Slutrapport-Socialtjänsten-på-1177.se

socialtjänsten kan finnas på 1177.se. Projektet har genomförts i Kronobergs, Stockholms och
Västerbottens län i samarbete med 1177 Vårdguiden. I projektet har dessutom ett par befintliga e-
tjänster studerats för att bedöma om de kunde vara av intresse för målgruppen. Den målgrupp som
projektet riktat sig till är föräldrar till barn- och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Pilotstudien visar att det för den i projektet avgränsade målgruppen finns nytta och potential med en
gemensam ingång för nationell kvalitetssäkrad information om socialtjänstens hjälp och stöd på 1177.se.
Det visar också att det är möjligt att samarbetet på regional/lokal nivå för en gemensam
innehållsproduktion.

Pilotstudien har visat att intresset för målgruppen med digitalt föräldrastöd (chatt, forum etc.) på 1177.se
är lågprioriterat.

Pilotstudien kan däremot inte besvara frågan om hur hela socialtjänsten kan finnas på 1177.se då den
frågan kräver svar på om nuvarande ägarskap ska förändras och hur det då ska finansieras. Dessutom
måste det utredas om det finns juridiska förutsättningar.

Fram till dess att dessa frågor besvarats finns det projekt som kan startas för att öka målgruppens
tillgänglighet på 1177.se samt öka kunskap och tillgänglighet för socialtjänstens och elevhälsans
personal om 1177.se och UMO.se.

I och med att pilotstudien har omfattat tre olika piloter samt ett antal andra utredningsfrågor, är
rapporten omfattande. Av den anledningen har bakgrund, målsättning med projektet samt slutsatser och
rekommendationer samlats i de tre första kapitlen.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 6 (58)

Bakgrund

I överenskommelsen 2014 mellan socialdepartementet och SKL gällande stöd för evidensbaserad
praktik för god kvalitet inom socialtjänsten stod följande:

”SKL ska ansvara för pilotstudie i några län av hur socialtjänsten kan finnas på 1177.se samt för att
överväga för- och nackdelar med att även inkludera information från socialtjänsten i den elektroniska
tjänst som är under utveckling och ska ge enskilda personer möjlighet att i ett personligt hälsokonto
lagra uppgifter om sin hälsa. Primär målgrupp för båda studierna är personer med
funktionsnedsättning. Föräldrastöd är ytterligare ett prioriterat område för socialtjänsten på 1177.se.
Om möjligt bör pilotstudierna samordnas. SKL:s förstudie om socialtjänsten på 1177.se (bilaga 1) ska
ligga till grund för studien.”

SKL hade i slutet på 2013 överenskommit med Västerbottens län, Kronobergs län och Stockholms län
om medverkan i pilotstudien. En behovs- och målgruppsanalys genomfördes i samarbete mellan SKL,
pilotlänen och 1177 Vårdguiden. Syftet var att identifiera de områden och målgrupper som dessa län sett
som intressanta att arbeta med inom ramen för piloterna. Målgruppen i den inledande analysen (bilaga 2)
avgränsades till personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, samt dess föräldragrupp.
Resultatet av analysen visade att intresset för ett personligt hälsokonto var ointressant för målgruppen.
Denna insikt i kombination med en överklagad upphandling kring personligt hälsokonto innebar att den
pilotstudien avskrevs. De övergripande behov som identifierades i målgruppsanalysen var:

En källa för samhällsinformation och stöd.

Verktyg för effektivare möten

Kontakta 1177 för guidning och stöd.

Den 19 mars 2014

genomfördes ett gemensamt målseminarium med representanter från Västerbottens

län, Kronobergs län, Stockholms län, SKL och 1177 Vårdguiden. Där enades parterna om målsättning
och avgränsning för hela pilotstudien. Utgångspunkten var att på ett kvalitativt och effektivt sätt kunna
nå användbara resultat inom projektets förutsättningar, tid- och kostnadsramar.

Vid målseminariet fattades beslut om att avgränsa målgruppen till att endast omfatta föräldrar till barn
och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, samt att utifrån de övergripande behov som
identifierats konkretisera målsättning i respektive pilot att syfta till:

Ett beslutsunderlag som svarar på frågorna

Vilken typ av innehållsproduktion är lämpligast?

Hur ska/bör/kan arbetet organiseras

Hur föreslås processen se ut och hur ska gränsdragningar hanteras mellan
nationellt/regionalt/lokalt?

Vad som krävs/behövs för att förbereda invånaren inför möte om Samordnad Individuell Plan,
SIP-möte

Att utreda vilket behov målgruppen har av interaktiv kommunikation och därefter skissa på vad
krävs för att i nästa steg testa detta i skarpt läge?

Resultatet av målseminariet har legat till grund för hur pilotprojektet planerats och formerats för att
kunna genomföras.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 7 (58)

Syfte, mål och omfattning med pilotstudien

2.1. Syfte

Syftet med projektet är att definiera vilka förutsättningar som krävs och identifiera vilka frågeställningar
som måste beaktas, för att kunna fatta fortsatta beslut gällande socialtjänsten på 1177.se. Detta görs
genom att i avgränsade piloter klarlägga vilka behov som finns hos en specifik målgrupp, i kombination
med bredare analyser för att avgöra nyttan med en eventuell integration av socialtjänstens information
och kommande tjänster på 1177.se.

2.2. Effektmål

Effektmålen med att tillgängliggöra socialtjänsten på 1177.se ska identifieras under pilotprojektet. Både
ur ett generellt perspektiv och utifrån respektive pilot. Några av de effektmål som diskuteras ur ett
långsiktigt perspektiv är bland annat:

Ökad delaktighet och inflytande för invånaren

Stöd när det behövs för invånaren

Ökad kontroll för att bland annat minska stress för invånaren

Effektiviseringsvinster för verksamheten genom

Effektivare handläggning

Bättre resursutnyttjande

Ökad kvalitet

2.3. Projektmål

Att till den 30 november 2014, utifrån 3 olika länspiloter, beskriva om och i så fall hur socialtjänsten kan
finnas på 1177.se.

Detta utifrån:

Den utvalda målgruppens behov (föräldrar till barn- och unga med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning)

En analys av hur befintliga eller nya interaktiva tjänster inom konceptet för 1177 Vårdguiden
kan komma att användas av en bredare målgrupp

Processer och organisation för tjänstedesign och redaktionellt publicerbart material utifrån
användarbehovet.

Målen i respektive pilot är att:

Identifiera målgruppens behov av interaktiv dialog och vad som krävs för att möta dessa behov

Identifiera vilken information som behövs för att förbereda invånaren inför SIP- möten och
publicera ett innehåll utifrån målgruppens behov

Ta fram ett beslutsunderlag utifrån piloten som svarar på frågorna:

Vilken typ av innehållsproduktion är mest prioriterad?

Hur kan processen för innehållsproduktion vidareutvecklas för att även passa information om
socialtjänsten?

Vilka typer av kostnader finns och var ligger de?

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 8 (58)

2.4. Omfattning

I förarbetet konstaterades att det var viktigt att i piloterna fokusera på en avgränsad invånarmålgrupp för
att kunna bottna i alla de frågeställningar som behövde belysas med och kring målgruppen. Det innebar
att pilotprojektet utgick från målgruppen ”föräldrar till barn- och unga med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning”.

Pilotprojektet har omfattat innehållsproduktion utifrån två olika perspektiv:

Målgruppens behov av allmän information om socialtjänsten och information om förberedelse
för SIP-möte.

En utredning av målgruppens intresse och form för interaktiv dialog med varandra, vården eller
omsorgen.

Inom ramen för projektet ingick även att ta del av och förstå den verksamhet som berörs. Projektet
förväntades också analysera konsekvenser och frågeställningar gällande koncept- och varumärke,
organisationsformer och processer, juridiska aspekter, kostnadsposter, teknik, förvaltningsfrågor och
integration av tjänster.

2.5. Projektorganisation

Projektets styrgrupp:

Agneta Jansmyr, landstingsdirektör, Landstinget i Jönköpings län

Anna Lilja Qvarlander, handläggare SKL

Kim Nordlander, Enhetschef Invånartjänster, Stockholms Läns landsting

Malin Åberg, kommunikationschef, Västerbottens läns landsting

Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa SKL, Styrgruppens ordförande

Vesna Jovic, Kommundirektör, Huddinge Kommun

Det samordnande projektets projektgrupp:

Angela Salomonsson, Umeå Kommun, PL Västerbottens Pilot

Annika Magnerot, Regionförbundet Södra Småland, PL Kronobergs pilot

Malin Torberger, Kommunförbundet Stockholms Län, PL Stockholms Pilot

Anne-Lie Krook, Invånartjänster, 1177 Vårdguiden

Desirée Söderberg, Invånartjänster, 1177 Vårdguiden, PL gemensamma projektet

Emma Holmér, Invånartjänster, 1177 Vårdguiden

Ida Friedmann, Invånartjänster, 1177 Vårdguiden

Liselotte Nord Rubulis, Invånartjänster, UMO.se

Varje pilot har bedrivits i egna projektgrupper

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 9 (58)

Slutsatser och rekommendationer

Slutsatserna bygger i huvudsak på analyser utifrån projektets målgrupp. Rekommendationerna till
fortsatt arbete utgår från vad som är möjligt ur ett invånarperspektiv med nuvarande ägarstruktur och
vad som föreslås vid en förändrad ägarstruktur om det blir aktuellt med socialtjänsten på 1177
Vårdguiden

3.1. Identifierad nytta

Nytta för målgruppen med samordnad information på 1177.se

Resultatet av projektet visar att en samordnad kvalitetssäkrad information på 1177.se kan bidra till ökad
trygghet, förenkla tillvaron, vara stärkande och ge familjerna möjlighet till ökad delaktighet i mötet
med socialtjänsten.

Nytta för berörd verksamhet, med samordnad information och tjänster på 1177.se

Olika intervjuer, samtal och frågeställningar visar att en samordnad kvalitetssäkrad information på
1177.se kan skapa möjlighet till ökad kvalitet i mötet mellan socialtjänst och familjerna. Det kan leda
till en effektivare handläggning genom att familjerna är mer pålästa och att verksamheten kan använda
informationen och tjänster som stöd i mötet med familjen.

Nytta för möjliga beställare med samordnad information och tjänster på 1177.se

Sedan tidigare är uppfattningen att samverka och gemensamt utveckla eller att nyttja befintliga tjänster
är mer effektivt än att detta sker hos varje enskild huvudman.

3.2. Slutsatser

Att det finns potential att förenklad för målgruppen om information om socialtjänstens stöd och hjälp
kan hittas på 1177.se.

Att intresset är lågt hos målgruppen av interaktivt föräldrastöd i form av chattfunktion eller
diskussionsforum.

Att målgruppens största behov är en fysisk person som kan hantera alla de kontakter som föräldrarna
ständigt måste samordna och förhandla med.

Att det med nuvarande förutsättningar ändå finns möjlighet att påbörja ett arbete som sannolikt ger
effekt hos målgrupp och verksamhet, genom att uppdatera och göra information på 1177.se mer känd
och tillgänglig, för att bidra till ökad kunskap.

Att det är viktigt att involvera skolan i ett fortsatt arbete för att nå en ännu högre effekt för målgruppen
än den som samverkan mellan 1177 Vårdguiden och socialtjänsten kan leda till.

Att det finns möjlighet att i en småskalig pilot prova ett samarbete kring en befintlig e-tjänst mellan
1177 Vårdguiden och en kommun.

Att intresse finns för utökad samverkan mellan socialtjänst och 1177 Vårdguiden kring e-tjänster, men
att det finns juridiska utmaningar som först måste lösas.

Att beslutet om ny eller oförändrad ägarstruktur och finansiering är en förutsättning för att sätta
ramarna i kommande utredningar kring integration av socialtjänsten på 1177.se

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 10 (58)

3.3. Rekommendationer

3.3.1. Förslag på utredningar om det blir aktuellt med socialtjänsten på 1177

Vårdguiden

Förslag på fortsatt arbete utifrån Västerbottens pilotresultat:

Följande områden bör utredas vidare om det blir aktuellt med socialtjänsten på 1177 Vårdguiden

Utreda möjligheten att lägga in hänvisningar på 1177.se till det föräldrastöd som redan erbjuds.

Utreda förutsättningar för hur en digital samordningsfunktion eller lots på 1177.se kan se ut

Förslag på fortsatt arbete utifrån Stockholms pilotresultat:

Följande områden bör utredas vidare om det blir aktuellt med socialtjänsten på 1177 Vårdguiden

Avgränsning mellan lokalt/regionalt/nationellt

Större och fler produktioner bör testas, bland annat för att utröna hur det fungerar att ha
kommunförbund som kanaler till faktalämnare och granskare. Detta beror sannolikt på
omfattningen på det uppdraget och därför bör det testas i större skala.

Förslag på fortsatt arbete utifrån Kronobergs pilotresultat:

Följande områden bör utredas vidare om det blir aktuellt med socialtjänsten på 1177 Vårdguiden

Produktionsprocessen behöver tydliggöras ytterligare mellan det lokala/regionala/nationella

Större och fler produktioner bör testas inom andra områden.

3.3.2. Förslag på fortsatt arbete utifrån 1177 Vårdguidens analys

Öka tillgänglighet och kännedom om innehåll på 1177.se

Utifrån de målgruppsanalyser som genomförts finns redan idag delar av den information som efterfrågas
på 1177.se. Däremot är kännedomen låg hos målgruppen och verksamheten. Nuvarande information på
1177.se kulle kunna vara till nytta för målgruppen och olika verksamhetsgrupper inom socialtjänsten
och skolan. Till exempel information om

olika diagnoser och behandlingar

regler och rättigheter

stöd och hjälpmedel

anonym frågetjänst på 1177.se

personliga berättelser, reportage och bloggar

Informationen är idag till viss del paketerad i olika teman som exempelvis tema barn och föräldrar, tema
psykisk hälsa och tema hjälpmedel. Det finns även regionala teman om funktionsnedsättning. I alla
texter finns dessutom länkar och hänvisningar till mer läsning både inom webbplatsen men även till
externa sidor som exempelvis kommuner, patient- och anhörigorganisationer och myndigheter. Från
1177.se länkas även frekvent till UMO med information för unga mellan 13 och 25 år.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 11 (58)

Förslag 1A

Anpassa/tillgängliggör relevant innehåll för målgruppen på lokal/regional/nationell nivå

Syfte
Att prova produktionsprocessen i en bredare omfattning för att få möjlighet att tydliggöra avgränsningen
mellan nationellt, regionalt och lokalt.

Att göra det befintliga innehåll på 1177.se mer tillgängligt för målgruppen.

Tillvägagångssätt
Att genomföra denna pilot kan både vara till nytta för verksamheten och familjer och en viktig del av
arbetet är att tillsammans med målgrupperna (familjer och verksamheten) paketera och vidareutveckla
innehållet kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Arbete bör göras utifrån en
användarcentrerad metodik med fokus på:

Ökad sökbarhet och tillgänglighet. En fördjupad undersökning av användarnas sökmönster bör
genomföras för att utforma innehållet så att informationen hittas av de som behöver hjälp, stöd
och information.

Tillgänglighet vad gäller begriplighet, informationsstruktur och presentationssätt.

