Träna – för både kropp och hjärna

Att röra på sig regelbundet är inte bara bra för kroppen – din psykiska hälsa blir också bättre när du tränar. "Fysisk aktivitet fungerar som en buffert mot stress", säger Therese Eskilsson, lektor och klinisk verksam inom fysioterapi.

Att röra på sig regelbundet är bra för både vår fysiska och psykiska hälsa. Foto: Barbro Wickström

Förra året uppgav 16 procent av Sveriges befolkning att de kände sig stressade i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Fler kvinnor än män är stressade, och unga är mer stressade än äldre.

Långvarig stress kan leda till utmattningssyndrom, ett område som Therese Eskilsson och hennes kollegor på stressrehabiliteringen är experter inom. I det behandlingsprogram de arbetar med är kunskap om fysisk aktivitet en viktig pusselbit i strävan efter en bättre psykisk hälsa.

En buffert mot stress

Therese Eskilsson berättar att utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos, den har funnits i 16 år. Den forskning som har kommit visar att de som följer de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet på längre sikt skattar en lägre grad av utmattning och depression.

– Fysisk aktivitet fungerar som en buffert mot stress. Forskning har visat att de som har en god grundfysik när det gäller kondition skattar lägre på stressnivåer över tid. Det finns en klassisk studie där forskarna har tittat på hur de som tränar regelbundet inte blir lika stressade jämfört med de som inte tränar.


Therese Eskilsson är lektor vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet. Hon är också legitimerad sjukgymnast och verksam vid Stressrehabilitering Region Västerbotten, som arbetar med bedömning, behandling och rehabilitering av stressrelaterad psykisk ohälsa för att återställa bästa möjliga hälsa, funktion och arbetsförmåga.
Foto: Lotta Norlander

Ställ dig upp

Träning är inte bara bra för den som har utmattningssyndrom. Fysisk aktivitet är bra för alla – var du än befinner dig i livet. Det har lika god effekt oavsett ålder och kön.

– Den stora folkhälsosjukdomen är vår fysiska inaktivitet. Bara att bryta ett stillasittande, att resa sig upp, har god effekt på hälsan. Gärna en gång i halvtimmen. Det är även bra för vår tankeverksamhet, säger Therese Eskilsson.

Vilken typ av träning det är spelar inte heller någon stor roll.

– En del blir motiverad av att träna själv, till exempel av att ta en promenad i skogen. En del blir motiverade och stimulerade att träna i grupp. Inget är bättre än det andra, det viktigaste är att träningen blir av. Det är lättare att det blir av om du gör det du trivs med, säger Therese Eskilsson.

Intensitetsnivåer

En vuxen person, 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiv i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten ska vara måttlig. Det betyder att du blir varm och får en ökad puls och andning.

Den som rör sig med så kallad hög intensitet behöver 75 minuter i veckan. Hög intensitet innebär en ännu mer tydlig ökning av puls och andning.

Att lära sig hålla koll på intensitetsnivåer kan vara en hjälp i att hitta rätt nivå på den fysiska aktiviteten. Någon kan ta i mindre, en annan behöver gå lite raskare för att få upp sin puls.

För att se hur du ligger till kan du räkna din puls eller ta hjälp av en pulsklocka. Maxpulsen är det högsta antal slag (slag/minut) som ditt hjärta klarar av att slå vid maximal ansträngning.

Din ungefärliga maxpuls är 220 minus din ålder.

  • Låg intensitet är 40–59 procent av din maxpuls.
  • Måttlig intensitet är 60–74 procent av din maxpuls.
  • Hög intensitet är 75–94 procent av din maxpuls.


Illustrationer: Freepik  (CC 3.0 BY)

Balans i livet

För en del kan det bli för mycket av det goda. Träningen kan bli ett redskap för att lindra ångest och blir det för mycket aktivitet får inte kroppen tillräckligt med återhämtning.

Fysisk aktivitet är viktigt, men även att skapa utrymme för återhämtning. Energi i form av mat, paus eller vila och goda rutiner för sömn. Balans är ledordet.

– Lagom är bäst. Det är viktigt att lära sig lyssna på de egna kroppssignalerna. Var går min gräns, vad klarar min kropp av? Var snäll med dig själv och se livet som en helhet. En vecka kan det hända mycket som tar kraft och energi, lyssna på det och anpassa din fysiska aktivitet genom att exempelvis sänka intensiteten eller ta mer tid till återhämtning, avslutar Therese Eskilsson.

Text: Lotta Norlander


 

Aktivitetskatalogen – träning nära dig

Region Västerbotten samarbetar med aktivitetsarrangörer i länet för att hitta aktiviteter för alla. I aktivitetskatalogen kan du söka efter aktiviteter i hela länet som är anpassade efter dig.

Sök aktiviteter i aktivitetskatalogen

Tillbaka till nyhetslistan