Gr8_2022_Rapport granskning hälso- och sjukvårdsnämnden 2022 Tillgänglighetsanpassad

Sammanfattande analys

Resultat

Tre år av pandemi har inneburit stora påfrestningar på hälso- och sjukvården som
resulterat i långa vårdköer och begränsad tillgänglighet. Korttidsfrånvaron bland
personalen har ökat och bristen på personal har varit påtaglig. Verksamheterna har
genomfört stora insatser för att hantera den uppkomna situationen. Belastningen
på verksamheterna påverkade nämndens resultat. Nämnden hade ett underskott
med 199 miljoner kronor och resultaten för verksamhetsmålen var svaga.

Nämnden har ett strukturellt underskott. Flera av nämndens verksamheter hade
underskott för år 2022. En stor del av de åtgärder som planerades för en ekonomi i
balans blev inte genomförda eller gav inte tillräcklig effekt. Det är angeläget att
nämnden kommande år är aktiv och säkerställer att den klarar av att genomföra sin
verksamhet inom budget. Nämnden behöver säkerställa att det finns genomarbe-
tade planer och en strategisk styrning som kan hantera tidigare års underskott och
det nya ekonomiska läget med hög inflation, ökade kostnader och lågkonjunktur.

Styrning och kontroll

Hälso- och sjukvårdsnämnden hade för år 2022 inte en tillräcklig styrning och kon-
troll. Liksom tidigare år bidrog otydliga ansvarsförhållanden i förhållande till region-
styrelsen och svagt tjänstemannastöd till svårigheter för nämnden att styra sitt an-
svarsområde. Det var oklart på vilket sätt stabsresurser och service i regionstyrel-
sens förvaltning skulle ge stöd till hälso- och sjukvårdsnämnden och samarbeta
med verksamheterna i nämndens förvaltning. Granskningar visar att nämnden inte
var tillräckligt aktiv i den strategiska styrningen. Positivt var att nämnden i hög grad
beslutade om grundläggande styrdokument samt utvecklade arbetet med den in-
terna kontrollen.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar nämnden att arbeta med följande områden:

•

Utveckla den strategiska styrningen. Nämnden behöver tillsammans med
regionstyrelsen se över ansvarsförhållandet mellan styrelsen och nämn-
den. Nämnden behöver också säkerställa att tjänstepersonsstödet är till-
räckligt.

•

Utvärdera arbetet med omställningsplanen för perioden 2020-2022. En ut-
värdering ger möjlighet att systematiskt analysera och bedöma nämndens
styrning och kontroll av arbetet samt nämndens stöd till verksamheterna.

•

Var aktiv i ekonomistyrningen. Utveckla de ekonomiska analyserna och sä-
kerställ att underlag till budget och åtgärdsplaner håller en tillräcklig kvali-
tet.

•

I egenskap av ansvarig vårdgivare bör nämnden besluta om patientsäker-
hetsberättelse.

•

Säkerställ att beslut på delegation och vidaredelegation är spårbara från
nämndens protokoll.

Rekommendationerna kommer att följas upp i nästa års granskning.

Bakgrund och genomförande

Styrelser och nämnder ansvarar enligt kommunallagen för att verksamheten bed-
rivs i enlighet med fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och före-
skrifter som gäller för verksamheten. Styrelserna och nämnderna ansvarar också
för att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett till-
fredsställande sätt.

Revisorerna ska enligt kommunallagen årligen granska styrelser, nämnder och full-
mäktigeberedningar. Revisorerna ska pröva om styrelser och nämnder säkerställt
att verksamheten är genomförd på ett ändamålsenligt och från ekonomisk syn-
punkt tillfredsställande sätt. I granskningen ingår också att pröva om räkenskaper
är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. I sin revisionsplan för år
2022 beslutade revisorerna att genomföra en grundläggande granskning av hälso-
och sjukvårdsnämnden.

Fullmäktiges uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden

Fullmäktige beslutade i sitt reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnden att nämn-
den är ansvarig för:

•

Sjukhusvård inklusive regionvård.

•

Primärvård i egen regi i enlighet med regionstyrelsens beställningar.

•

Tandvård i egen regi.

•

Funktionshinder och habilitering.

Nämnden har vårdgivaransvar för den vård som regionen utövar i enlighet med
bland annat hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Nämnden ska också
följa och driva utvecklingen av forskning, innovation och utbildning inom området
hälso- och sjukvård. Den ansvarar även för arbetet med nationella minoritetsgrup-
per.

Iakttagelser i 2021 års granskning

År 2021 präglades av coronapandemin. Verksamheterna fick skjuta upp och ställa
in delar av den planerade verksamheten för att kunna hantera pandemin och vacci-
nera befolkningen. Resultaten för verksamheterna var svaga, men positivt var att
nämnden hade ett överskott på 139 miljoner kronor. Överskottet berodde på bi-
drag från staten. Flera av nämndens verksamheter hade underskott. Revisorerna
bedömde att det fanns en risk att nämnden hade kvar delar av det strukturella un-
derskott som nämnden hade före pandemin.

Revisorerna bedömde att nämnden för år 2021 inte hade en tillräcklig styrning och
kontroll. Fördjupade granskningar visade att nämnden varit passiv under året.

Revisorerna lämnade följande rekommendationer till nämnden:

•

Utveckla de ekonomiska analyserna. Det finns risk att det strukturella un-
derskottet som nämnden hade före pandemin finns kvar.

•

Säkerställ en tillräcklig styrning och kontroll över de riktade statsbidragen
till nämndens verksamheter.

•

Säkerställ en ändamålsenlig metod och redovisning av resultat i förhål-
lande till nämndens verksamhetsmål.

•

Utveckla kvaliteten i arbetet med intern kontroll. Nämnden behöver ut-
veckla uppföljningen av sina kontroller och vid behov besluta om åtgärder
för att komma till rätta med de brister som kontrollerna visar.

Nämndens yttrande över 2021 års granskning

I sitt yttrande i december 2022 redogjorde nämnden för följande åtgärder:

•

Utvecklingen av moderna digitala verktyg skulle bidra till att förbättra upp-
följning och analyser.

•

Under år 2022 hade verksamheterna använt systemstödet Stratsy för att
utveckla uppföljning av verksamhetsmålen. I planeringen inför år 2023
hade nämnden beslutat om delmål som skulle underlätta uppföljningen.

•

I slutet av år 2021 hade en ny riktlinje och process för hantering och för-
valtning av riktade statsbidrag tagits fram. Målet med riktlinjen var en en-
hetlig hantering i organisationen med ökad transparens och tydligare roller
och ansvar.

•

Regiondirektören hade initierat ett arbete med att utveckla en ny förvalt-
ningsgemensam verksamhetsstyrningsmodell.

•

Under år 2022 hade ett arbete pågått för att utveckla arbetet med intern
kontroll.

