Mobilitet-inom-hemtjänst-och-hemsjukvård.pdf

Innehållsförteckning

Bakgrund

SoL

Nationell eHälsa

Definition av eHälsa

Definition mobilitet

Behov av mobila lösningar

eHälsa och region Västerbotten

Mobilitet inom hemtjänst och hemsjukvård

Dokumentationsskyldighet

Framtidens vård och omsorg

Ökande antal äldre

personalbrist

Regionala skillnader

Metod för utveckling i samverkan

Nuläge nationellt inom mobilitet

Tillvägagångssätt

Socialstyrelsen

uppföljning av stimulansmedel 2013

Inventering nationellt

Inventering av Västerbottens läns kommuner

Tillvägagångssätt

Redovisning av enkätfrågor

Slutsats

Källförteckning

Bilaga 1

enkät

BAKGRUND

De projekt som bedrivs inom ramen för eHälsa inom region Västerbotten finansieras
av stimulansmedel från staten. Syftet är att främja utvecklingen av eHälsa inom olika
områden. Satsningarna är en del i statens arbete med att utveckla den digitala

agendan i samhället. I rapporten ”Nationell eHälsa

- strategin för tillgänglig och säker

information inom vård och

omsorg” från 2010 beskrivs just arbetet med att utveckla

den digitala agendan. Strategin innebär bland annat att de kommande åren fokusera
på att leverera nyttoeffekterna av olika e-hälsotjänster och att få till en kraftsamling
för samordning och utveckling av eHälsa i kommunal hälso- och sjukvård. Sektorn för
vård och omsorg är väldigt informationsintensiv och är i behov av sammanhållna och
användarvänliga IT-stöd för att information överförs på ett säkert och effektivt sätt.
Vidare beskrivs att införandet och användning av ny teknik inte som tidigare endast
ska ses som utveckling av teknik. Det ska ses som en process som möjliggör och
påskyndar kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens
verksamheter och därigenom bättre kunna möta individuella behov och
förväntningar.

Målet inom nationell eHälsa handlar om att skapa nytta för invånare, personal, och
beslutsfattare. Individen i roll som invånare, patient, brukare eller anhörig ska ha
tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg
och åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar.
Delaktighet ska nås genom att individen får individuellt anpassad service och
interaktiva e-tjänster. Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till samverkande
och välfungerande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet,
samtidigt som det underlättar arbetet. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten ska ha verktyg som passar för ändamålet för att kunna följa upp
verksamheternas kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande
beslutsunderlag, planering och resursfördelning (Nationell eHälsa, 2010).

I rapporten om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten
(2013) beskrivs den överenskommelse som staten och Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) ingick 2010, kring att genomföra insatser till stöd för en
evidensbaserad praktik och utveckling av eHälsa inom socialtjänstens område. I
inledningen beskrivs:

”Insatserna ska syfta till att förstärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att

skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik. Avsikten är att skapa
förutsättningar för att resurser ska användas för de insatser och på det sätt som de

gör bäst nytta.”

Som framgår är det viktigt att det finns en struktur och nätverk som förutsättning för
att evidensbaserad praktik ska kunna utvecklas inom socialtjänsten och ge stöd för
en kontinuerlig kunskapsutveckling. Evidensbaserad praktik handlar om att få tillgång
till bästa möjliga kunskap. I en SOU rapport (SOU: 2008:18) Evidensbaserad praktik
inom socialtjänsten

till nytta för brukaren konstaterades att kunskapsbasen för

insatser inom socialtjänsten är outvecklad och att socialtjänsten i för liten
utsträckning innehåller delar med kunskap om effekten av olika insatser.
Evidensbaserad praktik handlar om kunskap och att man i praktiken har en
medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om

insatser. Idén är att brukaren och den professionelle utifrån bästa tillgängliga
kunskap, brukarens erfarenheter och den professionelles expertis fattar beslut om
lämplig insats.

Det framgår att utgångspunkten för evidensbaserad praktik är lagstiftningens krav på
en god kvalitet inom socialtjänsten från ett brukar- och medborgarperspektiv.
Socialtjänstlagen belyser ett arbetssätt som präglas av god kvalitet:

3:3 § SoL:

3 §

Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet.

För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med

lämplig utbildning och erfarenhet.

Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och

säkras.

Lag (2009:596).

Nationell eHälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska
fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster

Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sektorerna i
samhället, och behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan individer
på olika nivåer och aktörer är helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och
användarvänliga IT-stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare
och effektivare sätt och säkerställa koordinerade insatser inom hela vård- och
omsorgssektorn. De nationella projekt som under flera år bedrivits inom ramen för
den Nationella IT-strategin (ehälsa) för vård och omsorg har nu levererat konkreta
resultat. Det handlar exempelvis om katalog- och säkerhetslösningar för att garantera
integritet och dataskydd, en ny lagstiftning samt insatser för en god
informationskvalitet och enhetliga termer och begrepp.

