Förklarande text till VHU resultat

Detta grafiska verktyg ger dig möjligheten att själv interaktivt gå in och ta del av de undersökningsresultat som Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) har genererat på gruppnivå.

I listen över diagrammen väljer du vad du vill se genom att klicka på en flik, till exempel "Blodtryck". Genom att klicka på pilen längs till höger öppnas fler resultat.

Data presenteras på olika sätt

Stapeldiagram

Årtalet för varje stapel står längst ner.

  • För vare grupp i staplarna visas antalet deltagare.
  • Andelen i olika grupper visas när du klickar på respektive grupp och varje år summeras dessa grupper till 100 procent, det vill säga alla VHU-deltagares resultat respektive år.

Linjediagram

Då en linje visas är det genomsnittligt värde (medelvärde) för alla deltagare för varje år. Medelvärdet för tre år beräknas och detta ”treårsfönster” flyttas framåt ett år i taget, så kallad glidande medelvärde. På så sätt utjämnas den slumpmässiga variation som ses från år till år. Linjerna binder samman värdena så att du ser hur till exempel BMI utvecklats.

Följande val kan göras

Deltagande

Deltagande för varje år uppdelat på åldrar. Angående 30-åringar har de inte ingått i det ordinarie arbetet efter 1995, därför är antalet mycket lågt på senare år och av den anledningen visas 30-åringar ej förutom för deltagande.

Adderat deltagande

Adderat deltagande visar sammantagna antalet genomförda VHU-undersökningar från starten 1990. 2014 hade sammanlagt 159 687 undersökningar genomförts.

Kroppsmasseindex, BMI (body mass index)

Beräknas genom att dividera antalet kilogram personen väger med längden i kvadrat, det vill säga vikt/(längd x längd). Vikten anges i kilogram, till exempel 65 kilogram. Längden anges i meter, till exempel 1,70 meter. I detta fall blir BMI 29,4.

Kroppsmasseindex vikt-klasser

För varje år visar stapeln alla som deltagit i VHU det året och tillsammans bildar de olika grupperna 100 procent varje år. Varje färgfält visar andelen för varje grupp.

  • Undervikt: BMI mindre än 18,5 (nederst, rosa).
  • Normalvikt: BMI 18,5–24,9 (grönt).
  • Övervikt: BMI 25–29,9 (orange).
  • Fetma: BMI 30 eller högre (överst, rött).

Blodtryck

Vi visar systoliskt blodtryck, ofta kallat övertrycket. Kurvorna visar genomsnittligt systoliskt blodtryck. Övertrycket indelas i följande grupper:

  • Normalt: Under 130.
  • Högt normalt: 130–139 (se blodtrycksklasser).
  • Högt blodtryck (hypertoni): 140 eller högre.

Blodtrycksklasser

Indelningen grundas på det uppmätta blodtrycket, systoliskt (så kallat övertryck) och diastoliskt (undertryck) och om man har läkemedel mot högt blodtryck, det vill säga redan diagnos högt blodtryck.

  • Normalt: Under 130 systoliskt och under 85 diastoliskt och ingen blodtrycksmedicin (nederst, grönt)
  • Kontrollerat högt blodtryck: Under 140 systoliskt och under 90 diastoliskt och har blodtrycksmedicin.
  • Ej kontrollerat högt blodtryck: Över 140 systoliskt och/eller över 90 diastoliskt och HAR blodtrycksmedicin
  • Uppmätt högt blodtryck: minst 140 systoliskt eller minst 90 systoliskt OCH har INTE blodtrycksmedicin (överst rött)

Vid uppmätt ”Högt blodtryck” kan sjukvården sätta diagnosen Hypertoni. Hälsofrämjande levnadsvanor det vill säga blodtryck att undvika viktuppgång eller minska i vikt vid övervikt/fetma, vara fysiskt aktiv, hålla nere saltintaget och alkoholkonsumtionen och vara tobaksfri, är alltid basen i behandling av högt blodtryck. Om även läkemedel behövs beror på en mängd andra faktorer som sammanvägs.

Ju högre tryck och om andra riskfaktorer samtidigt finns, ökar indikationen för läkemedelsbehandling. Personer som har behandling med läkemedel för högt blodtryck bör som regel ha värden under 140 i övertryck och under 90 i undertryck. Är något eller båda värdena högre bör ytterligare åtgärder genomföras (mer hälsosamma levnadsvanor och eventuellt ytterligare medicinering).

Blodsockerklasser

Dessa delas in baserat på värdena på blodsocker i fastande och 2 timmar efter intag av 75 gram socker. Detta kallas oralt sockertoleranstest och syftar till att stressa de system som reglerar blodsockernivån genom att efterlikna den belastning som ett stort intag av snabba kolhydrater ger. På så sätt kan det visa sig om sockeromsättningen är på väg mot förstadier till diabetes eller om diabetes redan har utvecklats.

Denna utveckling räknar man ofta tar upp till 5-10 år och kan åtminstone i tidiga stadier vändas mot mer normala värden eller gå långsammare genom främst koständring, ökad fysisk aktivitet, viktstabilitet eller viktnedgång och tobaksfrihet.