Syfte och revisionsfrågor

Syftet med granskningen är att ge underlag till revisorernas ansvarsprövning av
hälso- och sjukvårdsnämnden. För detta har vi besvarat följande revisionsfrågor:

•

Har hälso- och sjukvårdsnämnden tillräckliga resultat?

•

Har hälso- och sjukvårdsnämnden haft en tillräcklig styrning och kontroll
över verksamheten inom sitt ansvarsområde?

•

Har hälso- och sjukvårdsnämnden en tillräckligt utvecklad redovisning av
resultaten för verksamhetsmålen?

•

Har hälso- och sjukvårdsnämnden agerat tillräckligt med anledning av re-
kommendationerna i föregående års granskning?

Granskningen har inte omfattat om nämnden

säkerställt att räkenskaperna är rätt-

visande. Denna del granskas i samband med regionens delårs- och årsbokslut och
redovisas i separata rapporter.

Revisionskriterier

Vår bedömning av hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsutövande utgår från:

•

Kommunallagen (2017:725) 6 kap. 6, 37-41 §§ samt 7 kap. 5-8 §§

•

Fullmäktiges reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnden

•

Fullmäktiges reglemente för intern kontroll

•

Övriga uppdrag, mål eller direktiv från fullmäktige till nämnden

•

Regionstyrelsens anvisningar

Granskningens genomförande

Granskningen är översiktlig och genomförd av sakkunniga på revisionskontoret.
Malin Hedlund

har varit projektledare och Ingrid Lindberg projektmedarbetare.

Petter Bergner har varit kvalitetssäkrare.

Granskningen är genomförd med stöd av revisionskontorets program för grundläg-
gande granskning. Granskningsprogrammet innefattar granskning av nämndens
verksamhetsplan, protokoll, delårsrapporter, årsrapport, ekonomistyrning, följsam-
het till fullmäktiges reglemente för intern kontroll, följsamhet till regler och rutiner
etc. Dessutom har vi följt upp tidigare års granskning och summerat iakttagelser
från fördjupade granskningar inom nämndens ansvarsområde under året.

Rapporten är kvalitetssäkrad

Rapporten är kvalitetssäkrad internt genom att den granskats av sakkunnig på re-
visionskontoret samt av revisionsdirektören. I den externa kvalitetssäkringen har
berörda tjänstepersoner fått möjlighet att lämna synpunkter på rapportens inne-
håll.

Nämndens

verksamhetsplanering

Fullmäktiges

budgetram för nämnden

I regionplanen för år 2022 anvisade fullmäktige nämnden 5 279 miljoner kronor.
Det var en ökning med 132 miljoner kronor i förhållande till år 2021. Ökningen
handlade om förväntade pris- och löneökningar, budgettillskott samt omfördelning
från andra nämnder på grund av ändrad organisering. Fullmäktige minskade också
budgeten med 100 miljoner kronor med anledning av omställningen för en hållbar
ekonomi och minskade generella bidrag.

I februari 2022 beslutade fullmäktige att utöka nämndens budget med ytterligare
53,4 miljoner kronor. Orsaken var att Sveriges kommuner och regioner (SKR) hade
ändrat sina prognoser för skatter och bidrag. Fullmäktige fördelade den utökade
budgeten till verksamheter som under flera år fått utökade kostnader utan ökad
budgetram. De största tillskotten gick till förlossningsvården, ambulanssjukvården
och läkemedel för särskilda sjukdomar.

Nämndens verksamhetsplan och budget

I sin verksamhetsplan för år 2022 beskrev nämnden sina förutsättningar och priori-
teringar för året. Den enskilt största utmaningen var det ekonomiska läget med
högre kostnader och mindre intäkter. I verksamhetsplanen fördelade nämnden
budgetramen från fullmäktige. Nämnden fördelade budgeten på områdena primär-
vård, tandvård, sjukhusvård samt anslag och administration. Nämnden gjorde inga
betydande omfördelningar mellan områdena jämfört med tidigare år.

I regionplanen för år 2022 riktade fullmäktige tio verksamhetsmål till hälso- och
sjukvårdsnämnden. I november 2021 beslutade nämnden om 26 indikatorer för att
styra och följa upp målen. Samtliga indikatorer hade målvärde för år 2022. I bilaga
1 redovisar vi nämndens mål och indikatorer för år 2022.

Fullmäktige riktade också fyra uppdrag till nämnden i regionplanen. Nämnden be-
skrev uppdragen i sin verksamhetsplan. I verksamhetsplanen lämnade nämnden
också ett flertal uppdrag till sina utskott och förvaltningen.

Vår kommentar

Nämndens verksamhetsplan för år 2022 uppfyllde fullmäktiges krav. Målen och in-
dikatorerna var mätbara.

Nämndens styrning och kontroll

Nämndens protokoll och sammanträden

Nämnden hade under år 2022 tio protokollförda sammanträden. Nämnden fick vid
sina sammanträden information om verksamheten och ekonomin.

I samband med en fördjupad granskning år 2021 uppmärksammade revisorerna att
hälso- och sjukvårdsnämnden utsett ledamöter i utskottet för primärvård och tand-
vård samt utskottet för funktionshinder och samverkan som inte var ledamöter el-
ler ersättare i nämnden (nr 3/2021). En genomgång av utskottens ledamöter år
2022 visar att två ledamöter i utskotten fortfarande inte var ledamöter eller ersät-
tare i nämnden.

Vår kommentar

Även under år 2022 fanns ledamöter i nämndens utskott som inte var ledamöter
eller ersättare i nämnden. Enligt kommunallagen får utskott endast bestå av leda-
möter eller ersättare i nämnden. För mandatperioden 2023-2026 är utskottet för
primärvård och tandvård samt utskottet för funktionshinder och samverkan avskaf-
fade och iakttagelsen är inte längre aktuell.

Nämndens grundläggande styrdokument

Av tabellen framgår i vilken utsträckning nämnden beslutade om grundläggande
styrdokument.

Styrdokument

Beslut Vår kommentar

Budgetunderlag för år 2022

2021-04-14, § 61 (HSN 290-2021)

Verksamhetsplan för år 2022

2021-09-30, § 125 (HSN 896-2021)

Budget för år 2022

2021-09-30, § 125 (HSN 896-2021)

Internkontrollplan för år 2022

2021-12-10, § 182 (HSN 1267-2012)

Beslut om läkemedelsmål för
år 2023

Nej

Läkemedelskommittén har beslutat om målen.

Delegationsordning

2020-03-25, § 30 (HSN 300-2020). I december
2022 beslutade nämnden om en reviderad dele-
gationsordning för år 2023 (HSN 989-2022).

Rutin för att anmäla delegat-
ionsbeslut till nämnden

Rutin för anmälan av beslut finns beskriven i
nämndens delegationsordning (HSN 300-2020).

