårdens Målbild 2030 och Regionplanens mål.

Region Västerbotten har också en strategi som berättar hur vi ska arbeta med
digitalisering för regional utveckling, se Regional digital agenda på Region
Västerbottens hemsida.

2.1 Syfte och innehåll

Syftet med digitaliseringsstrategin är att tillhandahålla en jämlik vård av hög
kvalitet nära patienten. Detta uppnås i huvudsak genom att skapa:

• invånar- och medarbetarnytta
• effektivisering för att kunna bibehålla och utveckla välfärden.

Förutom ovanstående ska även en högspecialiserad vård i världsklass
säkerställas i hela norra sjukvårdsregionen.

Strategin består av flera avsnitt som behandlar frågorna:

•  Hur ska digitaliseringen hjälpa regionen att göra nödvändiga förändringar?
•  Vad ska regionen fokusera på fram till 2030?
•  Hur ska regionens egen organisation ta vara på det som är bra med

digitalisering, alltså öka sin digitala mognad?

I kapitel 7 finns en ordlista som definierar några av de begrepp som används
i digitaliseringsstrategin.

Digitaliseringsstrategi

2.2 Fyra fokusområden för att nå bättre
hälsa genom digitalisering

Region Västerbotten har identifierat fyra fokusområden som särskilt viktiga
i arbetet mot Målbild 2030. Dessa fokusområden är viktiga utgångspunkter
för digitaliseringens utveckling i Region Västerbotten.

De fyra fokusområdena är:

•  förbättrad tillgänglighet till vård
•  stärkta förutsättningar för individens delaktighet i vård och hälsa
•  mer tid till vård genom ökad digitalisering i infrastruktur och stödprocesser
•  bättre beslutsstöd genom en mer effektiv hantering och analys av data.

Fokusområdena beskrivs i kapitel fyra. Varje fokusområde inleds med en
beskrivning av hur vi vill att det ska se ut i framtiden. Det kan till exempel vara
hur digitaliseringen ska göra det bättre för regionens invånare. För varje fokus-
område beskrivs också principer för hur regionen ska arbeta inom området.

:Jo

tling

Digitaliseringsstrategi

2.3 Vad behövs för att vi ska lyckas?

I utvecklingen av strategin har Region Västerbotten uppmärksammat
fem grundläggande förutsättningar som behöver finnas på plats för att
digitaliseringsarbetet ska lyckas. Dessa är:

•

Mål och målbild för digitalisering - Mål och målbild ska vara beslutade
i både hälso- och sjukvårdsförvaltningens och regionförvaltningens ledning.
De ska också vara kommunicerade och förankrade i verksamheten.

•

Struktur och process för prioritering och beslut - Det ska finnas
en tydlig struktur och process för att göra prioriteringar och fatta beslut om
olika initiativ till digitalisering. Eftersom hälso- och sjukvården är den aktör
som är i behov av digitalisering ska de leda arbetet.

•

Identifierade behov - Digitaliseringen ska utgå ifrån invånarnas,
medarbetarnas och verksamhetens behov och förutsättningar. På det
sättet bidrar den till ökad delaktighet, till ett mer ändamålsenligt stöd
och ett effektivare arbetssätt för verksamheten.

•

Kommunikation om varför - Syftet med digitaliseringen är att skapa
nytta för invånare och medarbetare.

•

Delaktighet - Digitalisering ska ske i nära samarbete mellan hälso- och
sjukvården och verksamhetsområde digitalisering och medicinsk teknik samt
andra stödfunktioner. Invånare, patienter och brukare ska vara del aktiga när
nya tjänser utformas. Samverkan ska också ske mellan olika huvudmän inom
vård och omsorg, andra offentliga aktörer och privata företag.

