Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman

Region Västerbotten satsade tidigt på forskning och utveckling i glesbygd och bildade Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman 2014. Här arbetar man med forskning, utveckling och innovation kring vård och omsorg i glesbygd, samers hälsa, kompetensförsörjning samt utbildning.

Pia Kristiansson är verksamhetschef på Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman. Foto: Patrick Degerman

Article in English

– I norra Sveriges inland har vi extrem glesbygd med en stor andel äldre. Det ger oss en unik möjlighet att testa medicintekniska produkter och nya arbetssätt i en befolkningsstruktur som finns i många tätbefolkade städer om 25 år, säger Pia Kristiansson, tillförordnad verksamhetschef för Glesbygdsmedicinskt centrum.

Den demografiska utvecklingen, där färre personer i arbetsför ålder ska möta det ökade vårdbehovet hos en allt äldre befolkning med minskat skatteunderlag, kan lösas genom att bland annat erbjuda hälso- och sjukvård så nära patienten som möjligt.

Storuman är en utpräglad glesbygdskommun där närmaste sjukhus ligger tio mil bort. För vissa patienter är avståndet två, tre gånger så stort. På Storumans sjukstuga har man arbetat med distansteknik sedan mitten av 1990-talet, då de första konsultationerna med telemedicin gjordes. En mängd utvecklingsprojekt som exempelvis hjärtultraljud på distans har minskat resande för patienter med i genomsnitt 46 mil och gett högre kvalitet och nöjdare patienter.

Forskning om glesbygdens invånare

– Vår forskning fokuserar på dem som lever i glesbygd och sker i samverkan med nationella och internationella regioner, kommuner, universitet och företag. Några exempel på studier är dietist på distans, vård i livets slutskede bland samer, sjukstugemodellen, samt kontinuitet i vården, säger Pia Kristiansson.

I arbetet med att utveckla en god hälsovård för den samiska befolkningen arbetar centrumet framförallt i de norra regionerna och i nära samarbete med Sametinget och andra samiska organisationer. 2017 startade Kunskapsnätverket för samisk hälsa för att öka tillgång på kultur- och språkanpassade hälso- och sjukvårdstjänster.

Nordiska ministerrådets prioritetsprojekt, Vård och omsorg på distans, leds från centrumet. Genom att kartlägga nordiska distanslösningar och identifiera verktyg för att införa dem kan utvecklingen snabbas på. Många lösningar ökar tryggheten för patienter och minskar tiden på sjukhus.

SOS 1.0 är ett Interreg-projekt inom Botnia-Atlantica där Glesbygdsmedicinskt centrum tillsammans med vårdgivare och patienter inom specialist-, primär- och hemsjukvård i Sverige och Finland bygger simuleringsmodeller av vårdkedjorna för att göra vården mer behovsorienterad. I projektet vill man ta reda på vart begränsade resurser skapar störst värde för individen och vårdgivare och ge förslag på arbetsmodeller som gör vården ännu bättre.

Drönare sköter transporter

Andra projekt handlar om framtidens vårdtransporter. Eldrivna drönare kan frakta prover och mediciner vilket minskar bilresorna och öka tillgängligheten.

– De första skarpa flygningarna är tänkt att göras mellan sjukstugan i Storuman och hälsorummet i Slussfors, en sträcka på sex mil. På sikt ska farkosterna också kunna åka ut med första hjälpen-utrustning till skadade i väglöst land, berättar Pia Kristiansson.

Med självkörande fordon kan kroniskt sjuka och multisjuka hämtas i hemmet för provtagningar eller gemensamma luncher eller andra vårdmöten. Vården blir bättre och närmare oavsett var man bor och ensamheten minskar, liksom koldioxidutsläppen och kostnader för transporten i vården.

Storuman kan ta emot företag som vill testa vård eller flyg i den testbädd som byggs och där man räknar med att fjärrstyra fordon och hälsorum. Ett av världens bäst utbyggda bredbandsnät samt sammanhållna patientjournalsystem ger utomordentliga förutsättningar för att testa nya innovativa lösningar.

– Vi har under flera år arbetat med att utveckla hälsorum och idag finns det åtta i Västerbotten. I hälsorummen kan befolkningen sköta hälsokontroller och göra uppföljningar på egen hand, säger Pia Kristiansson.

Hälsorum för nära vård

Invånarna kan exempelvis ta allt från blodprover som glukos, hemoglobin och INR-värde till vikt och blodtryck. Värdena blir direkt åtkomliga i patientens journal. Patienter kan också via videolänk koppla upp sig mot en doktor eller annan vårdpersonal. Några timmar varje vecka hjälper kommunens hemtjänstpersonal till med exempelvis såromläggning eller att överföra hjärt- och lungljud i realtid.

Vården kommer närmare befolkningen som slipper lägga tid på resor. De ger också ekonomiska fördelar, ökad service, mindre klimatpåverkan och ökad trygghet.

Patienterna är positiva till digitala lösningar om de leder till kontinuitet. En annan effekt är att hemtjänstpersonalen känt ett ökat förtroende när de får mera varierande och ansvarsfulla arbetsuppgifter.

Ett hinder för utvecklingen är att tekniken är anpassad efter vårdpersonalens kompetensnivå och inte patientens. Därför utvecklas nu användarvänlig patientnära diagnostik. Nya arbetssätt gör att vårdens processer måste förändras.

Förhoppningen är att rummen ska användas av fler företag och myndigheter och bli mötesplatser som fyller en viktig social funktion och bidrar till en friskare befolkning.

Satsar på utbildning

– Vi satsar också på utbildning. Akutsjukvård i extrem glesbygd (AXG) riktar sig till människor som verkar i väglöst land och vi ger en SK-kurs för akut omhändertagande i glesbygd där de medicinska resurserna är begränsade. Man lär sig bland annat att identifiera och behandla skadade eller svårt sjuka patienter med hjälp av patientnära och distansöverbryggande teknik, säger Pia Kristiansson.

Ultraljudskurser ges med jämna mellanrum. Kursen ger grundläggande kunskaper i ultraljudsteknik och tolkning och är första steget till en certifiering från Royal Collage of Radiology. Kursen är anpassad efter svensk glesbygds specifika behov.

– Vår strategi för att bygga en hållbar glesbygdsforskning är att intressera studenter för glesbygdsforskning. Dels läkarstudenter under termin 10 samt sjuksköterskor som skriver C, D och masteruppsatser. Detta ger bra kunskap samt främjar rekryteringen i området, säger Pia Kristiansson.

 

Fakta: Sjukstugemodellen

I Lapplands glesbygd har det funnits sjukstugor, minisjukhus, i mer än 100 år. Här arbetar allmänläkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal, barnmorskor och paramedicinsk personal. På sjukstugan finns i allmänhet röntgen- och laboratorieutrustning, ambulans samt telemedicinsk teknik för att ta emot i stort sett alla patientkategorier. Nästan alla sjukstugor har också en väl utvecklad samverkan med kommunal hälso- och sjukvård. De är ofta sammanbyggda med äldreboenden och samverkar kring bemanning, förråd med mera. På avdelningarna vårdas alla typer av patienter samtidigt. Modellen, i kombination med stora satsningar på e-hälsa och digital teknik, gör att vården kommit närmare befolkningen.

 

Mer information:

Pia Kristiansson, verksamhetschef på Glesbygdsmedicinskt centrum, 070-600 73 02

 

 

 

 

 

Tillbaka till nyhetslistan