Lokala arbetsgrupper (LAG)

Den lokala arbetsgruppen (LAG) tar emot, processar och medverkar till implementering av nationella kunskapsunderlag såsom nationella riktlinjer, vårdprogram och personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

Den totala kompetensen i LAG ska representera programområdet och kan vid behov vara multidisciplinär och multiprofessionell; även administratör kan ingå. Rehabiliteringsperspektivet bör ingå i de fall där behovet anses föreligga. Ytterligare kompetenser och perspektiv, exempelvis från den kommunala hälso- och sjukvården, kan vid behov adjungeras liksom patientföreträdare.

I Region Västerbotten finns följande lokala arbetsgrupper (LAG):

 

Lokal arbetsgrupp för Astma-KOL arbetar för att säkerställa att nationella riktlinjer och behandlingsstrategier implementeras. Det övergripande målet är god vård inom astma och KOL i hela Västerbotten. Utveckling av vården inom dessa sjukvårdsområden genom förbättringsarbeten och utbildning är en central del av gruppens arbete. I den Lokala arbetsgruppen finns representanter från länets medicinkliniker, primärvård och kommun.

Ordförande
Thomas Sandström, överläkare & professor medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
thomas.sandstrom@regionvasterbotten.se

Administrativ processledare
Helena Bogseth, utredare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå.
helena.bogseth@regionvasterbotten.se

Ledamöter
Eva Sunna, astma/KOL-sjuksköterska, medicincentrum, Umeå
eva.sunna@regionvasterbotten.se

Gunnar Lindström, astma/KOL-sjuksköterska & avdelningschef, Bjurholms hälsocentral
gunnar.e.lindstrom@regionvasterbotten.se

Karin Wadell, professor i fysioterapi, spec.fysioterapeut, Medicincentrum Umeå
karin.wadell@umu.se

Katarina Kevnell Cronin, distriktsläkare, Ersboda hälsocentral
katarina.kevnell.cronin@regionvasterbotten.se

Maria Bergh, distriktsläkare Tegs Hälsocentral, ledamot läkemedelskommittén
maria.bergh@regionvasterbotten.se

Maria Larsson, distriktssköterska, astma/KOL-sjuksköterska, Skellefteå kommun
maria.c.larsson@skelleftea.se

Michal Piwowar, specialistläkare lungmedicin medicin- och rehabklinik, Lycksele
michal.piwowar@regionvasterbotten.se

Torbjörn Gustafsson, överläkare, specialist lungmedicin, medicincentrum Umeå/Skellefteå
torbjorn.gustafson@regionvasterbotten.se

Yvonne Lindfors, lung-sjuksköterska medicin-geriatrik klinik, Skellefteå
yvonne.lindfors@regionvasterbotten.se

Bo Sundqvist, Distriktsläkare & MLA Vännäs Hälsocentral , ordf. läkemedelskommittén
bo.sundqvist@regionvasterbotten.se

 

 

Demens är en diagnos för en rad symptom som orsakas av specifika sjukdomar i hjärnan. Vid demens försämras kognitiva förmågor, till exempel minne, språkfärdigheter, tidsuppfattning, orienteringsförmåga, omdöme och förmåga att tänka abstrakt och genomföra vardagliga sysslor. Utöver dessa symptom kan beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) förekomma.

I Sverige uppskattas 160 000 personer ha en demensdiagnos. Den vanligaste i Sverige är Alzheimer sjukdom, som står för 60–70 procent av samtliga fall. Vaskulär demenssjukdom, frontotemporal demens, lewykroppsdemens och Parkinsons sjukdom med demens, är andra demenssjukdomar. Även sekundära sjukdomstillstånd som alkoholmissbruk, infektioner, hjärntumör, bristtillstånd och en rad andra sjukdomstillstånd kan i en del fall leda till kognitiv funktionsnedsättning och demens.

Basal utredning görs i primärvården vid misstanke om demenssjukdom. Utvidgad demensutredning görs på specialistklinik när personen är under 65 år och vid oklar diagnos.

Grunden för vård och omsorg för en person med kognitiv sjukdom är ett personcentrerat förhållningssätt. Modellen Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom som Socialstyrelsen tagit fram stödjer detta, och bidrar till samverkan mellan hälso-och sjukvård och socialtjänsten.  

Lokal arbetsgrupp (LAG) demens:

Ordförande:
Cecilia Lind, överläkare
cecilia.lind@regionvasterbotten.se

Administrativ processledare:
Anna-Karin Teadotter, vårdutvecklare och sjuksköterska
annakarin.teadotter@regionvasterbotten.se

Diabetes omfattar flera sjukdomar och behandlas på flera vårdnivåer. Cirka 5 procent av Sveriges vuxna befolkning har diabetes och antalet ökar. Nya och redan beprövade åtgärder behöver prioriteras och användas på ett balanserat sätt, så att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt.