Tydliggöra i vilken omfattning innehållet är gemensamt nationellt respektive mer specifik
regional och/eller lokal information. I detta arbete ingår att synliggöra avgränsningen mellan
vilken information som ska ligga på 1177.se och vilken som bör ligga på kommunernas
webbplatser.

Produktionsprocess. Fortsatt test av 1177 Vårdguidens produktionsprocesser med särskilt fokus
på att bygga upp nätverk av sakkunniga inom socialtjänstens område.

Projektet föreslås ske i samarbete mellan 1177 Vårdguiden nationellt, regionalt och med representanter
från kommunernas socialtjänst. Förslagsvis ett projekt som leds och styrs från nationell nivå men i en
eller två regionala piloter.

Det är en fördel att genomföra piloter i län där man har en god erfarenhet från tidigare projekt, till
exempel Prio psyk och/eller hjälpmedelsprojektet och kan således dra nytta av redan etablerade
samverkansformer mellan landsting och kommun.

En projektorganisation ska bildas regionalt mellan landstingets regionala redaktion och länets alla
kommuner, en projektledare ska utses regionalt.

Mål

ett framtaget förslag på avgränsningar mellan nationell/regional/lokal nivå i ett antal
modelltexter

en testad produktionsprocess i större omfattning där alla kommuner och landstinget i ett län är
involverade (bl.a. för att hitta former för hur man säkrar rätt kompetens för kvalitetssäkring i
produktionen)

kunna publicera omarbetat material anpassat för målgruppen

Bemanning

Projektledare från 1177 Vårdguiden nationellt

Projektledare från 1177 Vårdguidens regionala redaktion (per pilot)

Interaktionsdesigner/informationsdesigner

Redaktörsresurser nationellt, regionalt, lokalt

Kommunikatör från 1177 Vårdguiden nationellt

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 12 (58)

Samordnare kommunerna (per pilot)

Referensgrupper (handläggare från socialtjänst, skola, BUP och habilitering)

Tidplan

Projektarbetet beräknas pågå under ett år

Uppskattad projektkostnad

3,5 mkr (grov uppskattning)

Personalkostnad

Produktionskostnader (ex vis filmer, animeringar)

Resor, lokaler förtäring OH-kostnader

Förslag 1B

Ökad kännedom hos verksamheter som målgruppen möter

Syfte

Syftet med detta projekt är att öka kunskapen och användandet av 1177.se och UMO i några av de
verksamheter som har beröring med varandra kring målgruppen.

Tillvägagångssätt

En informationsinsats med syfte att öka kännedomen om och användningen av 1177.se och UMO.
Målgruppen för dessa aktiviteter är i första hand professionen, d.v.s. personal inom socialtjänsten,
elevhälsan, habilitering och BUP. Det är genom att verksamheterna själva använder webbplatsen och ser
den som ett verktyg i mötet med brukarna, som kännedomen även ökar hos den aktuella målgruppen
(familjerna).

På 1177 Vårdguiden genomförs nu aktiviteter riktade mot vårdpersonal med fokus:

”

Så använder du

1177.se i mötet med patienten för att på ett bra sätt möta informationskraven i den nya patientlagen”.
Bland annat produceras en film som beskriver 1177 Vårdguidens tjänster, Powerpoint-presentationer
som kan användas på personalmöte, texter som kan publiceras på intranät och i personaltidningar. Det
planeras även en samlingssida på 1177.se där man samlar informationsmaterial och innehåll från
webbplatsen riktat till specifika målgrupper inom verksamheterna.

Ett projekt föreslås med syfte att ta fram stöd och information om hur 1177.se och UMO kan användas
som verktyg i möte med brukarna. Arbetet bör utgå från det befintliga material som finns framtaget för
vårdpersonal (beskrivet ovan), men vid behov anpassas och kompletteras utifrån de utvalda
verksamheternas behov.

Piloterna bör genomföras som ett nationellt projekt men med regional och lokal förankring, genom
referensgrupper med representanter från socialtjänst, elevhälsa, habilitering och BUP. I projektet ingår
även att föreslå modell för implementering utifrån att materialet har testats i respektive målgrupp.

Mål:

Framtaget och målgruppsanpassat informationsmaterial

Framtagen modell för implementering som har testats på målgrupperna.

Bemanning:

Projektledare från 1177 Vårdguiden nationellt

Samordnare från 1177 Vårdguidens regionala redaktion (per pilot)

Samordnare kommunerna (per pilot)

Kommunikatör från 1177 Vårdguiden nationellt

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 13 (58)

Referensgrupper (handläggare från socialtjänst, skola, BUP och habilitering)

Tidplan:

Projektet beräknas pågå under fyra månader.

Projektkostnad:

0,6 mkr (grov uppskattning)

Personalkostnad

Produktionskostnader (ex vis filmer, informations- och presentationsmaterial)

Resor, lokaler, förtäring, OH-kostnader etc.

Förslag 2

Pilot

Samarbete mellan en kommun och anonym frågetjänst på 1177.se

Syfte

Piloten syftar till att pröva i vilken grad ett erbjudande om att få fråga om egen eller närståendes hälsa
samt erbjudandets placering, kan påverka inflödet av frågor till tjänsten. Piloten syftar även till att
praktiskt pröva vilken samverkan med kommunen som krävs för att möta målgruppens behov, samt att
ta fram processer och organisation för en framtida lösning där samverkan bedöms göra nytta.

Tillvägagångssätt

Tjänsten utökas till - ”Här är alla välkomna att ställa en anonym fråga som gäller den egna eller
närståendes hälsa. Vi som svarar är sjuksköterskor, barnmorskor, läkare, tandläkare, socionomer och
socialsekreterare.”

Puffen placeras på en kommuns (pilotkommun - förslag Linköpings kommun) webbsida.
En pilotkommun går in med en svararorganisation och arbetar i samma system och enligt samma
kvalitetssäkringsprocess.
Nationell samordnare tar emot och fördelar samtliga frågor till nationella svararorganisationen och den
svararorganisation som pilotkommunen tillhandahåller.
Befintligt textmaterial på 1177 Vårdguiden och UMO.se inventeras och ses över i syfte att se om detta
kan samlas ihop på ett bra sätt för invånaren. Smärre kompletteringar kan göras, men huvudinriktningen
är att ingen nyproduktion krävs. 1177.se har idag 71 artiklar som innehåller ordet socialtjänst.
Motsvarande siffra för UMO.se är 55 artiklar. Inventeringen görs i samarbete med pilotkommunen.

Frågeställningar

Är det möjligt att styra inflödet av vissa frågeställningar - det vill säga öka antalet frågor
gällande ett specifikt område - inom ramen för det vida begreppet ”anonym frågetjänst på
1177.se”?

Är generell nationell nivå tillräckligt bra för dessa frågeställningar eller behövs lokalt
komplement och vad skulle det då bestå av?

Hur skulle en samverkan med kommunal verksamhet fungera rent organisatoriskt och skulle det
vara till nytta för invånaren?

Hur skulle ett flöde av frågor kunna fungera med en kommunal aktör inne i systemet?

Kan man utnyttja den kommunala svararorganisationen även för nationella frågor?

Fördelar och nackdelar med olika sätta att samverka?

Lyder en central svararorganisation som svarar på anonyma frågor under socialtjänstlagen?

Finns det andra relevanta juridiska frågeställningar

Hur ska en avslutning av piloten hanteras om det visar sig att det inte fungerar (i god tid före
avslutat projekt)

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 14 (58)

Finansieringsmodell

Det saknas en färdig modell för finansiering via kommuner

därför

bör en finansieringsmodell tas fram.

Sannolikt finns flera alternativ att titta på: -ska kostnaden bäras av respektive kommun som ansluter sig,
ska någon samordnande kommunal finansiär bära kostnaden eller ska finansieringen delas mellan olika
parter på annat sätt?

Tidplan

En pilot bör bedrivas under 1 år för att kunna besvara och utvärdera dessa frågor. Det innebär att
tidplanen för projektet bör sättas till 1 år och 3 månader, där det ges utrymme för projekt- och
pilotuppstart.

Resursuppskattning

Nationellt
Svararorganisationen nationellt utökas med 0,50 samordnare (0,50 samordnare kan hantera drygt 4000
frågor på ett år) med socialtjänstkompetens.

Svararorganisationen utökas med två socialsekreterare. (varje svar kostar 200 kronor)

Redaktör med socialtjänstkompetens

Regionalt
Under piloten använder pilotkommunen systemet - ”Skrivinera”- utan extra kostnad

Lokal projektledare

Lokal svararorganisation - i den ordinarie verksamheten

Kostnader för denna pilot

ca 1,3 Mkr
Finansiering av en heltid (fördelad 75 % nationellt och 25 regionalt) totalt ca 1 Mkr.
Kostnader för resor, lokaler förtäring, arvoden, projektinitiering, utvärdering OH-kostnad etc, ca
300 000 kr.

Förslag 3

Se över möjligt projektdeltagande för socialtjänsten om nya pilotprojekt initieras
när Prio psyk 2 avslutas

Prio Psyk 2 är ett pågående projekt med syfte att undersöka om det är möjligt att införa e-tjänster som
stöd och hjälp för målgrupper med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och med psykos. I projektet
ska även analyser göras hur e-tjänster förankras och införs hos dessa målgrupper. De e-tjänster som
prövas är bland annat att via Mina vårdkontakter få tillgång till den nyutvecklade
behandlingsplattformen. Projektet är initierat av SKL och ska slutredovisas Q1 2015.

Målgruppen i Prio psyk 2 är personer med omfattande psykisk funktionsnedsättning exempelvis
neuropsykiatriska diagnoser eller psykos. Det innebär att det inom målgruppen med största sannolikhet
finns personer som har relation med socialtjänsten för stöd och hjälp. Av den anledningen är det
intressant att utifrån de beslut som tas om en fortsättning, fundera över möjligheter till samverkan i
kommande initiativ.

Om det blir en fortsättning efter avslutade piloter i Prio psyk 2 i Jönköpings län, föreslås att den
beställare som initierar nästa steg involverar socialtjänsten i projektgruppen utifrån ett referens-
/utvärderingsarbete. Eftersom Prio psyk 2 avslutas i Q1 2015 och det först därefter blir tydligt om
ytterligare projekt ska startas och med vilken målsättning, kan inte detta förslag detaljeras. Projektet tror

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 15 (58)

dock det finns värdefulla synergieffekter och samarbetsmöjligheter, som kan komma fram om
socialtjänsten involveras i ett sådant projekt.

Förslag 4

Två utredningar för att svara på om Mina vårdkontakter kan användas av
socialtjänsten

När projektet utvärderat Mina vårdkontakter är intresset stort hos de flesta tillfrågade kommunerna och
deras socialtjänst. Bastjänster som säker kommunikation med invånare och av- och ombokning av tid
bedöms underlätta för verksamheten.

Nyttan för verksamheten

Minskad telefontid

Färre uteblivna besök.

Säker kommunikation med invånare

Två frågor som är avgörande för möjligheterna

Är det juridiskt möjligt att ha samma inloggade ingång för vård och socialtjänst?

Är det möjligt att hitta en teknisk lösning för hur kataloger i kommunal verksamhet som inte
klassas som vård på ett säkert och kostnadseffektivt sätt utifrån kommunernas perspektiv kan
kommunicera med HSA-katalogen?

Juridisk utredning

För att gå vidare med gemensamma e-tjänster mellan landsting och socialtjänst måste juridiska
utredningar genomföras. Vårdverksamheten lyder under Hälso- och sjukvårdslagen, medan
socialtjänstens lyder under Socialtjänstlagen. Detta innebär att det behöver utredas om ett

samarbete

mellan landstingets och socialtjänstens e-hälsoarbete är juridiskt möjligt. Specifikt föreslås en utredning
med syfte att avgöra om och på vilket sätt det är juridiskt möjligt för invånare att nå både vård och
socialtjänst via Mina vårdkontakter.

Katalogutredning för hur t ex socialtjänstens verksamhet ska kunna kommunicera med
kommunal icke vårdrelaterad verksamhet kommunicera med HSA

Idag har alla kommuner någon form av anslutning till HSA, den katalogtjänst som landstingen använder
för flera av sina e-hälsotjänster. Kommuner är anslutna antingen genom direktavtal med Inera eller via
ombud (sitt landsting, sitt kommunförbund, en annan kommun eller ett privat ombud). Detta gäller i
huvudsak för den kommunala vårdverksamheten. Antalet enheter och personer är få. Om tjänsten Mina
vårdkontakter (eller andra e-tjänster som t ex Hitta vård) ska bli aktuella för en större del av den
kommunala verksamheten måste ett utredningsarbete ske som resulterar i olika lösningsförslag.
Lösningsförslagen ska ta hänsyn till kommunernas verksamheter, olika lagstiftningar samt befintliga
kataloger i kombination med vad som är säkert och kostnadseffektivt.

Utifrån resultaten av dessa två utredningar kan beslut tas huruvida det är möjligt att gå vidare i arbetet
för att socialtjänsten ska kunna ta del av Mina vårdkontakter.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 16 (58)

3.4. Nödvändiga förutsättningar för en integration av socialtjänsten

på 1177.se

Förändrad ägarstruktur

För att gå vidare med en integration av socialtjänsten på 1177.se (eller inom konceptet för
Invånartjänster) på ett sätt som ger socialtjänsten beslutsmandat över utveckling och förvaltning i någon
form, måste ägarstrukturen förändras. I annat fall är det landstingen som har beslutsmandat gällande
1177 Vårdguiden.

Juridik

I projektet har det skrapats på ytan gällande lagstiftningen. Om en integration av socialtjänsten inom
1177 Vårdguiden ska kunna genomföras måste juridiska förutsättningar klarläggas.

Ansvars

Idag är landstingen ansvariga för innehållet på 1177.se gentemot invånare och verksamhet. Med
befogenheter följer ansvar, innan information utanför landstingens ansvar kan presenteras måste
ansvarsfrågan vara tydliggjord.

Varumärket 1177 Vårdguiden

Om information och tjänster ska integreras på 1177.se relaterade till socialtjänsten måste personalen
inom socialtjänsten vara med på detta, eftersom de äger relationen och kommunikationen med
invånaren. 1177 Vårdguiden är beroende att de vill rekommendera 1177 Vårdguiden.

Utred de juridiska frågorna kring om hälso- och sjukvården och socialtjänsten skulle kunna
verka under samma varumärke när verksamheterna lyder under olika lagar.

Sätt principer och riktlinjer för hur man kommunicerar socialtjänstens innehåll och tjänster
under 1177 Vårdguidens varumärke.

Det behövs en särskild utredning kring vilka av socialtjänstens tjänster som skulle kunna
rymmas under 1177 Vårdguidens varumärke.

Förstudie kring hur socialtjänsten ser på att använda 1177 Vårdguiden som plattform för
information och tjänster. Frågeställningarna bör handla om dels attityder till varumärket men
också frågor kring hur man tror att det påverkar den egna arbetssituationen och processen för ett
ärende om 1177 Vårdguiden används som plattform för information och tjänster.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 17 (58)

Nulägesbeskrivning

4.1. Invånarperspektivet

Den situation som målgruppen beskriver är ett stort behov av information om vilket stöd det går att få
från samhället, bl.a. från vård, socialtjänst skola och försäkringskassa. Det är svårt att hitta och få
tillgång till information som tydliggör vad de är berättigade till. Kontakten med andra föräldrar i
liknande situation är viktig för att hjälpa och stötta varandra. Dessa kontakter sker ofta i grupper på
bland annat Facebook. Det finns en ständig oro hos målgruppen att de kanske missar den hjälp och stöd
de har rätt till. Föräldrarna i målgruppen måste hantera en mängd olika kontakter med olika
verksamheter rörande barnets funktionsnedsättning, detta tar tid och kraft i anspråk, tid de hellre vill
ägna åt att hjälpa sina barn. Dessutom upplever många att det är upp till dem själva att känna till sina
rättigheter, de kontakter man har med olika handläggare ger inte information om det stöd och den hjälp
man är berättigad till. Målgruppen anser att samhällets olika aktörer borde synliggöra och mer aktivt
erbjuda stöd samt guida invånare vidare.