Region Västerbotten har använt svenska och europeiska styr- och inriktnings-
dokument för att ta fram de fem förutsättningarna ovan. Två exempel på
sådana är regeringens och Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) Vision
e-hälsa 2025 - gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst
och hälso- och sjukvård

och God och nära vård 2021 - en omställning av

hälso- och sjukvården med primärvården som nav

2.4 Pågående insatser och stödmaterial
för kliniker och enheter

Region Västerbotten har i arbetet med strategin utvecklat stödmaterial för
kliniker och basenheter. Materialet ska vara ett stöd i det praktiska arbetet
med digitalisering. Det gäller till exempel verksamhetsplanering, samarbeten
med externa aktörer och processutvecklingen inom ledningssystemet.
Stödmaterialet kan också användas i andra sammanhang där digitalisering
kan medföra nytta på lokal nivå.

3 https://ehalsa2025.se/visionen/
4 https://skr.se/download/18.71a6757217b07d9b39fb939b/1629783112706/God_och_nara_vard_2021_
uppdaterad.pdf

Digitaliseringsstrategi

3. Digitalisering för Målbild 2030

För att ge en riktning för kommande års utvecklings- och
förändringsarbete har hälso- och sjukvården i Region
Västerbotten tagit fram Målbild 2030. Utgångspunkten för
målbilden är Hälso- och sjukvårdslagen och dess mål om att
hela befolkningen ska ha god hälsa och vård på lika villkor
samt att de samlade resurserna ska användas effektivt.

Det här avsnittet beskriver hur digitalisering ska bidra till arbetet med att ställa
om för att uppfylla hälso- och sjukvårdens Målbild 2030.

3.1 Digitalisering förverkligar målbilden

Det huvudsakliga målet i Målbild 2030 är att regionens invånare ska ha bästa
möjliga förutsättningar att leva ett liv i god hälsa. Det innebär att alla - ung
som gammal, kvinna som man, frisk som sjuk - ska ha rätt till en jämlik hälsa.
Målbilden är långsiktig, vilket innebär att de samlade resurserna ska användas
på ett effektivt sätt för en hållbar hälso- och sjukvård.

Om Region Västerbotten ska kunna uppfylla målbilden behövs ett gemensamt
ansvar. Under kommande år ska därför invånarna, hälso- och sjukvården samt
andra regionala aktörer arbeta tillsammans. Detta samarbete ska ske utifrån tre
viktiga utgångspunkter:

•

Invånarperspektivet - Invånarna fungerar som en aktiv partner till
hälso- och sjukvården. De tar själva ansvar för sin egen hälsa och får det
stöd de behöver.

•

Samverkansperspektivet - Det behövs samverkan för att helheten ska
bli så bra som möjligt. Det gäller alla, invånare, patienter och medarbetare
samt interna och externa samarbetspartners.

•

Digitalisering gör det möjligt - Satsningar och initiativ som
genomförs inom området digitalisering bidrar till att förverkliga målbilden.

Invånarperspektivet

I Västerbotten ska invånarna ta det primära ansvaret för sin hälsa. Det gäller
både för den som är frisk och för den som lever med en eller flera sjukdomar.
Hälso- och sjukvården ska verka för att stötta och stärka invånarna samt deras
förmågor och självständighet utifrån olika behov och förutsättningar.

Invånare och patienter ska ses som informerade, medvetna och aktiva partners
i de insatser som de behöver. De allra flesta människor vill vara oberoende och
delaktiga samt ha inflytande och kontroll över frågor och beslut som rör deras
hälsa och sociala livssituation. Det är möjligt genom bland annat ökad informa-
tion, kommunikation och förståelse för hur hälso- och sjukvården fungerar.

Digitaliseringsstrategi

Andra faktorer som ska göra invånarna till aktiva partners är:

• ökad tillgänglighet oberoende av plats
• nya arbetssätt med digitala tjänster för stöd, behandling och uppföljning.

Samverkansperspektivet

Samverksanperspektivet innefattar en hälso- och sjukvård där alla verkar
för att helheten ska bli så bra som möjligt. Det gäller såväl invånare och
patienter som medarbetare inom hälso- och sjukvården samt interna och
externa  samarbetspartners. År 2030 ska invånarna få hälsa, vård och omsorg
utifrån sina behov oberoende av huvudmannaskap, verksamhetsområde
eller  enskilda uppdrag.

