Luftvägsinfektioner

Kvalitetsmål

Kom ihåg råd om egenvård vid förkylning, Bra information finns på 1177.se Förkylning - 1177)

Faryngotonsillit

En klinisk undersökning ska alltid föregå eventuell etiologisk diagnostik för grupp A streptokocker (GAS). Talar anamnesen för en bakteriell faryngotonsillit eller virusorsakad luftvägsinfektion? Vid kraftig allmänpåverkan bör patienten behandlas och remitteras akut till sjukhus, oberoende av resultat av snabbtest och uppfyllda Centorkriterier.

Vanliga symtom vid en virusorsakad luftvägsinfektion är t.ex. snuva, hosta, heshet eller mun- och svalgblåsor. Undvik etiologisk streptokockdiagnostik vid dessa symtom.

Vanliga symtom vid faryngotonsillit är halsont och sväljningssmärtor samt feber. Vanliga fynd vid faryngotonsillit är rodnad och/eller svullnad i farynx och/eller tonsiller med eller utan beläggningar. Vid avvikande symtom/klinisk status, överväg andra diagnoser, t.ex. peritonsillit.

Ta först ställning till om fördelarna med antibiotikabehandling överväger nackdelarna för den enskilda individen, innan du tar ställning till etiologisk diagnostik, t.ex. snabbtest för GAS.

Använd Centorkriterierna för att värdera behovet av GAS-diagnostik vid faryngotonsillit hos patienter ≥ 3 år.

Diagnostiska kriterier

  • Feber > 38,5 grader
  • Ingen hosta
  • Förstorade, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna
  • Beläggning på tonsillerna

Hos barn 3–6 år ersätts beläggningar på tonsillerna av rodnad/svullna tonsiller som Centorkriterium.

Snabbtest för GAS kan motiveras om minst tre Centorkriterier uppfylls. Vid positivt snabbtest för GAS samtidigt med minst tre uppfyllda Centorkriterier rekommenderas antibiotikabehandling. Vid negativt snabbtest för GAS rekommenderas symtomatisk behandling vid behov. Överväg diagnostik för mononukleos. CRP kan inte skilja mellan bakteriell och virusorsakad faryngotonsillit. Hos barn < 3 år finns sällan skäl för GAS-diagnostik då streptokockorsakad halsinfektion är mycket ovanligt. Informera patienten om normalförloppet vid faryngotonsillit, oberoende av om antibiotika förskrivits eller inte. Ny kontakt bör ske vid försämring eller utebliven förbättring inom tre dagar. Hos patienter med nedsatt immunförsvar (t.ex. vid immunsupprimerande behandling) kan symtomen vara mindre uttalade och handläggning bör ske i samråd med behandlande läkare.

Kvalitetsmål

> 90 % av de antibiotikabehandlade ska behandlas med fenoximetylpenicillin.

I första hand

fenoximetylpenicillin

Kåvepenin*

12,5 mg/kg x 3 alt. 1 g x 3 i 10 dagar

Vid penicillinallergi typ 1

klindamycin

Clindamycin*

5 mg/kg x 3 alt. 300 mg x 3 i 10 dagar 

Barn

erytromycin

oral susp

Ery-Max

10 mg/kg x 4 alt. 20 mg/kg × 2 i 10 dagar

Dosering 4 gånger/dag anses ge mindre mag-tarmbiverkningar än 2 ggr/dag.

Vid recidiv inom 10 dagar

klindamycin

Clindamycin*

5 mg/kg x 3 alt. 300 mg x 3 i 10 dagar

Vid upprepade/kroniska infektioner se även www.lv.se/faryngotonsillit

Pneumoni

För patienter som behandlas i öppenvård med icke-allvarlig pneumoni före­slås 7 dagars behandling.

Kvalitetsmål

> 80 % av de antibiotikabehandlade ska ha behandlats med fenoximetylpenicillin.

Förstahandsmedel vid bakteriell etiologi

fenoximetylpenicillin

Kåvepenin*

20 mg/kg x 3 alt. 1-2 g x 3 i 7 dagar

Till gravida ges den högre dosen 2 g x 3 i 7 dagar

< ca 5 år                 

fenoximetylpenicillin

oral susp

Kåvepenin*

20 mg/kg x 3 i 7 dagar

> ca 5 år

fenoximetylpenicillin

tabl

Kåvepenin*

12,5 mg/kg x 3 i 7 dag

Vid penicillinallergi typ 1

doxycyklin

Doxyferm*

100 mg 2x1 dag 1-3 och därefter 1x1 dag 4-7

Barn

erytromycin

oral susp

Ery-Max

10 mg/kg x 4 alt. 20 mg/kg × 2 i 7 dagar       

Dosering 4 gånger/dag anses ge mindre mag-tarmbiverkningar än 2 ggr/dag.

