Sömnstörningar

Sömnbehov och sömnmönster förändras med ålder och varierar även mellan individer. Viktigt med noggrann sömnanamnes inkluderande vanor kring alkohol, koffein, nikotin, andra substanser, läkemedel, användande av digitala medier, mat och motion som kan påverka sömnen. Vid långvarig sömnstörning skall patienten utredas avseende eventuella bakomliggande sjukdomar (exempelvis depression, demens, sömnapné).   Många med sömnproblem kan bli hjälpta av bättre förståelse för sin sömn kombinerat med sömnhygieniska råd. Sömndagbok bör fyllas i under 2 veckor för kartläggning innan behandlingsstart och fortsätta under 2 veckor under behandlingstid för möjlighet till adekvat utvärdering.

Behandling av sömnstörningar

På grund av stor risk för läkemedelsberoende, såväl psykologiskt som fysiologiskt samt risk för biverkningar vid behandling med bensodiazepinliknande preparat rekommenderas ej dessa primärt. Om ett absolut behov föreligger, i samband med exempelvis akut krisreaktion, rekommenderas förskrivning av zopiklon med största försiktighet under en kort period och alltid med plan för avslut. Zolpidem (Stilnoct) rekommenderas ej p.g.a. stor missbruksrisk. Det är mycket populärt bland ungdomar med drogmissbruk. Dessutom förekommer paradoxala reaktioner.

Melatonin vid indikation sömnstörning är endast godkänt till personer >55 år i Sverige som depotberedning (Circadin, Mecastrin). Det finns godkända direktverkande melatoninpreparat, med indikation jetlag, i form av oral lösning 1 mg/ml samt tabletter i styrkorna 1 till 5 mg. Det nyligen godkända preparatet Melatonin AGB har förutom jetlag även ”Insomni hos barn och ungdomar 6-17 år med ADHD där sömnhygienåtgärder har varit otillräckliga” som indikation. Den senare indikationen har TLV beslutat ska ingå i läkemedelsförmånen. Läkemedlet har därmed begränsad förmån. Detta innebär att det för vuxna (och barn som inte uppfyller kriterierna) inte finns något melatoninpreparat inom förmånen i nuläget.

Melatonintabletter på 3 mg (10 st) finns numera även att tillgå receptfritt på apoteken. Den vetenskapliga evidensen för melatonins effekt är svag, men utifrån fördelaktig biverkningsprofil på kort sikt och frånvaro av tillvänjning/beroende kan det vara ett alternativ till patienter med sömnstörningar där icke-farmakologiska alternativ ej haft tillräcklig effekt, istället för något av de andra farmakologiska alternativen ovan. Det är dock viktigt att inte sänka tröskeln för utfärdande av farmaka.

För den som önskar förskriva melatonin mot sömnstörning föreslås:
Börja med låg dos 1 mg som vid behov titreras upp till effektiv dosnivå 1-5 mg (kliniskt har man noterat att det i vissa fall kan behövas upp till 10 mg, dock är maxdos 5 mg enligt produktresumé) med några dagars utvärdering av varje steg (med hjälp av sömndagbok t.ex.). Vid försenad sömnfas (DSPS, delayed sleep phase syndrome) räcker ofta låg dos 1-2 mg.

  • Vid försenad sömnfas ges melatonin 1,5-2 timmar före önskat sänggående.
  • Vid primär insomni ges melatonin 30 minuter före sänggående, dock ej för sent då dygnsrytm kan påverkas.

Om sömnen ej förbättrats signifikant efter 2 veckors behandling vid primär insomni skall melatonin sättas ut.

Om en initialt god effekt avtar efter 1-2 veckor kan detta bero på att dosen är för hög, eftersom elimineringen av melatonin varierar. Det kan resultera i en konstant hög melatoninkoncentration utan tillräckligt hög topp vid intag av medicineringen.