En fungerande och framtidsäkrad digital infrastruktur behövs för att de nya
digitaliseringsinitiativen ska ge önskad effekt. Med önskad effekt menas att
vårdtagare och vårdgivare ska kunna dra nytta av de digitala lösningarna.
Målet är att invånarnas behov av hälsa, vård och omsorg ska mötas på rätt
sätt, på rätt plats och i rätt tid. För att det ska bli möjligt krävs också nya sätt
att arbeta och ny teknik som ger:

•  säkert informationsutbyte
•  god kommunikation
•  effektiva processer och flöden inom och mellan verksamheter

och huvudmän.

Digitalisering gör det möjligt

Utifrån det som beskrivits här ovanför är digitaliseringen betydelsefull
på grund av de möjligheter den medför. Det finns alltså inget syfte med
digitaliseringen i sig, utan de satsningar och initiativ som ska genomföras
de kommande åren ska bidra till att förverkliga Målbild 2030.

För att uppnå Målbild 2030 har Region Västerbotten valt att rikta in sig på
fyra primära fokusområden inom digitalisering. De beskrivs i nästa avsnitt.

Digitaliseringsstrategi

4. Fyra strategiska fokusområden

Region Västerbotten ska förverkliga Målbild 2030 genom
digitalisering inom fyra prioriterade strategiska fokusområden.
I det här avsnittet beskrivs vilka nyttor digitaliseringen förväntas
skapa inom varje fokusområde. Därefter beskrivs de styrande
principerna för hur arbetet ska gå till.

De fokusområden som Region Västerbotten har valt att fokusera på är:

Digitaliseringsstrategi

4.1 Förbättrad tillgänglighet till vård

Önskat läge och förväntade nyttor av digitalisering

Region Västerbotten ser en framtid där invånarna upplever att det är enkelt att
få rätt vägledning när de har symtom, oro eller frågor, oavsett var i regionen de
befinner sig. De får kontakt med, och hjälp av, hälso- och sjukvården samma dag
eller på en tid som passar individen. Det gäller både för de som vill och kan kom-
municera med vården via mobil eller dator och för de som väljer andra vägar.

Regionen erbjuder individen olika, kompletterande, sätt att komma i  kontakt
med vården. Den digitala vägen in är så enkel och användarvänlig att den
används som huvudsaklig kanal för både invånare och  medarbetare.  Förändrade
sätt att arbeta och ökad användning av teknik, till exempel  automatiserade
lösningar som bygger på artificiell intelligens (AI), frigör tid som används för
patienter med komplexa tillstånd. Till dessa räknas de som behöver mer tid
och patienter som väljer mer traditionella sätt att kontakta vården.

En god tillgänglighet i primärvården gör att patienter i första hand söker sig
dit vid behov av vård.

Adminstrativa ärenden, exempelvis kallelser och vissa intyg eller underlag för
sjukresor, är automatiserade. På så sätt får medarbetarna mer tid till vårdarbetet.

Styrande principer för hur arbetet

inom fokusområdet ska gå till:

• 1177 Vårdguiden ska fungera som startpunkt och en första väg in i vården

via olika kanaler. Där ska det finnas en överblick över alla kontakter med
hälso- och sjukvården.

• Tjänsterna ska vara tillgängliga och hänga ihop på ett tydligt sätt.

Tjänsterna ska följa invånarens resa hela vägen från början till slut;
med startpunkt i den enskilda individens behov.

• Målbilden för första linjens digitala vård ska vara ”Digitalt när det går,

fysiskt när det behövs”. Det innebär till exempel att vårdpersonalen ska
uppmuntra och stötta invånarna att använda digitala tjänster genom att
ställa frågan - kan vi ta det digitalt?

• Primärvården ska arbeta för ett integrerat digitalt och fysiskt arbetssätt.
• Vid utformning av invånartjänster ska regionen utgå från Ineras referens-

arkitektur. Inera är ett företag som ägs av regioner, kommuner och SKR
Företag och som skapar gemensamma system.

• Tillgången till vård via digitala tjänster ska vara likvärdig i regionen och över

hela landet. Regionen ska samverka i utvecklingen och nyttja gemensamma
tjänster för en jämlik vård och kostnadseffektiv utveckling.