Arbetet har under senaste åren fokuserat på att leverera nyttoeffekterna av olika e-
hälsotjänster, leverera fler personliga e-tjänster för alla invånare, en kraftsamling för
samordning och utveckling av eHälsa i kommunal hälso- och sjukvård och
socialtjänst samt ökat samspel med närliggande nationella och internationella
reformprocesser och initiativ. Namnet har också ändrats på den Nationella IT-
strategin för vård och omsorg till Nationell eHälsa - strategin för tillgänglig och säker
information inom vård och omsorg, nu med ökat fokus på införandet, användningen
och nyttan av tekniken snarare än den tekniska utvecklingen.
(http://www.nationellehalsa.se/hem)

DEFINITION AV EHÄLSA
eHälsa är ett samlingsnamn på insatser, verktyg och processer som syftar till att rätt
person ska ha rätt information vid rätt tillfälle och skapa nytta för invånare, personal
och beslutsfattare. (www.skl.se)

eHälsa beskrivs utgå från WHO´s definition av hälsa, vilket beskrivs som ”

ett tillstånd

av fullständigt fysiskt, psyki

skt och socialt välbefinnande”

. Tanken med eHälsa är då

att kunna uppnå dessa nyttoeffekter för individen med större användning av
informations- och kommunikationsteknik. (Nationell eHälsa 2010)

DEFINITION MOBILITET

Mobilitet

att använda mobila verktyg och arbetssätt

syftar till att beskriva sådana

sätt att arbeta som skapar mer ”rörlighet” i arbetet

. I denna rapport ligger fokus till

stor del på möjligheten att läsa och skriva mobilt, exempelvis att komma åt
kommunens verksamhetssystem och föra journalanteckningar via bärbar dator,
läs/surfplatta eller mobiltelefon. Vad olika kommuner menar med mobilitet kan se
annorlunda ut. En del menar att registrering av utförd tid hemma hos brukare är en
form av dokumentation och att komma åt planering och personuppgifter i
mobiltelefonen för ett besök är en form av möjlighet att läsa, vilket har gjort att dessa
delar också tagits med i rapporten.

BEHOV AV MOBILA LÖSNINGAR

Hemtjänsten och hemsjukvården är organiserade inom kommunen och hemtjänsten
svarar under socialtjänstlagen medan hemsjukvården svarar under Hälso- och
sjukvårdslagen. Hemsjukvården överfördes från att organiseras under landstinget till
att under 2013 tillhöra kommunen i Västerbotten. Utvecklingen nationellt ser lite
annorlunda ut, det är inte alla län som har gjort omorganiseringen ännu.
Kärnverksamheten inom hemtjänsten består av vårdbiträden och undersköterskor.
Inom hemsjukvården arbetar sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter,

Västerbotten är ett län där avstånden inom kommunerna kan vara stora på
glesbygden. Ett problem med detta är att restiden för att besöka en brukare kan vara
längre än själva besöket. Att arbeta med olika mobila lösningar för exempelvis
dokumentation, nyckelfri hemtjänst etc. kan underlätta arbetet.

Som framgår är mobila tjänster såsom informationsåtkomst och möjlighet att
dokumentera på plats hos brukaren redan efterfrågade och blir mer och mer aktuella.
Väl på plats kommer det att innebära ökad trygghet, höjd kvalitet och tidsbesparing.
Tid som kan läggas på brukaren/patienten. För individen ökar delaktigheten också i
och med att brukaren/patienten finns med på plats och kan "kvalitetssäkra" den
informationen som dokumenteras in i verksamhetssystemet. Rätt information till rätt
person i rätt tid är en avgörande faktor för hög kvalitet i vården och omsorgen.
(

www.skl.se

)

EHÄLSA OCH REGION VÄSTERBOTTEN

Under inledningen av 2013 fattades en överenskommelse mellan
Socialdepartementet och SKL (Sveriges kommuner och landsting) att
stimulansmedel ska utgå till evidensbaserad praktik (EBP) för god kvalitet inom
socialtjänsten. Nationell eHälsa lyfts in i överenskommelsen och staten ger

stimulansmedel till de regioner och kommuner som arbetar inom fem fokusområden
under 2013. Dessa fokusområden är:

Införa e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna.

Alla berörda medarbetare i socialtjänsten ska ha tillgång till säker roll- och

behörighetsidentifikation (eID).

Införa mobil dokumentation i hemtjänsten och hemsjukvården, så att

medarbetarna kan dokumentera på plats, hemma hos brukarna och även
komma åt relevant information.

Säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljat är digitala och

fungerar.

Påbörja införande och användning av Nationell patientöversikt (NPÖ). NPÖ

omfattar enbart information som dokumenteras enligt Hälso- och
sjukvårdslagen, enligt nu gällande lagstiftning

MOBILITET INOM HEMTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD

Syftet med denna del av projektet för mobilitet inom hemtjänst och hemsjukvård är
dels att kartlägga och inventera hur kommunerna i Västerbotten arbetar med mobila
lösningar och hur långt man har kommit, och dels att få en bild av hur detta ser ut
mer nationellt.

DOKUMENTATIONSSKYLDIGHET

I socialtjänstlagen framgår att insatser ska dokumenteras vid genomförandet av

dessa.

11 kap. Handläggning av ärenden

5 § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om
stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa
beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser
av betydelse.
Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att
obehöriga inte får tillgång till dem.

I patientdatalagen framgår att insatser ska dokumenteras vid genomförandet av

dessa.

3 kap. Skyldigheten att föra patientjournal
Inledande bestämmelse

1 § Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal ska föras för

varje patient och får inte vara gemensam för flera patienter.

FRAMTIDENS VÅRD OCH OMSORG

”

Mobilitet är en självklarhet i dagens samhälle och målet är att det även ska bli så

inom hemtjänsten och hemsjukvården. En av de mest drivande parametrarna för
mobilitet i hemtjänst och hemsjukvård är den väntande personalbristen som innebär
att vi måste hitta smartare arbetssätt

” (

www.skl.se

)

ÖKANDE ANTAL ÄLDRE

PERSONALBRIST

Sverige står inför en utveckling där befolkningen blir allt äldre och samtidigt som de
yngre blir allt färre. Med en jämförelse från år 1900 kan man se att andelen 65 år och
äldre har mer än fördubblats och andelen barn 10 år eller yngre har halverats. Det
innebär att vi får en utveckling där allt färre ska ta hand om allt fler äldre, och det
innebär att vi måste komma på effektiva lösningar för att möta en personalbrist inom
vården och omsorgen.

