Vårdprogram barn version 2023-03-21

Det här dokumentet innehåller riktlinjer och vårdprogram för tandvård som ges till

barn, ungdomar och unga vuxna i Folktandvården Västerbotten inom ramen för
kostnadsfri tandvård. Folktandvården förser 98% av Västerbottens barn och

ungdomar  med  tandvård.  Ett  kvalitetssäkrat  och  effektivt  omhändertagande  har
mycket  stor  betydelse  för  utveckling  av  tandhälsan  i  regionen  och  även  för
omfattningen av mängden tandvård Folktandvården kan erbjuda sin yngre invånare.
Dokumentet är skrivet för all personal i Folktandvården som kommer i kontakt med

målgruppen. Texten kompletterar Region Västerbottens uppdrag och regler för
hälsoval, LOV. Riktlinjer och vårdprogram är utformade i samarbete mellan

specialisttandvården för Pedodonti, Ortodonti, odontologiskt ledningsansvariga i
allmäntandvårdens basenheter samt Endodonti.
Uppdatering och förbättringsarbete av dokumentet sker löpande, aktuell version hittar
du på FolktandvårdsKANALEN,

Odontologi/Pedodonti.

Författare; Johanna Gyll, Charlotta Svanberg och Karin Sunnegårdh-Grönberg.
Version 2023-03-21

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

(UNDER FRAMSTÄLLNING) ................................................................................. 26
ÖVERSIKT AV LÄNKAR ........................................................................................... 26

INLEDNING
Region Västerbotten har ett lagstadgat ansvar att erbjuda alla barn och unga vuxna 0-
23 år i länet regelbunden fullständig och hälsoinriktad tandvård utan avgift. Uppdraget

kan utföras av Folktandvården Västerbotten eller av privata vårdgivare som ingått avtal
med Region Västerbotten. Aktuellt dokument kompletterar Regionens

Uppdrag och

regler för hälsoval

för den aktuella målgruppen och innehåller riktlinjer och vårdprogram.

Vidare är dokumentet utformat med särskild hänsyn till Folktandvårdens medarbetare

och journalsystem. Folktandvården har till skillnad från privata vårdgivare ett
slutansvar för all barntandvård vilket innefattar akut-, specialist- och asyltandvård.
Kliniska riktlinjer och vårdprogram utgör stöd till tandvårdspersonal som undersöker,
riskbedömer och ger preventiv eller operativ tandbehandling till barn och ungdomar

0-23 år. Syftet är att tandvård till patientgruppen sker på anvisat och överenskommet
sätt för att säkerställa ett patientsäkert, rättvist och jämlikt omhändertagande av alla

barn och ungdomar samt unga vuxna i region Västerbotten.
Asylsökande och ensamkommande barn ska erbjudas tandvård på lika villkor som barn

bosatta i Sverige. När det asylsökande barnet kommer till hälsocentralen för sin första
hälsoundersökning/samtal skriver asylsköterskan en överföringsblankett till

Folktandvården eller särskilt avtalade tandkliniker i privat regi. Samtliga asylsökande
3-23 år bör vara kallade inom en månad och kallas per post. Tillvägagångssätt finns

beskrivet i

Tandvård barn, ungdomar och unga vuxna 0-23 år - asylsökande, nyanlända samt

andra migranter i Västerbotten

ANSVAR VID OMHÄNDERTAGANDE AV BARN OCH UNGDOMAR
Tandvård för barn och ungdomar ska baseras på ett tydligt hälsoperspektiv. Vården

ska vara av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder. Uppnådd
tandhälsa ska behållas och om möjligt förbättras. Barnkonventionen ska vara

vägledande i omhändertagandet av barn och unga inom tandvården,

https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/om-barnkonventionen

En god kontakt ska tidigt skapas mellan tandvården, barnet och vårdnadshavaren.
Barnet och familjen ska känna sig delaktiga, informerade och trygga i

behandlingssituationen. Vården ska utformas efter barnets bästa anpassat till barnets
individuella förutsättningar och ålder. Barnets egen inställning till vården ska höras.

Tandvården ska förmedla en positiv syn på tandvård i stort och arbeta för att stärka
barnets/familjens förmåga att upprätthålla en god tandhälsa. Tandvården ska ta

initiativ till samarbete med barn och skolhälsovården vid behov. Tolk ska användas vid
språksvårigheter.
All tandvårdspersonal ska vara medvetna om barns utsatthet och känna till de krav
som ställs på vårdpersonal när misstanke finns om att ett barn far illa. Anmälan ska

göras till socialtjänsten vid misstanke om exempelvis försummelse, omsorgssvikt,
psykisk och fysisk misshandel samt sexuella övergrepp. Se även Folktandvården

Västerbottens dokument

Barn som far illa/Våld i nära relationer

för utförlig information.

Utbildade barnrättsombud finns i tandvårdens alla basenheter och ska kontaktas vid
behov, kontakta verksamhetschef eller avdelningschef för mer information.
Regelbunden tandvård ska erbjudas alla barn upp till 3 år med särskilda behov, och alla

barn och unga vuxna till året de fyller 23 år och som är listade hos vårdgivaren.
Omhändertagandet innefattar fullständig undersökning, riskbedömning, vård enligt

behandlingsplan, generella och individuella förebyggande åtgärder samt akuttandvård
vid behov. Alla patienter ska tilldelas en patientansvarig tandläkare. Denne har ett

slutgiltigt ansvar för diagnostik, bedömning av tand- och bettutveckling, vårdplan,
riskbedömning och för val av adekvata revisionsintervall. Revisionsundersökning kan

utföras  av  tandhygienist  enligt  givna  intervall  och  vid  behov  i  samarbete  med
patientansvarig tandläkare.
All  tandvårdspersonal  ansvarar  för  att  vården  bedrivs  enligt  gällande  lagar,
författningar och Region Västerbottens riktlinjer. Arbetssätt och rutiner på kliniken

ska utformas så att patientansvarig tandläkare, tandhygienist och tandsköterska kan
samarbeta på patientsäkert och effektivt sätt. Vid resursbrist prioriteras tillgång av

tandvård enligt aktuell överenskommelse mellan Folktandvården och Region
Västerbotten. Regionstyrelsen beslutade i maj 2022 att med anledning av rådande

resursbrist prioritera undersökningar i åldersgruppen 3-19 år samt patienter med
identifierat vårdbehov i gruppen 20-23 år före regelbundna undersökningar av 20-23
åringar med tidigare lågt identifierat tandvårdsbehov.

OMHÄNDERTAGANDE AV BARN OCH UNGDOMAR
Den regionfinansierade och för individen kostnadsfria tandvården till barn, ungdomar

och unga vuxna lägger grunden till individens framtida tandhälsa. Detta sker bland
annat med hjälp av regelbundna undersökningar (revisionsundersökning) men framför

allt med generella hälsofrämjande insatser utanför kliniken. Övervägande andel barn
och ungdomar har en god eller mycket god munhälsa. Samtidigt står en relativt liten

andel för omfattande sjukdomsutveckling. Att korrekt särskilja mellan patienter med
eller utan ett framtida tandvårdsbehov är en utmaning. Träffsäker diagnostik handlar

ytterst om patientsäkerhet och om hur vi använder samhällets gemensamma resurser
effektivt. Det vill säga att ge tandvård till patienter med pågående sjukdom eller påtaglig
risk för sjukdomsutveckling - tandvård till de som behöver det mest.
Övergripande mål är att främja oral hälsa hos alla barn och ungdomar i Västerbotten.

Vi skiljer mellan generella förebyggande insatser riktat till alla eller individuella
förebyggande insatser till den enskilda. I de fall det finns en uppenbar risk att individen

står inför en eventuell sjukdomsutveckling ska individen erbjudas anpassade
förebyggande insatser. I dessa fall gäller en individuell vårdplanering. Även vid

konstaterad sjukdom eller tillstånd som behöver en särskild åtgärd gäller individuell
vårdplanering. Så långt det är möjligt bör barn och ungdomar erbjudas behandling hos

samma vårdlag i syfte att skapa trygghet, patientsäkerhet, effektivitet och generera
klinisk erfarenhet hos medarbetarna.
Oavsett barnets ålder ska särskild vikt alltid läggas vid följande:

•

Generella förebyggande insatser så som exempelvis Tandborstning på recept
på 1177, Folktandvårdens Tandborstsskola (8-10 år), fluoridlackning vid

revisionsbesök och information om betydelse av kost, levnadsvanor och
tobaksbruk för tandhälsa ska erbjudas alla och vid behov utvärderas och

förstärkas.

•

Alla barn ska få inskolning anpassat till sin ålder och de utmaningar den
planerade behandlingen innebär.

•

Smärtfri behandling ska alltid eftersträvas. Yt- och lokalanestesi ska användas
vid ingrepp i dentin, käkben eller orala mjukvävnader. Ytanestesin ska ligga 5

minuter på gingivan för att få fullgod effekt. Preoperativ analgetika ska
rekommenderas innan extraktioner eller operationer.

•

Sedering ska erbjudas som ett komplement till ett gott psykologiskt

omhändertagande vid behandlingsomognad, oro/rädsla eller där ingreppet
som sådant bedöms vara för omfattande kopplat till barnets förmåga och
ålder.

Se ledningsdokument om sedering av barn och ungdomar.