• Information som skapas i invånarens resa genom vården ska följa med hela

vägen och vara åtkomlig för invånare och personal när behov uppstår.

Digitaliseringsstrategi

• Medicinskt innehåll ska kopplas till kunskapsstyrningssystemet. Det

är ett system som utvecklar och sprider kunskap inom hälso- och
sjukvården. Beslutsunderlagen ska vara evidensbaserade och följa
svensk medicinsk praxis.

• Invånaren ska alltid ha åtkomst till sin vårdinformation via Journalen i 1177.
• Tjänsterna ska vara tillgängliga och det behöver göras uppföljningar

över hur patientgrupper som inte använder digitala tjänster tar kontakt
med vården.

4.2 Stärkta förutsättningar för individens
delaktighet i vård och hälsa

Önskat läge och förväntade nyttor av digitalisering

Invånaren är en resurs som utifrån sina förutsättningar aktivt deltar och tar
ansvar för sin egen vård och hälsa. Vården är inriktad och utformad för att
underlätta för invånaren.

En viktig möjliggörare är att invånare själva kan följa upp sin hälsa, genom så
kallad egenmonitorering. Patienter med kroniska sjukdomar kan till exempel
själva mäta viktiga värden, så kallade vitalparametrar, i eller nära hemmet på
tider som passar dem. För många invånare skapar det en upplevelse av stärkt
kontroll över sin egen hälsa och en ökad upplevelse av trygghet.

Det är lätt för patienten att förstå hur de olika delarna i den tekniska infra-
strukturen för egenmonitorering fungerar och hänger ihop. Användningen
upplevs som enkel och trygg av både patienter och medarbetare i vården.

Gruppen av patienter med kroniska sjukdomar blir större. När patienten kan
göra vissa moment i hemmet eller i sin närmiljö behövs färre fysiska besök på
mottagningar. Det innebär att försämringar i ett hälsotillstånd kan upptäckas
och förutsägas bättre och då minskar behovet av slutenvård. Det leder i sin
tur till förbättrad resursanvändning och minskade kostnader, vilket innebär
att  hälso- och sjukvården blir mer långsiktigt hållbar. Den frigjorda tiden kan i
stället  användas till traditionellt omhändertagande för till exempel  patienter med
nedsatt kognitiv förmåga eller i andra situationer där fysisk vård är  nödvändig.

Invånaren registrerar regelbundet symtom, skattar sin upplevda hälsa och
delar med sig av data till sin vårdgivare. På så sätt får invånaren ökade
möjligheter att vara medskapare till sin egen förbättrade hälsa. Det ska vara
lätt att få eller dela med sig av vårdinformation och data från ny medicinsk-
teknisk utrustning, oavsett om den är ordinerad eller om invånaren har köpt
den själv, så kallat egenköp. Informationen ska enkelt kunna överföras till
regionens IT-system och användas i den individbaserade uppföljningen.
Den ska även kunna användas som källa till ny medicinsk evidens.

Digitaliseringsstrategi

Styrande principer för hur arbetet

inom fokusområdet ska gå till:

• Alla invånare ska ha jämlik tillgång till tjänster och lösningar

för egenmonitorering.

• Hälso- och sjukvårdens medarbetare och verksamheter ska själva delta i

och driva arbetet. Det inkluderar behovsanalyser, införande, implemente-
ring och uppföljning av nya tekniklösningar. Detta ska ske enligt vetenskap
och beprövad erfarenhet så att regionen kan bidra till tillämpad forskning,
vidareutveckling och insamling av ny evidens från arbetet i vården.

• Region Västerbotten ska ta fram och använda ett ramverk för den tekniska

infrastrukturen inom området egenmonitorering. Ramverket ska framför allt
beskriva IT-arkitektur för att kunna stödja tjänster från olika leverantörer,
med användarvänliga gränssnitt för både patienter och vårdgivare.

• Region Västerbotten ska ha ett innovativt och utvecklingsorienterat

perspektiv och ska genomföra mer offensiva satsningar för att skapa nya
tjänster och lösningar.

• Invånaren ska alltid kunna komma åt sin vårdinformation via funktionen

Journalen i 1177 Vårdguiden.