I befolkningspyramiden finns också ett klart mönster i åldersfördelningen om man
jämför kvinnor och män. Det är fler män i alla åldersklasser upp till 60 år, sedan är
kvinnorna fler. Detta beror på att det föds fler pojkar än flickor, samtidigt som
kvinnorna lever längre än männen. (www.scb.se)

Dagens befolkning i Sverige består bland annat av en stor andel personer i 20 års-,
45 års- samt 65-årsåldern. Att dessa åldersgrupper är stora beror på ett högt barna-
födande under 1940-talet, runt 1970 samt under början av 1990-talet. De senaste
årens ökning i barnafödande syns också genom en ökad andel i de yngre ålders-
grupperna. Befolkningspyramidens uppbyggnad är alltså till stora delar ett resultat av
de stora olikheterna i födelsekullarna.

Inom de närmaste åren kommer en stor andel av befolkningen att nå pensionsåldern,
något som kraftigt påverkar den så kallade försörjningsbördan. Den demografiska
försörjningsbördan är ett mått som beskriver antalet barn och äldre i förhållande till
antal personer i yrkesaktiv ålder, 20-64 år. Sedan 1960-talet har försörjningsbördan
varit relativt konstant och idag behöver en person i yrkesaktiv ålder i genomsnitt

”försörja” 0,72 personer i åldrarna 0

-19 år och 65 år eller äldre. Bördan ökar i

samband med att det stora antalet födda på 1940-talet går i pension. År 2020
beräknas 21 procent av befolkningen vara 65 år eller äldre, och den demografiska
försörjningsbördan kommer då att uppgå till 0,79.

REGIONALA SKILLNADER

Det finns klara skillnader i åldersstrukturen i olika delar av landet, mellan olika
kommuner och typer av kommuner. Skillnaderna beror till största delen på att
personer flyttar mellan kommunerna, och de varierar också över tid. Personer i
åldern 20-35 år är mest benägna att flytta för att arbeta, studera, bilda familj eller helt
enkelt bara för att flytta hemifrån. In- eller utflyttning av kvinnor i barnafödande åldrar

påverkar också antalet födda barn i kommunen. För enskilda kommuner kan även
invandringen och dess struktur spela en viss roll för åldersfördelningen. Bland
personer födda utomlands finns mindre andelar barn, ungdomar och äldre än bland
svenskfödda.

År 2012 hade förortskommunerna till storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö
en förhållandevis ung åldersstruktur, 26 procent av befolkningen var yngre än 20 år
och 16 procent var 65 år eller äldre. Äldst åldersstruktur hade glesbygds-
kommunerna, där 21 procent var yngre än 20 år och 26 procent var 65 år eller äldre.
Andelen barn och ungdomar i glesbygdskommuner har minskat kraftigt under de
senaste årtiondena

Befolkningspyramid för Sverige den 31 december 1900 och 2012, åldrar i fem-
årsgrupper, andelar av hela

folkmängden

för respektive år

(

http://www.scb.se)

METOD FÖR UTVECKLING I SAMVERKAN

Rapporten Vägledning; Metod för utveckling i samverkan (2013) från E-delegationen
är tänkt att fungera som ett stöd för förvaltningsgemensamma lösningar. Detta är
aktuellt inom området för eHälsa där olika projekt bedrivs och kommuner börjar införa
lösningar inom ramen för eHälsa. Vägledningen grundas på regeringens strategi för
en digitalt samverkande statsförvaltning och en ökad förmåga att samverka över
befintliga gränser såsom geografiska, organisatoriska, juridiska, funktionella,
tekniska, administrativa och kulturella. Metoden består av fyra block; 1
utvecklingsmodell som omfattar åtta faser, från idé till realiserad nytta, med milstolpar
och förväntat reslutat, 2. Samordningsområden med tillhörande ckecklistor, 3.
Begrepp och nyckelroller för samverkan, 4. Krav på dokument och rubriker till
dokumentmallar.

För olika förvaltningsgemensamma lösningar finns också olika aktörer, och den här
vägledningen syftar till att ge ett ramverk att förhålla sig till för att underlätta. Det
framgår att metoden säkerställer vad som bör genomföras för att bedriva
framgångsrik utveckling när det är fråga om samarbete och samverkan mellan
myndigheter, kommuner, landsting och privata aktörer. Vidare hur lösningar och
resultat tas fram menar man ska lämnas till respektive utvecklingsinstans och
färdledande myndighet för beslut.

Vägledningen beskriver att lyckad samverkan förutsätter att de samverkande
aktörerna har en gemensam målbild och förståelse kring den utveckling och
förvaltning som samverkas kring.

NULÄGE NATIONELLT INOM MOBILITET

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

För att få en bild av hur arbetet med mobilitet bedrivs runtom i landet har jag
kontaktat samordnare för eHälsa inom olika regioner runtom i landet. I vissa fall har
jag kontaktat enskilda kommuner och de som arbetar med mobilitet där. Den
information jag fått har jag sedan sammanställt och presenterar nedan. Jag har även
tagit del av en rapport från socialstyrelsen om uppföljning av stimulansmedel för
2013.

SOCIALSTYRELSEN

Utveckling av e-hälsa i kommunerna

uppföljning av stimulansmedel 2013.

Rapporten hämtar uppgifter från länsorganisationernas genomförandeplaner,
delårsrapporter och intervjuer med samtliga regionala samordnare.

Stimulansmedel

Rapporten beskriver den uppföljning som socialstyrelsen gjort på uppdrag av
regeringen gällande de stimulansmedel som Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) har fördelat till regioner, regionförbund och kommunförbund. Dessa
stimulansmedel ligger inom ramen för att stödja utvecklingen av evidensbaserad
praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Fem områden har prioriterats:

Införa e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna.