Omvärldsspaning

Tidigt i projektet genomfördes en omvärldsspaning och genomgång av befintligt material på 1177.se.
Redan idag finns information på 1177.se som riktar sig till målgruppen, både om diagnoser,
samhällsstöd och om rättigheter. Informationen ligger dock inte samlad. Det finns även en hel del
information på andra webbplatser till exempel hos kommuner, brukar- och anhörigföreningar och
habiliteringen och BUP inom några landsting har egna webbplatser. Det finns också sidor kring
specifika diagnoser, men det är ofta svårt att veta vem som är avsändare, det kan till exempel vara
läkemedelsföretag som står bakom information.

På UMO finns information som riktar sig till unga mellan 13 och 25 år.

4.2. Socialtjänst, kommunikation och länssamordning

Hur landets kommuner och landsting är organiserade avseende samarbete och kommunikation skiljer sig
åt. Variationen är även stor mellan kommunerna beroende på storlek och andra parametrar. I det här
avsnittet följer en övergripande redogörelse för hur socialtjänsten och kommunens kommunikation kan
vara organiserade, samt hur samarbetet mellan kommuner kan se ut. Redogörelsen bygger på hur det ser
ut i de län som deltagit i projektet, som sinsemellan är olika avseende antal kommuner och invånare:

Kronoberg

8 kommuner

187 000 invånare

Västerbotten

15 kommuner

260 000 invånare

Stockholm

26 kommuner

2 200 000 invånare

Socialtjänstens struktur

Socialtjänsten inbegriper de verksamheter som lyder under ett antal olika lagar:

Socialtjänstlagen

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 18 (58)

Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall

51 kap. socialförsäkringsbalken, som rör assistansersättning vid personlig assistans

Delar av föräldrabalken som avser adoptioner, faderskap, vårdnad, boende och umgänge

Normalt inordnas socialtjänsten i tre olika övergripande områden: individ och familjeomsorg,
omsorg om personer med funktionsnedsättning samt äldreomsorg. Under dessa sorterar olika
verksamhetsområden och exakt hur de är indelade och namngivna varierar en del mellan olika
kommuner, men några är ekonomiskt bistånd, missbruk och funktionsnedsättning.

Kommunens kommunikation

Kommunerna organiserar sitt kommunikationsarbete på lite olika sätt, mycket beroende på kommunens
storlek. Större kommuner har ofta en central kommunikationsenhet och dessutom webbredaktörer,
kommunikatörer eller informatörer på respektive förvaltning inom kommunen. I mindre kommuner
finns ofta endast några få kommunikatörer som arbetar med alla verksamheter. Ibland finns
webbansvariga i de enskilda verksamheterna. I de fall där det finns en central kommunikationsenhet och
webredaktörer, kommunikatörer eller informatörer på de olika förvaltningarna är den centrala enhetens
arbete ofta inriktat på riktlinjer och övergripande information medan respektive förvaltning ansvarar för
verksamhetsspecifik information, fakta och liknande.

Det finns inget nationellt nätverk för kommunernas kommunikatörer som alla kommuner är
representerade i. Många deltar dock i företaget Funka Nu:s nätverk där man bland annat arbetar med
tillgänglighet exempelvis avseende språk, pedagogik och användbarhet. I de tre pilotlänen finns inget
nätverk för kommunikatörer på regional nivå.

Huvudkanalen för kommunernas kommunikation är den egna webbplatsen. Utöver denna använder
många kommuner även tryckt material, lokaltidning, informationsverige.se och sociala medier så som
Facebook och Twitter i större eller mindre utsträckning.

Samordning på läns- eller regionnivå

Hur kommuner och ibland även landsting är organiserade på regional nivå varierar i landet. Det finns
kommunförbund, kommunalförbund, regioner och regionförbund. I grova drag kan man säga att
kommun- och kommunalförbund är organ för kommunerna i ett län, medan regioner och regionförbund
även innefattar landstinget. Inom socialtjänstens område handlar samordningen på regional nivå mycket
om överenskommelser mellan kommuner och/eller mellan kommun och landsting. Det kan exempelvis
handla om barn i behov av särskilt stöd, där skola, socialtjänst och landstinget behöver samordna sig,
eller om samordning kring arbetet med SIP som berör både socialtjänst och sjukvård.

4.3. Invånartjänster nationellt

Uppdraget

Landstingens gemensamma e-hälsoarbete koordineras av Inera, ett aktiebolag som ägs av samtliga
landsting och regioner. Inera utvecklar även tjänster till nytta för invånare-, vård- och omsorgspersonal

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten - Underlag för avstämning mot den nationella

informationsstrukturen och utveckling av det nationella fackspråket, Socialstyrelsen 2013

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 19 (58)

och beslutsfattare. Detta innebär att Inera är såväl beställare som utförare av gemensamma
utvecklingsprojekt och förvaltningsobjekt.

Från 1 januari 2013 har Stockholms läns landsting i uppdrag att förvalta och utveckla de nationella
invånartjänsterna. Avtalet gäller fram till och med 2018. I de nationella invånartjänsterna ingår bland
annat:

1177 Vårdguiden på telefon

1177 Vårdguiden på webben (1177.se)

Hitta och jämför vård

Mina vårdkontakter

Anonym frågetjänst på 1177.se

UMO

I Ramverk för landsting och regioner i samverkan för e-hälsa beskrivs organisation och de olika
aktörernas roller och ansvar. (bilaga 3)

Styrning

Det finns flera styrande dokument för det uppdrag som Stockholm läns landsting har gällande
förvaltning och utveckling av de nationella invånartjänsterna:

Nationell e-hälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Antogs
2010 av Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, Vårdföretagarna
och Famna

Handlingsplan 2013-2018 för landsting, regioners och kommuners samarbete inom e-
hälsoområdet. En konkretisering av strategin. Har utgångspunkt vad som ska vara uppnått 2018,
med detaljerade årsvisa mål.

Verksamhetsplan. Årligen tas en verksamhetsplan fram som ska ge en samlad bild av landstings
och regioners gemensamma e-hälsoinitiativ och beskriva de viktigaste prioriteringarna för det
kommande året.

Förvaltningsplaner. Med verksamhetsplan som utgångspunkt görs förvaltningsplan för
förvaltningsobjekten och utvecklingsprojektens planering för året, inklusive budget.

Finansiering Invånartjänster

Landsting och regioner har genom ett samverkansavtal beslutat sig för att samverka avseende
gemensamma IT-tjänster. Kostnaderna för detta fördelas mellan landsting och regioner i förhållande till
invånarantal.

Den solidariska finansieringen har de senaste åren varit oförändrad med index-uppräkning och föreslås
så förbli även för år 2015.

Av den solidariska finanseringen avsätts 131 tkr till förvaltning och drift av invånartjänsterna varav ca
20 procent till 1177.se

Den budget som är lagd för 2015 är en ram och under verksamhetsåret kan viss omfördelning av
resurser behöva göras mot bakgrund av till exempel nya förutsättningar, tillkommande projekt och
uppdrag.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 20 (58)

Det finns även tjänster som finansieras av landsting och regioner, men som ligger utanför ramen för den
gemensamma finanseringen. Detta gäller till exempel Rådgivningsstödet webb, den webbaserade
versionen av 1177:s rådgivningsstöd och som används främst i primärvård. Flera tjänster som är under
utveckling till exempel behandlingsplattform och Hitta och jämför hjälpmedel, kommer att finansieras
utanför ramen och därför kommer en ny finansieringsmodell implementeras under 2015.

Det sker även en extern finansiering i form av statliga medel och det pågår förhandlingar med SKL
kring den kommunala finansieringen.

Parallellt pågår ett arbete på SKL med att samordna landsting, regioner och kommuners
beställarfunktion.

4.4. 1177 Vårdguiden på webben

Webbplatsen 1177.se har ett omfattande innehåll i form av redaktionellt material kring sjukdomar,
symtom, skador, funktionsnedsättningar, undersökningar och behandlingar, läkemedel, egenvård, hälsa
och livsstil, graviditet, barnhälsovård och föräldraskap, anatomi och fysiologi, invånarrättigheter och
mycket annat. Allt material är kvalitetssäkrat i flera led av expertis inom aktuella områden. Ett antal
områden är också översatta till flera språk.

På 1177.se finns även olika temaområden. Till exempel, Barn och föräldrar, Gravid, Kroppen, Egenvård,
Cancer, Psykisk hälsa, Reseråd och vaccinationer samt Tänder. Temasidorna erbjuder information,
kunskap, råd och inspiration i olika ämnen eller utifrån olika livssituationer. Här finns filmer, reportage
och möjlighet att ta del av andras berättelser och upplevelser.

1177.se har omkring 6 miljoner besök i månaden.

Nationell webbplats med regional anpassning

1177.se är strukturerad med en nationell, gemensam nivå av information och tjänster som alla användare
alltid har tillgång till. Dessutom finns möjlighet att välja till en regional nivå. Den regionala nivån
kompletterar nationella artiklar med regional information. Det kan exempelvis vara information om
regelverk, åldersgränser eller avgifter som gäller i det aktuella landstinget. Den regionala nivån kan
också innehålla kompletterande artiklar, nyheter, temaområden eller e-tjänster med regionala
kopplingar.

Webbplatsen anpassas automatiskt till ett specifikt landsting beroende på var man befinner sig. Men
man kan även själv välja att se information från något annat landsting eller välja att inte se någon
specifik landstingsinformation alls.

För att ett landsting och region ska kunna publicera på 1177.ses regionala nivå krävs en regional
redaktion, som ansvarar för att kompletterande information produceras och förvaltas.

Samverkan nationellt och regionalt sker via ett redaktörsnätverk där varje landsting och region är
representerade. 1177 Vårdguiden nationellt ansvarar för att samordna nätverket som har möten cirka 2-3
gånger per år. Däremellan har man löpande kontakt via projektplatsen. Exempel på viktiga
samarbetsområden för nätverket är:

Gemensamma arbetssätt och riktlinjer för att säkerställa att innehållet blir samstämmigt och
enhetligt oavsett var användaren bor. Gäller till exempel såväl kvalitetssäkring som språk och
tilltal.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 21 (58)

Erfarenhetsutbyte och samarbeten. Landstingen kan hjälpa varandra och dela till exempel
information, bilder och tjänster.

Gemensam produktionsplanering för att undvika dubbelarbete och största möjliga synergier

Ta fram rutiner för samverkan exempelvis kring nyheter och vid kriser

Gemensamt arbetssätt

Innehållet på webbplatsen kvalitetssäkras enligt beslutade produktionsprocesser som beskrivs i kapitel
5.3. För att säkra kvalitet och att innehållet blir samstämmigt har landstingen gemensamt tagit fram
redaktionella riktlinjer och policydokument. Det finns riktlinjer för till exempel språk- och tilltal,
normkritik, bildsättning, länkning samt framtagen gemensam struktur för texternas innehåll. Den
nationella redaktionen ansvarar för att texterna uppdateras regelbundet.

Specifika texter och tjänster från

landsting och regioner, samt regionala tillägg på nationella texter, ansvarar de regionala redaktionerna
för.

En viktig del av kvalitetssäkringen är att säkerställa att allt innehåll i de olika kanalerna är samstämmigt,
d.v.s. att det ges samma fakta och råd i både 1177.se, frågetjänsterna, UMO samt det rådgivningsstöd
som används av telefonsjuksköterskorna vid 1177 Vårdguiden på telefon. Som invånare ska man få
samma råd oavsett kanal och var man befinner sig i landet.

Produktionsplanering och styrning

Det är förvaltningsplanen och beslutad budget som styr planering och prioriteringar för 1177.se.
Förvaltningsplanen är övergripande och detaljeras i aktivitets- och produktionsplaner. Redaktionen inom
1177.se har mandat att göra omprioriteringar inom ramen för förvaltningsplan och budget, utifrån att det
uppstår behov och inkommer önskemål till redaktionen.

En nyproduktion kan till exempel initieras av:

nya medicinska riktlinjer

politiska beslut

uppdrag från departement, myndigheter och organisationer till exempel SKL

att verksamheten saknar sjukdoms-, behandlings-, eller undersökningstexter

många frågor till anonym frågetjänst på 1177.se, leder till beslut om att ny text behöver tas fram

att invånare saknar information, antingen hör de av sig direkt till redaktionen eller att redaktör
identifierar sökmissar på sajten

kriser och oförutsedda händelser (exempel ebola, skogsbranden i Västmanland)

att regionala redaktörer påpekar behov av nationell text.

Som stöd för det löpande arbetet under året finns en förvaltningsgrupp med representanter från landsting
och regioner.

Förslag och idéer som inte ryms inom beslutad förvaltningsplan och budget lyfts till Inera som har en
fastställd beställningsprocess för att välja ut, prioritera och starta projekt. Förvaltningsgruppens uppdrag
och beställningsprocessen beskrivs i bilaga 3.

Viktigt att notera är att eftersom antalet artiklar på webbplatsen är så stort (>3000) och kvalitetskraven
är höga, går 1177.ses resurser huvudsakligen till förvaltning av befintligt innehåll. Under de senaste åren
och även kommande år finns det i stort sett inget utrymme för nyproduktion, förutom att kunna ta fram

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 22 (58)

ämnen som har stort allmänintresse, till exempel ebola. Detta innebär också att det finns en
bruttolista/önskelista med ämnen som redaktionen skulle vilja ta fram, när utrymme finns.

Uppdateringen av det befintliga innehållet styrs av följande:

Tid - allt innehåll revideras kontinuerligt och regelbundet. Det görs en medicinsk bedömning av
vilka texter som behöver gås igenom årligen och vilka som kan uppdateras med längre intervall.

Nya regelverk och riktlinjer kan generera en justering och uppdatering tidigare än planerat.

Synpunkter från invånare och från verksamheten om felaktigt eller otydligt innehåll kan generera
en justering.

Tillgänglighet

Tillgänglighet är en grundförutsättning för att invånare överhuvudtaget ska kunna ta del av tjänster och
information och på det sättet vara delaktiga i sin egen hälsa, vård och omsorg.

För att utforma tjänster utifrån en specifik målgrupps behov tillämpas ett användarcentrerat arbetssätt.
Lösningsförslag tas ofta fram tillsammans med användargruppen som senare även ges möjlighet att
under pågående utveckling fungera som referensgrupp för tjänsten.

I utvecklingsarbetet stäms pågående arbete av med rådande riktlinjer om tillgänglighet. Detta omfattar
tillgänglighet med tanke på såväl relevans, begriplighet som fysiska och kognitiva behov.

Exempelvis

finns delar av innehållet anpassat för synnedsättningar och ett antal texter är idag översatta till våra 12
minoritetsspråken och drygt15 andra språk.