• Patientsäkerhet ska prioriteras och säkerställas vid vård i hemmet.
• När datadelning skapar underlag för ny medicinsk evidens ska det

uppmuntras och underlättas.

4.3 Mer tid till vård genom ökad
digitalisering i infrastruktur

Önskat läge och förväntade nyttor av digitalisering

Region Västerbotten ser en framtid där användning av nya lösningar inom
e-tjänster, automation och AI gör att invånarnas vård hanteras på rätt  vårdnivå,
i rätt tid och med rätt kompetens. De nya lösningarna är  utvecklade i nära
samverkan mellan vården och regionens stödresurser för  digitalisering.
Moderna digitala lösningar ingår som en naturlig del i både vården och dess
stöd verksamheter. Tillsammans bildar de en helhetslösning som på ett  effektivt
och förebyggande sätt säkerställer att invånaren upplever en problemfri
patientresa. Detta oavsett om invånaren har ett enkelt eller  komplext sjukdoms-
tillstånd. De moment som kan vara automatiserade eller  digitaliserade är det.

Medarbetare i hela organisationen använder sin arbetstid optimalt till
uppgifter som motsvarar deras utbildning och kompetens. De nya digitala
lösningarna frigör tid som tidigare har lagts på repetitiva uppgifter som
inmatning eller överföring av information, på förflyttningar eller på att söka
efter information eller saker.

Digitaliseringsstrategi

Digitaliseringen skapar möjlighet för olika aktörer inom vård och omsorg att
arbeta bättre tillsammans för att skapa bästa möjliga förutsättningar för in-
vånarna att leva ett liv i god hälsa. Majoriteten av medarbetarna har gemen-
sam tillgång till relevant information över organisationsgränserna. Invånaren
upplever ett sammanhållet och sömlöst vårdsystem eftersom hinder i organi-
sationen eller arbetskulturen har identifierats och systematiskt arbetats bort.

Region Västerbottens arbete med digitalisering har bidragit till en lagstiftning
som underlättar omställningen till nära vård på nationell nivå.

Styrande principer för hur arbetet

inom fokusområdet ska gå till:

• Samverkan är regionens förstahandsval. För att möjliggöra en smidig

och personcentrerad vård ska fokus ligga på att systematiskt stärka
relationerna mellan olika enheter inom organisationen samt samarbetet
mellan huvudmän.

• ”Digitalt när det går, fysiskt när det behövs” ska gälla vid till exempel

registrering och hantering av information.

• Det ska införas nolltolerans mot dubbeldokumentation och inloggning.

Uppgifter ska registreras en gång, helst automatiserat.

• Region Västerbotten ska arbeta för att aktivt förstå juridiken. Det innebär

att vi ska utmana felaktiga eller gamla föreställningar om hur ”det är” vad
gäller lagstiftning.

• Region Västerbotten ska alltid söka digitala lösningar för att verksamheten

ska kunna hantera situationer utifrån den personcentrerade vården.

• Vid utveckling av verksamheten ska tillgänglig och relevant data användas

för analys, planering, genomförande och uppföljning.

• Uppdrag som relaterar till forskning och utveckling/innovation (FOUI) ska

upprätthållas och utvecklas. Det kan göras genom till exempel kliniska
studier, uppföljning och kvalitetsregister, genom att ge tillgång till olika
data eller uppföljning av nya terapier. Uppdragen kan också stärka förut-
sättningarna för regional och nationell samverkan.

4.4 Bättre beslutsstöd genom en mer
effektiv hantering och analys av data

Önskat läge och förväntade nyttor av digitalisering

Region Västerbotten ser en framtid där data som genereras i hela organisa-
tionen tas tillvara och görs tillgänglig där det behövs, när det behövs. Datan
används som beslutsunderlag för såväl klinisk personal som för beslutsfattare
och andra vårdgivare.

Samarbetet i organisationen fungerar så bra att det inte längre pratar om
”stuprörsstrukturer”. Samarbetet stöds av att flöden i vården och inom
stödverksamheterna följs upp och justeras när det behövs.