Alla berörda medarbetare i socialtjänsten ska ha tillgång till säker roll- och

behörighetsidentifikation (eID).

Införa mobil dokumentation i hemtjänsten, så att medarbetarna kan

dokumentera på plats, hemma hos brukarna och även komma åt relevant
information.

Säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljat är digitala och

fungerar.

Påbörja införande och användning av Nationell patientöversikt (NPÖ). NPÖ

omfattar enbart information som dokumenteras enligt Hälso- och
sjukvårdslagen, enligt nu gällande lagstiftning.

Medfinansiering

I överenskommelsen som gjorts mellan staten och SKL bestämdes att länet eller
regionen i fråga ska tillföra samma belopp som de blivit tilldelade av från
stimulansmedlen

för samma ändamål

Hur långt har kommunerna kommit

SKL har under 2013 fördelat 90 miljoner kronor för att stimulera utvecklingen inom e-
hälsoområdet runtom i landet. 20 miljoner har använts för att finansiera regionala e-
hälsosamordnare och 70 miljoner till aktiviteter för att utveckla e-hälsan i
kommunerna. Socialstyrelsen konstaterar i dagsläget att kommunerna haft kort tid på
sig att komma igång med utvecklingsarbetet och flera länsorganisationer räknar med
att återbetala delar av de utbetalda stimulansmedlen till staten. Dock har
stimulansmedlen hjälpt till att sätta igång processer inom e-hälsoområdet som
annars inte hade kommit igång, eller varit signifikant långsammare. Samordnare
kring projekten i de olika regionerna/länen har i vissa fall slutat och nya ersättare
behöver tid att komma in i arbetet vilket gör att det i de fallen blir förseningar.

Rapporten visar att i flera län har många kommuner prioriterat arbetet med att göra
pilotprojekt för att utveckla mobila tjänster och förbättra kunskapsläget inom området.
Små kommuner har generellt större svårigheter att vara med i utvecklingsarbeten
inom e-hälsoområdet

och även om medel finns att ansöka för att finansiera arbetet

visar rapporten att kompetens ofta saknas inom området.

(Socialstyrelsen rapport: Utveckling av e-hälsa i kommunerna

uppföljning av stimulansmedel 2013. December 2013. S.12)

Tabellen visar vilka kommuner som under 2012 hade infört olika e-hälsoinsatser
samt planerade för att införa detta under 2013 respektive 2015. Uppgifterna kommer
från en redovisning till SKL som länsorganisationerna gjorde i augusti 2013. Samtliga
län utom tre hade besvarat enkäten till SKL och antal kommuner i underlaget är 235
(81 % av landets kommuner).

Av tabellen går att utläsa att i 16 procent av kommunerna fanns år 2012 personal
som använde mobila verktyg för att dokumentera i det verksamhetssystem som
kommunen använde, främst då hemtjänstpersonal och hälsosjukvårdspersonal som
använde surfplattor, mobiler och bärbara datorer. Dock framgår inte omfattning, kan
antas att i dessa kommuner har mobiliteten inte gått i skarp drift då det i rapporten
beskrivs att i några län har en eller flera kommuner målet att sätta mobila hjälpmedel
i drift för bredare grupper av medarbetaer inom hemtjänsten och hemsjukvården.
Sedan planerade 62 procent av kommunerna att år 2015 ha infört system för mobil
dokumentation. I nio av länen är målet 2015 att minst 50 procent av personal inom
hemtjänst och hälsosjukvård ska ha tillgång till mobil information och möjlighet att
dokumentera mobilt.

INVENTERING NATIONELLT

Den rundringning som gjordes visade på olika sätt att arbete med eHälsa. Det
vanligaste var helt klart att göra olika pilottester av verktyg inom mobilitet samt att
kartlägga förutsättningar för införande av mobil teknik. På Gotland gjordes hösten
2013 en test där man använde surfplattor för att läsa och dokumentera mobilt.
Resultatet där visar att personalen inte såg behovet av detta arbetssätt, och att det
inte fanns tid att dokumentera ute hos brukaren. Här såg det olika ut i regionerna då
vissa menar att arbetet skulle kunna underlättas om man kunde göra klart även
dokumentationen hos brukaren och sedan åka vidare till nästa. Inom hemsjukvården
ansågs ofta behovet vara minsta lika stort, eller större, som inom hemtjänsten att

kunna dokumentera och läsa mobilt. Leverantörerna erbjuder olika lösningar och
dessa kan vara anpassade till en smartphone eller surfplatta. En synpunkt som
ibland dyker upp är att det inte är användarvänligt att arbeta med
verksamhetssystemet i en mobiltelefon, att dessa är för små och det kan bli krångligt
att göra journal och daganteckningar.

Generellt sätt var många i startgroparna för att utveckla eHälsan och många hade
inte hunnit så långt som till utvärdering av olika piloter. Flera kommuner gör piloter
med surfplatta för att kunna dokumentera och läsa mobilt. Piloternas syfte är till stor
del att kartlägga aktuella system och se på den tekniska funktionaliteten. Vissa
regioner har kommit längre med arbetet inom mobilitet, och däribland finns de som
samarbetat för att få fram den vägledning inom mobilitet som SKL gjort.

Det är även viktigt att samarbeta med den leverantör man väljer då det är den som
ska tillhandhålla de program och system som används. Det var inte alla som
använde e-legitimation vid inloggning till verksamhetssystemet och det mobila
verktyget när de utförde piloterna. Den tvåfaktorsinloggning som krav på ökad
säkerhet innebär blir nästa steg att tänka kring, hur mobiliteten kan fungera med
ökade säkerhetskrav. Det dyker även upp frågetecken kring hur NPÖ, nationell
patientöversikt, ska fungera och vikten av samarbete om ICF, international
classification och functioning, införs för att ha ett gemensamt sätt att skriva och
dokumentera på.