Undersökning av patienten
För att säkerställa strukturerade arbetssätt vid undersökningar finns i journalsystemet
T4 förlagor med rubriker så kallade fraser. Undersökningsfraser följer vedertagen

struktur med anamnes, status, diagnostik, riskbedömning, vid behov vårdplanering
samt uppföljning av åtgärder och nytt revisionsintervall. Utförlig information om

journalskrivning finns även i Folktandvården Västerbottens dokument

Riktlinjer

journalföring tandvård

Anamnes - patientens berättelse
Anamnesen ska innehålla uppgifter om barnets allmänna hälsa, sociala situation,

tandborstning, matvanor och eventuella tobaksvanor. Anamnesen kan vid behov
kompletteras med relevanta uppgifter anpassat efter barnets ålder och odontologiska

status. Hälsodeklarationen ska vara aktuell och alltid uppdateras vid varje akutbesök
och undersökning.
Status - klinisk och röntgenologisk undersökning
Den kliniska undersökningen innefattar registrering av befintliga tänder samt

utbredning och djup av eventuella kariesangrepp samt erosioner. Förekomst av
gingivit, parodontit och käkfunktion/smärta ska noteras. Beskriv utbredning och

förekomst av plack och tandsten. Munnens slemhinnor undersöks och eventuella
förändringar beskrivs. Bettutvecklingsstadium anges och bettdiagnos ställs av

tandläkare. Ett komplement till den kliniska undersökningen är röntgen, som alltid sker
på individuell indikation när viktig diagnostisk information inte kan fås på annat sätt.
Diagnostik - beskriver orala tillstånd hos barnet
Är en bedömning av hälso- och sjukdomstillstånd och utgör underlag för olika

behandlingsåtgärder. Diagnoser som kräver fortsatt vård ska skrivas ut i text i
daganteckningen och kan vara på individnivå eller gälla enstaka tand. Diagnoskoder

(ICD-10)  finns  för  många  tillstånd  och  anges  vid  behov.  Även  olika
klassificeringssystem  finns  för  att  ge  en  samlad  bild  av  ett  diagnosticerat
sjukdomstillstånd hos individen, ett exempel är klassificering av parodontit.
Bedömning av vårdbehovet

Att bedöma vårdbehov handlar om ställningstagande till hur patienten ska behandlas
på bästa men även mest rimliga sätt. Här ingår även ställningstagande till hur stor risken

är för eventuell sjukdomsutveckling i framtiden hos patienten. Detta är grundläggande
för en rättvis fördelning av gemensamma resurser till de patienter som har störst behov

av tandvård.
Terapiplan -planering av vård

Vårdplanering eller terapiplan beskriver den tilltänkta behandlingen. Ange eventuella
kompletterande undersökningar, vänjningsbehandlingar, sjukdomsförebyggande och

behandlande åtgärder samt eventuella kontroller. Kariesangrepp (diagnos) som avses
behandlas operativt skrivas ut i text. I T4:s grafiska status framgår inte om

kariesangrepp på nivå ”d3” avser kavitering eller inte. Endast aktiva kariesangrepp från
nivå d3 med kavitetsbildning och som inte kan hållas plackfria åtgärdas operativt,

övriga aktiva kariesangrepp behandlas non-operativt behandling. För att bedöma om
kariesangrepp finns på approximala tandytor behövs oftast rtg-btw.

Prognos
Att ställa prognos är en professionell bedömning av den tilltänkta behandlingens effekt

i framtiden. Klinisk erfarenhet av behandlingar är en kompetens som förvärvas över
tid och kräver kunskap om patienten.
Behandling
Orsaksinriktad och symtomatisk behandling av sjukdomar och/eller orala tillstånd

består av åtgärder på både tand- och individnivå.
Kontroller- ett nytt ställningstagande men inte en fullskalig undersökning

Kontroller är ett brett begrepp, därför är det viktigt att tydligt beskriva vad kontrollen
avser för att undvika missförstånd mellan behandlare. Vanligt förekommande är

exempelvis bettutvecklings-, munhygien- eller läkningskontroll. Även så kallade
karieskontoroller finns, vid dessa kontrolleras förändring av kariesaktivitet i befintliga

kariesangrepp. När kontrollbesök är indicerade bör tid bokas direkt och ges till
patienten, det minskar administration och bidrar till delaktighet i behandling hos

patienten.
Ny undersökning för utvärdering av behandlingsresultat

Ny undersökning syftar till att utvärdera den orsaksinriktade behandlingens resultat
(re-examination). Begreppet ”uppföljning” bör undvikas i sammanhanget då det lätt

leder till missförstånd mellan behandlare. Ibland sammanfaller tidpunkten för en ny
undersökning med nästa revisionsundersökning. Det är viktigt att identifiera syftet

med undersökningen som ska göras. Undersökningar där ställning ska tas till tidigare
genomförd behandling och bedömning behöver göras i relation till denna kräver att
behandlaren sätter sig in i journalen om denne inte träffat patienten tidigare.
Revisionsundersökning (återkommande undersökning)

Revisionsundersökning är ett screeningstillfälle för att identifiera ifall ett vårdbehov
föreligger hos individen och kallas även för basundersökning (åtgärder 101, 111 och

112). Ses tecken på sjukdom behövs sannolikt en noggrannare undersökning vilket
sker vid ett nytt tillfälle. Då genomförs en fördjupad undersökning för utredning av
identifierat sjukdomstillstånd (åtgärder 107, 108 och 114).
Revisionsintervall

Intervallet mellan revisionsundersökningar genereras av R2 och är olika beroende av
ålder och grundar sig endast på parametrar för karies och parodontit. Tanken är att

tiden för revisionsundersökning för patienter med karies eller parodontit ofta
sammanfaller med lämplig tid för ny undersökning eller för utvärdering av

behandlingsresultat (re-examination eller karieskontroll). R2 beaktar inte tider för
kallelser i relation till bettutveckling därför måste behandlaren sätta in lämpliga tider
för kontroll av bettutvecklig i tidboken eller i en kallelse.
Stödbehandling

Åtgärder  som  syftar  till  att  bibehålla  resultat  av  orsaksinriktad  behandling  och
förhindra progression av sjukdom och upptäcka tecken på recidiv.
Beslutsstöd R2 i T4
Med begreppet risk menas sannolikheten att ”något” negativt inträffar i en framtid. En

risk innebär inte att en negativ händelse nödvändigtvis inträffar, utan med risk menas
hur troligt det är att en negativ händelse kanske inträffar. Det finns många olika

faktorer som innebär en ökad risk för kariesangrepp, men hur troligt det är att just den
aktuella faktorn leder till ett nytt kariesangrepp varierar för olika riskfaktorer och är

ofta svårt att veta exakt. Ett barn med ett konstaterat kariesangrepp har inte längre

någon risk för kariessjukdom utan är bevisligen redan sjuk och vi kan genom utredning
hitta orsaker, riskfaktorer, till kariesangreppet.
Det är viktigt att hålla isär vilka riskfaktorer som avses och hur stor/liten sannolikheten
är för den aktuella riskfaktorn att bidra till en negativ händelse. Menas sannolikheten

att utveckla kariesangrepp eller funderar vi över hur sannolikt det är att en fallolycka
leder till avslagna framtänder på grund av en allt för stor horisontell överbitning? Olika

”risker” kräver således olika kompetens och kunskap för att kunna upptäckas och
sättas i samband med vad de eventuellt kan förutspå eller inte. Ju fler riskfaktorer som

är relaterade till samma negativa händelse som du har att tillgå ökar din chans att vara
träffsäker i din förutsägelse om en eventuell negativ händelse i framtiden.
Det saknas vetenskapligt underlag av hög kvalitet om beslutsstödet R2:s förmåga att
identifiera sjukdomsutveckling i relation till de många olika riskfaktorerna som finns i

programmet. Det finns endast vetenskaplig kunskap om enstaka riskfaktorer i
förhållande till specifik sjukdomsutveckling, exempelvis parodontit och

kariessjukdom. Risken att utveckla nya kariesangrepp är högre hos individer med
erfarenhet av kariessjukdom än hos individer utan tidigare kariesangrepp. Det är tyvärr

ingen hjälp om målsättningen är att förhindra det allra första kariesangreppet hos ett
barn. Däremot säger det att barn med tidigare kariesangrepp är högriskindivider för
fortsatt kariessjukdom.
Beslutsstödet R2 är ett viktigt och välfungerande stöd för att på ett systematiskt sätt

sammanställa information om den enskilda patienten. R2 delar upp sannolikheten för
sjukdomsutveckling i avsaknad av tydliga tecken på att sjukdom skulle kunna utvecklas

(grön), tecken på att sjukdom kan utvecklas eller påbörjad utveckling av sjukdom (gul)
och uppenbara tecken på att sjukdom kan utvecklas och att pågående sjukdom finns

(röd). För att generera bästa möjliga sammanställning över patientens tandvårdsbehov
behöver information (anamnes+status) samlas in på rätt sätt. Det finns

instruktionsfilmer

om R2 i

T4 Academy

samt en fördjupningsfilm i relation till kariesrisk

och kariessjukdom på

Lärande Region.

Det finns givetvis mer information om patienten

än det som efterfrågas av R2 och som utgör viktiga ledtrådar för dig att kunna
prediktera eventuell sjukdomsutveckling till nästa revisionsundersökning. Tid och

träning ger erfarna och träffsäkra kliniker. Det kan handla om att känna igen och
värdera många olika ”risker”, exempelvis är uteblivande från besök och

tandvårdsrädsla välkända risker förknippad med ohälsa. Det är viktigt för alla kliniker
att  följa  patienter  över  tid  och  känna  igen  vad  som  talar  för  eller  emot  eventuell
sjukdomsutveckling hos olika patienter.
Bettutveckling allmänt
Vid revisionsundersökning ingår en bedömning av bettförhållanden och tanderuption
för  att  säkerställa  att  bettutvecklingen  förlöper  normalt.  För  att  kunna  upptäcka

avvikelser måste man känna till vad en normal bettutveckling innebär. Med
bettutveckling följer risker, exempelvis avsaknaden av tandanlag, ektopisk eruption

eller resorption av tänder. Ett till synes normalt bett på mindre barn kan på grund av
en ogynnsam tillväxtriktning av maxilla och/eller mandibel utvecklas till en grav

malocklusion. För att undvika en ogynnsam bettutveckling kontrolleras bettutveckling
vid alla revisionsundersökningar, finns behov så genomförs även en

bettutvecklingskontroll. Bettutvecklingen följer en kronologisk ordning men
variationen för tanderuption är stora i tid. Strukturerade arbetssätt, på kliniken och

inom tandvårdsteamet ökar möjligheten att på ett patientsäkert sätt följa
bettutvecklingen. Detta innefattar såväl bedömning och beskrivning av

bettförhållanden som det administrativa arbetet med kallelser och eventuella

bettutvecklingskontroller. Även användning av gängse språkbruk för diagnostik är
viktigt för att undvika missförstånd mellan personal, bettförhållanden beskrivs och
bettutvecklingsstadier anges enligt definitioner av Björk och Krebs, se tabell 1.
Tabell 1. Stadier i bettutveckling.