Digitaliseringsstrategi

Data görs tillgänglig för olika syften genom gränssnitt som är lätta att använda.
Användningen underlättas av stödtjänster som ständigt förbättras genom
exempelvis maskininlärning och automation.

Flöden genom vården förbättras genom öppenhet och genom att data görs
tillgänglig i realtid. Data är inte inlåsta i enskilda system eller organisationer
utan är tillgängliga för vården och patienterna. Det skapar bättre förståelse
och informationsflöden samt effektivitet.

Välutvecklade samarbeten mellan region, kommuner och andra offentliga
och privata aktörer inom vård och omsorg gör att hälso- och sjukvården
kan utvecklas snabbare och vara baserad på evidens. Dessa samarbeten
gör att både proaktiva och reaktiva åtgärder kan motiveras, utvärderas och
förbättras kontinuerligt.

Avancerad dataanalys ger organisationen möjlighet att arbeta proaktivt och att
ta ett helhetsgrepp runt kända problem. Ett exempel är att sepsis kan förutspås
baserat på tusentals datapunkter. Ett annat exempel är det är möjligt att ha
koll på och styra om resurser i realtid. Även datakällor utanför organisationen
används. Till exempel används data för väder för att förutspå risken för
halk olyckor och på så sätt kan resurser fördelas bättre mellan olika avdelningar.

Styrande principer för hur arbetet

inom fokusområdet ska gå till:

• Data ska vara en gemensam, strategisk resurs. Datan som används för

ett huvudsyfte ska också kunna återanvändas för andra syften än vad
den först var tänkt för.

• Det som kan och bör automatiseras ska vara automatiserat.
• Förutsättningen för framgångsrik digitalisering ska vara tillgång till,

och effektivt utbyte av, information.

•  Det ska finnas en helhetssyn på hantering av information.
•  Lagar och rutiner för informationssäkerhet ska följas.
•  Kvaliteten på data ska vara ändamålsenligt hög. Det betyder att data som

läggs in i systemen ska vara fullständig och korrekt samt läggas in på det
sätt som är bestämt.

• Det ska vara enkelt att se och rapportera avvikelser, tekniska problem

och faror för att minimera hinder och friktion i organisationen.

• EU:s etiska riktlinjer för tillförlitlig AI, så som exemeplvis bias i data,

ska ligga till grund för digitaliseringsarbetet.

• AIDA (Analytical Imaging Diagnostics Arena) datadelningspolicy ska följas

för att osäkerheten kring delning av känslig patientdata ska minska.

Digitaliseringsstrategi

5. Generella utgångspunkter

5  https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik-halsa-vard-och-omsorg/jamlik-vard/
6  https://www.jamstall.nu/
7  eSam - Offentlig samverkan för ökad digitalisering: https://www.esamverka.se/stod-och- vagledningar.html

Här följer ett antal utgångspunkter som regionen ska ta hänsyn till när den
genomför digitalisering:

• All digitalisering ska vara jämlik och inkluderande

5 6

• ”Digitalt när det går, fysiskt när det behövs.” Digitaliseringens möjligheter

ska alltid nyttjas där det ger god effekt. Det ska gälla för både invånare,
medarbetare och verksamheter.

• Digitalisering är ofta en verksamhetsövergripande process. Den kräver ett

effektivt samarbete med invånarens behov i fokus. Ett samarbete där man
tillsammans identifierar behov och fungerande lösningar.

• God samverkan ska vara vårt förstahandsval utifrån principerna för eSam

Region Västerbotten ska arbeta med ett inkluderande förhållningssätt och
ta vara på den kompetens som finns inom medicinska och tekniska områden.

• Varje enhet och verksamhet behöver göra sitt eget digitaliseringsarbete

och identifiera hur det ska införas i rutiner och praxis.

• Byggteknik och arkitektur ska bygga på öppen data, öppna standarder

och öppen utveckling. Juridiska, organisatoriska, semantiska (språkliga)
och tekniska perspektiv måste kunna fungera tillsammans. Utveckling och
införande av AI ska utgå från EU:s etiska riktlinjer.

• Region Västerbotten ska lita på invånarens och medarbetarens förmåga

och vilja att ta eget ansvar samt identifiera dem som behöver extra stöd.