Vissa kommuner väntar på att införa webbaserade verksamhetssystem för att det
ska underlätta införandet av mobila lösningar. Att kommunerna faller i händerna på
leverantörerna uttrycks ofta och för vissa hindras utvecklingen om man har avtal på
system för flera år framöver och dessa inte underlättar eller är kompatibla med
mobila verktyg och lösningar.

I Ovanåkers kommun gjordes ett pilotprojekt i samarbete med en leverantör som
tillhandahöll ett mobilt verktyg för personal inom hemsjukvården; distriktssköterska,
sjukgymnast och arbetsterapeut. Verktyget möjliggjorde att personalen via surfplatta

kunde utföra uppgifter såsom att kontrollera och följa ”att göra lista” ur

verksamhetssystemet, bocka av åtgärder efterhand

de utförs, skriva ”kom ihåg”

notiser till sig själv, dokumentera i patientjournal i realtid och ha åtkomst till
patientjournal i realtid. De nyttoeffekter som framhölls var; färre antal återresor till
kontor, minskad tid för resor, minskad dubbeldokumentation, säkrare och tydligare
informationsunderlag och ökad patientservice och minskad stress hos personal.
Testen framhölls som bra speciellt ur hemsjukvårdens synvinkel då de ofta ansvarar
för stora områden inom kommunen. I dagläget har kommunen ingen skarpt drift inom
mobilitet för detta område, inte heller inom hemtjänsten.

Västkom, Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, har gjort ett gediget
arbete för att ta fram information kring mobiliteten. Västkom (

www.vastkom.se

)

arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden inom Västra götaland och
företräder 49 kommuner och deras intressen på regional nivå, tillsammans med
kommunalförbunden. En stor del av arbetet har syftat till att lämna information till det
projekt om vägledning inom mobilitet som SKL hållit i. Målet är att kartlägga
nuvarande erfarenheter inom Västkom och generera Information som ska underlätta

förutsättningarna för att införa mobila lösningar, exempelvis kring
informationshantering och möjliga integrationer.

I nulägesbeskrivningen ”mobila lösningar för dokumentation och informationsåtkomst
inom hemtjänst och hemsjukvård” som Västkom gjort fick man svar från 34

kommuner av de 49 tillfrågade. Det framkommer där att variationen kring status för
mobil informationsteknik inom hemtjänst och hemsjukvård är stor och att vissa
kommuner inte har några planer för införande av mobil informationsteknik, medan
andra står inför breddinförande. Vid frågor kring hur många inom hemtjänsten och
hemsjukvården som kunde komma åt verksamhetssystemet mobilt för att
dokumentera var siffran december 2012 låg. Cirka 75 % svarade att ingen kunde
dokumentera mobilt och övriga svar var det endast ett fåtal som kunde. På frågan om
att komma åt information mobilt var svaret likvärdigt. Dock planeras det i flera
kommuner för att införa mobil läsning och dokumentation om man kollar på planering
för 2015.

Precis som vid inventeringen i Västerbotten framkommer olika parametrar såsom
ekonomiska resurser, tillgång till nät i kommunen och behov av mobila verktyg.
Dessa hänger samman med utvecklingen av eHälsa då exempelvis brist på täckning
för nät hindrar mobila verktyg att fungera. I några kommuner lät man den it-tekniker
som hade kunskapen om det aktuella mobila verktyget följa med i hemsjukvården
och hemtjänsten för att underlätta motstånd mot införandet av ny teknik, vilket
beskrivs som positivt för att göra övergången lättare.

INVENTERING AV VÄSTERBOTTENS LÄNS KOMMUNER

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Materialet nedan kommer från intervjuer och enkäter som gjorts med representanter
från kommunerna i Västerbotten. Intervjuerna skedde till viss del i grupp och till viss
del via telefonintervju eller videointervju. Det vanligaste var att representanterna
arbetade som enhetschef inom hemtjänsten, men även andra yrkeskategorier såsom
biståndshandläggare, myndighetschef, områdeschef och IT-ansvarig/utvecklare
intervjuades. Enkätfrågorna redovisas dels i tabeller och för vissa frågor där det ej
fanns uteslutande svarsalternativ redovisas en sammanställning av svaren.

REDOVISNING AV ENKÄTFRÅGOR

I kommunen arbetar/diskuterar man olika satsningar inom eHälsa

Nej

Vet ej

Bjurholm

Dorotea

Lycksele

Malå

Nordmaling

Norsjö

Robertsfors

Skellefteå

Sorsele

Storuman

Umeå

Vilhelmina

Vindeln

Vännäs

Åsele

Användning av mobila verktyg inom hemtjänst

Dokumentera

hos brukare

Komma åt

information

hos

brukare

Planeringsverktyg Nyckelfri

hemtjänst

Registrera

tid

Övriga

mobila

verktyg

Bjurholm

Dorotea

Lycksele

Malå

Nordmaling

Norsjö

Robertsfors

Skellefteå

Sorsele

Storuman

Umeå

Vilhelmina

Vindeln

Vännäs

Åsele

Planering att införa mobila verktyg

Dokumentera hos brukare

Komma åt information hos brukare

2014 2015 2016

Bjurholm

Dorotea

Lycksele

Malå

Nordmaling

Norsjö

Robertsfors x

Skellefteå

Sorsele

Storuman

Umeå

Vilhelmina

Vindeln

Vännäs

Åsele

Bidragande orsaker till att mobila verktyg inte används

Tillgång till nät, tillgång till nät, inte en prioriterad fråga, liten kommun inget behov,
ekonomiska resurser, ekonomiska resurser och personalresurser, täckningsgrad för
internet grundläggande för mobilitet, ekonomiska resurser till viss del, behov av
mobila verktyg kanske inte finns, vad leverantören kan erbjuda till en rimlig kostnad,
integration till verksamhetssystemet till en rimlig kostnad, ekonomi, inte arbetat med
utvecklingsarbete, ekonomiska resurser, ekonomi, resurser, viss ekonomisk
anledning, liten kommun där behovet kanske inte finns, dålig mobiltäckning, har ett
verksamhetssystem som inte tillåter det,