STADUIM BESKRIVNING
DS01

primära tänder är under eruption

DS02

primära dentitionen är komplett

DS1

tidigt växelbett, incisiver under eruption

DS2

mellanperiodens växelbett, incisiverna är fullt erumperade

DS3

sent växelbett, hörntänder och premolarer är under eruption

DS4

ungt permanent bett, hörntänder och molarer är fullt erumperade

Eruption av primära som permanenta tänder följer en kronologisk ordning men en

stor variation mellan individer och mellan biologiska kön föreligger, se tabell 2 och 3.
Avvikelser i eruptionstider föranleder uppföljning och vidare utredning med röntgen

tills orsak till utebliven eruption kan fastställas. Exempel på avvikelser är sidoskillnad
eller utebliven eruption av tänder. Eruptionshinder, mesiodens eller agenesi är en

vanlig anledning till utebliven eruption men, även flertalet syndrom medför ökad
förekomst av bett och tandutvecklings problematik. Se tabeller figur 1 och 2 för

eruptionstider av primära och permanenta tänder, inom ±2 standarddeviationer (SD)
finns 95% av barnpatienterna.

Tabell 2a. Eruption av primära tänder hos pojkar. Medelvärde, ±2 standard

deviationer (SD). Pediatric Dentistry, a clinical approach, Kock G,
Poulsen S, Espelid I, Haubeck D, third edition 2017.

Tabell 2b. Eruption av primära tänder hos flickor. Medelvärde, ±2 standard
deviationer (SD). Pediatric Dentistry, a clinical approach, Kock G,

Poulsen S, Espelid I, Haubeck D, third edition 2017.

Tabell 3. Eruption permanenta tänder, medelvärde och ± 2.standard deviationer (SD).

Pojkar till vänster och flickor till höger. (Helm S, Seidler B 1974. Timing of

permanent tooth emergence in Danish children. Community dent oral
epidemiol, 2, 122-129.)

HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER 0-16 ÅR
Begreppet ”hälsolitteracitet” syftar till de kognitiva och sociala färdigheter som är
avgörande för en individs motivation och förmåga att få tillgång till, förstå och använda

information på ett sätt som främjar och bibehåller en god hälsa. Begreppet berör även
tillgången till lättillgänglig, relevant och tillförlitlig information nödvändig för att kunna

fatta välgrundade beslut om sin personliga hälsa. Folktandvårdens folkhälsoarbete och
hälsofrämjande insatser syftar till att ge individen, populationen, bästa möjliga tillgång

till kunskap för att behålla en god hälsa. Att erbjuda tillgång till utbildning och kunskap
är en avgörande faktor i arbetet att med skapa förutsättningar för en god folkhälsa.
Samverkan  är  grundläggande  i  folkhälsoarbetet.  Hälsofrämjande  insatser  sker  ofta
utanför  kliniken  exempelvis  i  skolan,  på  ett  särskilt  boende,  genom  en  offentlig

föreläsning, kampanjer på mjölkpaket eller andra liknande aktiviteter. I region
Västerbotten koordineras hälsofrämjande insatser mellan fler aktörer, exempelvis

förskolan och Folktandvården genom

Salutsatsningen

. Samtidigt finns även insatser som

Folktandvården står för själv eller i samverkan med andra men utanför Salutsatsningen.

Nedan beskrivs kortfattat olika hälsofrämjande insatser i syfte att främja god oral hälsa
i befolkningen. Ett övergripande ansvar för folkhälsoarbetet i Folktandvården ligger
hos Hälsoodontologiska teamet (HOT).
Mödrahälsovården (MHV)
Vid förfrågan från MHV kan kliniker i allmäntandvård vara behjälplig med information
om munhälsa till föräldragrupper.
Screening av tänder i barnhälsovården (BHV)
Distriktssköterskor använder tandscreeningsfrågor i mötet med barn 10-18 månader.

Vid misstanke om förhöjd kariesrisk skickas pappersremiss till närmaste
allmäntandvårdsklinik för undersökning, se tabell 4. Processen är under
vidareutveckling och sker inom Salutsatsningen.
Hälsosamtal 2-åringar
Är ett erbjudande till föräldrar om hälsoinformation, se tabell 5. Sker idag fysiskt eller
digitalt och processen är under utveckling. Utförs av allmäntandvårdens kliniker.
Samverkan med förskolan
Det pedagogiska verktyget ”Bodil Krokodil” tillhandahålls förskolor i kommunerna.

Bodil  Krokodil  innehåller  information  om  tänder  och  tandborstning  avsedd  för
åldersgruppen. Processen bedrivs inom Salutsatsningen.
Samverkan med öppna förskolan
Lill  Bodil  Krokodil  är  Bodil  Krokodils  motsvarighet  i  den  öppna  förskolan  och
anpassad för verksamheten där. Processen bedrivs inom Salutsatsningen.
Tobaksfri duo i årskurs 6
Tobaksfri  duo  startade  1993  och  riktar  sig  till  skolan  och  årskurs  6

https://tobaksfri.se/om-oss

. Personal från HOT träffar klasser i de skolor som valt att

medverka i Tobaksfri duo. HOT utför tjänsten för Folkhälsoenhetens räkning i region
Västerbotten.
Hälsa tillsammans - ett projekt i årskurs 4-9
Hälsa tillsammans är ett projekt i Vindelns kommuns alla skolor. Under 2023 kommer

vissa skolor i kommunerna Robertsfors, Vilhelmina, Storuman och Skellefteå att delta.

Hälsa tillsammans handlar om kunskapsspridning och fluoridlackning varje termin i
årskurserna 4-9. Konceptet är välbeprövat och beforskat med visad kariesreduktion i

områden med såväl hög som låg kariesprevalens. Insatsen utförs av HOT tillsammans
med tandhygienist/tandsköterska från närmaste allmäntandvårdsklinik.
Information och fluorider vid revisionsundersökning
Ett kvalitetssäkrat ”barnflöde” handlar om hur vi säkerställer att alla barn och föräldrar

nås av kunskap nödvändig för att bibehålla god tandhälsa. Kunskapsöverföring avser
information om mat och dryckesvanor, kariessjukdom, munhygien, tandborstsskola

och tandborstning på recept. Alla barn ska vid revisionsundersöknings erbjudas och
introduceras till fluoridlackning.
Fluorider i skolan
Enstaka allmäntandvårskliniker bedriver idag samarbete med den lokala skolan för

regelbunden fluorsköljning i skolklasserna. Arbetet bygger på samverkan och vilar ofta
på eldsjälar på kliniken och i skolan. Folkhälsoprojektet Hälsa tillsammans är under

uppbyggnad i länet (se ovan) och är en del i reformarbetet för nära vård
(personcentrerade arbetssätt) till befolkningen.
Tandhajpen i årskurs 4
Är en tävling för alla klasser årskurs 4 i region Västerbotten. Syftet är att stimulera barn

till kunskapsinhämtning om varför människor och djur behöver tänder,

https://regionvasterbotten.se/tandvard/tandhajpen

Tävlingen drivs av HOT, se vinnande

bidrag 2022

https://www.youtube.com/watch?v=tbRsg3rzImg

DET LILLA BARNET, VÅRDPROGRAM 0-2 ÅR
En stor del av kontakten med och omhändertagandet av det lilla barnet sker i

samverkan med mödrahälsovård (MHV) och barnhälsovård (BHV). Denna samverkan
bedrivs inom ramen för Region Västerbottens folkhälsoarbete som en av flera delar i

Salut-satsningen, se regionens hemsida

https://www.regionvasterbotten.se/folkhalsa/salut-

satsningen-for-barn-och-ungas-halsa

Salut-satsningens mål är att alla barn ska nås av

hälsofrämjande insatser under sin uppväxt med början hos de blivande föräldrarna
under graviditeten. Tillsammans verkar vi för att tidigt identifiera riskindivider såväl

inom tandvård som inom mödra- och barnhälsovård för att förhindra utveckling av
ohälsa och för att ge ett personcentrerat omhändertagande. Det är väl känt att tidiga

insatser ger stora vinster för individen, anhöriga, tandvården, sjukvården och samhället
i stort. Tandborstning två gånger dagligen med fluoridtandkräm ger ett gott skydd mot

kariessjukdom. Tandvården ska genom samtal stötta föräldrar till att skapa fungerande
rutiner för såväl tandborstning som måltidsordning och goda levnadsvanor i allmänhet.

Idag är cirka 97% av 3-åringarna i Västerbotten kariesfria, målsättningen är 100%.
Inget barn ska drabbas av kaviteter i tänder på grund av obehandlade kariessjukdom.
Screening av tänder hos BHV
BHV-sköterskor vid hälsocentralerna i hela länet ställer frågor om levnadsvanor och

hälsa, däribland munhälsa, till föräldrar med barn i åldrarna 10-18 månader.
Sköterskan genomför en så kallad ”tandscreening” med hjälp av standardiserade frågor

om kost, amning och tandborstning. Vid identifierade risker för kariessjukdom ger
BHV information och följer upp med nya frågor. De barn som fortsatt identifieras

med förhöjd kariesrisk remitteras från BHV till den Folktandvårdsklinik där barnet är
listat. I tabell 4 finns översiktlig arbetsgång mellan BHV och FTV. Detta förfarande

initieras med en förenklad pappersremiss till den aktuella kliniken. Barnet ska ges tid

för undersökning omgående. Skriftlig återkoppling ska skickas till BHV då de även
fortsättningsvis träffar barnet och familjen. I skivande stund är den aktuella processen

under vidareutveckling. Detta sker i samverkan med Salut-satsningen i syfte att koppla
in kompetenser nödvändiga för att stötta familjen till goda levnadsvanor.
Behandlingsbehovet i den aktuella gruppen är brett. Här finns barn med föräldrar som
redan förändrat en ovana efter samtal med BHV-sköterskan, exempelvis nattamning.

