EU-kommissionär med fokus på folkhälsa

– Vi borde göra mer för att öka befolkningens välmående. Om vi enas om åtgärder och genomför dem tillsammans kan vi öka den mentala, fysiska och sociala hälsan i hela unionen, säger Vytenis Andriukaitis, EU-kommissionär med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet.

Vytenis Andriukaitis är övertygad om att unionen behöver gemensamma strategier och konkreta åtgärder för att förbättra folkhälsan. Foto: Linn Johansson

 

När Vytenis Andriukaitis besökte Region Västerbotten fick han möjlighet att diskutera hälso- och sjukvårdsfrågor samt folkhälsa med politiker och tjänstepersoner. Han fick också höra mer om bland annat Glesbygdsmedicinskt centrum och distansöverbryggande lösningar, forskning om folkhälsa samt forskning om hur klimatförändringar kan påverka folkhälsan.

Han har ett långt förflutet i hälso- och sjukvården som sjukvårdsbiträde, sjuksköterska, fältskär och slutligen läkare, kardiolog. Han har haft uppdraget som EU-kommissionär i fem år och har tidigare varit hälsominister i Litauen.

Ökat samarbete

Vytenis Andriukaitis anser att EU behöver få mer att säga till om för att kunna leda utvecklingen mot ett ökat samarbete. Fler nationer borde exempelvis dela patientdata över nationsgränserna och motverka att problemen bara diskuteras lokalt.

Hälso- och sjukvård är en viktig fråga för alla invånare och telemedicin och distanslösningar kan skapa trygghet och öka tillgängligheten i glest befolkade regioner.

Eftersom Vytenis Andriukaitis är född i gulagarkipelagen och varit verksam i norra Ryssland har han ett annorlunda perspektiv på vad som ligger norrut. Men ur ett Brysselperspektiv ligger Umeå långt upp i norr.

­–Hälso- och sjukvård är nationella frågor, där ansvaret ligger på respektive land. Vi ser behovet av ökad samverkan och samarbete mellan länder och uppmuntrar detta. Nu finns exempelvis ett direktiv om invånarnas rätt att få vård i ett annat land och vi har också möjlighet att agera tillsammans när det gäller smittor eller farsoter, men det finns mycket mer att göra, säger Vytenis Andriukaitis.

Ett gemensamt underlag

Han hoppas att hälso- och sjukvårdens samlade data från hela unionen ska ge underlag till studier som ger en överblick över problemen och vilken utveckling som ger mest effekt. En utveckling som han menar gynnar både centrum och periferin.

­– När vi vet hur problemen ser ut så kan vi också sätta in evidensbaserade åtgärder och effektivare förebygga ohälsa. Tillsammans kan vi hitta verktygen som gör att vi kan behålla hälsan genom hela livet, säger Vytenis Andriukaitis.

Han menar att vi redan känner till hälsorisker som socker, alkohol, tobak, salt och transfetter. Den industriellt framställda maten och snabbmaten som riskerar vår hälsa marknadsförs och säljs på en global marknad. Marknadskrafterna påverkar hur vi lever våra liv idag och får oss att köpa saker som vi inte mår bra av. Det är svårt att hantera lokalt eller nationellt. Att satsa på lokalt producerad mat är bra men räcker inte på en global marknad med aggressiv marknadsföring. Här krävs samarbete.

Uthålligt arbete

– Om vi ser till att det finns bra mat att köpa och minskar tillgängligheten när det gäller tobak och alkohol kan vi minska cancer, hjärt-kärlsjukdomar, fetma, psykiska problem och övervikt. Vi får européer som mår bättre, säger Vytenis Andriukaitis.

Han menar att ansvaret för folkhälsan delas av Europeiska Unionen, medlemsländerna, regionerna och kommunerna. För att förbättra den krävs ökat samarbete, kraft och mod och långsiktiga strategier.

– Det görs bra saker nationellt och lokalt, men vi måste satsa större. Det gäller även ekonomiskt där prevention bara får några procent av alla pengar som går till hälso- och sjukvårdssektorn, säger Vytenis Andriukaitis.

Tillbaka till nyhetslistan