Fördelar med att läsa och skriva mobilt

Säkerhet, tidsbesparande, kunna dokumentera direkt, kunna hämta information om
något tillstånd hos/om brukare, kommunikation mellan olika professioner blir större,
slipper tidsspillan, man får en kvalitetssäkring

brukarsäkerheten blir större,

dokumentera direkt på stället, säkrare för brukaren, att dokumenteringen blir gjord
och inte glöms bort, mindre stress, att kunna göra rätt bedömning om man har
tillgång till information om brukaren, få aktuell status innan besök hos brukare,
effektivare arbetssätt, bättre arbetsmiljö, kvalitetssäkring, lättillgänglig information,
att inte riskera att information som ska dokumenteras blir otydlig om den skrivs vid
slutet av ett arbetspass, tillgängligheten, kvalitetssärking, större tillgänglighet, slipper
ringa runt och vänta på svar - kan ge besked direkt, bättre kvalitet på
dokumentationen, tidsbesparande, ökad flexibilitet, lätt att få information om
brukaren.

Uttrycker personal inom hemtjänst (och hemsjukvård) behov av olika
mobila verktyg?

Jag har arbetat som chef sedan september 2013 och under den tiden har jag aldrig
hört något behov, ny fråga för personalen och upplever att de känner en rädsla för
nyheter, personal önskar nyckelfria lås samt mobil dokumentation, ja behov uttrycks,
nej, dokumentera, har inte hört sådana önskemål men de har säkert svårt att veta
vad som finns, nattpatrullen möjlighet att dokumentera på surfplatta, ssk behov av
planeringskalender mobilt för att underlätta, uttrycker att man vill kunna läsa och
skriva journalanteckningar, nyckelfri hemtjänst, schema mobilt

planeringsverktyg,

dokumentera via diktafon till journal, dokumentera/läsa daganteckningar, nyckelfri
hemtjänst, ja kunna dokumentera hemma hos den enskilde, verktyg att kunna
dokumentera exempelvis via smartphone efterfrågas, nej.

Det framgår att ingen kommun i dagsläget har tillgång till mobil dokumentation eller
möjlighet att läsa mobilt i sitt verksamhetssystem. I Umeå exempelvis har

hemsjukvården bärbara datorer och personal kan på olika kontor runtom sitt område
docka in sig och få tillgång till nät. De kan dock inte göra detta överallt och
dokumentera och läsa när det passar dem, så mobiliteten blir begränsad där. Endast
ett fåtal kommuner planerar att införa detta de närmsta åren. Några kommuner
antecknar fortfarande på papper, vilket naturligtvis gör att deras nästa steg är att
börja anteckna på dator innan man börjar tänka kring mobila lösningar. Mobiliteten
samverkar med olika parametrar för att fungera såsom nätets täckningsgrad,
kommunens resurser, vad olika leverantörer kan erbjuda samt behov av olika mobila
verktyg. De vanligaste mobila verktygen är planeringssystem samt nyckelfri
hemtjänst. Svaren ser olika ut gällande behovet att dokumentera mobilt. Det framgår
att kanske behovet är större inom hemsjukvården än inom hemtjänsten. Att de som
arbetar inom hemsjukvården har en helt annan vana att dokumentera. Detta varierar
dock beroende på kommun och för de kommuner som har långa avstånd kan mobila
lösningar vara en tillgång. I dagsläget skriver hemtjänstpersonal i de flesta
kommuner på papper som de senare för över på datorn i hemtjänstlokalen.

De vanligaste mobila verktygen (planeringssystem, registrera tid och nyckelfri
hemtjänst) kan spegla vilket behov som finns. Vissa menar att det inte nödvändigtvis
blir bättre och mer effektivt att skriva eller läsa i verksamhetssystemet hemma hos
brukaren. Många kommuner uppger att de arbetar med eller diskuterar eHälsa,
samtidigt visar inventeringen att få kommuner planerar att införa mobil
dokumentation och möjligheten att läsa i verksamhetssystemet. En kommun
beskriver att de inte har råd att investera i något som inte skulle fungera eller bli bra,
vilket gör att man vill vara säker innan man investerar i något mobilt verktyg.

I vissa kommuner bor de flesta äldre som har hjälp från kommunen i tätorten, i
exempelvis Malå bor endast omkring 3-4 brukare utanför tätorten. Malå är en
geografiskt liten kommun där avstånden inte ställer till lika mycket problem för
personalen, vilket kan underlätta då man har närmare till sin hemtjänstlokal. I flera
kommuner är det svårt att rekrytera personal till hemtjänsten. Det är naturligtvis
önskvärt att personalen har undersköterskeutbildning, men är det svårt att hitta
personal så ställs inte lika höga krav på exempelvis dokumenteringen, man nöjer sig
med att ha hittat någon som kan utföra det praktiska arbetet. I Åsele kommun
minskar andelen äldre, vilket kan göra att mobila lösningar inte blir aktuella om
trenden är motsatt den generellt i Sverige att det blir fler äldre i befolkningen.

I Vilhelmina kommun efterfrågar hemtjänstpersonalen mobila lösningar i mobiltelefon,
då de redan använder planeringssystem i mobiltelefonen. En del i utvecklingen är
också att se till att mobila verktyg inte innebär att personal ska ha med sig
exempelvis både mobiltelefon och bärbar dator. Tanken är ju i grunden att mobilitet
ska underlätta arbetet.