Uppföljning

Mätningar av invånarnas upplevelse och nöjdhet med webplatsen har kontinuerligt genomförts och där
resultaten har legat till grund för det fortsatta förvaltningsarbetet. Fr.o.m. 2014 kommer NKI-mätningar
hos invånarna göras parallellt för alla Invånartjänster. Dessa kommer därefter genomföras med
kontinuerligt intervall.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 23 (58)

Koncept och varumärke

5.1. Konceptet för Invånartjänster

Invånartjänster har i uppdrag att stödja alla landstings och regioners olika mål med hälso- och
sjukvården samt stödja deras samverkan med omsorgen i syfte att bidra till ”…en god hälsa och en vård
på lika villkor för hela befolkningen.” (hälso- och sjukvårdslagen § 2)

Invånartjänster uppdrag omfattar alla de tjänster och erbjudanden som finns inom ramen för
varumärkena 1177 Vårdguiden inklusive e-tjänster via Mina vårdkontakter och UMO.se. Inom
konceptet kan invånartjänster erbjuda:

•

Kvalitetssäkrad information

•

Interaktion med hälso-och sjukvården

•

Vägledning i frågor om egenvård, livsstilsförändring och rådgivning

•

Tillgänglighet och kontakt med hälso- och sjukvården

5.1.1. Ryms socialtjänsten inom konceptet för invånartjänster?

Förutsättningar

Utmaningen som socialtjänsten har att informera och interagera med invånarna liknar på flera sätt
landstingens utmaning. Den viktigaste lärdomen Invånartjänster gjort är att e-tjänster inte ersätter
verksamhetsutveckling, utan att verksamhetsutveckling i stället är den viktigaste förutsättningen för att
få utväxling på satsningar på e-tjänster.

1177.se är för flertalet landsting den huvudsakliga kommunikationskanalen till invånarna. Landstinge

som huvudman finansierar och ansvarar för 1177.se. Det avgränsar möjligheterna att vara avsändare för
någon annan huvudmans ansvarsområde.

Det finns flera skillnader mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård, som i olika utsträckning påverkar
möjligheterna till integration mellan socialtjänstens och Invånartjänsters informations- och
interaktionstjänster. Möjligheterna till integrerade tjänster, som skulle sträcka sig över hälso- och
sjukvård och socialtjänsten, begränsas av lagar och hanteringen av sekretess. Bland annat är
samdokumentation mellan ärenden inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte tillåten.

Vad krävs för samverkan på 1177.se?

Invånartjänster kan inte ta rollen som en aktör inom socialtjänsten idag, men kan samverka genom att
tillgängliggöra information om socialtjänsten gällande funktionsnedsättning och delar av individ och
familjeomsorgen. Även information om landstingens och socialtjänstens samverkansprocesser kan
presenteras för att skapa nytta för invånare, vårdgivare och beställare av hälso- och sjukvård.

De huvudsakliga förändringar som krävs för en mer integrerad samverkan är:

Förändrad ägarstruktur

Eventuellt lagförändringar (utifrån tjänsteval).

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 24 (58)

5.2. Varumärket 1177 Vårdguiden

1177 Vårdguidens varumärkesplattform har ett individperspektiv. Varje person har en unik situation och
specifika behov och förväntningar vad det gäller hälsa, vård och omsorg - detta ska 1177 Vårdguiden bli
ännu bättre på att bemöta. Slutmålet är bättre hälsa för varje enskild person. Historiskt och i dagsläget
ägs 1177 Vårdguiden av Sveriges alla landsting och regioner gemensamt. 1177 Vårdguiden är en del av
hälso- och sjukvårdsutbudet till invånarna i respektive landsting/region. Kommunerna är inte ägare av
1177 Vårdguiden.

I det gemensamma övergripande varumärkesarbetet har landstingen pekat ut den framtida inriktningen -
att samverka mer med kommunerna för den information och de tjänster som ligger i gränslandet mellan
landstingens och kommunernas ansvar. Grundprincipen är att förenkla för den enskilda individen att få
stöd och hjälp att hantera sin situation oavsett vem som är huvudman för den information och de tjänster
som erbjuds.

Varumärkesutredningen

I varumärkesutredningen (bilaga 4) besvaras frågan om det föreslagna innehållet och tjänsterna för de tre
piloterna ryms inom ramen för det befintliga varumärket 1177 Vårdguiden. Utredningen har inte tagit
höjd för hela socialtjänstens verksamhet.
Varumärkesutredningen belyser också möjligheter och risker för varumärket samt gör en bedömning av
hur värdet på varumärket eventuellt förändras utifrån den rekommendation utredningen föreslår.

Ryms tjänsterna inom det befintliga 1177 Vårdguidens varumärke?

Ja, tjänsterna inom ramen för pilotprojekten ryms i det befintliga varumärket. 1177.se har redan idag
innehåll som anknyter till området och anonym frågetjänst på 1177.se svarar på frågor som är relaterade
till socialtjänstens uppdrag.
Individen ska inte behöva ha kunskap om hur svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst är organiserad,
vi ska förenkla för individer att hitta information och tjänster på ett ställe oavsett vem som är huvudman
för det som erbjuds. 1177 Vårdguiden har individen i fokus, inte organisationen. Ett skäl till att
tjänsterna hamnar inom ramen för 1177 Vårdguidens kanaler och varumärke är att vi har en uttalad
ambition att vara vägen in, att allt ska kunna samlas på ett ställe och på så sätt förenkla för invånaren.
Hälso- och sjukvården vill och ska vägleda sina invånare vidare, och här har 1177 Vårdguiden en
uppgift att guida till socialtjänsten när den har en koppling till hälso- och sjukvården.

Viktiga gränsdragningar

Det är endast den information och de tjänster inom socialtjänstens erbjudande som angränsar till
landstingens och regionernas erbjudande kring hälsa och vård som kan rymmas under 1177 Vårdguidens
varumärke, inte socialtjänstens samtliga tjänster.

Det är landstingen och regionernas som informerar om socialtjänsten, inte socialtjänsten som informerar
om sig själva på 1177.se. Så länge landstingen och regionerna ensamt äger 1177 Vårdguiden kan inte
kommunerna använda 1177 Vårdguiden som avsändare.

Om kommunerna ska vara avsändare av information på 1177 Vårdguiden måste ägarförhållandena
förändras.

Ett exempel: Föräldrar till ett barn som blivit utrett inom BUP och har rätt till insatser inom ramen för
LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan få vägledning kring hur processen för
att söka insatser ser ut och var man kan vända sig via 1177 Vårdguiden. Men den specifika information
som rör just den kommun och den socialtjänst där föräldrarna ska söka insatser måste kommunen själv
vara avsändare av och socialtjänsten ansvara för att rätt information ges till föräldrarna.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 25 (58)

Metodredovisning

6.1. Använda metoder

I respektive pilotprojekt har målgruppsanalyser genomförts. Vilken metod som använts och
resultat återfinns under respektive pilot i kap. 7,8 och 9

Intervjuer med verksamheten i några kommuner gällande Mina vårdkontakter, kap 11.2

Rapportstudier för orientering, rapportstudierna återfinns i referenslistan kap 12

En grov omvärldsspaning genomfördes initialt se kap 4.1

Workshopserie för att identifiera målgruppens ärenderesa

1177.ses produktionsprocess för de redaktionella piloterna

Informationsutskick med fråga distribuerad via SKL till landets alla socialchefer

Enkäter och diskussioner kring erfarenheter av genomförda projekt där kommunerna varit
involverade

6.2.

Målgruppens ”ärenderesa”

I samband med starten av projektarbetet genomfördes en workshopserie för att säkerställa att projektet
gemensamt kunde få en helhetsbild av målgruppens kontakter med vård och omsorg. I dessa 5
workshops deltog länens projektledare samt projektgruppen på 1177 Vårdguiden. Metoden har sin
utgångspunkt i ett användarcentrerade arbetessätt där målsättningen var att hitta helhetsbilden över den
”ärenderesa” målgruppen befinner sig i. Utifrån den” resan” blev det även möjligt att placera in var i
denna ärenderesa pilotprojekten hörde hemma. Tanken var att förstå och tydliggöra en utgångspunkt i
utformningen av frågeställningar till målgruppsanalyserna, samt att sätta de tre piloterna i ett
sammanhang. Genom denna workshopserie blev det tydligare för alla deltagare vilken sfär målgruppen
befinner sig i. Nedan visas den framtagna ”ärenderesan”. Bilderna bifogas även i bilaga 5, då bilderna
nedan är otydliga.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 27 (58)

6.3. Produktionsprocessen

Allt innehåll på 1177 Vårdguidens webb är faktagranskat och kvalitetssäkrat enligt fastställd process.
Redaktionerna, både nationellt och regionalt, arbetar utifrån fastställda produktions- och
granskningsprocesser. Det finns tre processer som beskrivs kortfattat nedan. I bilaga 6 finns en mer
detaljerad beskrivning av aktiviteterna i de olika processerna.

Nyproduktionsprocess

Beskriver de aktiviteter som utförs för att producera redaktionellt innehåll oavsett kanal eller
tjänst

Gäller såväl korta som långa texter, faktabaserade reportage/intervjuer, bildspel, filmer,
beslutsunderlag (text till rådgivningsstödet), självtester.

Aktiviteter inom de streckade rutorna är inte obligatoriska.

I Stockholmspiloten har text om myndighetsåldern producerats enligt denna process.

I Kronoberg har information om SIP producerat enligt denna process.

I kapitel 6.3 samt 7.3 beskrivs produktionen i piloterna mer i detalj.

Fas 1

Uppstart

Fas 2

Förarbete

Fas 3

Produktion

Fas 4

Säkerställa

kvalitet

Fas 5

Publicera

Fas 6

Avslut

Research

Stämma

av internt

Uppstarts
möte

Tidplan

Anlita

granskare

Stämma

externt

Hämta in

fakta

Producera

innehåll

Info-

design

Beställa

bild el.

media

Intern

granskning

Extern

fakta-

granskning

Avstäm.

målgrupp

Redaktions

-råd

Uppdatera

prod.plan

Meddela

intressenter

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 28 (58)

Nyproduktionsprocess - light

Den här processen används vid produktion av innehåll som behöver tas fram på kortare tid eller inte har
behov av samma omfattande granskningsprocess eftersom innehållet inte innehåller fakta eller refererar
till redan befintligt faktainnehåll inom våra tjänster. Det kan handla om nyhetsnotiser, inlägg i sociala
medier, upplevelsebaserade reportage och intervjuer och regler- och rättighetstexter. I stort sett följer
man samma process som ovan men färre aktiviteter är obligatoriska.

I Stockholms pilot har två intervjuer tagits fram enligt denna process

Revideringsprocess

En viktig del av 1177 Vårdguidens verksamhet är uppdatering av befintligt innehåll. Syftet med att
kontinuerligt revidera innehållet är att säkerställa kvaliteten samt se till att det är relevant för den
tilltänkta målgruppen. En revidering kan innebära allt ifrån stora förändringar av innehållet till att inga
ändringar görs. Redaktören bedömer vilka ändringar som ska/inte ska göras genom att sätta sig in i
ämnet och vid behov ta hjälp av intern och/eller extern kompetens.

Revideringsprocessen har inte prövats inom detta projekt.

Roller som medverkar i processen

Nedanstående roller medverkar i framtagning av innehåll på 1177.se. Vid behov deltar även
bildredaktörer, informationsdesigner, multimedia- och andra externa producenter.

Redaktör - Texterna skrivs av redaktörer utifrån underlag från eller intervjuer med sakkunniga med
relevant kompetens, till exempel läkare, sjuksköterskor, tandläkare och kurator. Redaktören har ansvar
för alla steg i processen och att processen följs, men redaktionen bär ett gemensamt ansvar för allt
innehåll som produceras. Redaktören ska genom hela processen ta hänsyn till aktuella riktlinjer och
policys.

Produktionsledare - Har budgetansvar. Ansvarar för planering och arbetsledning. Finns som stöd till
redaktören genom hela processen. Deltar bland annat på uppstartsmöte

Medicinsk sakkunnig - Sakkunniga anställda på den nationella redaktionen. Bistår och stödjer
redaktionen löpande gällande exempelvis, prioriteringar, avgränsningar, innehållsfrågor,
synpunktshantering, val av faktalämnare och granskare.

Faktalämnare - Person med relevant kompetens för ämnet som antingen lämnar faktaunderlag till
redaktören och/eller intervjuas.

Faktagranskare - Säkerställer faktainnehållet samt bistår med sina kunskaper om omvärlden som kan
vara konstruktivt för innehållet.

Faktagranskningsråd - Innehållet stäms av med ett granskningsråd innan publicering. Rådet har en
rådgivande roll och granskar innehållet ur ett helhetsperspektiv med fokus på till exempel begriplighet,
tilltal och normkritiskt förhållningssätt. Rådet består av många olika kompetenser och deltagandet
anpassas utifrån det aktuella ämnet.

Vid nationell produktion ska faktalämnare och faktagranskare komma från olika delar av landet för att
säkerställa ett nationellt perspektiv. Både faktagranskare och medlemmar i granskningsrådet arvoderas.

6.4. Fråga till landets socialchefer

Under hösten har följande fråga ställts till landets 290 socialchefer. ”Vilka möjligheter och nytta ser ni
att ”socialtjänsten på 1177.se” kan leda till i er ordinarie verksamhet?”. 15 av dessa socialchefer valde
att besvara frågan.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 29 (58)

De svar som inkom var i stort samstämmiga om möjligheter och utmaningar. Utmaningarna är viktiga
att ta hänsyn till om samverkan mellan socialtjänst och 1177 Vårdguiden ska vidareutvecklas.

Nytta och möjligheter

De målgrupper som berörs kan söka information samlat på ett ställe, vilket både väsentligt ökar
tillgängligheten samt kunskap och delaktighet gällande sin egen situation.

Det skapar möjligheter för

invånaren att få en helhetsbild istället för uppdelad per organisation.

Det är även invånarvänligt

när

alla

ges jämlik information, som är lätt att hitta med en likvärdig struktur på sidorna.

1177.se ger nya möjligheter till bra informationsspridning om socialtjänstens stöd och hjälp, genom en
mer lätt tillgänglig information och kan eventuellt uppfattas som en mer naturlig ingång att söka
information om hjälp och stöd på.

1177 Vårdguiden förtydligar den omfattande samverkan som redan finns mellan kommuner och
landsting, detta skapar ytterligare incitament för att utveckla den samverkan.

Om arbete görs på ett bra och samordnat sätt kan 1177.se bidra till ett bra samarbete mellan
kommunernas egna webbsidor om socialtjänstens verksamhet. En bra länkning mellan 1177.se och
kommunernas webbsidor är intressant. Om det går att tydliggöra och reglera vad som ska hanteras på
respektive ställe skapas nya möjligheter.

Om information om stöd och hjälp finns på fler ställen än på kommunens webbsida, kan det innebära att
invånare tidigare tar kontakt vilket kan leda till snabbare och rätt insatser, samt större möjlighet att de
söker sig rätt från början. När socialtjänstens stöd och hjälp lyfts fram som hjälpinsats, kan det komma
att underlätta för socialsekreterare, om invånare har den inställningen vid kontakter.

Varumärket 1177 Vårdguiden kan bli ännu starkare, om allt fler invånare söker viktig
samhällsinformation på 1177.se, detta kräver att 1177.se ges rätt struktur, innehåll och fortlöpande hålls
aktuell.