Medlemmar Lokal arbetsgrupp (LAG) diabetes:

Ordförande
Julia Otten, överläkare medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå
julia.otten@regionvasterbotten.se

Administrativ processledare
Katarina Linrin, handläggare hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå
katarina.linrin@regionvasterbotten.se

Ledamöter:
Annelie Sundberg, diabetessjuksköterska medicinmottagning, Skellefteå
annelie.sundberg@regionvasterbotten.se

Eira Olofsson, diabetessjuksköterska och länssamordnare för diabetes inom primärvård i Västerbotten
eira.olofsson@regionvasterbotten.se

Jennie Olofsson, diabetessjuksköterska Anderstorps hälsocentral, Skellefteå
jennie.olofsson@regionvasterbotten.se

Jenny Prång, diabetessjuksköterska medicin- och rehab mottagningen, Lycksele
jennie.prang@regionvasterbotten.se

Lisa Holmqvist, diabetessjuksköterska diabetesmottagningen, NUS, Umeå
lisa.holmqvist@regionvasterbotten.se

Martin Lagmo, läkare Vännäs Hälsocentral, Umeå
martin.lagmo@regionvasterbotten.se

Martin Windling, överläkare medicin och geriatrik, Skellefteå
martin.windling@regionvasterbotten.se

Meike Harmening, distriktsläkare Åsele hälsocentral, Södra Lappland
meike.harmening@regionvasterbotten.se

Osteoporos (benskörhet) medför en ökad risk att drabbas av frakturer som till exempel höftfraktur, handledsfraktur och kotkompression. Förekomsten av osteoporos ökar med åldern och cirka 50 % av alla kvinnor och 25% av alla män drabbas av en benskörhetsfraktur under sin livstid. Benskörhetsfrakturer kan leda till mycket lidande och förlust av funktioner som att t ex att röra sig självständigt. Osteoporos kan behandlas med läkemedel för att minska risken för benskörhetsfraktur. Med ett strukturerat omhändertagande i vården efter en benskörhetsfraktur, sk frakturkedja kan risken för nya frakturer minska.

Lokal arbetsgrupp (LAG) osteoporos:

Ordförande:
Johannes Norberg, specialistläkare palliativ medicin, Cancercentrum, Skellefteå
johannes.norberg@regionvasterbotten.se

Administrativ processledare:
Katarina Linrin, handläggare hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå
katarina.linrin@regionvasterbotten.se

Ledamöter:
Anna Ramnemark, enhetschef Kliniskt forskningscentrum och överläkare Medicincentrum, Umeå
anna.ramnemark@regionvasterbotten.se 

Bengt Lunnergård, verksamhetschef och distriktsläkare vid Husläkarnas hälsocentral, Umeå
bengt.lunnergard@regionvasterbotten.se

Bertil Ekstedt, överläkare och distriktsläkare vid Ursvikens hälsocentral samt LMC-läkemedelskommitté, Skellefteå
bertil.ekstedt@regionvasterbotten.se 

Hanna Lindvert, specialistläkare Tärnaby hälsocentral, Södra Lappland
hanna.lindvert@regionvasterbotten.se

Mats Lundmark, överläkare ortopedi, Umeå
mats.lundmark@regionvasterbotten.se 

Per Holmberg, fysioterapeut Ortoped-kirurg Rehabcentrum, Skellefteå
per.holmberg@regionvasterbotten.se 

Tomas Vikdahl, Verksamhetsutvecklare E-hälsa, Umeå
tomas.vikdahl@regionvasterbotten.se

Den lokala arbetsgruppen (LAG) för våld i nära relationer arbetar strategiskt med att utveckla regionens arbete mot våld i nära relationer. I gruppen sitter experter inom våldsområdet från olika delar av regionens verksamhet. Arbetsgruppen arbetar med vårdprogram, generella rutiner, utbildning, dokumentation, våldsförebyggande insatser och liknande frågor på strategisk nivå. Gruppen bildades under 2015, då under benämningen expertråd.

Lokal arbetsgrupp våld i nära relationer:

Ordförande:
Maria Stefansson
maria.stefansson@regionvasterbotten.se

Administrativ processledare:
Sofia Elwér
sofia.elwer@regionvasterbotten.se

Lär mer om regionens arbete mot våld i nära relationer: https://www.regionvasterbotten.se/folkhalsa/frihet-fran-vald-i-nara-relationer