Styrdokument

Beslut Vår kommentar

Dokumenthanteringsplan

2019-02-20, § 20 (HSN 135-2019).

Riktlinje för ärendeberedning
inom nämndens ansvarområde

2022-01-13, § 7 (HSN 1259-2021). I september
2021 beslutade nämnden om en rutin för initia-
tivärenden (HSN 1080-2021).

Delårsrapport per april 2022

2022-05-24, § 93 (HSN 440-2022).

Delårsrapport per augusti 2022

2022-09-22, § 132 (HSN 780-2022).

Årsrapport för år 2022

2023-02-15, § 37 (HSN 1193-2022).

Patientsäkerhetsberättelse för
år 2022

Nej

Hälso- och sjukvårdsdirektören beslutade om pati-
entsäkerhetsberättelsen i februari 2023 (HSN 217-
2023). När granskningen avslutades var beslutet
inte återanmält till nämnden. En fördjupad gransk-
ning under året visade att nämnden inte tagit del
av patientsäkerhetsberättelsen för år 2021 (nr
7/2022).

Vår kommentar

Nämnden beslutade i hög grad om grundläggande styrdokument för år 2022. Enligt
patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en pati-
entsäkerhetsberättelse (3 kap. 10 §). Mot bakgrund att nämnden är ansvarig vård-
givare anser vi det rimligt att nämnden beslutar om patientsäkerhetsberättelsen.

Nämndens

ekonomistyrning

Nämndens budgetberedning var svag

Två fördjupade granskningar under året visar att nämndens budgetberedning för år
2022 var svag (nr 6/2022 och 10/2022). Nämnden och tjänstepersonsledningen
hade inte tillräcklig dialog med verksamheterna om vilka prioriteringar som var
nödvändiga för att verksamheterna skulle klara sina uppdrag. I praktiken handlade
budgetberedningen om uppräkningar av tidigare års budgetar. Det saknades också
analyser och beräkningar av vilka behov verksamheterna hade av personal för att
de skulle klara sina uppdrag.

Nämndens underskott ökade kraftigt under slutet av år 2022

Hälso- och sjukvårdsnämnden hade ett underskott för år 2022 med 199 miljoner
kronor. Det motsvarade ett underskott mot budget på -3,7 procent. År 2021 hade
nämnden ett överskott på 139 miljoner kronor och en avvikelse mot budget på
+2,6 procent. Den största budgetavvikelsen fanns inom sjukhusvården, som redovi-
sade ett underskott med 353 miljoner kronor. Även tandvården redovisade under-
skott med 43 miljoner kronor och primärvården med 55 miljoner kronor. Under-
skotten uppvägdes till viss del av statsbidrag som inte fördelats ut till vården utan
hanterades förvaltningsövergripande. Det förvaltningsövergripande område där
dessa statsbidrag ingår hade ett överskott på 252 miljoner kronor.

Både i delårsrapporten per april och per augusti 2022 bedömde nämnden att verk-
samheterna skulle ha ett underskott vid årets slut på 70 miljoner kronor. Vid de-
lårsrapporten per augusti 2022 var nämndens underskott 50 miljoner kronor. Mel-
lan september och december ökade underskottet med 149 miljoner kronor. I

årsrapporten förklarade nämnden att underskottet bland annat berodde på pande-
min. Både kostnader och intäkter hade påverkats av pandemin, exempelvis hade
intäkter för regionvård och patientintäkter minskat medan kostnader för medi-
cinskt material ökat.

I tabellen redovisas nämndens ackumulerade resultat för år 2022.

Månad 2021

Miljoner kronor

Budgetavvikelse % Nettokostnads-

utveckling %

Mars

2,6

-7,4

April

-4

-0,2

-4,9

Maj

-53

-2,2

-1,1

Augusti

-50

-1,4

-1,1

September

-74

-1,8

-0,2

Oktober

-121

-2,7

1,2

November

-159

-3,2

1,4

December

-199

-3,7

6,7

Källa: Månadsrapporter till hälso- och sjukvårdsnämnden under år 2022

Nämndens största underskott fanns inom personalkostnaderna

Nämndens kostnader hade ett underskott med 526 miljoner kronor för år 2022.
Den största avvikelsen var inom personalkostnaderna som utgjorde 276 miljoner
kronor av underskottet. Nämnden uppgav att vakanser och hög korttidsfrånvaro
var en orsak till att kostnader för övertid, sommarersättningar och hyrpersonal
hade ökat. Nämnden uppgav att en del av de extra personalkostnaderna var kopp-
lade till arbetet med tillgänglighet och uppdämda vårdbehov. Detta hade kompen-
serats med statsbidrag. Kompensationen hade redovisats som en intäkt. Det fram-
gick inte av redovisningen hur stor del av underskottet som dessa extra personal-
kostnader utgjorde.

Nämnden uppger i årsrapporten att svårigheter att rekrytera personal gjort att
nämndens beroende av hyrpersonal hade ökat med drygt 11 procent jämfört med
föregående år. Samtidigt framgår av årsrapporten att antalet anställda i princip var
oförändrat jämfört med år 2021. Nämnden konstaterar också i årsrapporten att
det var brist på personal inom många av nämndens verksamheter och att detta or-
sakat stängda vårdplatser. Högre sjukfrånvaro, ökad frånvaro för vård av barn och
en högre personalomsättning än tidigare år påverkade både bemanning och ar-
betsmiljö. Nämnden menade att pandemin hade försvårat arbetet med att nå be-
manningsmål och åtgärder för en budget i balans.

Nämnden hade extra intäkter för statsbidrag

För år 2022 redovisade nämnden ett överskott för intäkterna med totalt 327 miljo-
ner kronor. De extra intäkterna handlade framför allt om bidrag från staten för
ökad tillgänglighet, uppdämda vårdbehov och uppskjuten vård. Statsbidragens om-
fattning framgick inte av årsrapporten, däremot kommenterade nämnden att stats-
bidragen vägde upp underskott inom vård-, patient- och tandvårdsintäkter.

Uppföljningen av omställningsplanen var översiktlig

I verksamhetsplanen för år 2022 uppgav nämnden att inriktningen för arbetet att
uppnå en ekonomi i balans skulle följa den handlingsplan för en hållbar ekonomi
som regiondirektören hade tagit fram för åren 2020-2022. Nämnden skulle spara
152 miljoner kronor år 2022. Åtgärderna var till största delen kopplade till minskad

närvarotid och minskade personalkostnader. I årsrapporten redovisade nämnden
att omställningsplanen hade en sammanlagd effekt år 2022 på 86 miljoner kronor,
vilket motsvarade 57 procent av de planerade åtgärderna. Nämnden uppgav att
den största besparingen var genomförd inom posten centralt hanterad budgetre-
ducering med en effekt på 45 miljoner kronor. Nämnden beskrev inte vilka åtgär-
der posten omfattade eller hur den var beräknad.