Här finns även barn med kariesskadade tänder i behov av narkostandvård. Därför är
det viktigt att inte förväxla besöket med ett hälsosamtal och markera i tidboken att

besöket  gäller  en  undersökning  av  ett  redan  identifierat  barn  med  risk  för
kariessjukdom.
Den  odontologiska  undersökningen  av  det  identifierade  riskbarnet  syftar  till  att
precisera  den  kariologiska  riskbedömningen  och  stötta  föräldrar  till  nödvändiga

förändringar avseende kost och munhygien för att undvika en eventuell
kariesutveckling. Givna råd som exempelvis att borsta 2 gånger om dagen eller sluta

med söta drycker i flaska bör följas upp även om ingen kariesaktivitet kan ses för
tillfället. I de fall aktiva kariesangrepp konstateras ska dessa tas om hand enligt

vårdprogram för förskolebarn 3-6 år och behandlingsplan ska upprättas tillsammans
med tandläkare. Barnen i det aktuella åldersspannet kan behöva en anpassad

behandling och i många fall sedering för att klara kariesexkavering med roterade
instrument, och tandfyllning. Vi behov kan man även behöva remittera till avdelningen
för pedodonti.
Tabell 4. Arbetsgång för barn 10-18 månader med identifierad kariesrisk och med
pappersremiss från BHV till listad Folktandvårdsklinik.

Scanna in pappersremiss från BHV till T4 bilagor

Kalla till undersökning hos tandhygienist med inriktning utredning av

kariesriskfaktorer, skriv ut i tidboken att det gäller ett riskbarn från BHV

Placerar pappersremiss i pärm avsedd för samarbete med BHV

Tandhygienist träffar barnet, använd
åtgärd 114, lägg upp vårdplan enligt
vårdprogram för förskolebarn 3-6 år

Barnet/vårdnadshavare lämnar återbud
eller uteblir från besök

Remissvar i retur med information om
behandling och åtgärder till BHV för

återkoppling

Klinikens HOT-kontaktperson
kontrollerar avbokade besök och att
återkoppling till BHV sker

Remissvar till BHV

Hälsosamtal 2-åringar
Kliniken är ansvarig för att erbjuda alla listade 2-åringar ett hälsosamtal hos en
tandhygienist eller tandsköterska. Erbjudandet är frivilligt till skillnad från en revisions-

undersökning från 3 år. Hälsosamtalet syftar till att stötta och hjälpa föräldrar till att
etablera goda kost- och tandborstvanor så tidigt som möjligt och på så sätt minska

risken för kariesutveckling och ohälsa. Ofta finns mycket stor motivation hos
föräldrarna att genomföra nödvändiga beteendeförändringar för att säkra en god

framtida tandhälsa hos barnet. Hälsosamtal har därför mycket stor betydelse för den

enskilda individens framtida hälsa men även för det totala tandvårdsbehovet hos
framtidens barn, ungdomar och unga vuxna. Här bidrar vi till framtidens tandhälsa!

Hälsosamtalet har hittills genomförts på kliniken med fördelen att kunna inspektera
barnets tänder. I skrivande stund pågår ett projektarbete i allmäntandvårdens alla
basenheter med digitala hälsosamtal för 2-åringar.
Hälsosamtal på kliniken med tydlig inriktning mot genomgång av frisk- och riskfaktorer

men även en inspektion av barnets mun och tänder, se tabell 5. Samtalet ska vara
respektfullt, informativt och stöttande och ha ett tydligt hälsofokus. Den sociala

situationen som barnet lever i har stor betydelse för dess munhälsa och frågor om
karieserfarenhet hos syskon och tandvårdsrädsla hos föräldrar bör ingå i anamnesen.

Andra starka riskindikatorer till karies är oregelbunden tandborstning och
ogynnsamma kostvanor. Fråga särskilt efter söta drycker i flaska och om nattmål ges.

Ses synligt plack? Noteras riskfaktorer motiveras vårdnadshavare till
beteendeförändring. Stor vikt bör läggas på att etablera fungerande tandborstvanor.

Tandborstning 2 gånger dagligen med en liten mängd fluoridtandkräm bör
introduceras när den första tanden bryter fram för att därefter bli en etablerad vana.

Alla föräldrar ska få information om inloggning till Tandborstning på recept 0-5 år på
1177, plattformen för stöd och behandling.
Uppföljning av riskfaktorer bör ske efter en individuell bedömning och kan vara ett
eller flera uppföljande besök. Ses behov av operativ vård bör barnet ses av en

tandläkare för undersökning och upprättande av individuell vårdplan, se avsnittet om
förskolebarn, vårdprogram för 3-6 år.
Tabell 5. Stöd för samtal om frisk- och riskfaktorer i relation till kariesutveckling hos
  små barn, vid besök till kliniken eller i digitalt möte.

Friskfaktorer

Riskfaktorer

Tandborstning 2 gånger dagligen
utförd av vuxen

God munhälsa hos föräldrar och syskon
Stabila sociala förhållanden

Engagerade föräldrar
Positiv attityd till barnets hälsa och vård

Gynnsamma levnadsvanor
God allmän hälsa

Oregelbundna tandborstvanor
Avsaknad av fluoridtandkräm

Inget föräldrastöd vid tandborstning
Ogynnsamma matvanor

Småätande under dagen
Upprepade nattmål

Sötad dryck vid törst
Tandvårdsrädsla hos förälder

Syskon med kariessjukdom
Bristande gränssättning inom familjen

Rökning hos förälder
Drabbad av många infektioner

Kronisk sjukdom
Födoämnesintolerans

Medicinering
Funktionsvariation

Synligt plack i ök-fronten
Avskrapbart plack buckalt 04:or
Tidigare tandsanering i narkos

Hälsosamtal digitalt har identiskt syfte som hälsosamtal på kliniken och bygger på samtal
om frisk- och riskfaktorer i tabell 2 med skillnad att tänder och munhåla inte kan

inspekteras närmare. Alla föräldrar ska få information om inloggning till
Tandborstning på recept 0-5 år på 1177, plattformen för stöd och behandling. I

programmet finns möjlighet att chatta med förälder vid behov. Finns efter individuell
bedömning behov av uppföljning riskfaktorer utöver chatt kallas barnet/förälder till

kliniken  för  vidare  undersökning.  Ses  behov  av  operativ  vård  bör  barnet ses  av  en
tandläkare för undersökning och upprättande av individuell vårdplan, se avsnittet om
förskolebarn, vårdprogram för 3-6 år.
Akuttandvård
Akuttandvård  till  barn  är  ett  prioriterat  uppdrag  för  Folktandvården,  små  barn  ska
erbjudas  tid  omgående.  Se  åtgärder  och  uppföljningstider  för  trauma  mot  primära

tänder i avsnittet om Trauma och kontroller sid 24. Se även allmänt om omhändertagande
av barn i avsnittet Ansvar vid omhändertagande av barn och ungdomar sid 2. Om det vid

besöket  finns  anledning  att  misstänka  att  kariesangrepp  föreligger  ska  barnet
undersökas vidare, lämpligen vid annat tillfälle, och vid behov erbjudas behandling och
kontroller.
Små barn med stora eller särskilda vårdbehov
Vid vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan risken för kariessjukdom vara
förhöjd.  Det  gäller  bland  annat  astma,  cancer,  reumatisk  sjukdom,  hjärtsjukdom,

diabetes samt olika neuropsykiatriska diagnoser. Dessa barn kan komma på remiss till
kliniken eller deras vårdbehov kan upptäckas vid ett akutbesök. I daganteckningen ska

det med anledning av risken för försämrad munhälsa framgå om allmänsjukdom
föreligger. Hänsyn ska tas till de allmänsjukdomar som bidrar till förhöjd kariesrisk och

vid behov ska förebyggande insatser erbjudas. Barn med en komplicerad allmän
sjukdomsbild i kombination med tandvårdsbehov bör remitteras till specialistkliniken

för Pedodonti för upprättande av långsiktig behandlingsstrategi och eventuell
behandling.

FÖRSKOLEBARNET, VÅRDPROGRAM 3-6 ÅR
Barn utan tidigare noterad sjukdomsrisk kallas för sin första revisionsundersökning vid
3 års ålder. För de flesta är detta det första undersökningstillfället och besöket till oss

i tandvården. Viktigt är att nu etablera en god dialog med barnfamiljen och förmedla
en positiv syn på tandvård och oral hälsa. Detta kan inte nog betonas. Syftet med

undersökningen är att tidigt identifiera barn med sjukdomsrisk och på sätt tidigt kunna
ge individuellt stöd och förebyggande behandling. De allra flesta förskolebarn är friska

men kariesförekomsten hos de yngre barnen har under de senaste åren ökat.
Sjukdomspanoramat har även blivit mer polariserat, där en liten del av barnen står för

en stor del av den tandvård som ges. Små barn med kariessjukdom har en uttalad risk
att även fortsättningsvis utveckla nya kariesangrepp i primära tänder och senare även

som ungdomar och vuxna. Att kunna bromsa sjukdomsutveckling tidigt ger stora
vinster för individen men också för samhället i stort. I Västerbotten 2022 så var 75%

av  6-åringarna  kariesfria,  nationell  målsättning  är  90%  kariesfria  6-åringar  och  det
europeiska målet för 2020 var satt till 80%.
Att  identifiera  förskolebarn  med  sjukdomsrisk  är  svårt  och  de  flesta  riskfaktorer
återfinns  i  anamnesen.  De  vanligaste  riskfaktorerna  avser  ogynnsamma  mat  och

dryckesvanor samt oregelbunden tandborstning med fluoridtandkräm. Alla
barnfamiljer bör därför tidigt få information om vad goda mat och dryckesvanor är

och få råd och stöttning till att borsta 2 gånger om dagen med fluoridtandkräm. Att
samtala med vårdnadshavare om frisk- och riskfaktorer tar tid och är avgörande för att

kunna identifiera ett litet barn med risk - ta dig tid så ökar du chansen för en mer
träffsäker bedömning. Ta vid från hälsosamtalet med 2-åringen, ett stöd i det är

