Goda och lärande exempel

Här hittar du lärande exempel på Nära vård. Exemplen är indelade i de perspektivskiften som Nära vård fokuserar på.

Från fokus på organisation till fokus på person och relation

 

"Min plan" blev ett bra stöd
Åsa Hörnlund, närstående, fick testa “Min Plan”. Min Plan ger patienterna en möjlighet att förbereda sig inför ett besök och fundera över ett antal frågor, bland annat “Vad är viktigt för dig?” 

Kan du beskriva hur du använde dig av Min Plan? 
Det är jobbigt att vara anhörig till en person som envist vill klara sig själv. En person som inte vill ha hjälp med hygien och inköp trots att diabetes och hjärtsvikt innebär dålig ork. Min pappas demenssjukdom gjorde att han ofta glömde bort att ta sina mediciner. Till slut blev situationen medicinskt ohållbar och läkaren kallade till vårdplanering.  

Jag hade några år tidigare varit med på en vårdplanering för min pappa, när han skulle skrivas ut från sjukhus efter en lång tids svår sjukdom. Det var nog en tråkig upplevelse, där varken vårdpersonal eller jag som anhörig frågade efter min pappas vilja. Vi bara pratade över huvudet på honom.  

Den här gången fick vi möjlighet att prova Min Plan, som stöd inför vårdplaneringen. Jag och min syster ringde och pratade med pappa, varje dag, för att förbereda.  

Bäst var frågorna ”Vad är viktigt för dig?” och ”Vad vill du att insatserna ska leda till?”. Jag provade några lite varianter på de frågorna, lite mer konkret, för att min pappa skulle bli mer inställd på att det kunde vara bra att få lite stöd i vardagen. Till exempel frågade jag; ”Är det viktigt för dig att det är du själv som har städat eller att det är rent och fint när du får besök?” ”Är det viktigt för dig att handla maten eller räcker det att det är du som lagar den?” ”Är det viktigare för dig att själv dosera medicinen eller att du slipper åka till sjukhuset?”. 

Vilken nytta har du som anhörig haft av Min Plan?
När vi sedan genomförde vårdplaneringen blev överenskommelsen om hemtjänst och stöd med medicinerna både genomtänkt och personcentrerad på riktigt. Det hade lätt kunnat bli att alla bara pratade ”över huvudet” på min pappa, men med lite hjälp från mig hade min pappa bra svar på alla frågor som fanns från de olika aktörerna. Det märktes att min pappa kände att han fick ta besluten, att det inte var sjukvården eller kommunen som hade bestämt att ”här ska det vara insatser”. Jag tror att alla parter tyckte att dialogen blev riktigt bra. Det blev fokus på att ta tillvara förmågor och att ge lagom mycket stöd, så att min pappa skulle kunna bo kvar hemma och orka det som känns viktigt för honom.Vilken nytta tror du att verksamheterna har haft? 

Jag har inte frågat men jag tror att hemtjänst och hem-sjukvård fick en bra bild av den person de skulle jobba med. Troligen blir det färre akuta sjukhusbesök också, nu när det är bättre koll på hygien, mat och mediciner, och det sparar resurser i sjukvården, tänker jag. 

Tid, återkoppling och bemötande är grundpelare för personcentrerad vård 

Marcus Axelsson, uroterapeut, lägger stor vikt vid att ta sig tid för sina patienter, återkoppla och följa upp samt ett bra bemötande där han lyssnar på varje patient.  

– Oftast har patienten en samling av problem och man måste se till hela kroppen, även patientens psykiska mående. Faktorer som stress kan påverka många olika delar. Därför är det viktigt att verkligen lyssna på vad patienten har att berätta, säger Marcus Axelsson.  

Uppföljning och återkoppling är också någonting som Marcus Axelsson värderar högt, både för sin egen skull och för patienterna.  

– Uppföljningen ger mig en kvalitetskontroll, så jag kan se vad en behandling ger. Det blir lättare för mig att ge bra vård om jag följer upp så jag vet om det ger någonting eller om vi behöver gå vidare med något annat, säger Marcus Axelsson.  

Det är också värdefullt och motivationshöjande för patienterna att få återkoppling på hur behandlingen fungerar.  

Om en patient blir inneliggande på en annan avdelning under sin behandlingsperiod ser Marcus Axelsson till att underlätta för hen.  

– Då går jag till avdelningen som patienten ligger på och gör undersökningen där om det är möjligt, i stället för att hen ska behöva komma till mig, säger Marcus Axelsson.  

Han berättar att även om han är personal och de är patienter så bryr han sig och värnar om deras välmående. Att få hjälpa människorna är det bästa med hans jobb.  

– Vi som jobbar i vården har en väldigt viktig roll för våra patienter. Det är viktigt att vi finns och det är viktigt att man låter patienten känna sig hörd, säger Marcus Axelsson. 