Fördjupade granskningar under året har visat att kopplingen mellan nämndens åt-
gärdsplan och de åtgärder som verksamheterna presenterade i sina handlingspla-
ner var svag. Även nämndens uppföljning av åtgärderna och andra besparingar var
svår att förstå (nr 6/2022 och 10/2022).

Nämnden beslutade inte om några ytterligare åtgärder

En genomgång av nämndens protokoll år 2022 visar att nämnden löpande fick in-
formation om ekonomin genom månadsrapporter, delårsrapporter och årsrapport.
Nämnden beslutade inte om några förslag om ytterligare åtgärder i samband med
att nämnden fick information om att flera av nämndens verksamheter hade under-
skott.

I nämndens delårsrapport per april 2022 uppgav nämnden att pandemin hade
medfört att arbetet med att minska närvarotiden inte varit möjligt att genomföra
enligt plan. Nämnden uppgav att möjligheten att ta fram nya åtgärder hade varit
begränsade. Nämnden bedömde att det under rådande omständigheter inte var
möjligt att bedriva verksamheten inom de givna budgetramarna. Nämnden be-
dömde dock att vidtagna åtgärder skulle få effekt på längre sikt.

I delårsrapporten per augusti 2022 uppgav nämnden att verksamheterna haft stora
svårigheter att uppnå sina åtgärdsplaner. Nämnden beslutade i samband med de-
lårsrapporten att uppmärksamma regionfullmäktige på att nämnden inte skulle
klara uppdraget inom budget. Nämnden gjorde ingen analys eller beredde några
förslag på åtgärder som fullmäktige kunde ta ställning till. Regionstyrelsen föreslog
i oktober 2022 att fullmäktige skulle ge nämnden i uppdrag att återuppta arbetet
med att minska kostnader för hyrpersonal samt att göra en översyn av samverkans-
strukturer och prioritering av uppdrag i syfte att minska sina kostnader. Styrelsen
gjorde ingen bedömning av vilken effekt dessa åtgärder skulle ge. Fullmäktige be-
slutade i november 2022 i enlighet med styrelsens förslag.

Vår kommentar

Nämnden var passiv i ekonomistyrningen. Nämnden beslutade under år 2022 inte
om några åtgärder med anledning av verksamheternas underskott. Nämnden skrev
till fullmäktige, men beredde inte några förlag på åtgärder som fullmäktige kunde
ta ställning till.

Nämnden har tidigare konstaterat att den har ett strukturellt underskott. Det är
viktigt att nämnden säkerställer att det finns genomarbetade planer och en strate-
gisk styrning som kan hantera tidigare års underskott och det nya ekonomiska läget
med hög inflation, ökade kostnader och lågkonjunktur.

Omställningsplan för hållbar ekonomi

Hälso- och sjukvårdsnämnden ställde sig i maj 2019 bakom den omställningsplan
för hållbar ekonomi som regiondirektören hade tagit fram för perioden 2020-2022.
Planen bestod av en lista med åtgärder som skulle ge kostnadsminskningar på 565

miljoner kronor. Den största delen av kostnadsminskningarna, 528 miljoner kronor
fanns inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Under perioden 2020-
2022 har nämnden i sina verksamhetsplaner uppgett att inriktningen för omställ-
ningsarbetet skulle följa planen. I årsrapporterna har nämnden följt upp effekterna
av arbetet. Nämnden har påpekat att pandemin medfört att det varit svårt att ge-
nomföra åtgärderna i planen.

Vi har i tidigare granskningar uppmärksammat brister i nämndens beredning, styr-
ning och uppföljning av planen (gr 3/2020, nr 3/2020, gr 3/2021 och nr 6/2022). I
beredningen var dialogen med verksamheterna om vilka besparingar som var möj-
liga att genomföra obefintlig. Det saknades också direktiv till verksamheterna om
hur åtgärderna i omställningsplanen skulle genomföras. I praktiken handlade om-
ställningsplanen om minskade budgetramar för verksamheterna. Regionstyrelsen,
hälso- och sjukvårdsnämnden och tjänstepersonsledningen hade inte heller säker-
ställt att verksamheterna fick tillräckligt stöd i arbetet med åtgärderna. I stället blev
det upp till cheferna inom verksamheterna att själva avgöra vilka åtgärder som var
möjliga att genomföra. Verksamheternas arbete med att hålla sina budgetar hade
låg koppling till omställningsplanen.

Nämnden har inte gjort någon samlad uppföljning eller utvärdering av vilka effekter
som åtgärderna i omställningsplanen har haft för planperioden. I tabellen nedan
har vi sammanställt de resultat som nämnden redovisat i sina årsrapporter under
perioden 2020 - 2022. Resultaten är redovisade i miljoner kronor.

Åtgärd

Beräknad

kostnadsminskning

Utfall

Effekt

Omstrukturering av vården inkl.
ett sjukhus på tre orter

183

33%

PKS i slutenvård

108

31%

Utveckla och anpassa beman-
ning inkl. minska beroendet av
hyrpersonal

192

30%

Effektiviseringar inkl. samordna
lokaler och medarbetare

100%

Budgetreducering - centralt
hanterat

Inte med i plan

Totalt

528

285

54%

Källa: Bearbetade uppgifter från nämndens årsrapporter 2020, 2021 och 2022.

Tabellen visar att nämnden redovisat en total besparing under perioden är 285 mil-
joner kronor. Det motsvarar en effekt på 54 procent. Den största besparingen är
genomförd inom posten ”budgetreducering” med en total effekt på 90 miljoner
kronor. Posten fanns inte med i omställningsplanen och nämnden har inte i sina
årsrapporter beskrivit vilka åtgärder som posten omfattade.

Vår kommentar

Nämnden har inte utvärderat effekterna av den omställningsplan som beslutades
för perioden 2020-2022. Utan utvärdering är det svårt att veta vilka åtgärder som
har haft effekter och vad som beror på andra faktorer. Prognoser för år 2023 visar
på ett stort underskott för nämndens verksamheter. För att få kontroll på ekono-
min och att planerade åtgärder ger tillräckliga effekter, behöver hälso- och

sjukvårdsnämnden markant utveckla styrningen, stödet till verksamheterna och
kontrollen.

Nämndens hantering av statsbidrag

En stor del av de riktade statsbidragen fördelas till regionen genom överenskom-
melser med SKR.

De största riktade statsbidragen till regionen är: god och nära

vård, förlossningsvård och kvinnors hälsa, nationell överenskommelse psykisk hälsa
och suicidprevention, jämlik och effektiv cancervård samt LSS och ökad tillgänglig-
het.

