Så ska Umeå bli världsledande inom forskning om tonårsdepression

Från att vara en klinik utan etablerad forskningskultur till att bli världsledande inom forskning på tonårsdepression, det är målet när Eva Henje nu bygger upp en infrastruktur för forskning inom barn- och ungdomspsykiatri i Umeå.

Pojke tittar mot solnedgång

Eva Henje, överläkare och forskare vid Barn och Ungdomspsykiatrin vid Region Västerbotten, vill ta ett helhetsgrepp för att få bukt på en av västvärldens stora folksjukdomar - tonårsdepression. Tonårsdepression är ett område som är eftersatt när det gäller forskning. Samtidigt som sjukligheten sticker iväg saknas effektiva metoder att förebygga och behandla depression. WHO förutspår att depression kommer bli den största sjukdomsorsaken globalt 2030, och det pikar redan tidigt i livet - tonåringar och unga vuxna är de som drabbas mest.

I sin forskning studerar Eva hur de biologiska och psykologiska aspekterna av depression samverkar, och hur miljön runt omkring påverkar. Hon har också använt sig av magnetresonansavbildningteknik (MRI) för att förstå hur den deprimerade tonårshjärnan fungerar.

Resultatet har visat att långvarig stress och tidig debut av depression påverkar hjärnans utveckling. Bland annat blir amygdala i det limbiska systemet, den delen av det centrala nervsystemet som kallas för känslohjärnan, extra känslig för känslomässiga triggers från omgivningen. Även de delar i hjärnan som har med kroppsuppfattning, belöning och kognitiva processer påverkas.

– Vår forskning visar till och med att det biologiska åldrandet accelererar vid tonårsdepression. Att unga med depression får träna strategier för att lugna ner det limbiska systemet är därför mycket viktigt för deras utveckling och tillfrisknande, säger Eva Henje.

Icke anpassade behandlingsmetoder

Vid behandling av depression hos ungdomar har man tidigare lånat behandlingsmetoder från vuxenpsykiatrin, exempelvis kognitiv beteendeterapi och olika typer av antidepressiv medicinering utan att de anpassats tillräckligt för de unga, menar Eva. Under tonårstiden omstruktureras hjärnan snabbt och den är inte helt färdigutvecklad förrän vid 25-års ålder.
– Detta påverkar förmågan att ta till sig en terapi och sannolikt påverkas också effekten av antidepressiva läkemedel i hjärnan. De psykofarmaka som förskrivs mot depression till unga är oftast inte testade tillräckligt noga på barn och ungdomar för att vi ska veta hur de påverkar hjärnans utveckling på sikt.

Eva och hennes forskarkollegor har därför satt ihop ett 12-veckor långt träningsprogram, TARA (Training for Awareness Resilience and Action), som är specifikt anpassat för ungdomar med depression och fokuserar på att lugna ner amygdala genom så kallad ”bottom-up” teknik. Programmet är framtaget vid University of California där Eva Henje tidigare arbetade. I programmet får ungdomarna lära sig hantera sin andning och göra lugna yoga-inspirerade övningar för att skapa lugn på insidan och lära sig flytta uppmärksamheten från negativa tankar till vad som händer inuti kroppen. Man tränar på att aktivera belöningssystemen genom inre balans istället för bara genom yttre bekräftelse. Behandlingen sker i grupp och betonar och validerar också de ungas egen upplevelse av varför de mår dåligt.

En första studie som genomförts på detta träningsprogram i USA fick mycket goda resultat och både självskattad depression, ångest och sömnsvårigheter minskade hos de unga som deltog. De berättade också att de för första gången tyckte behandlingen de erbjöds var meningsfull och relevant för dem.

Till hösten siktar forskargruppen i Umeå på att påbörja en randomiserad kontrollerad studie för att säkerställa att metoden är effektiv jämfört med den behandling som idag erbjuds.

– Märker vi att våra behandlingsmetoder faller väl ut ska vi förstås även börja med preventiva insatser för att förhoppningsvis kunna undvika att ungdomar blir deprimerade, säger Eva Henje.

Fokus på säker diagnos

Utöver forskningen arbetar Eva Henje för att alla barn och unga som kommer till BUP ska få en så korrekt och säker diagnos som möjligt. Målet är att införa ett bedömningsteam där flera professioner samlas kring patienten. Teamet ska utreda om det exempelvis finns trauma, drogmissbruk, eller kroppslig sjukdom som kan förklara symptomen och patienten får fylla i validerade skattningsformulär som underlättar diagnostiken och som gör att effekten av behandlingen går att följa upp. Just nu genomförs ett stort arbete, som leds av Inga Dennhag, psykolog på BUP och forskare vid Umeå universitet med att översätta och testa internationellt använda skattningsskalor och man har inkluderat ca 600 högstadie- och gymnasieelever i de första delstudierna.

– Multidiciplinära bedömningsteam som arbetar på ett strukturerat och evidensbaserat sätt är en självklarhet inom många medicinska områden men har inte alltid varit det inom BUP, så detta kan bli ett stort lyft för att alla unga ska få en likvärdig bedömning, säger Eva Henje.

Kan bli världsledande

Målet är också att bedömningsteamet ska kunna hjälpa till att slussa patienterna in i de kliniska studier  som pågår på BUP-kliniken, då man hoppas kunna bygga upp forskning inom fler områden på Bup framöver. Kliniken har på senare tid varit framgångsrik med att rekrytera forskare och flera disputerade forskare finns nu på kliniken.

– Jag vill verkligen betona att arbetet inom BUP i Region Västerbotten är ett teamarbete, säger Eva.

– Verksamhetsledningen har fullt ut stöttat uppbyggandet av forskningsinfrastrukturen och inser vinsten med en aktiv forskning på kliniken och vi har också mycket bra stöd från Umeå universitet. Vår forskning har fått en hel del uppmärksamhet internationellt och vi har nyligen fått ett stort bidrag från NIH i USA för att fortsätta TARA-studierna på University of California, San Francisco. Eftersom vi kommit så pass långt inom behandlingsmetodiken så finns det stora chanser att vi faktiskt kan bli världsledande inom detta område!

Tillbaka till nyhetslistan