 Blodsocker (glukos) värdet i fastande delas in enligt följande:

  • Normalt: under 6.1 mmol/L
  • Förhöjt fasteglukos: 6.1–6.9 mmol/L
  • Diabetes: 7.0 mmol/L eller högre

Förhöjt fasteglukos är blodsockervärden som i fasta ligger mellan normalt värde och diabetes och det medför ökad risk att utveckla diabetes. Risken minskas genom viktnedgång för den som är överviktig eller har fetma, medan ytterligare viktökning ökar risken ytterligare.

Även för personer med normalvikt medför viktstabilitet mindre risk att få diabetes än viktökning. Ökad fysisk aktivitet och rökstopp minskar även risken. Vid diabetesvärde är det viktigt att följa upp med ytterligare kontroller och behandling.

2-timmar ─ glukos mäts i kapillär plasma och indelas enligt nedanstående:

  • Normalt: 8.9 mmol/L
  • Nedsatt sockertolerans: 8.9–12.1 mmol/L
  • Diabetes: 12.2 mmol/L eller högre

Nedsatt sockertolerans är blodsocker värden som 2 timmar efter intag av 75 gram glukos vid sockerbelastning ligger mellan normalt värde och diabetesnivå. Nedsatt sockertolerans medför ökad risk att utveckla diabetes. Risken minskas genom viktnedgång för den som är överviktig eller har fetma medan ytterligare viktökning ökar risken ytterligare.

Även för personer med normalvikt innebär viktstabilitet mindre risk än viktökning. Ökad fysisk aktivitet och rökstopp minskar även risken. Vid diabetesvärde är det viktigt att följa upp med ytterligare kontroller och behandling.

Blodsockerklasserna är:

  • Normal sockertolerans dvs både faste- och 2-timmarglikos är normala (nederst grönt).
  • Förhöjt fasteglukos (men normalt 2-timmar-glukos) (grönt).
  • Nedsatt glukostolerans (men normalt fasteglukos).
  • Både förhöjt fasteglukos och nedsatt socketolerans, det vill säga båda värdena är högre än normala värden men inte så höga som vid diabetes.
  • Diabetes. Antingen fastevärdet eller 2-timmarsvärdet är inom diabetesområdet. Om fastevärdet är 7 eller högre eller om personen redan har diagnosen diabetes utförs inget sockertoleranstest (överst, rött).

Diagnosen diabetes kräver diabetiska värden vid två prov, förutsatt att  personen inte har typiska symtom för höga blodsockervärden (till exempel törst, stora urinmängder, dimsyn, trötthet, viktnedgång). I fall med diabetessymtom räcker det med ett för högt blodsockervärde.

Om en person visar sig ha förhöjt fasteblodsocker, nedsatt sockertolerans eller diabetesvärde i samband med Västerbottens Hälsoundersökningar följs detta upp enligt särskilda rutiner.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet anger graden av fysisk aktivitet där tre frågor i enkäten vägts ihop.

Hur man tar sig till och från jobbet. Promenad, cykling, bil eller buss, samt avståndet om man går eller cyklar.

Om och hur ofta man promenerar eller cyklar på fritiden.

Om man gör träningspass ombytt i träningskläder.

Färgfälten visar andelen i de olika grupperna för varje år, sammanlagt 100 procent.

  • Fysiskt inaktiv: Genomför aldrig träningspass och/eller cyklar/går på fritiden mindre än två till tre gånger per vecka och/eller åker buss/bil eller cyklar/går mindre än två kilometer till och från arbetet.
  • Måttligt fysiskt aktiv: Gör träningspass men inte regelbundet och/eller cyklar/går på fritid minst två till tre gånger per vecka, och/eller cyklar/går till arbetet två till fem kilometer.
  • Fysiskt mycket aktiv: Träningspass minst två till tre gånger per vecka, eller cyklar/går mer än fem kilometer till och från arbetet.

Kolesterol

Kurvorna visar kolesterolnivå för alla som deltagit i VHU. Önskvärt värde är lägre än 5 mmol/liter.

Midjemått

Midjemåttet ger ett mått på bukfetman och mäts med måttband. Har mätts i VHU från 2004. Det redovisas med antal centimeter på bukomfånget, mätt med personen i stående efter en lugn utandning.

Bukfetma har stark koppling till flera andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom såsom högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes, även om personen inte har fetma mätt som BMI.

  • Normalt bukomfång: Under 94 centimeter för män och under 80 centimeter för kvinnor.
  • Lätt bukfetma (ökad risk för fetmarelaterad sjukdom): 94–101 för män och 80–87 för kvinnor.
  • Bukfetma (påtagligt ökad risk för fetmarelaterad sjukdom): 102 centimeter eller mer för män och 88 centimeter eller mer för kvinnor.

Rökning

Aldrig rökt.

Före detta rökare. Omfattar både de som tidigare rökt dagligen och de som tidigare rökt men inte varje dag.

Röker. Omfattar både de som röker varje dag och de som röker, men inte varje dag.

Snus

Aldrig snusat.

Snusade tidigare men har slutat.

Snusar nu, oavsett hur mycket/ofta man snusar.