Några få kommuner arbetar mer aktivt kring eHälsa. Vindeln exempelvis arbetar för
att genom eHälsa nå mål som att leverera bättre statistik, slippa
dubbeldokumentation och öka tillgängligheten, exempelvis genom att kunna
dokumentera i bilen. I Lycksele framkommer det att personal efterfrågar att kunna
dokumentera hemma hos brukare, att lätt komma åt att läsa något i journalen.

I Bjurholm har man testat använde surfplatta inom hemtjänsten. Behovet att arbeta
mer mobilt verkar finnas på olika håll, det är till stor del parametrar runtomkring som
påverkar, exempelvis att ha täckning för nät runtom i kommunen.

Ökad säkerhet kring inloggning gör det svårare för kommunerna att införa olika
mobila verktyg. Att införa e-Legitimation, SITH´s kort, vid inloggning till
verksamhetssystem ställer krav på att dessa fungerar med exempelvis en
mobiltelefon om man använder ett planeringssystem i mobilen.

Inom hemsjukvården ser utvecklingen snarlik ut. Ingen kommun har skarp drift på
dokumentation och åtkomst att läsa verksamhetssystemet hemma hos brukaren.
Några få kommuner har provat på att använda bärbara datorer för att dokumentera
och läsa. I Skellefteå har man provat lösningen med VPN (virtual private network) för
Sjuksköterskor för att kunna arbeta mobilt och komma åt journal. Ett vanligt problem
är att uppkopplingen går långsamt med en sådan lösning, till skillnad från om man
har ett webbaserat verksamhetssystem. I en del kommuner använder hemsjukvården
verktyg för att registrera besök hos brukare.

SLUTSATS

Mobilitet beskrivs som en självklarhet i dagens samhälle. Ett viktigt incitament i
utvecklingen av mobila verktyg är att möta den väntande personalbristen inom vård
och omsorg och ökade kostnaden för äldreomsorgen i och med att de äldre i
befolkningen ökar. Detta skapar behov av smartare arbetssätt. Utifrån rapporten är
det viktigt att belysa att införandet av olika mobila verktyg måste bli en tillgång och
inte en belastning. Det måste möta det behov som personal inom hemtjänst och
hemsjukvård uttrycker. Inom Västerbotten och stora delar av landet är utveckling av
mobilitet inom ramen för eHälsa fortfarande ny. Inga kommuner i Västerbotten
arbetar så att de har tillgång till verksamhetssystemet hemma hos brukaren och få
kommuner planerar de närmsta åren att införa detta. Det är en fråga om ekonomi till
stor del och även samarbete med leverantörer som ska kunna erbjuda bra mobila
lösningar och att de system kommunerna använder är kompatibla med aktuella
mobila verktyg som olika leverantörer kan erbjuda. Att ha tillgång till nät runtom i
kommunen blir viktigt då det är en förutsättning för att kunna komma åt
verksamhetssystemet mobilt.

I den vägledning som SKL publicerat (Mobil informationsåtkomst inom hemtjänst och
hemsjukvård

en vägledning, 2014) beskrivs olika förutsättningar för att införa

mobila tekniklösningar och mobil informationshantering. Vägledningen beskriver
delar som kan vara av vikt att förhålla sig till vid fortsatt utveckling av projekt inom
området för mobilitet. Det handlar exempelvis om juridiska och säkerhetsaspekter,
checklistor såsom nulägesanalys och riskanalys, erfarenheter från kommuner kring
mobilt teknikstöd, metodstöd och exempel på processbeskrivning. Säkerheten och
sekretessen är en viktig fråga då det råder sträng sekretess (www.lagen.nu) enligt
socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, och omvänt skaderekvesit gäller,
det vill säga uppgifter med utgångspunkt är sekretessbelagda och endast får lämnas
ut om det står klart att den enskilde inte lider men. Förbättringar som vägledningen

lyfter fram att mobil teknik och mobil informationshantering kan ge är en ökad
säkerhet och kvalitet när insatser utförs, ökad delaktighet och inflytande för brukaren.
Vidare kan arbetsmiljön förbättras genom att utveckla smidigare och mer flexibla
arbetssätt, exempelvis att restider kan kortas. En viktig faktor i arbetet med mobilitet
är att, som tidigare nämnts, möta personalbrist inom vård- och omsorgsyrket.
Moderna arbetssätt skulle även kunna bidra till att öka intresset för att arbeta inom
detta område.

Vimarlund och Wass ger i en rapport exempel på vad införande av mobila lösningar
kan innebära samt en vägledning vid beslutsfattande. Rapporten undersöker
arbetsprocessen för en nattpatrull inom hemtjänsten i Jönköping och resultatet visar
på olika möjligheter till förbättringar som mobila lösningar kan ha. Det handlar om en
högre säkerhet för informationshantering då dubbeldokumentation kan minskas och
att personal kan få tillgång till information om en brukares hälsotillstånd när en insats
de facto ges. En vinst är om personal inte behöver återvända till arbetslokalen lika
ofta, vilket hänger samman med och förutsätter att man har en effektiv
nyckelhantering. Detta skulle leda till minskade kostnader och fördelar för miljön då
hemtjänsten ofta reser med bil. Här lyfts hinder fram som bekräftar vad
kartläggningen av mobilitet kommit fram till. Det handlar om bristande täckning för
internet samt krav på säker inloggning och en bra lösning för det. Rapporten lyfter
även fram att det i framtiden kommer bli viktigt att kunna samarbeta över
kommungränserna för att uppnå olika samverkanseffekter såsom ett enklare sätt att
påverka leverantörer och möjlighet att minska kostnader. Dock finns det olika
svårigheter med samverkan över kommungränserna då olika verksamhetssystem
används som är olika långt utvecklade.

