Eksembehandling barn

  • Atopiskt eksem är ett vanligt problem under de första levnadsåren. I många fall förbättras eller försvinner eksemet när barnet blir äldre. Målet är att hålla barnet symptomfritt genom smörjbehandling som oftast måste ske dagligen.
  • Mjukgörande medel finns i olika beredningar: salvor, feta krämer, krämer och lotioner. Salvor och feta krämer anses ge bättre mjukgörande effekt men kan upplevas som kladdiga, vilket kan leda till sämre följsamhet. Patienten bör få prova olika alternativ och använda det som föredras. Smörjning bör ske flera gånger dagligen, omedelbart efter bad och dusch samt när huden känns torr. Barn med aktivt eksem upplever ofta sveda av preparat som innehåller fuktbindande ämnen som karbamid och mjölksyra men ibland även av propylenglykol och glycerol. Om gängse preparat inte fungerar brukar 2% Karbamid i Locobase eller i Essex B tolereras bra utan sveda.
  • Det finns i befolkningen en ogrundad rädsla för lokala steroider. För att uppnå god följsamhet är det nödvändigt med information. Steroider behövs vid rodnad och klåda. Vid eksembehandling finns ingen evidens för att två smörjningar per dygn ger bättre effekt än en smörjning per dygn. Av praktiska skäl rekommenderar vi att smörjning sker på kvällen. Börja med ett kortisonpreparat som har tillräckligt hög styrka för att dämpa eksemet effektivt. För steroidstyrka vid olika åldrar se vårdpraxis (länk nedan). Klådfrihet bör uppnås inom 1 vecka annars ökas steroidstyrkan. Om de rekommendationer som finns i Vårdpraxis inte fungerar rekommenderas remiss till dermatolog/pediatriker. Vid klådfrihet och då rodnad minskat kan utglesning startas. Om utglesning från daglig behandling inte kan ske inom 4 veckor rekommenderas remiss. Glesa ut behandlingen med samma styrka i stället för att övergå till svagare preparat. Sluta inte med steroid förrän eksemet är helt läkt. Grupp 1-steroid (t.ex. Hydrokortison) kan användas kontinuerligt över stora hudpartier utan negativ hudpåverkan eller systemisk effekt.
  • Den klådstillande effekten av icke-sederande antihistaminer är begränsad. Vid uttalade sömnsvårigheter och allvarlig nattlig klåda kan sederande antihistaminer användas till natten.
  • Vid behov kan barnet remitteras till eksemskola på hudkliniken NUS för information om eksemsjukdomen, försämrande faktorer samt smörjinstruktioner.

  • Vårdpraxis eksem (intranät)

  • Patientinformation (intranät Vårdpraxis/Blanketter/Hud/Eksem hos barn och unga – informationsbroschyr)