Ett nationellt initiativ efterfrågas för att få till detta.

Det anses positivt om information om kommunernas stöd till personer med funktionsnedsättning går att
finna på 1177. Invånare i allmänhet är inte insatt i vilken huvudman som ansvarar för vad, därför
underlättar det om så mycket info som möjligt kan samordnas på ett och samma ställe.

Önskemål och förslag

För den studerade målgruppen är skolan och skolhälsovården oerhört viktig att ha med i ett
samverkansarbete mellan vården och socialtjänsten. För individen bör således även skolans information
samlas på 1177.se så deras insatser finns med i ett sammanhang.

Utmaningar

Nackdel om informationen inte uppdateras vilket leder till felaktig information. Innehållet måste
ständigt kvalitetssäkras och representanter från kommunsidan måste finnas med i innehållsproduktionen.

Socialtjänstens stöd och hjälp skiljer sig åt mellan landets kommuner och kan även vara uppdelad inom
en kommun. Detta innebär svårigheter att på ett ställe som 1177.se presentera information som
invånaren kan ha nytta av eftersom risken är att den kan bli för generell och oanvändbar.

Det är svårt att få kvalitet på kommunal information på 1177.se och att uppdatera dubbelt i två olika
system är inte rimligt.

Besökare går till 1177.se och en kommunal webbplats av olika anledningar. Därför finns det två helt
olika informationsstrukturer och texter som krockar.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 30 (58)

Invånarnas önskemål och krav förändras på webben och kräver närhet till verksamheten.

6.5. Frågor ställda till landstingens redaktörer och kommuners

kommunikatörer

Frågor till landstingens regionala redaktörer

Under 2013 och 2014 har två projekt genomförts på 1177 Vårdguiden där det krävts samverkan mellan
nationell - regional - lokal nivå. Det ena projektet var Prio psyk, ett samarbetsprojekt nationellt,
regionalt och där även kommunerna deltog.

Det andra projektet var ett regeringsuppdrag (Tema hjälpmedel) som till stor del gick ut på att ta fram
nationell och regional information om hjälpmedelsprocessen - bland annat information om vart man
vänder sig, hur det bedöms vilka hjälpmedel man kan få, vad det kostar och vilka regelverk som finns.

En enkät skickades ut till landstingens regionala redaktörer för att följa upp hur samarbetet har fungerat
och utifrån det dra erfarenheter inför kommande samarbetsprojekt. Enkäten innehöll dels frågor kring
samarbetet nationellt - regionalt men även tre frågor gällande samarbetet på lokal nivå:

Hur har samarbetet med kommunerna fungerat?

Ser du någon skillnad i hur samarbetet med kommunerna fungerat i hjälpmedelsprojektet jämfört
med hur det fungerade i Prio psyk? I så fall hur?

Har ni fortsatt samarbete med kommunerna efter projektens avslut? Har ni etablerade
samarbetsforum?

13 av 21 landsting svarade

Sammanfattning av erfarenheterna

I Tema hjälpmedel utsågs s.k. SPOC:ar (singel point of contact). De hade en samordnande roll
och var landstingens kontaktpersoner. Flera av landstingen framhöll att detta var en
framgångsfaktor i arbetet med Tema Hjälpmedel. Det underlättade arbetet eftersom SPOC:en
hade kontakterna med kommunerna. Personen fungerade som bollplank, hjälpte till att hitta
granskare, fanns även som stöd för att prioritera, avgränsa och tycka till kring innehåll.

När ett samverkansprojekt startar där det krävs att både landsting och kommun är delaktiga måste
uppdragen vara väldefinierade så det är tydligt vem som gör vad, vad som förväntas och vem som
håller i taktpinnen.

Kan vara bra att samla alla kommuner och ha möten när samverkansprojekt startar. Bra att även
ge grundläggande information om 1177.se så att kommunerna blir insatta i uppdraget, syftet,
sajten, organisationen etc.

Etablerade samverkansforum underlättar även det redaktionella arbetet. Inom vissa landsting finns
dessa forum inom hjälpmedelsområdet så därför fungerade samarbetet bättre där än inom Prio
psyk.

Kan vara bra att ha regionala projekt med egna styrgrupper.

Förankring är viktig ute i kommuner och landsting bland de som berörs av projektet och det
behöver avsättas tid för detta.

Det behövs framförhållning och realistiska tidsplaner.

Viktigt att tidigt ha en gemensam bild av skillnader mellan landsting/regioner och vad som ska
göras nationellt respektive regionalt.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 31 (58)

Det har varit olika personer/kommunikatörer som deltagit från kommunerna i de båda projekten
eftersom psykiatri respektive hjälpmedel ligger under olika förvaltningar. Därför har man inte
kunnat dra nytta av de kontakter som byggdes upp i Prio psyk in i Tema hjälpmedel.

Stimulansmedlen i Prio psyk fungerade dels som en piska och morot för genomförandet, men det
har även lett till att många har glömt syftet och nyttan med insatsen. ”Pengarna är det viktiga”.

Lättare att motivera aktiviteter och få loss resurser regionalt när projekten har en tydligt regional
anknytning.

1177 Vårdguiden har ett redaktörsnätverk där redaktörer från samtliga landstings och regioner ingår.
Man träffas ca tre gånger per år. Vid möte den 10 november presenterades projektet och deltagarna fick
möjlighet att lämna synpunkter. Överlag var man positiv till projektet och ser nytta för invånarna genom
att det blir en tydligare och mer samlad information oavsett huvudman. Man ser även möjligheter att
bygga vidare på den samverkan som redan har etablerat genom ovanstående projekt. De stora
utmaningarna är att säkerställa kvaliteten eftersom kompetensen idag saknas inom 1177 Vårdguiden.
Man ser även svårigheter och utmaningar med att erbjuda en tydlig och samordnad information eftersom
det finns en stor variation i utbudet inom socialtjänsten från kommun till kommun.

Även här framkom vikten av att utse s.k. Spoc:ar, d.v.s. nyckelpersoner som samordnar kontakterna med
kommunerna och fungerar som ett bollplank till redaktionerna.

6.5.1. Frågor till kommunkommunikatörer

Kommunikatörer från Stockholms samtliga kommuner bjöds in till en informationsträff den 21 oktober.
Syftet var dels att informera om projektet, dels få synpunkter och input från kommunikatörerna. På
mötet lyftes följande diskussionsfrågor:

Kommunikatörens eventuella roll i produktionsprocessen, särskilt utifrån tidigare erfarenheter av
Prio psyk och/eller arbetet med tema hjälpmedel?

Spontana tankar kring hur ”socialtjänsten på 1177.se” skulle påverka de kommunala webberna
och kommunernas informationsaktiviteter

12 kommunikatörer deltog. Nedan finns en sammanfattning av det som framkom:

Positiva till projektet som helhet.

Information på 1177.se och kommunens egen webbplats kan sannolikt komplettera varandra.
1177.se kan innehålla mer övergripande och omfångsrik information, kommunwebbplatsen mer
kortfattad och konkret inriktad på vilka tjänster/enheter kommunen kan erbjuda.

Kommunkommunikatörerna har inte haft någon roll i Stockholmpilotens produktion. De ansåg att
den roll de skulle kunna ha är dels att sprida kännedom om 1177.se både hos verksamheten och
invånarna bland annat genom länkning till 1177.se, dels samverka med 1177-redaktionerna kring
termer och begrepp för största möjliga i enhetlighet och samstämmighet.

•

Prio-psyksatsningen var problematisk. Dels var tidplanen väldigt tight, dels var arbetet väldigt
styrt, vilket inte alltid passade ihop med den struktur kommunens webbplats hade.

•

Idag finns inget nätverk för kommunernas kommunikatörer, något de gärna skulle ha, men många
hade kontakt med Funka.nu.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 32 (58)

Pilot i Kronoberg ”Att förbereda sig inför ett SIP

möte”

7.1. Innehåll och målsättningar

Sedan 2010 finns en bestämmelse som säger att kommuner och landsting vid behov ska upprätta en
samordnad individuell plan (SIP) för att säkerställa att den enskilde får de insatser som hen har rätt till.
Syftet med planen är att den enskildes behov av insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård ska
säkerställas. I aktuell lagstiftning finns även skrivningar om att vård och behandling ska göras i samråd
med den enskilde och att verksamheten ska bygga på respekt för människors bestämmanderätt och
integritet. För att den enskilde ska kunna vara delaktig krävs att hen vet vad ett SIP-möte innebär och
har tillräcklig information för att kunna förbereda sig.

Syftet med piloten i Kronobergs län är att säkerställa vilken information som föräldrar till barn och unga
med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har behov av eller upplever som nödvändig för att de ska
kunna förbereda sig inför olika typer av samverkansmöten.

Målet är att målgruppens behov av information inför ett SIP-möte ska vara definierat, att huvudmännens
samlade information gällande SIP finns på 1177 Vårdguiden och att underlag finns för hur regional
information av ovanstående ska utformas och faktagranskas. Vid projektets slut ska en
processbeskrivning finnas av hur målgruppens behov av information kan tillvaratas och hur en
redaktionell organisation, process och förvaltning kan utformas för att tillgodose innehållsproduktion på
lokal/regional/nationell nivå.

I Kronobergs län deltar Ljungby kommun tillsammans med Landstinget Kronoberg och
Regionförbundet Södra Småland. Pilotprojektet påbörjades i januari 2014 och kommer att slutredovisas
under sista kvartalet 2014. Resultatet av Kronobergs pilot ingår som en del i redovisningen av hela
pilotprojektet socialtjänsten på 1177.se och ligger till grund för beslut om nästa steg på nationell nivå.

7.2. Genomförande målgruppsanalys

En målgruppsanalys har genomförts med Riksförbundet Attention Kronoberg. En intervjuguide togs
fram och intervjuerna genomfördes av Ann Lund, Landstinget Kronoberg och Annika Magnerot,
Regionförbundet södra Småland i Attentions lokaler i Växjö i samband med deras styrelsemöte. Totalt
intervjuades 10 föräldrar/anhöriga fördelade i två grupper.

Respondenterna är alla föräldrar eller anhöriga till barn/ungdomar (även över 18 år) med
funktionsnedsättning (ADHD, ADD, Asperger, Autism och utvecklingsstörning). En del av föräldrarna
har egna diagnoser.

Innan intervjuerna presenterades bakgrunden till projektet samt information om vad en samordnad
individuell plan (SIP) är. Vidare gavs information om hur materialet kommer att hanteras och att svaren
är anonyma.

7.3. Resultat av målgruppsanalys

Var söker man information

Alla uppger att de använder nätet för att söka information. 1177 Vårdguiden har alla använt och den har

en hög trovärdighet. Google är också en sökmotor som används men med tveksamt resultat, både vad

gäller mängden information och att informationens kvalitet. En del uppger Försäkringskassans

webbplats som en källa till information.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 33 (58)

Kännedom om samordnad individuell plan (SIP)

En övervägande del av respondenterna har hört talas om SIP och en del av dem har också varit på ett

SIP-möte, eller ska gå på ett. Dock uppger någon att hen inte har hört talas om SIP. Få vet vilka

rättigheter de har i samband med SIP. Överlag beskriver respondenterna en känsla av att det är de som

behöver vara professionella i mötet med verksamheten för att få sina behov och rättigheter

tillgodosedda. Det råder också osäkerhet om vems möte det är - förälderns, barnets/ungdomens,

kommunens, landstingets osv.

Information som respondenterna uppger att de behöver för att kunna förbereda sig inför en SIP

Tydlig agenda

Hur mötet är upplagt

Vilka som kommer vara med på mötet

Foto på de som ska vara med på mötet

Exakt plats

Exakt tid (försöka undvika att hamna i väntrum)

Information om pauser (viktigt med pauser)

Får jag ha någon med mig

Får jag spela in samtalet för att komma ihåg vad som sägs

Rättigheter (får man ha någon utomstående med sig, får man spela in samtalet för att komma

ihåg vad som sägs, kan man kräva att rummet där mötet ska hållas passar barnet/ungdomen, t ex

fritt från distraherande föremål, tickande klockor etc.)

Checklista för ovanstående

Hur informationen bör ges

Kort och koncist

Lagom mycket text

Möjlighet att lyssna på informationen via ljudfil

Stor text

Bild

Olika språk

SIP- mötet

Respondenterna uttrycker vikten av att mötet hålls på tid som är utsatt för att slippa sitta och vänta i ett
väntrum, något som kan vara mycket svårt för målgruppen. Det är också viktigt att kunna påverka hur
rummet som mötet hålls i är utformat. En tickande klocka och för mycket intryck kan vara avgörande för
hur mötet utvecklas eller ens om det blir av.

Mötet bör vara väl förberett och hålla sig till agendan. Informationen bör vara klar och enkel så att
missförstånd och förvirring inte uppstår. Att ”bolla frågan vidare” eller ”ramla mellan stolarna” är
exempel på meningar som för många i målgruppen är obegripliga. Vidare är det också viktigt att ta
pauser.

Verksamheten som medverkar på mötet måste själva veta vad ett SIP-möte är och också vara medvetna
om att även föräldrarna till barnet/ungdomen kan ha en funktionsnedsättning och diagnos. Idag upplever
respondenterna att det finns kunskapsluckor.

Vidare bör närvarande myndigheter avsätta tid för att reda ut organisatoriska och ekonomiska frågor
efter det att föräldern och den unge har lämnat mötet.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 34 (58)

7.4. Redaktionell process och organisation

När intervjustudien var klar gjordes ett första utkast till en text av Ljungby kommuns informatör och den
regionala 1177-redaktören. Texten skrevs med utgångspunkt i befintligt material och utifrån de specifika
önskemål som fanns från målgruppen, både om begriplighet och om vilken information målgruppen
behöver.

En skiss togs fram på informationsdesign med förslag på olika former av tilläggsinformation. Ett
exempel är en intervju med en familj eller förälder om ett SIP-möte, ett annat är länkar till filmer och ett
tredje en interaktiv bild som visar vilka personer som kan delta i ett SIP-möte och en förklaring av
roller.

Grundtexten bearbetades tillsammans med en nationell 1177-redaktör och en sakkunnig från Landstinget
Kronoberg. Efter justeringar granskades texten av målgruppen, föräldrar från Attention, samt av en
tvärgrupp bestående av personal från kommuner och landsting. Efter justeringar granskades den av en
extern granskare.

7.5. Nytta för invånare och verksamhet

I samtal med invånaren (föräldrar/anhöriga till barn med funktionsnedsättning) framgår det med all
tydlighet att det skulle underlätta för dem att ha korrekt information om SIP tillgänglig på 1177
Vårdguiden.

Projektet har också ställt frågan till en begränsad grupp handläggare inom LSS i Ljungby kommun om
informationen på 1177 Vårdguiden kan vara ett stöd och ett hjälpmedel för dem. I svaren framkommer
det att handläggarna upplever informationen på 1177 Vårdguiden som mycket bra och att den är till
hjälp och nytta för dem i sitt arbete.

7.6. Juridisk, ekonomisk och teknisk påverkan

Piloten har identifierat två juridiska områden:

Att säkra fakta i framtagandet av text.

Att juridiskt säkra vilken information som enligt lag måste finnas på kommunens hemsida.

Piloten har inte inneburit någon teknisk påverkan då projektet endast har tagit fram en informationstext
utan någon tillhörande teknisk tjänst.

