Matvanor

Matvanorna är en viktig orsaksfaktor till bland annat diabetes, hjärtkärlsjukdom, demens och de vanligaste cancerformerna. Bra matvanor kan förebygga ohälsa och vid etablerad sjukdom kan optimering av kosten leda till ett mera gynnsamt förlopp och bättre välbefinnande. De kostråd som ges av hälso- och sjukvården skall vara evidensbaserade genom att förmedla huvudbudskapen i Nordiska Näringsrekommendationer (NNR 2012), se bilder. Nationella riktlinjer för prevention och behandling lyfter det kvalificerat rådgivande samtalet som den metod som ger bäst effekt, men även kortare samtal om matvanor är av värde och ska, när det är relevant, ges av all hälso- och sjukvårdspersonal. NNR 2012 återspeglar dagens kunskapsläge och gäller personer med normalt upptag av näring och intag av mat. Vid misstanke om allvarliga störningar av upptag eller intag ska dietist (t.ex. vid celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom, undernäring, aptitlöshet) eller psykiatrisk expertis (t.ex. vid ätstörning) kopplas in.

Genom att fråga om matvanorna markerar du att de har betydelse. Börja med en öppen fråga, t.ex. ”Hur ser du på dina matvanor?” och försök bekräfta patienten i det hen gör rätt. Om hen verkar öppen för råd gå vidare t.ex. med frågan ”Är det något du vill förbättra?” Vid positivt svar kan du ta upp Goda matvanor (se bokens baksida). Den undre bilden ”Förändringar som gör skillnad” kan användas i patientsamtalet.

Om det framkommer att kosten utgör ett problemområde bör remiss till dietist föreslås för kvalificerad individuell rådgivning. Alternativt att patienten informeras om att hen själv kan ta kontakt med dietist inom primärvården.

Livsmedelsverket har en webbsida för hälso- och sjukvårdspersonal där det finns bra information:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/samtal-om-mat-i-halso--och-sjukvarden