Av redovisningen i bokföringssystemet framgår att hälso- och sjukvårdsnämnden
totalt tilldelades cirka 361 miljoner kronor i riktade statsbidrag år 2022. En del av
de riktade statsbidragen fördelade regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämn-
den i samband med budgetprocessen. Andra delar av bidragen fördelades löpande
under året. Omkring 120 miljoner kronor av bidragen handlade om pandemin, ex-
empelvis bidrag för smittspårning, vaccination och PCR-test.

Nämnden beslutade i hög grad om hur statsbidragen skulle fördelas

Av de 361 miljoner kronor som nämnden totalt tilldelades under år 2022 i riktade
statsbidrag, fördelades 152 miljoner kronor löpande under året. Vi har gått igenom
regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens protokoll för år 2022 för att
undersöka hur styrelsen och nämnden under året beslutade om att fördela statsbi-
dragen. Protokollen visar:

•

Regionstyrelsen beslutade två gånger under år 2022 om fördelning av
statsbidrag till hälso- och sjukvårdsnämnden. Utifrån styrelsens beslut, be-
slutade nämnden hur statsbidragen skulle fördelas till sina verksamheter.
Vid ett tillfälle har nämnden inte tagit ett separat beslut om fördelningen
av statsbidrag. Statsbidraget avsåg kvarstående bidrag för covid-19. Enligt
styrelsens beslut skulle statsbidraget fördelas i enlighet med tidigare beslu-
tad rutin som innebar att verksamheterna i efterhand ersätts för sina redo-
visade merkostnader för covid-19.

•

Vid två tillfällen under år 2022 gick riktade statsbidrag direkt till nämnden.
Nämnden beslutade hur dessa statsbidrag skulle fördelas till sina verksam-
heter.

Vår kommentar

Nämnden har i hög grad beslutat om fördelning av de riktade statsbidragen till sina
verksamheter.

Nämndens följsamhet till reglemente för intern kontroll

Varje styrelse och nämnd ansvarar enligt kommunallagen för att den interna kon-
trollen inom sitt ansvarsområde är tillräckligt. I reglementet för intern kontroll har
fullmäktige tydliggjort hur styrelserna och nämnderna ska arbeta med intern kon-
troll. Med utgångspunkt av reglementet har regionstyrelsen beslutat om region-
övergripande tillämpningsanvisningar.

I riskanalysen för år 2022 identifierade hälso- och sjukvårdsnämnden ett antal ris-
ker. Med hjälp av riskanalysen beslutade nämnden om en internkontrollplan med
åtta kontroller. Nämnden beslutade också att några av riskerna skulle hanteras på

annat sätt med hjälp av olika åtgärder. Vår granskning är inriktad mot kontrollerna i
internkontrollplanen. Vår granskning visar:

•

I internkontrollplanen redogjorde nämnden övergripande för hur kontrol-
ler skulle genomföras. Hälften av kontrollerna skulle genomföras med hjälp
av stickprov. Det framgick inte vilken funktion som ansvarade för att ge-
nomföra kontrollerna. I något fall var det svårt att förstå hur kontrollen
skulle genomföras.

•

Nämnden följde upp kontrollerna i samband med delårsrapporten per april
i maj 2022 och årsrapporten i februari 2023. Nämnden följde upp fem av
åtta kontroller. I uppföljningsrapporterna redovisade nämnden hur kon-
trollerna var genomförda, resultatet av kontrollerna samt bedömning av
resultatet.

I sin uppföljning i februari 2023 konstaterade nämnden att allvarliga brister hade
identifierats inom två områden. Dels levde inte nämnden upp till kravet att besluts-
underlag skulle vara jämställdhetsintegrerade. Dels hade åtgärder inte vidtagits i
tillräcklig utsträckning vid tillbud eller arbetsskador. Enligt protokollet från nämn-
dens sammanträde skulle åtgärder vidtas under år 2023 för att rätta till de identifi-
erade bristerna. Det framgick inte av protokollet vilka åtgärderna var eller när de
skulle vara genomförda.

Nämnden bedömde att den interna kontrollen var acceptabel. Nämnden ansåg att
arbetet med intern kontroll hade förbättrats, men att det fanns några brister.
Nämnden bedömde att arbetet med att utveckla arbetsprocesserna för intern kon-
troll behövde fortsätta utvecklas.

I tabellen nedan har vi sammanställt i vilken grad vi bedömer att nämnden för år
2022 uppfyllde kraven i fullmäktiges reglemente för intern kontroll och regionsty-
relsens tillämpningsanvisningar.

Revisionsfråga

Bedöm-

ning

Vår kommentar

Riskanalys och internkontrollplan

1. Har nämnden säkerställt att det
finns dokumenterade riskbedöm-
ningar?

2. Har nämnden beslutat om en
internkontrollplan?

2021-12-02, § 212

3. Har nämnden säkerställt att in-
ternkontrollplanen motsvarar kra-
ven i regionstyrelsens tillämpning-
sanvisning för intern kontroll?

Delvis

Internkontrollplanen uppfyllde de for-
mella kraven. För någon kontroll är det
otydligt hur kontrollerna skulle genomfö-
ras.

Uppföljning

4. Har nämnden följt upp arbetet
med intern kontroll?

Uppföljningen av kontrollerna redovisa-
des framför allt i samband med årsrap-
porten. Tre kontroller var inte genom-
förda.

Revisionsfråga

Bedöm-

ning

Vår kommentar

5. Har nämnden säkerställt att
kontrollerna i internkontrollpla-
nen är genomförda med tillräcklig
kvalitet?

Av nämndens redovisning framgick vilka
kontroller som var genomförda, hur de
var genomförda och resultatet av kon-
trollerna.

6. Har nämnden bedömt resulta-
tet av uppföljningen av intern
kontroll?

Nämnden bedömde att den interna kon-
trollen var acceptabel.

7. Har nämnden beslutat om till-
räckliga åtgärder i händelse av att
den interna kontrollen visat på
brister?

Delvis

Enligt nämndens protokoll 2023-02-15, §
35 skulle åtgärder genomföras under år
2023. Av protokollet framgår inte vilka
åtgärder som skulle genomföras.

Vår kommentar

Nämnden uppfyllde för år 2022 i huvudsak kraven i regionfullmäktiges reglemente
för intern kontroll. Vi instämmer med nämnden att arbetet med intern kontroll har
förbättrats sedan år 2021, men att arbetet behöver fortsätta utvecklas.

Nämndens kontroll över beslut

Vi har genomfört ett stickprov för att kontrollera om nämnden under år 2022 hade
kontroll över beslutsfattande inom sitt ansvarsområde. I stickprovet ingick fem pro-
tokoll: 16 februari, 29 mars, 24 maj, 22 september och 1 december. För varje pro-
tokoll kontrollerade vi om delegations- och vidaredelegationsbeslut var anmälda på
rätt sätt.