För kommuner som har svårt att rekrytera personal, begränsade ekonomiska
resurser och problem med täckning för att komma åt internet, kan behovet av
samverkan underlätta då området för mobilitet inom eHälsa fortfarande är nytt och
det är många delar som behöver beaktas, inte minst gällande sekretessen för
information som överförs mobilt och den tekniska utvecklingen som ska möta upp
detta, områden som kräver tillgång till kompetens för att det ska fungera. Slutligen
kan nämnas de tre benen som evidensbaserad praktik bygger på; att använda sig av
brukaren, den professionelle och bästa tillgängliga kunskap för att på så sätt uppnå
god evidens. Detta innebär till exempel att förändring av arbetssätt bör förankras
med de som arbetar inom området, vilket visar på vikten av att personal inom
hemtjänst och hemsjukvård är delaktiga i att skapa arbetssätt som berör dem.

Källförteckning

Litteratur

Dannemann, L., Janerud, M., Pegelow, A., Åsberg, F. (2013) Vägledning: Metod för
utveckling i samverkan. E-delegationen

Lindberg, d & Wallin E. (2013). Utveckling av e-hälsa i kommunerna

uppföljning av

stimulansmedel 2013. Socialstyrelsen

Meisingseth, K., Narving Olsson, M., Åsberg, F. (2014). Vägledning: Mobil
informationsåtkomst inom hemtjänst och hemsjukvård

Kommunal eHälsa. SKL.

Nationell eHälsa

strategin för tillgänglig och säker information inom vård och

omsorg. (2010)

SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren.
Stockholm: Edita Sverige AB

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten:
Överenskommelse för år 2014 mellan statens och Sveriges kommuner och landsting.
(2013). Socialdepartementet

Vimarlund, V., Wass, S. Mobila lösningar i hemtjänst och hemsjukvård : Ett exempel
och en vägledning för effektivt beslutstagande. Internationella handelshögskolan.
Jönköping

Internet

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/e-samhallet/kommunal-ehalsa

http://www.nationellehalsa.se/hem

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/e-samhallet/kommunal-ehalsa/aktiviteter/mobilitet

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Andelen-aldre-fordubblad-pa-100-ar/

http://www.scb.se/Grupp/Artiklar/Befolkning/Andelen-aldre-fordubblad-pa-100-
ar/Befolkningspyramid-for-Sverige-den-31-december-1900-och-2012-aldrar-i-
femarsgrupper-andelar-av-hela-folkmangden-for-respektive-ar.png

)

http://www.vastkom.se/vadarvastkom.4.5315093d12da7c7ef17800043147.html

https://lagen.nu/2009:400#A6

BILAGA 1

Enkät projekt mobilitet

Allmän information

Projektet om mobilitet inom hemtjänst och hemsjukvård ingår som ett delprojekt i en satsning från region Västerbotten som
handlar om eHälsa. Syftet är att i första hand inventera hur kommuner i Västerbotten arbetar mobilt med olika verktyg inom
dessa verksamhetsområden, exempelvis om personal inom hemtjänsten har möjlighet att dokumentera och läsa i journal
hemma hos brukare.

Regeringen och SKL delar ut stimulansmedel till regioner för att främja och utveckla projekt inom området eHälsa. eHälsa
beskrivs som ett samlingsnamn på insatser, verktyg och processer som syftar till att rätt person ska ha rätt information vid rätt
tillfälle och skapa nytta för invånare, personal och beslutsfattare. eHälsa ingår i regeringens arbete med att utveckla den
digitala agendan.

1.Bakgrund

Namn:___________________________________________________

Vilken yrkestitel har du: ____________________________________

Vilken kommun arbetar du i: ________________________________

Vilket verksamhetssystem används inom hemtjänst och hemsjukvård:______________________________________

2.eHälsa (kryssa I rutorna)

Jag har hört talas om eHälsa tidigare

Nej

Vet ej

I kommunen arbetar/diskuteras olika satsningar inom eHälsa (exempelvis dokumentera/läsa journal mobilt hos
brukare)

Nej

Vet ej

3.Användning av mobila verktyg inom hemtjänst (kryssa i rutorna)

Nej

Planerar att införa

2014

Planerar att

införa 2015

Planerar att

införa 2016

Dokumentera hos brukare

(Skriva daganteckning/journalanteckning)

Komma åt information hos brukare

(Läsa journalanteckning/daganteckning)

TES planeringsverktyg

Nyckelfri hemtjänst

Registrera tid t.ex. Mobipen

övriga mobila verktyg som används i
kommunen:___________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________

Om JA på fråga om dokumentera hos brukare. Vilka verktyg används?

Bärbar dator

Surfplatta

Mobiltelefon

Om JA på fråga om komma åt information hos brukare. Vilka verktyg används?

Bärbar dator

Surfplatta

Mobiltelefon

4. Om kommunen använder få eller inga mobila verktyg, vad kan vara tänkbara orsaker till det?

(ekonomiska resurser, leverantör, tillgång till nät, behov finns inte etc.)

_____________________________________________________________________________________

5. Vilka fördelar kan finnas med möjligheten att dokumentera mobilt? (exempelvis hos brukaren?)

_____________________________________________________________________________________

6. Vilka fördelar kan finnas med möjligheten att komma åt information mobilt? (exempelvis läsa

daganteckningar från journal)

______________________________________________________________________________________

7. Uttrycker personal inom hemtjänst (och hemsjukvård) behov av olika mobila verktyg, och i så fall

vilka?

_____________________________________________________________________________________

Tack för svar!