Tandborstning på recept på 1177 ett program som alla barnfamiljer ska få information
om.
Undersökning
Anamnesen bör innehålla uppgifter om barnets allmänna hälsa, sociala situation samt

munhygien, mat och dryckesvanor. Tandborstning bör utföras av vuxen 2 gånger/dag
med fluoridtandkräm. Betänk de olika riskfaktorerna kopplat till barnets ålder och hör

efter under anamnestagningen. Socioekonomiska faktorer har stor betydelse i den
tidiga kariesutvecklingen och att samtala med alla föräldrar och ställa ”rätt” frågor är

därför avgörande för träffsäker bedömning av barnets tandhälsa nu och på sikt, se stöd
i tabell 6.
Status, notera befintliga primära och eventuellt permanenta tänder i journalen. Samtliga
primära tänder bör vara erupterade vid 3-4 års ålder. Beroende på bettutveckling kan

permanenta incisiver och permanent första molar eruptera under denna period. Se över
så att eruptionen av de nya permanenta tänderna stämmer med vad du förväntar dig

och notera noga i T4. Var observant på asymmetri eller avvikelser i eruptionen, utred
vidare vid behov. Registrera eventuella kariesangrepp och erosionsskador. Undersök

gingiva, tunga och munnens slemhinnor. Notera förekomst av gingivit, plack och
tandsten. Var observant på tidiga tecken av kariessjukdom. Kariesprogressionen på

primära och nyligen erupterade permanenta tänder kan gå mycket snabbt. Tandläkare
gör bedömning av tvångsförning, transversell avvikelse, grav utrymmesavvikelse,

antalsvariationer (övertal, undertal), ektopisk eruption 6:or och/eller funktionell
avvikelse.
Röntgenundersökning sker alltid på individuell indikation om den bedöms kunna bidra
med viktig diagnostisk information som inte kan fås på annat sätt. Hos förskolebarnet

kan det vara; misstanke om kariesaktivitet med anledning av identifierade riskfaktorer,
synliga kariesangrepp, färgförändringar vid exempelvis approximala kontakter,

avsaknad av eller primära tänder i infraposition, traumaskadade tänder eller misstanke
om patologi.

Tabell 6. Frisk- och riskfaktorer att ta ställning till för bedömning av munhälsan hos
barnet idag och på sikt.

Friskfaktorer

Riskfaktorer

Tandborstning 2 gånger dagligen
utförd av vuxen

God munhälsa hos föräldrar och syskon
Stabila sociala förhållanden

Engagerade föräldrar
Positiv attityd till barnets hälsa och vård

Gynnsamma levnadsvanor
God allmän hälsa

Oregelbundna tandborstvanor
Avsaknad av fluoridtandkräm

Inget föräldrastöd vid tandborstning
Ogynnsamma matvanor

Småätande under dagen
Upprepade nattmål

Sötad dryck vid törst
Tandvårdsrädsla hos förälder

Syskon med kariessjukdom
Bristande gränssättning inom familjen

Rökning hos förälder
Drabbad av många infektioner

Kronisk sjukdom
Födoämnesintolerans

Medicinering
Funktionsvariation

Plack i ök-fronten
Avskrapbart plack

Tidigare tandsanering i narkos
Upprepade uteblivande

Bedömning av vårdbehov
Det är önskvärt att kunna identifiera barn som löper mindre risk för kariessjukdom då
de inte behöver besöka tandvården med samma täta intervall som barn med aktiva

kariesangrepp. Hos barn med riskfaktorer eller tidiga tecken på karies ska förebyggande
åtgärder på individnivå sättas in så snabbt som möjligt och följas tills förbättring ses.

Kom ihåg att karies på primära tänder kan gå oerhört snabbt. Hos förskolebarnet är
livsstilsfaktorer ett föräldraansvar, tandvårdens resurser skall vara ett stöd i ett

eventuellt förändringsarbete, men föräldrarnas inställning och vilja till förändring är
helt avgörande för att lyckas dämpa kariesutveckling.
Bedömning av bettutveckling
Ses avvikelser i eruptionen av tänder eller i bettet ska detta bedömas av tandläkare,
journalföras och hanteras adekvat.
Frontalt öppet bett till följd av napp eller fingersugning är vanligt i det primära bettet.

Bettet neutraliseras om vanan upphör, ge denna information till vårdnadshavare. De
flesta barn är redo att sluta med napp eller tumme vid 3-4 års ålder. Var gärna ett stöd
i processen.
Korsbett/korsbitning. Transversella avvikelser såsom korsbett/korsbitning med eller utan

tvångsförning är vanligt. Om tvångsförning ses och överkäken är bredare än
underkäken kan slipningsterapi utföras på primära hörntänder och molarer. Slipningen

innefattar endast emaljen och efter bör fluoridlack appliceras på slipade ytor. Ett ej
tvångsfört korsbett i det primära bettet åtgärdas inte. En korsbitning på en enstaka

tand behandlas endast om glidning förekommer och risk finns för ogynnsam
bettutveckling.

Eruption av permanenta incisiver och första molarer sker vanligen mellan 5-7 års ålder. Det
individuella spannet är mycket varierande, tänk därför bettutvecklingsstadier (DS01,

DS02, DS1) i stället för kronologisk ålder. Är bettutvecklingen generellt sen eller om
eruptionen skiljer sig mellan sidorna mer än 6 månader är en fördjupad undersökning

oftast med röntgen indicerad. En panoaramaröntgenbild eller en apikalröntgen i
aktuellt område kan ge svar på om det finns någon orsak till utebliven eruption. Om

eruptionshinder föreligger bör detta hanteras skyndsamt då behandling i rätt tid kan
vara avgörande för tandens möjlighet att spontant erumpera efter åtgärd. Ses ingen

klar anledning till utebliven eruption bör tänderna följas med regelbundenhet till
eruption ses. Uteblir eruption kontakta pedodonti eller ortodonti i god tid innan full

rotutveckling har uppnåtts. Primära tänder som ej erupterat eller tidigt visar tecken på
infraocklusion bör konsulteras pedodonti.
Ektopisk eruption av 6 årsmolarer kan vara ett tidigt tecken på platsbrist i bettet. 6
årsmolaren kan glida till rätta eller fortsatt stå ektopiskt tills den primära tanden lossnar.

Noteras ektopiskt läge på permanent 6 årsmolar behövs ingen extra uppföljning utan
det räcker med kontroll vid revisionsundersökning. Information och instruktion ges

om hur 6 års molarens ocklusala yta ska hållas ren, lämpligen med tvärborstteknik.
Tand 05 behålls som luckhållare till exfoliation. Detta förutsatt att 05:an inte orsakar

några symtom eller att manifest karies noteras. Om 05:an förloras i förtid behövs sällan
en luckhållare på ortodontisk indikation. Persisterar 05:an vid 11-12 års ålder bör
extraktion övervägas för att släppa fram permanent tand nummer 5.
Frontal invertering- kan hävas med hjälp av spatelbitning alternativt klammerplåt eller en
LM-aktivator.
Mindre vanliga företeelser i det primära bettet är uni- eller bilaterala saxbett, kraftiga

prenormala  eller  dentoavleolära  kant-i-kant  bett  mellan  incisiver  i  RP,  vid  behov
konsulteras ortodontist.
Nästa revisionsundersökning eller kontroll
Bedöm  om  föreslagen  tid  för  revisionsundersökning  av  R2  är  rimlig.  Följande

revisionsintervall gäller för aktuell ålder och beaktar endast parodontit och karies: 24
månader - grön, lågt vårdbehov, 18 månader - gul måttligt vårdbehov,

12 månader - högt vårdbehov. Tiden mellan undersökningar utförd av tandläkare ska
inte överstiga 48 månader. Bedömning av bettutveckling ska leda till ställningstagande

om eventuell tid behövs för bettkontroll eller om föreslagen revisionsundersökning
stämmer i tid. Behövs en bettkontroll ge om möjligt tid direkt, är kontrollen för långt
i framtiden sätt upp kallelse i T4 (under C-kontroll).
Förebyggande insatser
Generella  åtgärder  omfattar  och  erbjuds  alla  barn,  dessa  räknas  upp  nedan.  Nogsam
rekommendation  av  tandborstning  2  gånger  dagligen  med  fluoridtandkräm

(1000ppm). Förmedling av tandborstning på recept för barn 0-5 år på 1177,
plattformen för stöd och behandling. Information om hur kost-, dryckes- och

munhygienvanors påverkar på munhälsan. Rekommendationen att dricka vatten vid
törst, sött en dag i veckan ”Lördagsgodis” och att låta tänderna vila mellan målen är

framgångsrik för att undvika kariesangrepp. Samt att introducera till fluoridlackning
vid revisionsundersökning, och av nyerupterade tänder i samband med övriga besök.
Individanpassade åtgärder vid förhöjd kariesrisk gäller barn med tydliga riskfaktorer för
kariessjukdom eller aktiva kariesangrepp. Dessa barnfamiljer ska kallas för individuellt

anpassad behandling baserat på orsak. Insatserna ska utformas till barnets behov och
familjens förutsättningar. Varje tecken på kariesaktiviet bör uppmärksammas och

behandlas. Följ kost och tandborstvanor med täta besök för att stödja och uppmuntra
föräldrarna till hälsosamma livsstilsförändringar tills förbättring inträffar. Genomför

fluoridlackning av initiala kariesskador vid varje besök, dock minst 2 ggr/år.
Fissurförsegling av primära molarer eller 6-års tänder har till exempel god
kariesförebyggande effekt och utförs på individuell indikation.
Sjukdomsbehandlande och operativa insatser
Inskolning och förebyggande åtgärder ska föregå operativ terapi som inte är av akut
karaktär. De allra flesta förskolebarn behöver någon form av förberedelse inför nya

moment inom tandvården. För vissa barn kan även en undersökning kännas ovant och
skrämmande. Genom att använda sig av metoden Tell-Show-Do, (tala-visa-pröva) får

barnen gradvis lära känna det nya momentet och bekanta sig med personal och vad
som ska göras på en strukturerat och lugnt sätt. Metoden kan användas inför samtliga

moment inom tandvården och bör anpassas till ålder och behandlingsmognad.
Inskolningen kan behövas byggas på och tas i flera steg. Låt det i så fall ta tid och se

det som en investering. Att barnet känner tillit och trygghet i tandvårdsituationen är
en bra grund för positiv syn på tänder och tandvård och en framgångsrik behandling.
Fluoridlackning av aktiva kariesläsioner ska genomföras vid varje besök.
Fissurförsegling sker vid förhöjd kariesrisk, djupa fissurer, eller tex tandvårdsrädsla.