Stickprovet visade att det i nämndens protokoll fanns noteringar att hälso- och
sjukvårdsdirektören och vidaredelegater hade anmält beslut. I protokollen fanns
det hänvisningar till förteckningar över besluten, det fanns dock inga hänvisningar
till under vilket diarienummer som förteckningarna var registrerade. Förteckning-
arna var heller inte bifogade till protokollet. Utifrån protokollen är förteckningarna
av besluten inte spårbara. Av protokollen är det därmed inte möjligt att spåra vad
besluten handlade om eller med vilken befogenhet hälso- och sjukvårdsdirektören
och vidaredelegaterna hade fattat besluten.

Med hjälp av en sökning i diariet har vi hittat förteckningarna av besluten som
hälso- och sjukvårdsdirektören och vidaredelegater har anmält till nämnden. Av
förteckningarna framgår vilka beslut som är fattade samt med vilken befogenhet
de hade fattats. Det finns också diarienummer för varje beslut. I förteckningen över
beslut fattade på vidaredelegation framgår dock inte vilken vidaredelegat som fat-
tat besluten.

Vår kommentar

Stickprovet visar på brister i spårbarhet till dokumentation vid anmälan av beslut.
När beslut inte dokumenteras och anmäls till nämnden på rätt sätt, finns det en
risk att besluten inte blir anslagna. Enligt kommunallagen ska beslut anslås, om be-
sluten inte är anslagna innebär det att klagotiden för besluten vare sig påbörjats el-
ler avslutats och att besluten inte vunnit laga kraft.

Nämndens

uppföljning av sina verksamhetsmål

Nämnden beslutade om två delårsrapporter och en årsrapport för år 2022. Vår
granskning är inriktad mot delårsrapporten som nämnden beslutade om per au-
gusti 2022 samt årsrapporten.

I både delårs- och årsrapporten beskrev nämnden att verksamheterna fortsatt var
påverkade av pandemin. Ökad korttidsfrånvaro och brist på omvårdnadspersonal
hade påverkat antalet vårdplatser och vårdflöden negativt. Nämnden konstaterade
att den rådande situationen och belastningen på verksamheterna hade en negativ
påverkan på resultatet för verksamhetsmålen. Trots det ansträngda läget menade
nämnden att verksamheterna hade kunnat bedriva framgångsrikt utvecklingsar-
bete.

Nämndens resultat för verksamhetsmålen var svaga

Nämnden beslutade om tio verksamhetsmål för år 2022. I delårsrapporten per au-
gusti följde nämnden upp fem mål. Nämnden bedömde att ett mål skulle vara upp-
fyllt vid årets slut. Två mål skulle vara delvis uppfyllt och två mål skulle inte vara
uppfyllda vid årets slut. I årsrapporten följde nämnden upp nio mål. Ett mål kunde
nämnden inte bedöma på grund av att indikatorn inte hade följts upp. Nämnden
bedömde att fyra mål var helt uppfyllda, ett mål var delvis uppfyllt och fyra mål var
inte uppfyllda.

I tabellen redovisas nämndens bedömning av målen i årsrapporten:

Nämndens mål i verksamhetsplanen

Nämndens bedömning

Västerbotten har världens bästa och mest jämlika
hälsa

Målet uppfylls inte

Västerbotten är det barnvänligaste länet

Målet uppfylls

Västerbotten har trygga invånare med inflytande och
delaktighet och ett rikt samt aktivt kultur- och före-
ningsliv

Ingen bedömning

Västerbotten är en ledande miljöregion

Målet uppfylls inte

Vi har en nära, tillgänglig och personcentrerad vård i
hela länet

Målet uppfylls delvis

Vi levererar jämlik och jämställd hälso- och sjukvård av
hög kvalitet

Målet uppfylls inte

Vi är en attraktiv arbetsgivare med personal som trivs
och utvecklas hos oss

Målet uppfylls

Vi har en långsiktigt hållbar ekonomi

Målet uppfylls inte

Vi är en inkluderande, attraktiv och innovativ samver-
kanspartner

Målet uppfylls

Vi är ledande inom forskning, innovation och digitali-
sering

Målet uppfylls

Källa: Nämndens årsrapport 2022

Nämndens redovisning var tydligare än tidigare år

I verksamhetsplanen hade nämnden beslutat om 26 indikatorer. I uppföljningen
delades dock en av indikatorerna upp till tre indikatorer. Nämnden följde upp tio
indikatorer i delårsrapporten. Nämnden redovisade i delårsrapporten inte tydliga

prognoser för målen och indikatorerna. I årsrapporten följde nämnden upp 23 indi-
katorer. Nämnden ansåg att indikatorer var uppnådda om 100 procent av målvär-
det var uppfyllt, delvis uppnådda om 80-99 procent av målvärdet var uppfyllt. En-
ligt nämnden var en indikator inte uppfylld om resultatet var lägre än 80 procent av
målvärdet. I årsrapporten bedömde nämnden att elva indikatorer hade uppfyllt sitt
målvärde.

Enligt årsrapporten utgick nämndens bedömning av målen från en helhetsbedöm-
ning. Det framgår inte av nämnden årsrapport hur denna helhetsbedömning var
genomförd och vad som ingick i bedömningen.

Det fanns brister i nämndens underlag

EY har på uppdrag av revisorerna genomfört ett stickprov av nämndens indikatorer
för att undersöka om nämndens underlag varit tillräckliga för att bedöma verksam-
hetsmålen. I stickprovet ingick elva av nämndens indikatorer. Stickprovet visade att
det fanns brister i underlagen för fyra indikatorer. Ytterligare två indikatorer utgick
från verksamheternas egna uppskattningar. Stickprovet visade också att informat-
ionen i nämndens verksamhetsplan och årsrapport inte var tillräcklig för att förstå
vad flera av indikatorerna avsåg mäta samt vilka underlag som använts.

Vår kommentar

Nämndens resultat för verksamhetsmålen var svaga. Positivt är att nämndens redo-
visning av resultaten för indikatorerna är tydligare än tidigare år. Stickprovet visar
dock att det finns brister i underlagen för flera av indikatorerna. Granskningen visar
också att det inte är tydligt hur nämnden bedömt resultaten för målen.

Nämndens uppföljning av sina uppdrag

Fullmäktige gav fyra uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden i regionplanen för år
2022. Samtliga uppdrag skulle nämnden genomföra tillsammans med regionstyrel-
sen. Nämnden följde upp uppdragen i delårsrapporten per augusti 2022 och års-
rapporten. I delårsrapporten rapporterade nämnden att tre av fyra uppdrag pågick
enligt plan. I årsrapporten slutredovisade nämnden uppdragen. Ett av uppdragen
följde nämnden inte upp.

