NYHETER 2022-10-06

Med höga och stigande elpriser ser de flesta medborgare över sin energiförbrukning. För Region Västerbotten, med en årlig förbrukning på över 100 miljoner kilowattimmar, är energieffektivisering något som alltid prioriteras. – När vi bygger nytt eller bygger om gör vi det så energisnålt som det bara går, säger Maria Hammeryd, energiingenjör i Region Västerbotten.

Ingen har nog undgått den senaste tidens tal om energikostnader och priset på el slår ständigt nya rekord. Men för Region Västerbotten betyder det i dagsläget inte så mycket.

– Vi påverkas inte så mycket av dagens elpriser, vi har en långsiktig elportfölj där vi successivt köpt in elkontrakt vilket gjort att vi ligger på en normal prisnivå, även om spotpriserna just nu är historiskt höga, säger Maria Hammeryd.

– Under nästa år ligger priset på ungefär samma nivå som tidigare, även om osäkerheten de kommande åren är lite större. Men vi är mycket medvetna om och förbereder oss för att vi framöver måste vara beredda på högre elpriser.

Minskad förbrukning

Trots att elpriserna ser bra ut för regionen under de närmaste åren minskar inte arbetet med att minska energiförbrukningen.

– Det är ett ständigt pågående arbete som ger effekter i energikostnad men också en minskad klimatpåverkan.

På Norrlands universitetssjukhus finns till exempel ett geo-lager, som producerar och lagrar både värme och kyla, som används vid behov under kalla vintrar och varma somrar.

– Sedan 2009 har vi minskat vår förbrukning med drygt 20 procent totalt i våra 22 fastigheter, trots att medicinteknisk- och annan verksamhetsutrustning i dag kräver väldigt mycket mer el än förr, säger Maria Hammeryd.

– Omräknat till energiåtgång per kvadratmeter så låg vi tidigare på 255 kilowattimmar per kvadratmeter och nu ligger vi på 190.

Styrs efter behov

Byggnader med verksamhet som har energikrävande utrustning och där ventilation går dygnet runt kräver naturligtvis mycket mer el än till exempel ett administrativt hus som bara används under dagtid.

– På många ställen styrs ventilationen efter behov, vilket ger stor effekt på energiförbrukningen. När det gäller verksamhetens utrustning pågår ett arbete för att se vad som kan stängas av när de inte används, som till exempel autoklaver och datorer.

Säkrar kvalitet

Regionen har som mål att nå högsta betyget i miljöcertifieringen Miljöbyggnad för nya byggnader, något som man också är på god väg att klara av när det gäller den nyuppförda byggnad 28 på universitetssjukhuset i Umeå, som bland annat inrymmer psykiatrin.

– Det är en kvalitetssäkring när det gäller material, inomhusklimat och energi. Under hela byggprojektet bevakar vi ett antal områden som vi sedan kontrollerar att vi uppnått, förklarar Maria Hammeryd.

Kvalitetsarbetet ger också resultat i form av minskad energiförbrukning.

– Vid all nybyggnation ställs det i dag höga krav när det gäller isolering och ventilation och i nästan alla nya projekt blir det någon form av effektivisering när tak tilläggsisoleras, fläktar får bättre verkningsgrad och fönster blir energieffektiva.

Följer upp

En viktig del av energiarbetet är att varje månad följa upp och stämma av hur det ser ut med energiförbrukningen.

– Har den ökat eller minskat, hur ser det ut med el, värme och kyla, klarar vi våra mål och håller vi oss inom budgetramarna?

Regionfullmäktige beviljar också extra medel från LEIF, lönsam energieffektivisering i fastigheter, tio miljoner kronor per år, till investeringar för att minska energiförbrukningen.

– Det har drivit utvecklingen framåt och vi kan göra de smartare valen, säger Maria Hammeryd.

Bra investeringar

Ett exempel är de solcellsanläggningar som sätts upp på både gamla och nya byggnader. För några år sedan invigdes den första anläggningen på taket på Geriatriskt centrum i Umeå, därefter sattes solceller upp på Lycksele lasarett och alldeles nyligen togs en anläggning på byggnad 28 i bruk. Totalt sparar solcellerna hundratusentals kilowattimmar per år.

– Nu projekteras det för en ny solcellsanläggning i Skellefteå, vid varje takbyte och nybyggnation överväger vi om det är lämpligt med solceller med tanke på takets utformning och läge. Och det är bra lönsamhet, när vi väl har investerat så kostar det oss väldigt lite.

Till sist. Om alla tusentals regionanställda skulle göra det lilla extra när det gäller energieffektivisering, skulle det betyda mycket.

– Att stänga av sina datorer och bildskärmar i slutet av arbetsdagen skulle kunna spara ungefär 1,5 miljoner kilowattimmar per år. Så där finns det mycket att spara utan en enda investerad krona, avslutar Maria Hammeryd.