Frukt och grönt

Högt intag av grönsaker. Frukt och bär är endast en aspekt av hälsosamma matvanor, men kan anses vara en indikator på hälsosamma matvanor.

Livsmedelsverkets råd om bra mat

Resultaten baseras på VHU-enkätens frågor om hur ofta man äter olika livsmedel. Här har sex olika frågor använts och räknats ihop.

Tre frågor om bär och frukt:

Bär, färska eller djupfrysta?

Äpplen, päron, persikor, apelsin, mandarin, grapefrukt?

Banan?

Tre frågor om grönsaker:

Rotfrukter, morötter?

Tomat, gurka?

Sallad, salladskål, vitkål, spenat, grönkål, broccoli?

Ja (grönt). Andel som äter bär/frukt minst två till tre gånger per dag och även grönsaker/rotfrukter minst två till tre gånger per dag. Detta är en sammanvägning som motsvarar sammantaget minst 500 gram per dag vilket är aktuell rekommendation från Livsmedelsverket.

Nej (rött). Äter bär/frukt och grönsaker/rotfrukter mindre än två gånger dagligen.

Alkohol

Resultatet baseras på flera frågor om alkoholkonsumtion som funnits i enkäten sedan 2005, AUDIT-formuläret. Svaren räknas ihop och deltagarna delas in i tre grupper.

Ej riskabla alkoholvanor.

Riskfylld/skadlig alkoholkonsumtion.

Missbruk/alkoholberoende.

Självskattad hälsa

Enkätfrågan "Hur tycker du att ditt hälsotillstånd varit det senaste året?”

Omfattande forskning visar att självskattad hälsa är en sammanfattande hälsodimension. Personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som sämre än ganska gott eller mycket gott har ökad risk för sjukdom och förtida död.

Låg självskattad hälsa kan ses som en indikator på att även andra riskfaktorer bör tas omhand genom mer hälsosamma levnadsvanor, ibland även genom läkemedel.

  • Mycket eller ganska gott.
  • Någorlunda.
  • Dåligt eller tämligen dåligt.

Deltagit i föreningsverksamhet

Enkätfrågan "hur ofta ägnar du dig åt föreningsverksamhet, klubbverksamhet, studiecirkel et cetera tillsammans med andra?"

Socialt stöd och sociala nätverk har betydelse för hälsotillståndet och möjligheten att välja mer hälsosamma levnadsvanor och motverka konsekvenserna av ohälsa.

Grönt, ja.

Rött, nej.

Välj alla som deltagit eller vissa grupper

Till höger kan du välja alla som deltagit eller vissa grupper.

Grupperna baseras på svar i VHU-enkäten och de mätningar som görs. Du kan på det sättet kombinera flera olika val. Ju fler val du gör och om du väljer mindre grupper än "alla", desto mindre antal personer blir det i varje vald grupp.

Detta medför att statistiken blir osäkrare och siffrorna mindre stabila eftersom resultaten kan påverkas av ett fåtal personer om de har mycket avvikande värden.

Det synliga resultatet är att staplar och linjer hoppar upp och ner.

Kön

K= Kvinnor

M= Män.

Område

Umeå kommun.

Skellefteå kommun.

Lycksele kommun.

Landsbygd kust (Nordmaling, Vännäs, Vindeln och Robertsfors).

Landsbygd inland (Åsele, Bjurholm, Dorotea, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman och Vilhelmina).

Utbildningsnivå

Högsta utbildningsnivå anges.

Kort = grundskola.

Medel= gymnasium.

Lång= universitet/högskola.

Ålder

I VHU inbjuds länets 40-, 50- och 60-åringar. Till och med 1995 inbjöds även 30-åringar men därefter bara vid enstaka hälsocentraler periodvis.

Från 2014 pågår försöksverksamhet med VHU för 30- och 31-åringar och föräldrar till barn på ett och ett halvt år i tre mindre inlandskommuner.

Övriga val

Se ovan.

Exempel

Välj BMI och 2014 i rullisten till vänster, då visas BMI-utvecklingen 1990–2014 med data från alla VHU-undersökningar.

Genom att välja ålder till höger kan du jämföra BMI-utvecklingen i olika åldrar, eller beroende på var deltagaren bor, utbildningsnivån, hur ofta man gör träningspass, röker, snusar eller beroende på vanor att äta frukt och grönt.

Om du inte vill se specifika grupper väljer du "alla" (all).

Hänvisning till VHU resultat i vetenskaplig artikel (citing in scientific publications)

Svenska: Region Västerbotten. Resultat från Västerbottens Hälsoundersökningar. https://public.tableau.com/profile/epiglobe#!/vizhome/VHU1990-2014/Adderatdeltagande

In English: Västerbotten County Council. Results, Västerbotten Intervention Programme [Resultat från Västerbottens Hälsoundersökningar]. https://public.tableau.com/profile/epiglobe#!/vizhome/VHU1990-2014/Adderatdeltagande

 

Margareta Norberg Distriktsläkare, medicine doktor i allmänmedicin och epidemiologi, docent
E-post
margareta.norberg@umu.se
Telefon
090-785 33 47