Fissurförsegling är ett gott skydd mot karies hos barn med kariesrisk eller pågående
kariesaktivitet. Vanligast är att fissurförsegla 6 års tandens ocklusalyta men alla tänder

med fissurer kan fissurförseglas. Riskfaktorer som bristfällig tandborstning och
kariesaktivitet ligger till grund till terapivalen. Tänk på att barn med

funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom har ökad kariesrisk. 6 års tanden är som
mest känslig för kariesangrepp 1-2 år efter eruption och bör fissurförseglas inom den

perioden och när det är möjligt att hålla tanden torr så en fissurförsegling med god
teknisk kvalité kan utföras (vilket kräver 4 händer). Fissurförsegling är ofta ett utmärkt
steg i inskolning av patienten. Fissurförseglingen kontrolleras och görs om vid behov.
Operativ terapi, fyllningar, utförs när plackkontroll av kaviterade kariesangrepp in i

dentin inte kan uppnås hos patienten. Extraktion bör väljas som terapi av gravt
karierade, symtomatiska eller infekterade primära tänder. Vid bedömning av

omfattande kariesskador är det ibland viktigt att bevara för bettet värdefulla tänder,
där kan selektiv kariesexcavering kan vara en lämplig terapi, tex en 05:a i överkäken.

All  behandling  ska  ske  så  smärtfritt  som  möjligt,  Carisolv  möjliggör  ofta  smärtfri
handexkavering.  Vid  behandlingsomognad  eller  omfattande  behandlingsbehov  ska
sedering användas som komplement.
Atraumatisk  restorative  treatment  (ART-teknik)  används  vid  ocklusala  manifesta

kariesangrepp på primära molarer i avvaktan på behandlingsmognad. Detta innebär
kariesangreppet excaveras försiktigt för hand tills kavitetens kanter är rena och så

mycket som möjligt av en uppmjukad tandsubstans är avlägsnad utan att framkalla en
smärtreaktion hos barnet. Kaviteten fylls sedan med en temporär fyllning av

resinmodifierat glasjonomercement. Fyllningen följs upp och revideras på sedvanligt
sätt när behandlingsmognad uppnåtts. I avvaktan på detta utförs inskolning och
kariesförebyggande insatser.
Molar insicor mineralization (MIH) är en mineraliseringsstörning som drabbar 6-års tänder

och incisiver. Omfattningen av mineraliseringsstörningen kan variera kraftigt i
allvarlighetsgrad och också mellan olika tänder på samma individ. Tänder med MIH-

skador är mer mottagliga för kariesangrepp och tål inte tuggkrafter lika bra som tänder
med frisk emalj. Det är vanligt med posteruptivt sönderfall hos MIH-tänder och de är

ofta symtomgivande och isar vid tandborstning och vid intag av kall dryck eller mat.
Mineraliseringsstörd emalj kan stärkas med regelbunden fluoridexponering, såsom

daglig tandkräm doserat 1450 ppm och på kliniken med extra fluoridlackningar. Milda
MIH skador ses ofta som vita eller gula stråk i emaljen och behöver vanligtvis ingen

behandling. Moderata MIH skador ses som vita-gula och brunfärgade områden i emalj
och dentin och kan behöva operativ fyllningsterapi. Valet av fyllningsmaterial beror på

skadans omfattning och tandens känslighet. Kan rena emaljkanter kring den skadade
tandvävnaden skapas bör resin-komposit väljas som fyllningsmaterial. Är tanden

däremot känslig för blästring med luft eller vatten och skadan är av den omfattningen
att rena emaljkanter inte kan uppnås bör tanden förses med resinmodifierat

glasjonomercement (exempelvis Fuji II LC). I grava fall, tänder med omfattande gul-
brunt sönderfall in i dentin, ska extraktion övervägas då det ofta är det bästa långsiktiga

alternativet. Valet av terapi kan ibland vara svårt att ta ställning till och även
bettdiagnos, eventuella aplasier kan påverka beslutet. Kliniskt foto är till stor hjälp inför

terapiplanering. Viktigt är att välja en bra och långsiktig terapi från början och målet
ska vara en terapi per MIH-skadad tand. I de fall där extraktion kan övervägas eller om

det råder oklarheter i vilken typ av mineraliseringsstörning tanden har bör pedodontist
konsulteras. Tänder med MIH skador är ofta hypersensibla och kan vara svåra att

bedöva. Preoperativ analgetika och sedering som komplement rekommenderas vid
operativ behandling av känsliga MIH skadade tänder.

SKOLBARNET, VÅRDPROGRAM 7-12 ÅR
Barnet blir större och närmar sig tonåren och individen kan ofta i allt högre
utsträckning uttrycka sin personliga åsikt. Bettutvecklingen är nu påtaglig och primära

tänder exfolierar och permanenta tänder erupterar. Samtidigt är det inte lätt att borsta
en ojämn tandrad och barnet utför tandborstning i allt högre grad själv och kanske
kommer även barnet själv till tandvårdsbesöket.
Undersökning
Anamnesen bör innehålla uppgifter om barnets allmänna hälsa, sociala situation samt
tandborst- och matvanor. Tandborstning bör utföras 2 gånger per dag med hjälp och

stöttning av vårdnadshavare upp till 10-12 års ålder. Viktigt att barnet själv lär sig en
noggrann tandborstteknik i relation till sin ålder och mognad. Fluoridtandkräm med

1450 ppm bör användas (vetenskaplig evidensnivå 1). Fråga vad barnet/familjen äter
för mellanmål och dricker till måltider. Många idrottar eller spelar dator, hör efter om

det äter och dricker i anslutning till aktiviteten. Ge hälsoinriktad information om
tänder, oral hygien och anpassat till barnets mognad och ålder. Hör efter om barnets

egen inställning till och mognad att gradvis ta ansvar för sin tandborstning och öva
upp en god munhälsa. Väck intresse för oral hälsa och goda matvanor för hela

kroppen. Socioekonomiska faktorer har betydelse hör efter om det finns
tandvårdsrädsla i familjen eller om något syskon har haft karies. Några barn har

erfarenhet av operativ tandvård, hör efter hur det upplevde det. Tänk på att förekomst
av karies i de primära tänderna är en tydlig riskfaktor för fortsatt kariesutveckling i de
permanenta tänderna, se tabell 7.
Status, notera befintliga primära och eventuellt permanenta tänder i journalen.

Registrera eventuella kariesangrepp. Undersök gingiva, tunga och munnens
slemhinnor. Notera förekomst av gingivit, plack och tandsten. Var observant på tidiga

tecken av karies- eller parodontal sjukdom. Kariesprogressionen på nyligen
erumperade permanenta tänder kan gå mycket fort. Bettutveckling ska bedömas av

tandläkare. Notera tänder som står i infraposition och tänder med erosionsskador.

Sannolikt erumperar hörntänder, premolarer och andra permanenta molaren under
denna period. Var observant på asymmetri eller avvikelser i eruptionen, utred vidare

vid behov. Läge av permanenta hörntänder ska kontrolleras kliniskt genom palpation
av alveolarutskott och maxilla. Kan inte hörntänder palperas tydligt på normal plats

senast vid 9 års, eller om skillnader i palperbarhet eller eruption ses mellan höger och
vänster sida eller om lateralerna är både proklinierade och distaltippade ska
hörntandens läge utredas med röntgen.
Röntgenundersökning sker alltid på individuell indikation och bara om den bedöms kunna

bidra med viktig diagnostisk information som inte kan fås på annat sätt. Bite-wing tas
för fullständig kariesdiagnostik och är ibland även till hjälp för anlagsdiagnostik. Senast

vid sent DS2 ska samtliga permanenta tänder och anlag vara synliga i munnen eller på
röntgen (gäller ej visdomständer). Bedöm behov av OPG eller kompletterande

apikalbilder till bite-wing för fullständig anlagsdiagnostik. Behöver överkäkens
hörntänder läge verifieras med röntgen tas apikala röntgenbilder på respektive tand i

två tydligt skilda strålriktningar. Det är viktigt att relationen mellan hörntanden och
laterala incisivens rot syns tydligt på två olika bilder. För lägesbestämning av både 13

och 23 krävs därför minst 3-4 apikala röntgenbilder för att korrekt kunna bedöma
relationen mellan tand nummer 2 och 3.

Tabell 7. Frisk- och riskfaktorer att ta ställning till för bedömning av munhälsan hos
barnet idag och på sikt.

Friskfaktorer

Riskfaktorer

Tandborstning med fluoridtandkräm
morgon och kväll med stöd av vuxen

Goda vanor med avseende på mat och
dryck

Vatten vid törst
Avstannad sjukdomsaktivitet

Inga fyllningar
God munhälsa hos föräldrar/syskon

God allmänhälsa
Stabila sociala förhållanden

Positiv attityd till barnets hälsa och
vård

Oregelbundna tandborstvanor
Avsaknad av fluoridtandkräm

Inget föräldrastöd vid tandborstning
Ogynnsamma matvanor

Småätande under dagen
Söt dryck vid törst

Tidigare karieserfarenhet
Nya eller progredierande angrepp

Tandvårdsrädsla hos förälder
Syskon med kariessjukdom

Bristande gränssättning inom familjen
Rökning hos förälder

Mediciner/sjukdom/funktionsvariation
Födoämnesintolerans

Hög kariesaktivitet hos
familjemedlemmar

Sociokulturell bakgrund med bristande
kunskap om munhälsa/munvård

Upprepade uteblivanden/återbud
Dåliga salivegenskaper som låg

salivkapacitet eller låg buffringsförmåga
Höga muntans eller laktobacillantal

Negativ attityd/ointresse för hälsa eller
munhälsa

Tandsanerad under narkos
Träning med sportdryck
Självdestruktivt beteende

Bedömning och uppföljning av bettutveckling
Vi varje revisionsundersökning bedömer tandläkaren bettutvecklingen och avgör
lämpliga kontrollintervall för exempelvis uppföljning av ektopiska hörntänder,

horisontell överbitning, postnormalitet, tvångsförningar, transversella avvikelser, grava
utrymmesavvikelser, antalsvariationer eller funktionella avvikelser. Även tänder i

infraposition ska bedömas och journalföras. Bettavvikelser som korrigeras inom ramen
för den kostnadsfria tandvården är överenskomna på regionnivå i syfte att erbjuda

tandreglering på lika villkor till befolkningen. En utförligare beskrivning av
gränsdragning mellan avvikelser som korrigeras eller inte hittar du på

Folktandvårdskanalen under

ortodonti

. Vissa avvikelser behandlas med fastsittande

apparatur på avdelningen för ortodonti medan andra kan förebyggas eller åtgärdas med

enklare interceptiva åtgärder. Interceptiv tandvård är ett tidigt försök att på ett enklare
sätt gynna en positiv bettutveckling och undvika tandställning längre fram i livet. Tabell

8 är en översikt över olika bettavvikelser och möjliga interceptiva åtgärder eller vidare
konsultationer. Innan interceptiv behandling inledes ska föräldrar informeras om syftet

med planerade åtgärder och vad som krävs av barn och föräldrar för att åstadkomma
resultat. Tandreglering, oavsett interceptiva eller fastsittande åtgärder, är endast ett

erbjudande till barn och föräldrar som är beredda att göra sin del för att uppnå resultat.
Översiktlig mall för debitering av ortodonti i allmäntandvård hittar du här,

lathund

och

debitering av retainer

Tabell 8. Översikt över bettdiagnoser och möjliga åtgärder.