När det gäller ekonomisk påverkan på lokal nivå så tillkommer kostnader för produktionsprocessen
(kommunikatör-er/informatör-er, områdesexperter mm.), se rubrik redaktionell process och organisation.

7.7. Resultat

Syftet med piloten i Kronobergs län har varit att säkerställa vilken information som föräldrar till barn
och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har behov av eller upplever som nödvändig för
att de ska kunna förbereda sig för ett SIP-möte.

Genom projektet har målgruppens behov av information inför ett SIP-möte definierats och en
informationstext har tagits fram som kan publiceras. En process är framtagen för hur målgruppens
synpunkter kan tas tillvara när information ska tas fram.

Målet har också varit att huvudmännens samlade information gällande SIP ska finnas på 1177
Vårdguiden och att underlag ska finnas för hur regional information ska utformas och faktagranskas för
att tillgodose innehållsproduktion på lokal/regional/nationell nivå.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 35 (58)

En process är framtagen som beskriver hur regional information kan utformas och faktagranskas via en
redaktionsprocess bestående av kommun,1177 Vårdguiden regionalt och 1177 Vårdguiden nationellt.
Till denna process kopplas även målgruppen (invånaren).

7.8. Förslag på fortsatt arbete utifrån pilotresultaten

Följande punkter bör utredas vidare om det blir aktuellt med socialtjänsten på 1177 Vårdguiden:

Produktionsprocessen behöver tydliggöras ytterligare mellan det lokala/regionala/nationella

Större och fler produktioner bör testas inom andra områden.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 36 (58)

Pilot i Stockholm

8.1. Innehåll och målsättningar

Stockholms läns pilotprojekts fokus var information om socialtjänsten till målgruppen. Målsättningen
för piloten var att få svar på följande:

Vilken typ av innehåll målgruppen har behov av att hitta på 1177.se

Hur processen för informationsproduktion kan vidareutvecklas och utformas för att även innehålla
information om socialtjänsten, framförallt vem som producerar fakta, vem granskar innehåll innan
publicering och hur säkerställs att innehållet hålls uppdaterat

Hur en förvaltningsorganisation föreslås se ut på ett lokalt plan som svarar upp mot de processer som
föreslås

Vad det är för typ av kostnader och var i ovanstående process de ligger

Var gränserna mellan lokalt, regionalt och nationellt ska dras

Den sista punkten, som avser gränsdragning mellan lokal, regional och nationell information, har under
arbetets gång prioriterats ned relativt de andra. Detta för att det är en omfattande fråga som är svår att
utreda i det tidsperspektiv och med den mängd utredningsfrågor som finns i detta pilotprojekt. Frågan
berörs därför endast ytligt i denna rapport.

8.2. Genomförande

Pilotprojektet har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Stockholms län (KSL), Järfälla
kommun, Österåkers kommun, Stockholms stad och 1177 Vårdguiden. Projektledare för delprojektet har
funnits på KSL.

I projektets startskede studerades 1177.se av pilotprojektets medarbetare i syfte att lära känna sajten och
veta vad som redan fanns där. Även vissa litteraturstudier i ämnet föräldrastöd till föräldrar med barn
med funktionsnedsättning gjordes. Allt detta för att skapa en förförståelse för området.

Under sommaren genomfördes intervjuer med målgruppen, åtta enskilda intervjuer och en
fokusgruppsintervju med fem deltagare. I de enskilda intervjuerna deltog sju mammor och två pappor (i
en intervju deltog ett föräldrapar) och i fokusgruppen endast mammor. Deltagarna rekryterades genom
att ”annonser” lades ut på de deltagande kommunernas webbplatser samt på några brukarorganisationers
webbplatser och Facebookgrupper. Intresset att delta var väldigt stort. För att få en spridning på
deltagarnas bakgrund ställdes några frivilliga bakgrundsfrågor i samband med intresseanmälan,
däribland om föräldern själv hade en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utbildningsnivå,
modersmål, barnets ålder och diagnos mm. Syftet med att få denna bakgrundsinformation var att de som
intervjuades skulle ha olika erfarenheter som kunde spegla målgruppen. De frågor som ställdes om
föräldrarnas bakgrund valdes ut utifrån att de gällde sådant som vi trodde eller utifrån tidigare kunskap
visste kan ha betydelse för förmågan och möjligheten att söka och ta till sig information.

När målgruppsanalysen var genomförd producerades tre texter: en faktatext med information om att ha
ett barn med neuropsykiatriskt funktionsnedsättning som blir myndigt och ung vuxen samt två intervjuer
varav en med en LSS-handläggare och en med ett föräldrapar. I framtagandet av faktatexten användes
1177 Vårdguidens befintliga process. Texten stämdes också av med målgruppen genom att två föräldrar
som deltagit i intervjuer fick lämna sina synpunkter på faktatexten kring att bli myndig och ung vuxen.

Utifrån målgruppsanalysen och textproduktionen identifierades var kostnadsställena fanns och vilken
typ av kostnad det handlar om.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 37 (58)

En enklare kartläggning har också gjorts i ett antal kommuner i länet avseende organisation av
kommunens kommunikation, samarbete på länsnivå och LSS-handläggarnas kännedom om 1177
Vårdguiden och inställning till att ha även socialtjänstinformation på sajten.

Alla kommunikatörer i länets kommuner har bjudits in till ett informationsmöte där projektet har
presenterats och deras tankar kring detta efterfrågats. Om socialtjänsten ”kommer in” på 1177.se kan det
innebära att information som idag finns på kommunernas webbplatser finns på 1177.se varför
kommunikatörernas arbetsområde påverkas. De kommunikatörer som deltog var överlag positivt
inställda till projektet och kunde se att mer övergripande information på 1177.se skulle kunna
komplettera den mer lokala på kommunernas webbplatser.

8.3. Redaktionell process och organisation

Ett flertal olika processer för framtagande av information har diskuterats i piloten. Slutligen beslutades
att utgå från den befintliga redaktionella process som används på 1177 Vårdguiden idag och att om
nödvändigt göra justeringar i denna för att passa den struktur som råder i och kring socialtjänsten. Syftet
med att utgå från den befintliga processen var att det bedömdes vara smidigast och mest effektivt att
kunna använda samma process så långt det är möjligt, istället för att ha olika beroende på vilket ämne
man ska producera information om.

En viktig skillnad att ha i åtanke när man diskuterar processer för landstings- respektive kommunbaserad
information är att det finns 21 landsting i landet men hela 290 kommuner. Hur man skulle hitta en
smidig lösning som kan involvera 290 kommuner var en av de stora frågorna som diskuterades.

Den process som används för att ta fram information om hälso- och sjukvård på 1177.se idag beskrivs i
kapitel 6.3 ovan. I denna process har redaktionen på 1177 Vårdguiden kontakt med de enskilda
professionella direkt och har under de 14 år sajten har funnits byggt upp ett omfattande nätverk av
faktalämnare och granskare. I redaktionsrådet finns olika kompetenser representerade: läkare,
sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog och så vidare. Alla deltar inte i all informationsproduktion utan
man anpassar deltagandet utifrån det aktuella ämnet.

För information om socialtjänsten var det nödvändigt att hitta någon form av kanal mellan 1177
Vårdguiden och de professionella som skulle agera faktalämnare och granskare, detta eftersom de är
spridda i så många olika kommuner. I nuläget finns inte heller kompetensen på 1177 Vårdguiden som
krävs för att veta vilken kompetens en faktalämnare eller granskare behöver besitta för att kunna delta i
arbetet med information om socialtjänsten. Detta är något som 1177 Vårdguidens redaktion måste
utökas med om information om socialtjänsten ska finnas på 1177.se. 1177 Vårdguidens befintliga
process behövde i piloten justeras med aktiviteter för faktainhämtning och granskning med kommunerna
som samarbetspart. Nedan beskrivs denna del av processen med de nya aktiviteterna inkluderade.

1. 1177
beh

ver

material

Kommun-

rbund/

region 1

Kommun 1,

faktal

mnare

2. 1177

skriver text

Kommun 2,

faktagranskare

Text granskas av

faktagranskare

Kommun-

rbund/

region 2

Text granskas

av redaktionsr

1177

3. 1177

publicerar

text

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 38 (58)

Bilden visar att

(1) ett behov av en ny information identifieras utifrån det regelverk som redogörs för i kapitlet ”1177
Vårdguiden på webben” ovan.

1177 Vårdguidens redaktion tar då kontakt med två kommun-,

kommunal- eller regionförbund eller regioner, som ska fungera som kanal för att hitta faktalämnare
respektive granskare i någon av de kommuner som tillhör förbundet. Kontakt med faktalämnare och
granskare etableras och (2) redaktionen skriver sedan en text. Texten granskas av faktagranskare och
därefter av redaktionsråd. När texten är godkänd i alla led publiceras den på 1177.se. När det gäller
nationell information är det viktigt att faktalämnare och granskare kommer från olika delar av landet så
att man säkerställer det nationella perspektivet. Faktalämnare och granskare fokuserar på fakta i texten
och ska besitta ämneskunskaper, medan redaktionsrådet framförallt granskar utifrån tilltal, språk,
normkritiskt förhållningssätt med mera.

8.4. Målgruppsanalys

Att ha ett barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning innebär ofta att man behöver ha kontakter
med många olika professioner: läkare, kurator, skolhälsovård, lärare, biståndsbedömare, arbetsterapeut,
utförare av eventuella stödinsatser, Försäkringskassan med flera. I de målgruppsintervjuer som gjorts i
projektet framkom att det de allra flesta önskade sig som stöd var en ”spindel i nätet”, en person som
kunde hålla i alla kontakter och samordna dem, så att föräldrarna skulle slippa sköta allt detta själva. Det
tar mycket tid att administrera alla kontakter, ringa, boka tider, gå på möten och så vidare. Många av
föräldrarna arbetade deltid för att kunna göra detta.

Information samlad på ett ställe
Information på 1177.se kan aldrig ersätta en människa som fungerar som ”spindel i nätet”, men skulle
enligt föräldrarna kunna vara ett bidrag genom att man i alla fall får en överblick över olika aktörers
ansvarsområden, samlat på ett ställe. Nästan ingen av dem som intervjuades hade letat information på
1177.se om barnets funktionsnedsättning men kände till sajten som en hälso- och sjukvårdssida. Det
framhölls som viktigt om man ska samla all information där att även skolan deltar, då den givetvis är en
viktig del av barnens tillvaro.

Behovet av information

Behovet av information framstod som stort i målgruppen. En vanlig uppfattning som framkom i
målgruppsintervjuerna var att man som förälder måste leta efter information om stöd och rättigheter,
snarare än att man fick den till sig automatiskt. Denna uppfattning bekräftas också i litteraturen kring
stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning.

De professionella ger inte all information från

början utan föräldrarna måste efterfråga den. Detta ledde till att en del föräldrar var osäkra på om de
hade all nödvändig information, eller om de missat något. Att känna att det kanske finns mer
information, och stöd som man inte känner till men som skulle vara till hjälp, uppgav föräldrar leder till
stress eftersom man vill ha det stöd man har behov av och rätt till. Inför ett möte med exempelvis
socialtjänsten vill man kunna läsa på om sina rättigheter och vilket stöd som finns, för att kunna
förbereda sig. Nästan alla föräldrar som intervjuades angav att samtal med andra föräldrar i liknande

Malin Broberg, David Norlin, Herawati Nowak, Mikaela Starke, Riktat föräldrastöd, FoU i Väst, 2014, s. 34.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 39 (58)

situationer var en stor och viktig informationskälla för dem. Samtalen skedde ofta i grupper på
Facebook.

Utformningen av information

En åsikt som flera föräldrar delade var att det är viktigt med tilltal och hur man skriver om
funktionsnedsättningen och personer som har den. Det måste ha en positiv ansats och gärna också lyfta
de styrkor som vissa funktionsnedsättningar kan innebära.

Information om exempelvis diagnoser och rättigheter kan vara svår att förstå och ta till sig, bland annat
för att språket som används är krångligt med mycket termer och begrepp. De föräldrar som intervjuades
ansåg att det är viktigt att svåra ord och begrepp förklaras, samtidigt som texten inte får förenklas på ett
sådant sätt att den blir otydlig eller inte längre stämmer. Detta gäller inte minst lagtexter, som man hellre
ville ha utförligt angiven med tillhörande förklaring, än förenklad och vag. Vidare önskade målgruppen
att informationen skulle vara handfast och beskriva vad eller hur man ska eller kan göra i olika
situationer, exempelvis när man ska ansöka om stöd. Texter kan gärna kompletteras med bilder, korta
filmer och en lättläst version. Det efterfrågades vidare att informationen ska vara anpassad utifrån vilken
situation mottagaren är i, exempelvis när ens barn nyss hade fått en diagnos, förskoleålder, skola, tonår
och så vidare.

Innehåll

Olika myndigheters ansvar var en sak som efterfrågades information om, liksom vilket stöd som finns,
hur ansökningsprocessen går till och vad beslutet grundas på. De som var föräldrar till personer som
snart skulle bli myndiga och unga vuxna, eller som nyligen tillhört denna grupp, fick frågor kring hur de
upplevde detta och om man hade försökt förbereda sig på de förändringar som kommer då. De flesta
menade att det inte fanns tid för att fundera och förbereda sig på det i förväg, de hade så fullt upp med
det som var aktuellt precis för stunden. Erfarenheterna hos dem vars barn passerat myndighetsdagen och
idag var unga vuxna på drygt 20 år var relativt samstämmiga. I samband med myndighetsdagen eller
ibland något år senare fick ungdomen byta från att ha kontakt med BUP till vuxenpsykiatrin respektive
från barn och ungdomshabiliteringen till vuxenhabiliteringen. Skillnaden där emellan avseende vilket
stöd som erbjöds upplevdes av en del som påtaglig. På vuxensidan fanns inte samma stöd, varken för
den unge själv eller anhöriga, var en vanlig uppfattning. Flera föräldrar hade också upplevt vanmakt när
barnet blev myndigt och föräldrarna inte hade samma möjligheter att ha kontakt med socialtjänst,
habilitering med mera, trots att barnets behov av stöd och vägledning från föräldrarna inte hade minskat
alls. En del föräldrar delade erfarenheten att deras ungdomar när de blev myndiga hade inställningen ”nu
är jag myndig och bestämmer själv” gällande till exempel att gå i skolan eller var den unge skulle bo,
men att ungdomen inte tog ansvar för de skyldigheter som också kommer med att bli myndig.

Ett förslag som framkom var att det på 1177.se skulle finnas någon form av checklista inför
myndighetsdagen och tiden som ung vuxen. Denna skulle föräldrar kunna titta på och få vägledning
kring juridiska förändringar, att flytta hemifrån, arbete/studier, ekonomi och så vidare för den unge.