I tabellen redovisas fullmäktiges uppdrag och en sammanfattning av nämndens
rapportering i årsrapporten.

Fullmäktiges uppdrag till nämnden

Nämndens rapportering

Utred hur sjukstugorna kan använ-
das på ett bredare sätt som en del i
omställningen till god och nära
vård.

Nämnden uppgav att flera aktiviteter och initiativ
pågick. En slutsats var att det fanns ett stort be-
hov av att förändra uppdragen och förutsättning-
arna för lokal samverkan. Nämnden bedömde att
uppdraget var avslutat. Arbetet med sjukstugor-
nas uppdrag skulle fortsätta i anslutning till arbe-
tet med omställningen mot Nära vård.

I samarbete med inlandskommu-
nerna arbeta fram förslag på
bildande av Centrum mot våld i
Södra Lappland.

Av årsrapporten framgick att resultatet av upp-
draget var sammanställt i en längre rapport. Rap-
porten var bilagd årsrapporten. Av rapporten
framgick ett förslag till bildande av Centrum mot
våld i Södra Lappland.

Fullmäktiges uppdrag till nämnden

Nämndens rapportering

Se till att projekt samhällsrum blir
en del av ordinarie verksamhet samt
att ta fram en plan för fortsatt ut-
veckling av och etablering av fler
rum.

Nämnden rapporterade att arbetet var påbörjat
och skulle fortsätta under år 2023. Fokus under år
2023 skulle vara de funktioner som var viktiga för
invånarna, inte själva rummen. Nämnden be-
dömde att uppdraget var avslutat.

Utreda och identifiera kompetens-
höjande och fortbildningsinsatser
för undersköterskor utifrån rätt an-
vänd kompetens.

Ingen rapportering.

Utskotten och förvaltningen återrapporterade sina uppdrag till nämnden

I verksamhetsplanen för år 2022 beslutade nämnden om åtta riktade uppdrag till
sina utskott och nio uppdrag till förvaltningen. Samtliga uppdrag till utskotten är
återrapporterade samt sju av nio uppdrag till förvaltningen. Återrapporteringen be-
stod av en beskrivning av vad som hade genomförts inom ramen för uppdragen.

Vår kommentar

Nämnden följde upp tre av fyra uppdrag som fullmäktige riktade till nämnden. Av
redovisningen är det dock svårt att värdera om uppdragen var utförda i enlighet
med fullmäktiges beslut.

Iakttagelser från fördjupade granskningar

I tabellen har vi sammanfattat iakttagelser i fördjupade granskningar under år
2022. Granskningarna finns i sin helhet på regionens webbsida regionvasterbot-
ten.se/revision.

Fördjupad granskning

Väsentliga iakttagelser

Granskning av bud-
getprocessen (nr
6/2022)

Nämnden tog inte tillräcklig hänsyn till tidigare års stora under-
skott och den faktiska kostnadsutvecklingen i budgetbered-
ningen. Nämnden hade inte gjort tillräckligt för att kontrollera
att förslag till budgetar var tillräckliga för att verksamheterna
skulle klara sina uppdrag. Nämnden var passiv och det saknades
strategisk styrning.

Granskning av perso-
nalkostnader (nr
10/2022)

Nämnden har i flera år haft stora underskott för sin personal.
Nämnden och tjänstepersonsledningen hade inte haft tillräcklig
dialog med verksamheterna om vilka prioriteringar som var
nödvändiga för att verksamheterna skulle klara sina budgetar.
Det har saknats analyser och beräkningar av vilka behov verk-
samheterna har av personal för att de ska klara sina uppdrag.

Granskning av FVIS
och införandet av
Cosmic (nr 8 och
9/2022)

Nämndens roll i arbetet med FVIS-programmet och införandet
av Cosmic var oklar. Det fanns brister i ekonomistyrningen och
nämnden hade svag kontroll över kostnaderna. Den strategiska
styrningen av arbetet utgick från styrelsens förvaltning. Nämn-
den behövde bli mer aktiv i sin styrning för att säkerställa att
verksamheterna har tillräckliga förutsättningar att införa Cosmic
på ett ändamålsenligt sätt.

Granskning av strate-
gisk kompetensför-
sörjning (nr 7/2022)

Roll- och ansvarsfördelningen för den strategiska personal- och
kompetensförsörjningen var otydlig. HR-staben fyllde i praktiken
både en styrande och stödjande funktion gentemot hälso- och

Fördjupad granskning

Väsentliga iakttagelser

sjukvårdens verksamheter. Det fanns också oklarheter i ansvars-
och rollfördelningen inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Granskning av upp-
skjuten vård (nr
5/2022)

Nämnden fick under året löpande information om situationen i
verksamheterna och tillgängligheten utifrån vårdgarantin.
Nämnden hade dock inte i tillräcklig grad beslutat om direktiv
eller åtgärder. Det saknades också fördjupade analyser av kapa-
citetsproblem och det faktiska behovet av vård.

Granskning av hand-
lingsplan för beman-
ning av barnmorskor
inom förlossningsvår-
den (nr 3/2022)

Nämnden hade inte säkerställt tillräckliga förutsättningar för
verksamheten att hantera problemen inom förlossningsvården.
Handlingsplanen för att säkra bemanningen var kraftigt förse-
nad och det beslutade dokumentet var inte en färdig handlings-
plan.

Granskning av efter-
levnad av dataskydds-
förordningen (GDPR)
(nr 2/2022)

Nämnden hade inte tillräckliga system för att säkerställa efter-
levnad av GDPR. Den interna kontrollen inom området var inte
tillräcklig. Det saknades en väl fungerande dataskyddsorganisat-
ion. Nödvändiga styrande dokument hade inte heller i tillräcklig
grad upprättats.

Granskning av IT- och
informationssäkerhet
(nr 1/2022)

Brister som påtalats i tidigare granskningar kvarstod. Vissa sty-
rande dokument inom IT- och informationssäkerhet saknades.
Regler och rutiner som fanns behövde uppdateras. Uppfölj-
ningen och kontrollen av regler och rutiner var svagt utvecklad.
Nämnden hade inte heller gjort tillräckligt för att göra regler och
rutiner kända.

Vår kommentar

Fördjupade granskningar visar att hälso- och sjukvårdsnämnden år 2022 inte hade
system och metoder som säkerställde en tillräcklig styrning, uppföljning och kon-
troll. Otydligheter i ansvar och befogenheter och svagt tjänstemannastöd bidrog till
svårigheter för nämnden att styra sina verksamheter. Det var oklart på vilket sätt
stabsresurser och service i regionstyrelsens förvaltning skulle ge stöd och samar-
beta med verksamheterna i hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Nämnden
var passiv och lämnade över den strategiska styrningen till tjänstepersonsnivå. På
samma sätt som tidigare år bedömer vi att det behövs förändringar för att nämn-
den ska få bättre kontroll över sitt ansvarsområde.