DIAGNOSER

ÅTGÄRDER

Över- eller undertal av tand

Visa för ortodontist eller pedodontist

Mesiodens

Vid eruptionshinder visa pedodontist.

Eruptionshinder

Utred med röntgen, vid behov eller oklar orsak
visa för ortodontist eller pedodontist.

Extrema diastema mediale

Utred orsak och åtgärda orsak vid behov.

Kraftig trångställning eller
platsbrist

Om lateralen inte kan erumpera extrahera tand
03 bilateralt

Mittlinjeförskjutning pga.
enkelsidig förlust av tand 03

Extrahera kontralateral för att normalisera
mittlinjen.

Infraocklusion

Ingen åtgärd om permanenta anlaget finns och

ligger korrekt, åtgärd vid risk för störd eruption
exempelvis tippad granntand.

Risk för atypisk eruption av
hörntand i överkäken

Hörntänder kan palperas cirka 1,5 år före
eruption (sent DS2). Normal eruptionstid är 10

år för flickor och 11 år för pojkar, men
variationen är mycket stor.

Vid misstanke om ektopisk eruption utred med
röntgen för lägesbestämning.
Se noggrannare beskrivning direkt efter tabellen.

Retinerade tänder

Rtg-kontroll av tänder vars eruptionstid är

överskriden (2 SD). Jämför med kontralateralen,

om synligt eruptionshinder ej ses och
eruptiontiden jämfört kontralateralen är

överskriden med minst 6 månader visa för
ortdontist.

Ektopisk eruption av andra
molaren i underkäken

Möjliggör eruption med separationsligatur eller

separationsfjäder. Om resultat uteblir, visa för
ortodontist.

Stor horisontell överbitning

Prova en lämplig form av aktivator. Är
postnormaliteten mycket uttalad, eller finns andra

avvikelser exempelvis inkompetent läppslutning
kan patienten visas för ortodontist.

Frontal invertering av enstaka
tänder

Vid hotande invertering av enstaka incisiv
behandla med spatelbitning enligt schema, önskat

resultat skall uppnås inom 2-3 veckor. Även
cross-elastic kan vara ett behandlingsalternativ.

Kraftig låsning eller total frontal
invertering

Visa för ortodontist.

Öppet bett vid prolongerad
fingersugning

Information och avvänjningsförsök, visa för
ortodontist om detta misslyckas.

Kraftigt öppna bett frontalt eller
lateralt

Visa för ortodontist.

Djupt bett med gingival
irritation

Visa för ortodontist.

Korsbitning med tvångsföring

Behandling med cross-elastics om utrymme
finns, annars visa för ortodontist.

Enkelsidigt korsbett med lateral
tvångsföring

Visa för ortodontist.

Saxbitning av andra molaren i
överkäken

Vid kant-i-kant relation under molarernas
eruption behandla med cross elastics

Tvångsförd saxbitning

Visa för ortodontist.

Uni- och bilateral saxbitning

Visa för ortodontist.

Atypisk eruption av permanent hörntand i överkäken
Klinisk undersökning
Palpation av alveolarutskottet är den mest värdefulla kliniska metoden att
diagnostisera hörntandens läge. Hörntänder kan palperas cirka 1,5 år före eruption
(sent DS2). Normal eruptionstid är 10 år för flickor och 11 år för pojkar, men
variationen är mycket stor. Cirka 2 % av överkäkshörntänderna erupterar ektopiskt
och palatinalt. Av dessa ger många resorptionsskador på incisiverna. Dock kan även
buckalt belägna 3or orsaka resorptioner. Hörntandsregionen bör palperas på barnen
från 9 års ålder till dess att hörntänderna kan palperas eller beslut om utökad
utredning sker. Vid misstanke om störd eruption skall hörntanden lägesbestämmas.
Barn över 9 år bör bedömas av tandläkare varje år beträffande

överkäkshörntändernas läge tills detta är säkerställt eller tills åtgärder vid felaktig
eruption vidtagits.

Indikationer för röntgenundersökning:

Om hörntanden inte kan palperas på normal plats, trots en i övrigt normal
bettutveckling. (Kan exempelvis vara en konkavitet i vestibulum eller att
hörntanden palperas buckalt men tydligt mesialt förskjuten).

Asymmetrier i palperbarhet mellan höger och vänster sida.

Tydliga eruptionsskillnader (över 6 månader) mellan höger och vänster sida.

Vid lateraler som är både proklinerade och distaltippade.

Lägesbestämning

Vid minsta osäkerhet angående ök 3:ors position förordas radiologisk undersökning
för lägesbestämning. För lägesbestämning krävs 2 intraorala röntgenbilder tagna med
tydligt skilda strålriktningar. Det är viktigt att relationen mellan hörntanden och
laterala incisivens rot syns tydligt på bilden. När en patient är 15 år eller äldre
betraktas en icke erupterad tand som retinerad och remiss skickas.

Åtgärd
Om man tidigt kan diagnostisera ektopiska hörntänder, kan man genom extraktion

av mjölkhörntanden ofta ändra eruptionsriktningen av den permanenta 3:an och på
så sätt minska risken för resorptionsskador på lateraler. Prognosen är beroende av

tandens läge. Efter extraktion tas röntgenbilder efter 6 månader i samma projektion
som tidigare (vid försämring remiss till ortodontist). Vid oförändrat läge kontrollera

med röntgen efter ytterligare 6 månader. Vid utebliven förbättring skickas remiss till
ortodontist.
Samlad och utförligare information om ortodonti hittar du på

FolktandvårdsKANALEN.

Bedömning av vårdbehov
Barn med kariesrisk eller en ogynnsam bettutveckling bör särskiljas från barn med en

låg risk för kariessjukdom och en normal bettutveckling. Vårdbehovet kan skilja sig
och följa olika vårdplanering beroende på om barnet har en kariesrisk, en ogynnsam

bettutveckling eller ett ortodontiskt vårdbehov. Vilken typ av omhändertagande som
föreligger ska kommuniceras med barn och förälder. Tandvården ska prioritera barn

med kariessjukdom. En behandlingsplan ska upprättas i samråd med barn och
vårdnadshavare. Vårdplanen ska vara rationell och utgå ifrån barnets bästa hälsa. All

operativ behandling ska föregås en orsaksutredning. Endast akuta problem eller djupa
kariesskador ska åtgärdas före orsaken till kariessjukdomen är utredd. Tänk på att
behovet av inskolning innan operativ behandling är mycket olika i åldersspannet.
Det är önskvärt att identifiera alla barn med låg risk för kariessjukdom och en normal

bettutveckling för sin ålder då dessa inte behöver uppsöka tandvården på samma sätt.
Dessa utgör majoriteten av alla barn.
Nästa revisionsundersökning eller kontroll
Kontrollbesök med anledning av kariessjukdom eller bettutveckling ska skiljas åt.

Bedömning av bettutveckling ska leda till ställningstagande om eventuell tid behövs
för bettkontroll eller om föreslagen revisionsundersökning stämmer i tid. Behövs en

bettkontroll ge om möjligt tid direkt, är kontrollen för långt i framtiden sätt upp kallelse
i T4 (under C-kontroll). Bedöm om föreslagen tid för revisionsundersökning av R2 är

rimlig. Följande revisionsintervall gäller för aktuell ålder och beaktar endast parodontit

och karies: 24 månader - grön, lågt vårdbehov, 18 månader - gul måttligt vårdbehov,
12 månader - högt vårdbehov. Tiden mellan undersökningar utförd av tandläkare ska
inte överstiga 48 månader (förutsatt att resursbrist inte råder på kliniken).
Förebyggande insatser
Generella åtgärder omfattar och erbjuds alla barn, dessa räknas upp nedan. Nogsam
rekommendation av tandborstning 2 gånger dagligen med fluoridtandkräm 1450ppm

(vetenskaplig evidensgrad 1). Förmedling av tandborstning på recept för barn 6-12 år
på 1177, plattformen för stöd och behandling. Genomgång av Folktandvårdens

tandborstsskola och utlämning av tandborste vid ett besök i ålder 8-10 år,

länk

Information om kost-, dryckes- och munhygienvanors påverkan på munhälsan

inklusive information om erosioner. Rekommendationen att dricka vatten vid törst,
sött en dag i veckan ”Lördagsgodis” och att låta tänderna vila mellan målen. Samt att

introducera  till  fluoridlackning  vid  revisionsundersökning,  och  av  nyerupterade
permanenta tänder i samband med övriga besök.
Individanpassade  åtgärder  vid  förhöjd  kariesrisk  gäller  barn  med  tydliga  riskfaktorer  för
kariessjukdom  eller  aktiva  kariesangrepp.  Dessa  ska  kallas  för  individuellt  anpassad

behandling baserat på orsak. Insatserna ska utformas till barnets behov och familjens
förutsättningar. Varje tecken på kariesaktivitet bör uppmärksammas och behandlas.