Se även behandlingsrekommendationer på Läkemedelsverkets hemsida. Vid uppföljning, erbjud influensa- och pneumokockvaccination till riskgrupper. V.g. se även; www.infektion.net under rubriken ”Vårdprogram”.

Medel vid atypisk etiologi (mykoplasma, klamydiaarter)

Behandling rekommenderas bara vid kraftiga symtom med allmänpåverkan, hög feber och/eller andningspåverkan. Diagnostik baserad på PCR-analys ska ske i tidigt skede. Undvik att basera diagnostik på serologi!

doxycyklin  200 mg första dagen sedan 100 mg x 1 i 8 dagar    Doxycyklin*
(ej till barn under 8 år)

Vid misstanke om legionellainfektion bör infektionsspecialist kontaktas.

Pneumoni med atypisk etiologi hos barn

Ovanligt före 5 års ålder.
erytromycin       oral susp  10 mg/kg x 4 alt. 20 mg/kg × 2 i 7 dgr     Ery-Max

Akut bronkit hos vuxna

Oftast virusbetingad. Ingen nytta av antibiotikabehandling finns dokumenterad vid akut bronkit oberoende om orsaken är bakterie eller virus. Varken PcV, tetracyklin eller erytromycin har i studier påverkat förloppet. Hosta är det vanligaste symtomet och den pågår i genomsnitt tre veckor. Långdragen torrhosta kan behandlas med inhalationer av budesonid.

Akut bronkit hos barn

Barnet är opåverkat men har besvärlig hosta, ibland feber. Liksidiga lungbiljud kan ofta auskulteras. Antibiotika har ingen effekt oavsett genes. Behandla ev obstruktivitet. Råd att återkomma om ökade andningsbesvär, påverkat allmäntillstånd eller svårigheter att få i barnet vätska.

Krupp se barn - akuta tillstånd.

Exacerbation av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Exacerbation vid KOL definieras ofta som förvärrad dyspné, vanligen i samband med ökade eller grönfärgade sputa. Behandla den ökade obstruktionen med peroral kortisonkur och ta ställning till om antibiotikabehandling behövs eller ej. Sputumodling är av värde för val av rätt antibiotika vid terapisvikt.

Förstahandsmedel om antibiotika är indicerat

amoxicillin        500-750 mg x 3 i 5-7 dagar                                   Amoxicillin*

Andrahandsmedel

doxycyklin      100 mg, 2x1 i 3 dagar följt av 1x1 i 4 dagar        Doxycyklin*

trimetoprim-sulfametoxazol    1x2 i 5-7 dagar                           Eusaprim forte

Patienter med KOL bör erbjudas influensa-, haemophilus- och pneumokockvaccination.

Pertussis (kikhosta)

Det är viktigt att vara frikostig med PCR-diagnostik på NPH-sekret vid intensiv och/eller långvarig hosta i alla åldersgrupper. Verifierad pertussis kan behandlas för att ge symtomlindring och bryta smittvägar. Smittspårning är av största vikt vid pertussis för att identifiera om spädbarn har utsatts för smitta. De ska då ges antibiotika i förebyggande syfte. Äldre barn med småsyskon under ett år som får kikhosta bör likaså antibiotikabehandlas för att därigenom minska smittspridningsrisken.

Vuxna och barn > 35 kg

klaritromycin

Clarithromycin*

500 mg x 2 i 7-10 dagar

Vuxna och barn > 35 kg

azitromycin

Azitromax*

500 mg x 1 i 7-10 dagar

Barn

erytromycin

oral susp

Ery-Max

10 mg/kg x4 alt. 20 mg/kg × 2 i 10 dgr

Dosering 4 gånger/dag anses ge mindre mag-tarmbiverkningar än 2 ggr/dag.

Länk till dokument om att förbygga Kikhosta hos spädbarn

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot kikhosta för gravida, se folkhalsomyndigheten.se.

* utbytbart