Fekal inkontinens - poängsystem, livskvalitet och kirurgisk intervention

Fekal inkontinens innebär ofrivillig förlust av fast eller lös avföring. Definitionen varierar dock mellan olika studier och kan ibland även inkludera ofrivillig gasavgång, analinkontinens. Fekal inkontinens har en negativ effekt på patienters livskvalitet och resulterar i social isolering, undvikande av fysisk aktivitet såväl som sociala aktiviteter p.g.a. rädsla för läckage av avföring. Det påverkar relationer, samliv och hämmar intimiteten. Patienterna beskriver även svårigheter att berätta om sitt tillstånd för såväl anhöriga som sjukvårdspersonal. 

Kvalitativa studier som beskriver patienter med fekal inkontinens livskvalitet är begränsade och i litteraturen återfinns ingen kvalitativ studie som berör livskvalitet vid fekal inkontinens i glesbygd.

Poängsystem

I litteraturen finns ett flertal olika poängsystem för skattning av fekal och anal inkontinens. En studie rapporterade användning av 14 olika poängsystem i världen (Rusavey et. al 2014). Wexner score var det poängsystem som användes mest frekvent (49,1 %) vid skattning av fekal inkontinens bland kolorektalkirurger, proktologer, allmänkirurger, obstetriker, gynekologer och urogynekologer verksamma i Europa, Nordamerika och Asien. Andra poängsystem med hög användningsfrekvens var St. Mark’s score och FIQL. LARS score är framtaget för skattning av fekal inkontinens hos patienter som drabbats av LARS syndrom efter genomgått låg främre resektion p.g.a. rektalcancer.

Målsättning med avhandlingen är att besvara och belysa följande frågeställningar: Finns det en samstämmighet mellan LARS och Wexner score? Tillför ”LARS score information” vid bedömning av fekal inkontinens hos kvinnor med förlossningsskada? Livskvalitet hos kvinnor med fekal inkontinens i glesbygd respektive urban miljö? Finns det skillnader avseende livskvalitet eller behandlingsresultat efter SNS respektive sfinkterrekonstruktion?

Doktorand: Louise Almkvist, AT-läkare