Följ kost och tandborstvanor med täta besök för att stödja och uppmuntra föräldrarna
till hälsosamma livsstilsförändringar tills förbättring inträffar. Genomför

fluoridlackning av initiala kariesskador vid varje besök, dock minst 2 ggr/år.
Fissurförsegla permanenta molarer vid kariesaktivitet.
Sjukdomsbehandlande och operativa insatser
Inskolning och förebyggande åtgärder ska föregå operativ terapi som inte är av akut

karaktär. De allra flesta skolbarn behöver någon form av förberedelse inför nya
moment inom tandvården. För en del skolbarn behövs endast en muntlig genomgång

vad som ska hända vid undersökningstillfället, medan andra behöver flera
inskolningsbesök för att känna sig trygga och väl förberedda för att kunna ta del av

nödvändig operativ tandvård. Inskolningsmetoden Tell-Show-Do, (tala visa pröva)
fungerar väl även på skolbarnet. Genom att gradvis få lära känna det nya momentet

och bekanta sig med personal och vad som ska göras på en strukturerat och lugnt sätt
förbereds barnet väl. Metoden kan användas inför samtliga moment inom tandvården

och bör anpassas till ålder och behandlingsmognad. Inskolningen kan behövas byggas
på och tas i flera steg. Låt det i så fall ta tid och se det som en investering. Att barnet

känner tillit och trygghet i tandvårdsituationen är en bra grund för positiv syn på tänder
och tandvård.
Fluoridlackning av aktiva kariesangrepp ska genomföras vid varje besök.
Fissurförsegling är ett gott skydd mot karies till barn med kariesrisk eller pågående

kariesaktivitet. Vanligast är att fissurförsegla 6 års eller 12 års tandens ocklusalyta men
alla tänder med fissurer kan fissurförseglas. Fissurförseglingen är ofta ett utmärkt steg
i inskolning av patienten. Fissurförseglingen kontrolleras och görs om vid behov.
Operativ terapi av primära tänder med kariesangrepp relateras till kvarvarande

funktionstid. Bedöms funktionstiden vara kortare än ett år kan man ofta vänta med
restaurerande behandling. Ses öppna stora manifesta kariesangrepp bör extraktion

övervägas. Att ge permanenta tänder möjlighet att erumpera i en icke kariogen miljö i
ett tidigare kariesskadat bett kan vara värdefullt. Inaktiva kariesangrepp kräver ingen

behandling. Tänk på att framför allt den primära andra molaren i överkäken när det
gäller att behålla utrymme för kommande permanenta molarer. Detta innebär att 05:an

i överkäken ska prioriteras när det gäller operativ terapi för att förhindra en tidig
extraktion och på så sätt orsaka en trångställning och ytterligare behandlingsbehov

framgent. Sedering ska erbjudas barn i som behöver komplement till inskolning.

TONÅRINGEN, VÅRDPROGRAM 13-18 ÅR
UNDER FRAMSTÄLLNING

TRAUMA OCH KONTROLLER
Små barn ramlar ofta och slår sina tänder, läppar och käkar. Det är vanligare med

tandtrauman vid 1-2 års ålder då många barn lär sig krypa och gå än senare i uppväxten.
Många gånger är det nödvändigt att komma till tandkliniken för en kontroll. Alla

tandtrauman ska bedömas av tandläkare och beroende på skada följs tanden efter givna
intervall se tabell 10 och 11. Att fotografera vid akutbesöket och vid senare uppföljning

är ofta av stort värde om avancerad behandling längre fram skulle bli nödvändig.
Röntgen är ofta nödvändigt för korrekt diagnostik och uppföljning. Tänk på att en

tand och bett kan ha flera traumadiagnoser och anpassa uppföljningen av patienten
efter den allvarligaste diagnosen.
Tabell 10. Översikt traumakontroller för primära tänder.

DIAGNOSER

ÅTGÄRDER, KONTROLLER

Konkussion
Subluxation

Röntgenbild vid akutbesöket, och senare
vid tecken på infektion eller subjektiva

besvär. Informera förälder om eventuell
färgförändring och att höra av sig vid
fistelbildning.
Kontroll efter 1 månad och vid
revisionsundersökning

Okomplicerad kronfraktur

Kron-rotfrakturer
Rotfraktur (utan lägesförändring)

Röntgenbild vid akutbesöket, och senare

vid tecken på infektion eller subjektiva
besvär. Informera förälder om eventuell

färgförändring och att höra av sig vid
fistelbildning.
Kontroll efter 1 månad, 3 månader och vid
revisionsundersökning

Extrusiv luxation
Lateral luxation med mindre

lägesförändring och utan ocklusal
interferens

Röntgenbild vid akutbesöket, och senare
vid tecken på infektion eller subjektiva

besvär. Informera förälder om eventuell
färgförändring och att höra av sig vid
fistelbildning.
Kontroll efter 1 vecka (kontroll OH), 3

veckor, 3 månader och vid
revisionsundersökning

Intrusion

Röntgenbild vid akutbesöket, och senare

vid tecken på infektion eller subjektiva
besvär. Informera förälder om eventuell

färgförändring och att höra av sig vid
fistelbildning.
Kontroll efter 1 vecka (koll OH), därefter
varannan månad tills 6månader, därefter
1år och vid revisionsundersökning.

Tabell 11. Översikt traumakontroller för permanenta tänder.

DIAGNOSER

ÅTGÄRDER, KONTROLLER

Okomplicerad kronfraktur

Röntgen vid akutbesök och uppföljning.
Kontroller vid 3 månader och 1 år.

Kron-rotfrakturer

Rotfraktur (utan lägesförändring)

Röntgen vid akutbesök och uppföljning

förutom vid 1 månad. Kontroller vid 1
vecka, 1 månad, 3 månader, 6 månader, 1
år och vid revisionsundersökning.

Konkussion

Röntgen vid akutbesök och uppföljning.
Kontroll efter 4 veckor och 1 år.

Subluxation

Lateral luxation
Extrusiv luxation

Röntgen vid akutbesök och uppföljning

förutom vid 1 månad. Kontroller vid
1vecka, 1 månad, 3 månader, 6 månader, 1
år och vid revisionsundersökning.

Exartikulation
Intrusion

Röntgen vid samtliga besök. Kontroll efter
1 vecka (kontroll OH), därefter varannan
vecka, 3 månader, 6 månader, 1 år och 5år.

Luxationsskada

Fixeringstid 1-2 veckor.

Exartikulation

Fixeringstid 1-2 veckor.

Frakturerad benplatta

Fixeringstid 4-6veckor.

Rotfraktur

Fixeringstid 3-4 veckor.

RIKTLIJNER FÖR REGIONFINANSIERAD TANDVÅRD 19-23 ÅR
Den lagstadgade regionsfinansierade kostnadsfria tandvården innefattar tandvård och
regelbunden undersökning till och med 23:e levnadsåret. Från 19 år är individen vuxen
men beskrivs ofta som ”unga vuxna” i ett försök att skilja mellan betalande och icke
betalande  vuxna.  Alla  vuxna  behandlas  i  enlighet  med  nationella  riktlinjer  och
vårdprogram  från  respektive  specialistämne  inklusive  kariologi.  Dessa  vårdprogram
hittar du på Folktandvårdskanalen under grenen odontologi, exempelvis finns riktlinjer
för vårdplanering av visdomständer under

odontologi/käkkirurgi

Tandvård från 1 januari det 24:e levnadsåret bekostas av patienten som då omfattas av
det statliga tandvårdsstödet. Du ansvarar för att planera behandlingen så att den i
möjligaste mån kan slutföras under 23:e levnadsåret. Vid behandlingar som ändå
skjuter över till det 24:e levnadsåret ansvarar du för att i god tid informera patienten
om vilka åtgärder i behandlingsplanen som beräknas att belasta patienten ekonomiskt.

Informera alltid om att komplikationer kan tillstöta vilka i sin tur kan påverka terapival,
leda till förseningar och i förläningen innebära kostnader för patienten. En del långa
behandlingar kan ibland inte debiteras förrän efter 1 januari 24:e levnadsåret. Det kan
exempelvis gälla fastsittande tandställning eller utlämning av protetiska arbeten. Då ska
en överenskommelse ingås med patienten där kostnaden delas med Folktandvården.
Beskrivning och exempel på sådan överenskommelse hittar du på

Folktandvårdskanalen/Tandvård/Ansvarsfördelning

. Vid oklarheter är du välkommen att

kontakta tandvårdsstrateg för hjälp i frågan.

Med anledning av rådande resursbrist inom tandvård har Regionstyrelsen i
Västerbotten beslutat att under 2023 prioritera undersökningar i åldersgruppen 3-19
år samt undersökning av patienter med identifierat vårdbehov i gruppen 20-23 år. Det
innebär att patienter 20-23 år med ett tidigare lågt identifierat tandvårdsbehov inte
kallas till revisionsundersökning. Dessa patienter informeras om detta samt om sin rätt
till kostnadsfri tandvård. De uppmanas att höra av sig till allmäntandvård vid behov av
tandvård.

SAMVERKAN SPECIALISTTANDVÅRD OCH ALLMÄNTANDVÅRD
UNDER FRAMSTÄLLNING

ÖVERSIKT AV LÄNKAR
Nedan finns en översiktlig sammanställning av länkar till olika riktlinjer som berör den
konstandsfria tandvården för gruppen 0-23 år. Den enklaste ingången till information
för medarbetare i Folktandvården är via SharePoint och FolktandvårdsKANALEN.

Tandvård till barn och unga vuxna

Uppdrag och regler för hälsoval

Tandvård barn, ungdomar och unga vuxna 0-23 år - asylsökande, nyanlända samt andra
migranter i Västerbotten

https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/om-barnkonventionen

Barn som far illa/Våld i nära relationer

Riktlinjer journalföring tandvård

1177 Tandborstning på recept

1177 ortodontins rekommendationer för patienter med tandställning

Kostanamens

salut

Salut-satsningen

Tandhajpen