• Forskningen ska stärkas genom att forskningsdata öppnas upp och

delas enligt de internationella FAIR-principerna (Findable, Accessible,
Interoperable och Resuable). FAIR-principerna innebär att data om
forskning ska gå att hitta, vara kompatibla med andra data och möjliga att
återanvända. Regionen ska använda de egna forskningsinfrastrukturerna
som är en gemensam resurs.

Förutom punkterna här ovanför ska även Socialstyrelsens fyra övergripande
principer för lämplig vård och behandling genom digitala vårdtjänster vägas in:

• De författningar och den kunskapsstyrning som gäller för fysiska möten ska

även gälla för digitala möten.

• Den digitala tjänsten ska vara anpassad till den enskilde patientens behov

och förutsättningar att använda tjänsten.

• Vårdgivaren ska ha tillgång till tillräcklig information om patientens hälso-

tillstånd och sjukdomshistoria för att kunna ge en god och säker vård.

• Nödvändig uppföljning och samordning med andra aktörer ska vara möjlig.

Digitaliseringsstrategi

6. Ramverk för utveckling
av digital mognad

Det här avsnittet handlar om hur Region Västerbotten ska
arbeta för att uppnå digital mognad. Med digital mognad menas
regionens förmåga att ställa om till digitala arbetssätt och att dra
nytta av det som är bra med digitaliseringen.

8 www.digitalforvaltning.se

6.1 Hur ska Region Västerbotten
tillgodogöra sig nyttorna av digitalisering?

En central utgångspunkt i arbetet med att uppnå digital mognad handlar om
att följa upp och genomföra nödvändiga förändringar i digitaliseringsarbetet
utifrån forskning och fakta. Forskningskonsortiet för Digital Förvaltning (FDF)

har identifierat att mätning och uppföljning är avgörande faktorer för att
organisationer ska kunna uppnå digital mognad.

Evidensbaserade metoder och modeller är viktiga för att säkerställa att
den digitalisering som genomförs ger önskat resultat. Att göra detta utifrån
evidensbaserad och beprövad kunskap blir inte enbart ett sätt att kvalitets-
säkra och snabba på digitaliseringen i Region Västerbotten, det ökar också
möjligheten till ett större intresse för frågan i vården. Detta eftersom ett
evidensbaserat förhållningssätt är en central utgångpunkt i all klinisk
verksamhet. Det kan i sin tur skapa bättre förutsättningar för att det gemen-
samma arbetet med digitalisering ska gå enklare och ge nytta snabbare.

Forskningskonsortiet för Digital Förvaltning betonar även värdet av att ha en
så kallad emergent digitaliseringsstrategi. Det är en strategi som förändras
över tid och där utvecklingsinsatserna utgår från resultatet av en evidens-
baserad modell.

Utgångspunkten i modellen är att en organisations digitala mognad kan
beskrivas i två dimensioner:

•

Digital förmåga - handlar om organisationens förmåga att förstå,
fånga och förändra baserat på digitala möjligheter.

•

Digitalt arv - mäter om befintlig infrastruktur stärker eller motverkar
digital handlingskraft, det vill säga förutsättningarna för digital förändring.

Modellen beskrivs i illustrationen på nästa sida.

Digitaliseringsstrategi

6.2 Styrande principer

Här nedanför beskrivs de principer som ska ligga till grund för hur
uppföljningsarbetet av digitalisering ska utvecklas och genomföras:

• Anpassad och uppdaterad evidensbaserad kunskap inom området

digitalisering i offentlig sektor ska användas som grund i analys-,
implementerings- och uppföljningsarbetet. Det gäller både intern och
extern kunskap.

• Regionen ska sträva efter samordning med befintliga ledningssystem,

exempelvis i arbetet med verksamhetsplaner.

• Genom att involvera vårdnära resurspersoner som är medlemmar i lokala

ledningsgrupper stöds ägandeskapet för digitaliseringen ute i organisa-
tionen. Det kan till exempel vara nätverket för utvecklingskoordinatorer
(UK-nätverket).