Uppföljning av rekommendationer år 2021

I tabellen har vi sammanställt i vilken grad nämnden vidtog tillräckliga åtgärder
med anledning av rekommendationer i 2021 års granskning.

Rekommendationer
2021

års granskning

Tillräckliga

åtgärder

Vår kommentar

Utveckla de ekonomiska ana-
lyserna. Det finns risk att det
strukturella underskottet som
nämnden hade före pandemin
finns kvar.

Nej

Nämnden har inte utvecklat sina
analyser och det fanns stora brister
i budgetprocessen.

Säkerställ en tillräcklig styrning
och kontroll över de riktade
statsbidragen till nämndens
verksamheter.

Nämndens styrning och kontroll av
riktade statsbidrag har utvecklats
sedan tidigare år.

Rekommendationer
2021

års granskning

Tillräckliga

åtgärder

Vår kommentar

Säkerställ en ändamålsenlig me-
tod och redovisning av resultat i
förhållande till nämndens verk-
samhetsmål.

Nej

Det är otydligt i redovisningen hur
nämnden har bedömt resultatet för
verksamhetsmålen. Däremot har
nämnden utvecklat sin redovisning
av resultatet för indikatorerna. Ett
stickprov visade dock att det fanns
brister i underlagen för flera av indi-
katorerna.

Utveckla kvaliteten i arbetet
med intern kontroll. Nämnden
behöver utveckla uppföljningen
av sina kontroller och vid behov
besluta om åtgärder för att
komma till rätta med de brister
som kontrollerna visar.

Delvis

Nämndens uppföljning av kontrol-
lerna var tydligare än tidigare år.
Nämnden behöver fortsätta ut-
veckla kvaliteten i arbetet och vid
behov besluta om åtgärder.

Vår kommentar

Det är positivt att nämnden vidtagit vissa åtgärder med anledning av rekommen-
dationerna i 2021 års granskning. Nämnden har exempelvis utvecklat sin styrning
och kontroll över fördelningen av statsbidrag. Vissa iakttagelser kvarstår. Nämnden
behöver framför allt utveckla de ekonomiska analyserna.

Svar på revisionsfrågor

Vår samlade bedömning är att hälso- och sjukvårdsnämnden för år 2022 inte hade
tillräckliga resultat. Nämnden hade inte heller tillräcklig styrning och kontroll.

Revisionsfråga

Vår kommentar

Har nämnden tillräckliga resul-
tat?

Nej. Nämnden hade ett underskott med 199 miljoner
kronor och svaga resultat för verksamhetsmålen.

Har nämnden haft en tillräcklig
styrning och kontroll över verk-
samheten inom sitt ansvarsom-
råde?

Nej. Granskningar visar att nämnden inte hade en till-
räcklig styrning och kontroll.

Har nämnden haft en tillräckligt
utvecklad redovisning av resul-
taten för verksamhetsmålen?

Nej. Det finns brister och otydligheter i nämndens re-
dovisning. Det är inte tillräckligt tydligt hur nämnden
har kommit fram till sina bedömningar av verksam-
hetsmålen.

Har nämnden agerat tillräckligt
med anledning av rekommen-
dationerna i föregående års
granskning?

Nej. Nämnden har visserligen vidtagit några åtgärder
utifrån rekommendationerna i 2021 års granskning.
Vissa brister som uppmärksammades år 2021 kvar-
står dock.

Rekommendationer

Vi rekommenderar nämnden att arbeta med följande områden:

•

Var aktiv i ekonomistyrningen. Utveckla de ekonomiska analyserna och sä-
kerställ att underlag till budget och åtgärdsplaner håller en tillräcklig kvali-
tet.

•

I egenskap av ansvarig vårdgivare bör nämnden besluta om patientsäker-
hetsberättelse.

•

Säkerställ att beslut på delegation och vidaredelegation är spårbara från
nämndens protokoll.

Umeå den 5 april 2023

Malin Hedlund

Ingrid Lindberg

Sakkunnig

Certifierad kommunal revisor

Revisionskontoret

Region Västerbotten

Bilaga 1 Nämndens mål och indikatorer

Hållbart samhälle

Västerbotten har världens bästa och mest jämlika hälsa

1.1.

Andel genomförda hälsoundersökningar.

1.2.

Andel basenheter som frågor om våld i nära relation samt dokumenterar detta

1.3.

Andel som uppger att de har god eller mycket god självskattad hälsa

Västerbotten är det barnvänligaste länet

2.1.

Antal basenheter med barnrättsombud

2.2.

Andel hembesök till nyfödda

Västerbotten har trygga invånare med inflytande och delaktighet och ett rikt samt aktivt kultur-
och föreningsliv

3.1.

Andel av befolkningen som uppger att de har högt eller mycket högt förtroende för
hälso- och sjukvården i helhet

Västerbotten är en ledande miljöregion

4.1.

Andel källsorterat avfall

4.2.

Klimatutsläpp från medicinska gaser ska minska med 65 procent jämfört med 2009 års
nivå

4.3.

Klimatutsläpp från regionens tjänsteresor ska minska med 65 procent jämfört med 2009
års nivå

God och jämlik hälso- och sjukvård

Vi har en nära, tillgänglig och personcentrerad vård i hela länet

5.1.

Andel som får besök inom vårdgarantin

5.2.

Andel införda webbtjänster som syftar till ökad tillgänglighet för medborgarna

5.3.

Andel patienter som tilldelats en fast läkarkontakt i primärvården

5.4.

Antal inloggningar och telefonsamtal per invånare till 1177

Vi levererar jämlik och jämställd hälso- och sjukvård av hög kvalitet

6.1.

Andel basenheter som uppfyller tre utvalda kvalitetsindikatorer

6.2.

Andel basenheter inom primärvården som infört primärvårdskvalitet

Vi är en attraktiv arbetsgivare med personal som trivs och utvecklas hos oss

7.1.

eNPS-Index

7.2.

Andel basenheter som ställer frågan om våld i nära relationer i samband med medarbe-
tarsamtal

7.3.

Andel basenheter i primärvården med utbildade handledare

7.4.

Nöjda studenter (studentenkät till sjuksköterskor)

Vi har en långsiktigt hållbar ekonomi

8.1.

Andel basenheter med närvarotid motsvarande bemanningsmål

8.2.

Andel basenheter med utfall balanserat mot budget

Jämlik och attraktiv region

Vi är en inkluderande, attraktiv och innovativ samverkanspartner

9.1.

Antal samordnade individuella vårdplaner

10.

Vi är ledande inom forskning, innovation och digitalisering

10.1.

Antal VFU-platser

10.2.

Antal pågående projekt i den nya innovationsprocessen

10.3.

Antal akademiskt meriterad personal

10.4.

Antal digitala vårdmöten