Nytta för invånare och verksamhet

Som framkom i avsnittet om målgruppsanalys kunde de föräldrar som intervjuades se nyttan med
information om socialtjänsten på 1177.se. Dels sågs det som en fördel att ha information om stöd från
kommun och hälso- och sjukvård på ett ställe, dels är det en sajt med kvalitetssäkrad information. För att
verkligen vara en förbättring jämfört med nuläget betonades dock vikten av att även skolan fanns med
eftersom det är en så stor del av barnens liv. Från projektets sida görs också bedömningen att även
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bör vara involverade, om meningen är att all information ska
finnas på ett ställe. Arbetsförmedlingen är en viktig aktör inte minst när ungdomen blir ung vuxen och
står inför att hitta arbete och försörjning.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 40 (58)

En mindre kartläggning har även gjorts av LSS-handläggares kännedom om och spontana inställning till
information om socialtjänsten på 1177.se. Frågan ställdes till handläggarna i de tre kommuner som
deltog i delprojektet. Nästan ingen av handläggarna kände till att det finns viss information om
socialtjänsten på sajten idag. Överlag ansåg de att det skulle vara bra att ha socialtjänstinformation där,
både för invånarens och för handläggarens egen skull. Flera handläggare svarade att de skulle kunna
hitta information där själva samt tipsa invånare om den. Några handläggare menade istället att
informationen bara skulle finnas på kommunens egen webbplats och att 1177 Vårdguiden associerades
med vården, inte socialtjänsten.

8.5. Juridisk, ekonomisk och teknisk påverkan

Detta delprojekt bedöms inte ha någon juridisk eller teknisk påverkan på sajten. Den ekonomiska
påverkan beskrivs i avsnittet om kostnadsposter nedan.

8.6. Kostnadsposter

Att ”ta in” information om socialtjänsten på 1177.se är behäftat med vissa kostnader. Följande
kostnadsposter har identifierats i projektet (utan inbördes kronologisk ordning):

1177 Vårdguiden har kontakt med kommunförbund för att hitta faktalämnare och granskare

Kommunförbund A förmedlar kontakt med faktagranskare

Kommunförbund B förmedlar kontakt med faktalämnare

Faktagranskare granskar

Faktalämnare lämnar fakta

Redaktör på 1177 Vårdguiden intervjuar faktalämnare

1177 Vårdguiden har kontakt med faktagranskare, administrerar granskning

1177 Vårdguiden skriver text

1177 Vårdguiden administrerar redaktionsrådets arbete

Medlemmar i redaktionsråd granskar text

Layout, bildbearbetning mm 1177 Vårdguiden

Eventuell målgruppsanalys genomförs av 1177 Vårdguiden

8.7. Resultat

I detta avsnitt redogöras för de resultat som uppnåtts i pilotprojektet, kopplat till uppsatta mål.

Innehåll

En målsättning var att identifiera vilken typ av innehåll målgruppen har behov av att hitta på 1177.se.

Målgruppsanalysen visade en positiv inställning till att samla information på ett ställe. Det som
föräldrarna önskade sig information om var bland annat olika myndigheters roll och ansvar, hur man
ansöker om stöd hos socialtjänsten, vad beslut grundas på, lagstiftning med mera.

Behovet av information är stort och vikten av rätt tilltal och ansats i informationen betonades.
Informationen ska vara utformad på ett sätt som är stärkande och också kunna ge positiva förebilder,
inte bara lyfta fram de problem som kan vara behäftade med att ha ett barn med en funktionsnedsättning.
Skolan lyftes fram som en viktig aktör att ha med eftersom det är en så viktig del av barnets liv.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 41 (58)

Den redaktionella processen för att producera information

I projektet fanns ett mål som avsåg processen för att ta fram fakta: hur ska detta göras och hur ska
informationen på sajten hållas uppdaterad? Den process som 1177 Vårdguiden använder idag har
anpassats med aktiviteter för att passa produktion av socialtjänstinformation, och denna testades när
artikeln om att bli myndig och ung vuxen samt de två intervjutexterna togs fram. Processen fungerade
överlag bra men testning på ett större material är nödvändig för att kunna dra några säkra slutsatser.

Förvaltningsorganisation på det lokala planet

Det lokala, i meningen kommunala, planet har i piloten framförallt involverats som faktalämnare och
granskare. Som kanal mellan 1177 Vårdguiden och kommunerna har kommunförbundet KSL fungerat.
KSL har varit behjälpliga i att hitta lämpliga personer att kontakta i länets kommuner vid rekrytering av
faktalämnare och granskare.

När 1177 Vårdguiden skriver medicinska texter används ofta allmänläkare som stöd i processen, medan
specialister i det aktuella ämnet ofta används som granskare. Någon motsvarighet till rollen allmänläkare
finns inte inom socialtjänsten. Diskussioner har förts i pilotprojektet kring detta, kan man hitta någon
liknande funktion i kommunerna? Förslaget är att bygga upp ett nätverk av några personer med
erfarenhet av flera olika områden i socialtjänsten, som kan involveras i början av arbetet med olika
information om socialtjänsten. De bör kunna fungera som stöd likt allmänläkarna gör inom det
medicinska området. Sannolikt kan dessa personer även förmedla kontakter med sakkunniga inom olika
områden vid behov.

Det behövs även en organisation för förvaltning och uppdatering av informationen. I kapitlet ”1177
Vårdguiden på webben” ovan

redogörs för det regelverk som finns på 1177 Vårdguiden idag kring när

man skapar nytt material respektive reviderar befintligt. Samma regelverk bör gå att applicera på
socialtjänstinformation. För att detta ska vara möjligt krävs dock att kompetensen inom
socialtjänstområdet säkerställs på 1177 Vårdguiden, dels genom att man bygger upp ovan nämnda
nätverk av sakkunniga, dels att redaktionen kompletteras med sådan kompetens.

Kostnader

Ytterligare en målsättning i pilotprojektet var att identifiera kostnadstyper och var kostnaderna ligger i
processen. Detta har gjorts och redovisas under rubriken ”Identifierade kostnadsposter” ovan.

Gränsdragning mellan lokal, regional och nationell nivå

Som nämnts tidigare berörs denna frågeställning endast på en övergripande nivå då den kräver en rätt så
grundlig utredning som inte funnits möjlighet att göra i pilotprojektet. Generellt kan sägas att till
skillnad från i hälso- och sjukvården är inte den regionala nivån så omfattande när det handlar om
socialtjänsten. Socialtjänsten är en kommunal angelägenhet och det som finns på regional nivå är
framförallt överenskommelser mellan kommuner och/eller landsting. Det kan gälla exempelvis barn i
behov av särskilt stöd eller missbruksvård.

På nationell nivå finns naturligtvis lagstiftning, vägledningar och föreskrifter från Socialstyrelsen med
mera. Här finns grunden för hur socialtjänst ska bedrivas och hur det kommunala ansvaret ser ut.

Socialtjänsten bedrivs på den kommunala nivån. Kommunerna måste rätta sig efter de lagar och
föreskrifter som finns avseende vilken service som ska erbjudas, hur handläggning ska gå till och vad
som är upp till varje kommun att besluta om. Det sistnämnda är exempelvis valfrihet när det gäller att
välja utförare av olika tjänster och vissa detaljer i den service som erbjuds.

Frågan om gränsdragning mellan de olika nivåerna när det handlar om information om socialtjänsten på
1177.se handlar i stort om hur pass detaljerad information som ska finnas på sajten, ska den främst avse
lagstiftning och liknande på nationell nivå, eller ska det finnas kommunal information? Idag har sajten
två nivåer, en nationell och en regional. Rent tekniskt skulle man eventuellt kunna skapa en kommunal

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 42 (58)

nivå också. En utredning bör dock först göras om huruvida det är det mest gynnsamma för användare av
sajten. Risker med ytterligare en nivå är exempelvis att sajten kan bli mer långsam samt att om man har
mycket detaljerad och lokal information, krävs också en ännu större organisation för att förvalta och
säkerställa att informationen hålls uppdaterad. Enligt de kommunkommunikatörer som var på
pilotprojektets informationsmöte är fokus på många kommuners hemsidor idag att ge information om de
tjänster och utförare som finns i kommunen, det vill säga man ska snabbt kunna hitta konkret och
praktisk information om exempelvis vilka gruppbostäder som finns i kommunen. Utifrån detta kan det
vara rimligt att fokusera på nationell och eventuellt regional information på 1177.se och hänvisa till
kommunernas hemsida för detaljerad lokal information. Oavsett hur det blir på lång sikt är det sannolikt
en bra strategi att på kort sikt fokusera på nationell information på sajten.

8.8. Förslag på fortsatt arbete utifrån pilotresultaten

Följande punkter har identifierats i pilotprojektet som bör utredas vidare om det blir aktuellt att ”ta in”
socialtjänsten på 1177 Vårdguiden:

Avgränsning mellan lokalt/regionalt/nationellt

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 43 (58)

Pilot i Västerbotten ”Behovsanalys av interaktiv dialog”

9.1. Innehåll och målsättningar

Västerbottens pilotprojekts fokus har handlat om föräldrastöd. Projektet avsåg att inventera vilket
interaktivt stöd som finns för föräldrar idag, vad föräldrarna har för behov och hur de kan tillgodoses
interaktivt med 1177.se som ingång.

Målsättningen för piloten var att producera ett underlag avseende det föräldrastöd som finns idag för
målgruppen samt att definiera målgrupens behov av interaktivt föräldrastöd.

Frågor som ställdes var exempelvis:

Hur ser stödet ut för föräldrar till småbarn, skolbarn, tonåringar? Hur använder sig föräldrar av det
befintliga stödet? Saknas föräldrastöd för någon särskild föräldragrupp? Ges stödet på en tid och plats
som passar den enskildes behov? Vilka ytterligare behov av stöd i föräldraskapet finns i kommunen?

De kanalstrategier som därefter kan vara aktuella är t.ex.

Erfarenhetsutbyte via t.ex. Mina vårdkontakter

Personligt möte på distans (handläggare)

Frågor och svar. Mejla in frågor och få svar inom en vecka.

Diskussionsforum, anonyma trådar

Chattfunktion

9.2. Genomförande

I projektets inledning gjordes en inventering av vilket webbaserat föräldrastöd som finns idag för
målgruppen att ta del av. Även vissa litteraturstudier i ämnet föräldrastöd till föräldrar med barn med
funktionsnedsättning gjordes. Allt detta för att få en fördjupad förförståelse för området.

Därefter genomfördes intervjuer med barn- och ungdomshabiliteringen i Umeå samt med LSS-
handläggare inom Umeå kommun. Enkät arbetades fram tillsammans med barn- och
ungdomshabiliteringen. Efter intervjuer genomfördes en enkätundersökning i Umeå samt i Hörnefors,
ett mindre samhälle tre mil söder om Umeå. Enkäter skickades ut till redan kända föräldrar (familjer
som redan har stöd av insatser via den egna organisationen barn/unga med funktionsnedsättning), lades
ut på barn- och ungdomshabiliteringen via landstinget samt lades också ut på familjecentral. I enkäterna
gavs även möjlighet att uppge sitt namn och telefonnummer ifall de kunde tänka sig att ställa upp på en
djupintervju. Intresset för att medverka i intervju var stort. Av de personer som meddelade intresse
valdes sex personer slumpvis ut, tre mammor och tre pappor. Intervjuerna genomfördes via telefon på
tider som personerna själva önskade, vilket oftast var dagtid.

9.3. Målgruppsanalys

I arbetet med enkäter, intervjuer samt intervjuer med socialtjänst och landsting har målgruppens behov
varit svårdefinierade. Behoven skilde sig åt utifrån vilken diagnos som varit aktuell. Behoven ser också
olika ut om man tillhör personkretsen enligt LSS eller inte. Har barnet rätt till stöd enligt LSS så finns
möjlighet att delta i t.ex. habiliteringens föräldrastödsprogram och möjlighet att träffa föräldrar i
liknande situation. För föräldrar med barn som inte tillhör personkretsen ex. barn med ADD/ADHD
erbjuds inte samma föräldrastöd vare sig av kommun eller av landsting.

Några slutsatser utifrån genomförda enkäter och intervjuer har dock kunna utläsas:

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 44 (58)

Behovet av föräldrastöd är stort hos målgruppen. En vanlig uppfattning som framkom i
målgruppsintervjuerna var att man som förälder själv måste vara den som är drivande och som
måste söka information och strida för hjälp. Att fungera som sakkunnig och agera rådgivare åt
bl.a. lärare tar på krafterna.

I de målgruppsintervjuer som gjorts i projektet framkom att det de allra flesta föräldrarna har sökt
information via nätet om framförallt diagnoser. Det har varit lättare då barnet fått sin diagnos
eftersom föräldrarna då vetat vad de ska söka för information. Föräldrar önskar objektiv
information.

Föräldrarna har inte i så stor utsträckning sökt sig till olika forum på nätet för att få stöd i sin
föräldraroll. Målgruppens behov av interaktivt föräldrastöd i form av t.ex. chattfunktion eller
diskussionsforum är små.

Det föräldrarna önskade som stöd var en person som kunde föra deras talan i t.ex. kontakter med
skolan, med Försäkringskassan och sjukvården. Ett slags ”personligt ombud” eller en ”spindel i
nätet”, som kan ringa alla telefonsamtal, en person som känner barnet och som är insatt i
familjens situation och som kan hålla i alla kontakter och samordna dem, så att föräldrarna inte
behöver ”jaga” personer och myndigheter. Föräldrar önskar framförallt hjälp och stöd i kontakten
med skola och försäkringskassa.

Övervägande del av de föräldrar som svarat på enkäten har lust att träffa andra föräldrar i samma
situation (13 av15). De önskar framför allt att träffarna ska ske genom gruppträffar eller enskilda
träffar. Några (3 av 15) önskar att träffarna sker via internet. Dessa har redan haft kontakt med
andra föräldrar via internetsidor som Attention och Facebook.

Gällande tidpunkt för stödet kan paralleller dras till intervjusituationen då vi erbjöd att göra
intervjun när som helst på dagen eller kvällen. Det var endast en person som önskade att intervjun
skulle ske på kvällstid, övriga fem tyckte att det fanns mest tid att genomföra intervju på dagtid.
Flera föräldrar önskade att de skulle ha fått föräldrastödet innan diagnos, eller i samband med
diagnos. Några uppgav i samband med tonårsblivandet.

”Att vara förälder till ett handikappat barn är väldigt tufft. Inte att vara med sitt barn utan att man måste
vara på och strida för minsta hjälp man vill ha. Vi har många olika kontakter med barnhab. och sjukhus
och har inte någon gång varit med om att någon erbjudit eller kommit med förslag hur vi ska träna, bete
oss i olika situationer med vårt barn utan man har fått kräva all hjälp som vi fått och det har inte varit
tillräckligt. Det är väldigt jobbigt att hela tiden vara arg och ligga på för att något ska hända.” (förälder)

9.4. Nytta för invånare och verksamhet

Nytta för invånare med föräldrastöd på 1177.se är framför allt att få hänvisningar till vart man kan vända
sig för att få råd och föräldrastöd. Det är en fördel att ha samlad information från kommun och landsting
på ett ställe med kvalitetssäkrad information. Föräldrar har i intervjuer framfört önskemål om att få
tillgång till objektiv information då föreningar för sin talan och därmed är informationen ofta redan
vinklad. Återkommande i samtliga intervjuer är kontakt och bristande kontakt med förskola och skola
återkommande. Från projektets sida görs bedömningen att det är nödvändigt att även förskola och skola
finns med eftersom det är ofta där som barnets/ungdomens funktionsnedsättning blir som mest påtaglig.

9.5. Kartläggning

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 45 (58)

deltog i delprojektet. Överlag ansåg de att det skulle vara bra att ha socialtjänstinformation där, både för

invånarens och för handläggarens egen skull. Flera handläggare svarade att de skulle kunna hitta
information där själva samt tipsa invånare om den. Några handläggare menade istället att informationen
bara skulle finnas på kommunens egen hemsida och att 1177 Vårdguiden associerades med vården, inte
socialtjänsten.