• Ledningsfunktioner i kärnverksamheten och relevanta stödfunktioner ska

dela ansvaret för hur digitaliseringen ska införas och följas upp. Relevanta
stödfunktioner kan till exempel vara digitalisering, ekonomi och HR samt
verksamhetsresurser inom samverkansmodell för förvaltning.

• Fokus i arbetet ska vara på att utveckla organisationens digitala mognad

för ökad invånar-, medarbetar- och verksamhetsnytta.

6.3 Konkreta åtgärder

Processen för att utveckla Region Västerbottens digitala mognad behöver
vara emergent. Det vill säga att den behöver utvecklas och förändras över tid
(se avsnitt 6.1).

Nedan beskrivs de inledande steg som Region Västerbotten behöver ta för
att få ett mer evidensbaserat sätt att följa upp och utveckla organisationens
digitala mognad.

Under kommande år ska Region Västerbotten:

• Genomföra en analys av verksamhetens digitala mognad med hjälp av ett

evidensbaserat verktyg såsom Dimios eller liknande.

• Analysera resultatet, identifiera de viktigaste områdena för utveckling och

göra en åtgärdsplan. Planen ska inehålla mål och aktiviteter samt beskriva
vad som kan genomföras lokalt och vad som behöver göras centralt.

• Säkerställa en process för införandet av åtgärdsplanen. Processen ska vara

kopplad till verksamhetsplanering för områdena vård, digitalisering samt
medicinsk teknik och andra stödfunktioner.

• Ta fram en plan för uppföljning av processen och samarbetet med andra

regioner som använder samma evidensbaserade metod för att utveckla
organisationens digitala mognad.

Digitaliseringsstrategi

6.4 Process för digitalisering - nuläge

Region Västerbotten har tagit fram en digitaliseringsmodell (2021) som visar
hur digitaliseringsprocessen ska gå till. Modellen består av tre steg; före,
under och efter.

• Det första steget är digitaliserings- och innovationsprocessen (DigIn).

Processen syftar till att samla in information för att förstå ett behov.
Därefter ska behovet utredas och hitta en lösning på det. Lösningen
lämnas sedan vidare till förvaltning.

• Det andra steget är förvaltning. Förvaltningen sker enligt en etablerad

förvaltningsmodell som bygger på förvaltningsobjektsarkitektur (FOA)
FOA beskrivs här nedanför.

• Det tredje steget är avveckling av system eller funktion (DigUt).

Modellen beskrivs i illustrationen här nedanför.

Digitaliseringsstrategi

7. Ordlista/definitioner

Artificiell intelligens (Al) är en samlingsterm för datasystem som kan
känna av sin omgivning, lära sig och vidta åtgärder.

Automation betyder att man låter en maskin eller teknik utföra ett arbete.

Basenhet är en organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård.

Bias innebär att fördomar kan påverka resultat eller att okända saker påverkar
det resultat man får i en mätning.

Digitaliseringsportfölj är en beskrivning av de digitaliseringsprojekt eller
utvecklingsinitiativ som pågår i organisationen.

Egenmonitorering Innebär löpande registrering, övervakning och
bedömning av värden avseende en persons hälsotillstånd, där personen själv
utför registreringen

Evidens betyder bästa tillgängliga kunskap, kunskap som bygger på
forskning och klinisk erfarenhet.

IT-arkitektur är ett sätt att organisera resurserna och komponenterna i ett
datorsystem. En arkitektur beskriver ingående komponenter och gränssnitten
mellan dessa.

Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa
möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Målet är att bästa kunskap ska
finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte.

Patientresa syftar på de olika steg som patienten går igenom i kontakten
med sjukvården.

Primärvård är vård som inte kräver slutenvårdens tekniska och medicinska
resurser. Det kan vara exempelvis grundläggande medicinsk behandling,
rehabilitering, omvårdnad och förebyggande arbete.

Slutenvård är vård som kräver inläggning på vårdinrättning, till exempel
ett sjukhus.

Vitalparametrar är de viktigaste tecknen för bedömning av en persons
kroppsfunktion, exempelvis puls, blodtryck och kroppstemperatur.