Läkemedel som bör undvikas till äldre

Se även Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-6-7)

ANTIKOLINERGA LÄKEMEDEL

Läkemedel med antikolinerg effekt ger risk för konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation. Biverkningar kan komma vid insättning men även efter en längre tids behandling. Viktigt att behandlingen utvärderas med täta intervall.

Alternativ

- Icke-farmakologisk behandling vid smärta, oro, depression, sömn och BPSD
- Om behov av farmakologisk behandling
      - Vid sömnsvårigheter, se rekommendation under Sömnmedel
      - Vid oro: oxazepam t.ex. Sobril vid behov (för kortvarig användning)


 

SMÄRTSTILLANDE OCH ANTIINFLAMMATORISKA MEDEL

Tramadol och tapentadol kan ge illamående och förvirring hos äldre – de ger också utsättningssymtom och bör trappas ut. Kodein kan ge förstoppning och effekten kan variera stort hos äldre. NSAID inklusive COX-2-hämmare ska ej ges vid hjärtsvikt och/eller njursvikt. De ökar också risken för GI blödning. Vid stark indikation: kort kur (1-2 veckor) med låg dygnsdos (maximalt 1200 mg för ibuprofen och 500 mg för naproxen).

Läs mer under kapitlet Smärta (Äldre och smärtbehandling).

Alternativ

- Icke-farmakologisk behandling
- Om behov av farmakologisk behandling
   - paracetamol t.ex. Alvedon
   - låg dos stark opioid tillsammans med laxantia (dock ej bulkmedel)


SÖMNMEDEL

En metaanalys har visat att sömnmedel kan öka den totala sömntiden samt minska antalet uppvaknanden jämfört med placebo. Det medför dock kognitiva och psykomotoriska biverkningar samt dagtrötthet som var vanligare i behandlingsgrupperna jämfört med placebo. Läs mer under kapitlet Psykiatri (Äldre och psykofarmaka).

Recept på Sängfösare som kan vara ett icke-farmakologiskt alternativ finns på www.regionvasterbotten.se (alternativt använd länken: http://vs545.vll.se/for-vardgivare/behandlingsstod-och-vardriktlinjer/lakemedel/lakemedelsgenomgangar).

Långverkande bensodiazepiner som Flunitrazepam, Nitrazepam och Stesolid är beroendeframkallande och kan bl.a. ge dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet och balansstörningar. Dessa läkemedel bör trappas ut då de ger utsättningssymtom. Propavan kan ge dagtrötthet, restless legs, stelhet och gångstörningar. Erfarenhetsmässigt rekommenderas inte zolpidem p.g.a. risk för paradoxala reaktioner.

Alternativ

- Icke-farmakologisk behandling
- Om behov av farmakologisk behandling
   - zopiklon t.ex. Imovane vid behov (för kortvarig, intermittent användning)
   - oxazepam (ges ca 1 h före sänggåendet)
   - mirtazapin (kan vara ett alternativ vid samtidig depression/depressiva symtom eller ångest)
   - Circadin (viktigt att utvärdera effekt på ett strukturerat sätt; kortverkande melatonin kan även förskrivas off-label)


 

NEUROLEPTIKA

Neuroleptikabehandling innebär en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. Efterfråga gärna NPI-NH-skattning innan farmakologisk behandling inleds (se www.bpsd.se). Utvärdera återkommande med hjälp av aktuell skattningsskala och använd gärna neuroleptikaprotokoll (se www.bpsd.se). Kan dosen minskas? Neuroleptika kan ge muskelstelhet, gångsvårigheter, kognitiva störningar, dåsighet och blodtrycksfall och det är viktigt att ompröva behandlingen ofta. Läkemedelsgruppen bör trappas ut då de ger utsättningssymtom.

Läs mer under kapitlet Psykiatri (Äldre och psykofarmaka) samt Demenssjukdomar.

Tänkvärt - omprövning?

Flertalet läkemedelsgrupper innebär risk för biverkningar och interaktioner hos äldre t.ex. opioider, antidepressiva läkemedel, protonpumpshämmare, digitalispreparat, loopdiuretika, bensodiazepinbesläktade sömnmedel, antiepileptika och perorala kortikosterioder. Nyttan skall vägas mot riskerna och medicineringen bör fortlöpande utvärderas och ifrågasättas.