I Storuman samarbetar regionen och kommunen för att hjälpa personer psykisk ohälsa och riskbruk. Varannan onsdagskväll mellan klockan 17 och 21 kan personer med psykisk ohälsa eller riskbruk få hjälp vid en öppen mottagning på Storumans sjukstuga. Samarbetet mellan Region Västerbotten och Storumans kommun inleddes för något år sedan när Timo Järpeskog, kurator vid sjukstugan och Lars-Erik Klason vid socialtjänstens öppenvård mötte folk i behov av stöd och hjälp. Men ofta hade patienterna svårt att hinna med besöken under dagtid.

– Vi ville erbjuda en tillgänglig vård som finns när människorna behöver den och kan komma, inte att de måste passa vårdens vanliga tänk, 7–16, berättar Timo Järpeskog.

Fördelar:

Låg tröskel för att söka hjälp gör att människor får hjälp i tid

Samverkan gör att man kan hjälpa personen med helheten

Utvecklande för medarbetarna

Framgångsfaktorer:

Samverkan mellan regionen och kommunen

Se saker ur invånarens perspektiv

 

Från isolerade vård- och omsorgsinsatser till samordning utifrån personens fokus

 

Samarbetet i Åsele blev vändningen för familjen

En mamma hade kämpat länge för att hennes dotter som har autism kombinerat med andra diagnoser skulle få rätt hjälp. När familjen flyttade till Åsele kom vändningen.

Diagnoserna som familjens dotter har påverkar henne både psykiskt och fysiskt. Familjen har tidigare haft flera kontakter inom vården och omsorgen, som inte har samverkat med varandra.

Mamman berättar om hur det kunde vara:

– Ibland sa läkaren att hon måste röra på sig mer medan psykologen sa att hon måste vara hemma och vila. Nu sitter alla på samma möte och vi kan prata om det, säger hon.

Hälsa, lärande och trygghet

Mötena som beskrivs är ett samarbete i Åsele mellan primärvården, skolan och socialtjänsten som kallas för HLT-team. HLT står för hälsa, lärande och trygghet. Det är en samverkansmodell som finns i flera kommuner i länet.

I Åsele träffas teamet regelbundet för att gå igenom, planera och samordna olika insatser som behöver göras för barn och familjer i behov av stöd.

– Nu får jag vara mamma i stället för vårdgivare, säger dotterns mamma.

Hjälps åt med olika perspektiv

Helena Enfeldt är kurator vid Åsele sjukstuga. Hon är positiv till samarbetet.

– Ibland kräver arbetssättet lite mer från oss i stunden, men i det långa loppet tjänar alla på detta. Familjerna och ungdomarna får hjälp i tid så det inte hinner bli jättejobbigt, säger Helena Enfeldt. Vi hjälps åt med våra olika perspektiv och då blir det otroligt bra.

Möten sker både med och utan de familjer som får stöd. Målet är en snabb och samordnad hjälp. HLT-teamen är ett exempel på god och nära vård, som du kan läsa mer om i texten intill.

Stöd till hela familjen

Familjen träffar HLT-teamet ungefär en gång i månaden, beroende på hur dottern mår. Det är dotterns behov som avgör vilka som ingår i teamet, men även hennes mamma har fått mycket stöd.

– Teamet bryr sig även om hur jag mår. De ser vikten av att jag som mamma kan vara pigg och stark för att vara ett bra stöd till mina barn. Det här är första gången jag känner att vården och omsorgen verkligen lyssnar på mig och försöker ställa sig i mina skor, berättar hon.

 

 

Förändringsresan för Ögonmottagningen i Lycksele började för cirka tio år sedan när mottagningen hade jättelånga köer. Medarbetarna började diskutera lösningar tillsammans med målsättningen att hitta arbetssätt som fungerade över tid. Lösningen blev att slå ihop besöken hos läkare och sjuksköterskan vilket innebar att allt klarades av under ett och samma besök. Den förändringen gjorde att de nu kan boka in betydligt fler patienter under mottagningstiden.

De som ska opereras för gråstarr får också sin tid i samband med mottagningsbesöket. En tid som stäms med patienten vilket innebär väldigt få av- och ombokningar.

Fördelar med arbetssättet:

Minskad administrativ tid för medarbetare

Få av- och ombokningar

Kronikergrupper slipper besöka lasarettet flera gånger

Behövs ingen operationsplanerare och att medarbetarna inte behöver lägga tid på att svara i telefon när patienter ringer och frågar när det är deras tur att komma på besök eller opereras.

Mer tid kan läggas på själva vården

Patienterna får vård i rätt tid

Framgångsfaktorer:

Alla medarbetare tänker tillsammans

Avsätta tid för att hitta lösningar

Arbeta långsiktigt och var uthålligt

 

Från reaktiv till proaktiv och hälsofrämjande

 

Egenmonitorering innebär att patienten följer upp värden med stöd av digital teknik hemifrån, eller från annan vald plats. Det handlar om objektiva värden såsom blodtryck och vikt, men även subjektiva självskattningar såsom mående-dagbok och smärtskattning. Data tillgängliggörs vårdgivaren som kan följa om värdena avviker från det normala.

Här kan du se en kort film om hur egenmonitorering förändrade Maggi Abrahamssons livssituation. 

 

Dela med dig

Har du ett lärande exempel som du vill dela med dig av? 
Maila: victoria.bertilsson@regionvasterbotten.se