9.6. Resultat

Föräldrastöd på 1177.se kan aldrig ersätta en verklig människa som har en samordnande funktion, men
skulle kunna vara en interaktiv funktion på 1177 som åtminstone till delar skulle kunna möta föräldrars
behov av stöd eller lotsning vidare i vissa frågor. Hur denna funktion skulle kunna se ut vore intressant
att analysera i ett nästa steg.

9.7. Juridisk, ekonomisk och teknisk påverkan

Västerbottens delprojekt bedöms inte ha någon juridisk eller teknisk påverkan på sajten.

9.8. Förslag på fortsatt arbete utifrån pilotresultaten

Utifrån resultatet i respektive pilot har vi kunnat identifiera områden som behöver utredas vidare.

Se över möjlighet att lägga in hänvisningar på 1177.se till föräldrastöd som redan erbjuds

Utreda förutsättningar för hur en digital samordningsfunktion eller lots på 1177.se kan se ut

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 46 (58)

10.

Gemensamma utredningsresultat

Projektet förväntades utöver resultaten i respektive pilot även samordnat analysera bl.a. konsekvenser/
frågeställningar gällande organisationsformer och processer, juridiska aspekter, identifiera kostnader,
och påverkan på befintlig teknik. I detta kapitel återfinns även återkoppling av projektresultat mm.

10.1. Organisation och processer

I projektet togs beslut om att produktion av innehåll skulle ske enligt 1177 Vårdguidens befintliga
produktionsprocesser. I slutfasen har en uppföljning och utvärdering gjorts för att se i vilken
utsträckning 1177 Vårdguidens process stödjer den här typen av innehåll eller om det behövs justeringar
och/eller kompletteringar inför en eventuell fortsättning.

Några gemensamma slutsatser är att processerna i stort sett fungerar för att stödja denna typ av
produktion. Det är viktigt att roller och ansvar tydliggörs. Inför produktionsstart behöver man fastställa
vilka roller som deltar i respektive fas (t.ex. redaktör, produktionsledare, sakkunnig, granskare) samt
koppla roll till person och klargöra fördelning av arbetsuppgifter och ansvar.

Om texten ska publiceras nationellt eller regionalt bör så långt det är möjligt vara klarlagt från början så
man vet vilken process som styr (vem gör vad) och vem som ansvarar för förvaltning av texten.

I piloterna har det varit svårt att fastställa vilken kompetens faktalämnare och granskare behöver ha. På
1177 Vårdguidens redaktion finns medicinskt sakkunniga som stöd i arbetet. Liknande roller behövs för
socialtjänstens område. Det behöver startas ett arbete för att långsiktigt bygga upp nätverk av
sakkunniga med olika kompetenser, både för att hitta framtida granskare men framför allt identifiera
vissa nyckelpersoner som knyts till redaktionerna (både nationellt och regionalt) och som kan vara
”vägen in” till verksamheter. Personer som stödjer och hjälper till att hitta rätt faktalämnare och
faktagranskare. Dessa nyckelpersoner kan t.ex. vara personer som har en lång och bred erfarenhet av
socialtjänstens olika områden och frågor.

Det behövs realistiska tidsplaner och lång framförhållning för att anlita faktagranskare. Detta är något
som också bekräftas av tidigare redaktionella projekt och 1177 Vårdguidens redaktion. Redaktionell
produktion med kvalitetssäkring tar tid. Det är viktigt att det finns tydliga uppdragsbeskrivningar för
faktalämnare, faktagranskare och medlemmar i redaktionsråd, så att alla vet vad som förväntas av dem.

För alla som medverkar i produktionen av innehåll behövs någon form av introduktion och utbildning i
1177.ses redaktionella arbetssätt, till exempel genomgång av syfte, målgrupp, språkliga riktlinjer, ton
och tilltal.

Genom arbetet i piloterna kan även konstateras att kännedomen om 1177 Vårdguiden idag är låg inom
socialtjänsten och man känner inte till att webbplatsen innehåller information som kan användas i mötet
med familjerna. Om socialtjänsten ska bli involverade och delaktiga i framtagning av information på
1177 Vårdguiden behövs även informationsinsatser för att öka kännedomen om webbplatsen och
innehållet, med fokus på nyttan med att socialtjänsten använder 1177.se

Produktionen inom piloterna har varit avgränsad och småskalig. Processer och organisationsformer
behöver testas i större omfattning innan det är möjligt att ge rekommendationer för en uppskalning
nationellt. Det har inte heller varit möjligt inom ramen för piloterna att klargöra gränsdragningen mellan
nationell, regional och lokal nivå vilket är en förutsättning för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan
landsting och kommuner och hur 1177.se och kommunernas webbplatser kan komplettera varandra.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 47 (58)

10.2. Juridiska aspekter

Redaktionellt

Ur det redaktionella perspektivet är det viktigt att kunna säkerställa juridisk fakta i framtaget innehåll.

Det behöver säkerställas vilken information som enligt lag ska återges på kommunernas hemsidor.

E-tjänster

Projektet har inte haft möjlighet att analysera i vilken utsträckning gällande lagstiftning tillåter ett
användande av de för vården etablerade e-tjänster inom socialtjänsten. Projektet har emellertid noterat
att den rättsliga regleringen för informationshantering inom socialtjänsten inte är lika omfattande som
den för hälso- och sjukvården. Bestämmelser motsvarande sammanhållen journalföring i
patientdatalagen saknas. Direktåtkomst för invånare till sin egen personakt är inte uttryckligen reglerat
på samma tydliga sätt som invånarens direktåtkomst till sin patientjournal i hälso- och sjukvården.
Bestämmelserna om personuppgiftsbehandling inom socialtjänsten präglas också av en
försiktighetsprincip som inte kommer till lika tydligt uttryck i patientdatalagen.

Mot denna bakgrund är slutsatsen att samverkan kring e-tjänster sannolikt kräver en rättsutredning. En
sådan utredning ska syfta till att undersöka i vilken utsträckning gällande rätt medger bl.a. behandling av
personuppgifter inom ramen för e-tjänsterna. Rättsutredningar ska också peka ut bestämmelser i
regelverket som eventuellt förhindrar att e-tjänster kan realiseras. Visar rättsutredningen på alltför stora
hinder i regelverket, kan det resultera i att e-tjänsterna inte kan realiseras utan nytt eller ändrat
författningsstöd. En rättsutredning är därmed en sorts riskanalys inför utveckling och ev. framtida
pilotdrift av sådana e-tjänster.

Följande frågor (gällande anonym frågetjänst på 1177.se och Mina vårdkontakter) bör analyseras inom
ramen för en rättsutredning:

1. I vilken utsträckning får en enskild person bevara sin anonymitet i en e-tjänst som en utförare av
socialtjänst erbjuder, t.ex. i anonym frågetjänst på 1177.se? I vilka situationer måste en utförare av
socialtjänst kräva att enskild röjer sin identitet? Vad gäller om frågor relaterade till socialtjänsten ändå
ställs till anonym frågetjänst på 1177.se?

2. Kan 1177 Vårdguiden upplåta e-tjänster från början specifikt utformade för hälso- och sjukvården,
t.ex. Mina vårdkontakter åt en utförare av socialtjänst? Hur beaktas socialtjänstens bestämmelser om
tystnadsplikt och sekretess hos biträdet?

10.3. Kostnadsposter

Det är omöjligt att göra någon form av kostnadsuppskattning för en fullt integrerad produktion av
innehåll från socialtjänsten, då det inom ramen för projektet varit svårt att uppskatta omfattning av hela
socialtjänstens behov av innehållsproduktion. För att ge indikationer på vad som genererar kostnader
har projektet identifierat vilka kostnadsposter som ska beaktas både nationellt, regionalt och lokalt.

Nationell innehållsproduktion

Det finns en mängd roller inom 1177.ses förvaltning som utifrån omfattning, inriktning och innehåll i
produktioner genererar kostnader. Detta är en totalbild, men visar på den bredd som behövs för att
hantera nuvarande förvaltning.

Redaktionsledning

Redaktörer produktion och revidering

Redaktör nyheter och startsida

Redaktör sök och statistik

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 48 (58)

Bild- och multimediaredaktör

Administratör (obs mycket administration krävs)

Avtalshanteringe

Sakkunniga inhouse

Interaktionsdesigner (målgruppsundersökningar och användarcentrering)

Informationsdesigner (struktur)

Förvaltningsledare och tjänsteförvaltare

Projektledare (för viss utveckling)

Faktagranskare (arvoderas)

Redaktionsråd (arvoderas)

Nätverk och förvaltningsgrupper (möten, resor etc.)

Kommunikatör

Varumärkesansvarig

Konceptansvarig

Lokala tänkbara kostnader

Arbetskostnad för de som ska ingå i arbetet, såväl informatörer/kommunikatörer och
områdesexperter

Internt arbete med förankring, vinster etc.

Regionala kostnader

Samordning av regionförbund eller motsvarande (om sådan ska finnas)

Regionala redaktörer

Regional förvaltningskostnad (ser olika ut per redaktion)

Aktiviteter som genererar kostander

Utredning av vilken information som av lagskäl måste finnas på kommunala sidor och vilken
information som kan lyftas bort

Målgruppsanalyser

Innehållsproduktion (texter, filmer, bildspel, animeringar, etc.)

Revideringar (texter, filmer, bildspel, animeringar, etc.)

Drift och förvaltning av plattform

Drift och förvaltning av publiceringsverktyg

Licenser för programvaror

Vidareutveckling av plattform

Vidareutveckling publiceringsverktyg

Synpunktshantering och support (kräver mycket resurser)

Information, löpande information via projektplatser, inera.se, utskick.

Marknadsföring,

OH-kostnader

Undersökta nationella e-tjänster

Anonym frågetjänst på 1177.ses nuvarande bemanning inom 1177 Vårdguiden nationellt består av 4,5
heltidsanaställda. Dessutom är en stor svararorganisation knuten till tjänsten.

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 49 (58)

Mina vårdkontakters nuvarande nationella förvaltning består av 5 heltidsanställda, med roller som

Förvaltningsledare

Tjänsteförvaltare

Nationell samordnare

Systemutvecklare

Regionalt ser bemanningen olika ut men i varje landsting finns en utsedd representant som är länken
mellan den nationella förvaltningen och det enskilda landstingets arbete med inloggade e-tjänster.

Dessutom krävas engagemang på varje enskild ansluten mottagning, bl.a. ska en administratör finnas för
att administrera tjänsten.

En ny mottagning som önskar ansluta sig behöver ta höjd för kostnader i form av

Lokala IT-installationer

Utveckling och anpassning av verksamhetssystem om tjänster som av- och ombokning ska
införas

Utbildning av personal

Arbetstid för förändrade verksamhetsprocesser

Rutinförändringar

Förankringsarbete

Information

10.4. Påverkan på 1177.ses tekniska plattform

I arbetet med att analysera förutsättningar för socialtjänsten på 1177.se har frågan om att skapa en
kommunal nivå på webbplatsen diskuterats. Det är oklart i vilken grad det skulle vara till nytta för
invånarna.

En teknisk utmaning är den komplexitet en ytterligare nivå skulle medföra, samt vilken påverkan detta
skulle få på säkerheten. Det finns idag ingen uppgift på vad en sådan utbyggnad skulle generera för
utvecklings- och förvaltningskostnader. Klart är att kostnader för förvaltning och administration skulle
bli större än idag.

Autentisering, behörighet och användare

Den behörighetshantering som finns idag på webbplatsen är beroende av att redaktörerna har tillgång till
SITHS-kort, att det finns administratörer av HSA-katalogen, samt episerver publiceringsverktyg. I dag
finns två redaktörsbehörigheter: nationell och regional.

Idag är inte HSA en naturlig katalog för den kommunala verksamheten. Den frågan måste lösas innan
det är möjligt att diskutera behörighet för kommunala redaktörer. Om ett sådant alternativ blir aktuellt,
behövs ett förarbete av utredningar och kravställningar på en teknisk utveckling.

Prestanda

Idag har plattformens prestanda nästan nått taket för att hantera befintliga antalet redaktörer. Behörighet
för ett större antal användare kan därför komma att utmana användarhantering och prestanda.

10.5. Information och förankring

Inledningsvis gjordes en intressentanalys för att identifiera målgrupper och intressenter som bör få
löpande information om projektet. Ett informationsblad som beskrev projektets syfte, mål och upplägg

SLUTRAPPORT 1.0

DNR: HSN 1401 - 0122

PROJEKTGRUPPEN

SENAST ÄNDRAD: 2015-01-26

sid 50 (58)

togs fram samt ett FAQ-dokument. Informationen samt statusuppdateringar har spridits via landsting
och regioner samt pilotlänens egna kanaler, till exempel:

inera.se (landsting- och regioners gemensamma webbplats för nationell e-hälsa)

skl.se

ksl.se

Invånartjänsters månadsrapport - skickas till alla som arbetar med invånartjänster regionalt i
landsting och regioner

Nyhetsbrev som skickas till socialtjänsten via SKL

Riktad information till nätverk via SKL med kort information samt länk till inera.se

KSL:s nätverk

Projektet har även presenterats på följande konferenser:

Vitalis i Göteborg, 9 april 2014

Offentliga rummet, Karlstad, 28 maj 2014

E-hälsodagen, Stockholm, 22 oktober 2014

Projektet har även presenterats internt på invånartjänster samt till landstingens redaktörer. Respektive
pilotlän har även spridit information i egna kanaler och nätverk.

10.6. Utvärdering av projektupplägg och projektarbete

Erfarenhetsåterkoppling projektupplägg
Att ”lyckas” med ett projekt handlar många gånger om att alla uppfattar och tolkar målen på liknande
sätt, att förutsättningarna är tydliga och att projektet är väl förankrat.

Vid en utvärdering av projektet ”socialtjänsten på 1177.se” utifrån dessa områden finns några
erfarenheter att ta med in i kommande projektarbeten.

Uppfattning och tolkning av målet

Trots de förberedelser som gjordes i projektuppstarten för att avgränsa omfattning och tydliggöra en
gemensam målbild, har det ändå visat sig att målet upplevts otydligt. En förklaring kan vara att både
projektmedlemmar från 1177 Vårdguiden och från länen var okunniga om varandras verksamheter och
behövt tid att förstå varandras förutsättningar och utgångspunkter. En annan förklaring kan vara en
svårighet att definiera ansvar och befogenheter mellan varandra då projektets fyra projektledare själva
lade upp sin projektorganisation. En tredje förklaring kan vara att projektomfånget var för brett och
odefinierat (mer visionärt) med en fastställd tidplan och budget. Att ta fram ett konkret mål för ett
projekt där delar utgörs av operativ produktion och andra delar är utredande och analyserande, kan i sig
innebära att målformuleringen blir otydlig.

Förutsättningar

En grundförutsättning som hade behövt tydliggöras och förankrats innan själva projektstarten, var vilka
ramar och riktlinjer som gäller när projekt genomförs på 1177.se utifrån dagens ägarstruktur. I projektet
har detta inneburit att några omtag har behövt göras och att vissa diskussioner kunde ha undvikits om
det hade varit tydligt från början. Sannolikt var ingen medveten om detta behov från början, men är
viktigt att ha med sig in i fortsatta projekt.