FAQ

På den här sidan hittar du vanliga frågor och svar om Nära vård.

 

Aktörer i Nära vård

Nära vård är en nationellt beslutad omställning inom vård och omsorg. En viktig del i utvecklingen av den nära vården handlar om relationen mellan patienten/brukaren och vården/omsorgen. Nära vård innebär att vi ska utforma vården och omsorgens tjänster tillsammans med invånaren och utifrån invånarens behov. Vårdens tjänster ska ge stöd till ett liv med god hälsa.

På så sätt kommer omställningen till nära vård att göra skillnad för alla Sveriges invånare.

Nära vård kan ses som ett perspektivskifte. Vi ska gå från att:

  • fokusera på organisationen och dess förutsättningar till att fokusera på personen och relationen. Detta handlar om att vården och omsorgen ska utformas utefter invånarens behov och förutsättningar.
  • ge isolerade vård och omsorgsinsatser till en samordnad vård och omsorg där patienten/brukaren är i fokus. Alltså ska inte patienten/brukaren uppleva att hen behandlas av flera olika vård- och omsorgsgivare, utan det ska upplevas som en helhet. 
  • ge reaktiv vård till att arbeta med hälsofrämjande insatser. Det kan handla om exempelvis egenmonitorering eller HLT-team, men även utbilda och informera invånare om hälsa.
  • se invånaren som en passiv mottagare av våra tjänster till en aktiv medskapare som både vill och kan vara delaktig och ta ansvar för sin hälsa.

Läs gärna mer:

SKR:s presentation om Nära vård

Omställning till nära vård, SKR

 

Självklart! Det finns många fina exempel på nära vård, en del som nyligen införts och en del som pågått under flera år. Snart hittar du ett bibliotek med goda och lärande exempel här.

Varför ställer vi om till Nära vård

Kort svar: 

Vården och omsorgen står inför stora utmaningar då allt fler blir allt äldre samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar. Det innebär utmaningar för såväl ekonomin som för vår kompetensförsörjning och är en anledning till att vi måste ställa om.

Men vi behöver också ta tillvara de resurser och den kunskap som våra patienter och brukare har. De är experter på sitt liv och sin situation och många både vill och kan vara mer aktiva och ta mer ansvar för sin hälsa. Vi behöver skapa förutsättningar för dem att göra just det.

Längre svar:
För att hälso- och sjukvården och omsorgen ska möta invånarnas behov och förväntningar på ett bättre sätt, fortsatt vara av hög kvalitet och effektivt möta den demografiska utvecklingen, krävs en omställning till en Nära vård.

Under de senaste decennierna har det gjorts stora framsteg inom den svenska hälso- och sjukvården. Idag lever befolkningen längre, mår bättre och många sjukdomar som för inte så länge sedan var dödliga kan vi nu bota och behandla. Idag är överlevnaden i våra stora folksjukdomar såsom stroke och hjärtinfarkt mer än dubbelt så hög jämfört med för 30 år sedan. Ungefär varannan invånare i Sverige lever med en eller flera kroniska sjukdomar och allt fler kan trots sin sjukdom leva ett bra liv.

Framstegen har bidragit till mycket positivt, samtidigt som de också förändrat invånarnas behov och skapat nya utmaningar som tillgänglighet, bemötande och kontinuitet. Vårt vård- och omsorgssystem har inte hunnit anpassa sig till att möta de nya behoven, utan är fortfarande utformad för att främst ta hand om akuta sjukdomstillstånd.

Den demografiska utvecklingen innebär också att allt fler blir allt äldre och antalet personer som lever med långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar ökar samtidigt som andelen yrkesverksamma minskar. Det medför att färre personer måste ge vård till fler. Om vi ska kunna tillhandahålla vård och omsorg av hög kvalitet i framtiden måste vi tänka om och jobba annorlunda.

Nej, digitalisering är inte nära vård. Digitala hjälpmedel kan vara ett sätt att utveckla nära vård, men det är inte den enda lösningen.

Det handlar om att använda teknikens möjligheter för att frigöra tid till det som teknik inte kan ersätta: mötet människor emellan, den nära omsorgen och kontakten. Ett exempel där digitalisering både innebär kvalitet, effektivitet och trygghet är användning av egenmonitorering av kroniska sjukdomar. Att själv följa sin sjukdom och få hjälp när det behövs ökar tryggheten och delaktigheten i sin vård. Det kan även handla om att vården är tillgänglig genom videomöten eller att patienter själva kan boka sin tid via nätet.

Vi gör mycket som är nära vård, men vi kan alltid bli bättre. Läs gärna mer om olika goda och lärande exempel

Vi måste också komma ihåg att även om ett besök hos en specifik verksamhet är jättebra så kan helheten behöva utvecklas. Det är viktigt att vi ställer oss i invånarens skor och ser på hela vårdförloppet utifrån hens perspektiv.

Invånarna kommer inte kunna kräva exempelvis en magnetröntgen. Målet är att invånarna ska få vara delaktiga i utformandet av sin egen vård och omsorg. Det innebär även att invånaren kommer kunna och förväntas ta ett större ansvar för sin egen hälsa.

Patienter/brukare är en viktig resurs, både som i egen vård och omsorg men även när vi utvecklar verksamheten. Det är därför viktigt att vi ser dem som en partner och en resurs, dels för att kunna anpassa vården och omsorgen utifrån individen, dels för att kunna utforma våra tjänster så att de möter de behov som finns. Att anpassa vården och omsorgen kan innebära att erbjuda olika sätt att möta oss, en del vill helst möta oss digitalt om det är möjligt medan andra behöver det fysiska besöket i högre grad.

Professionen vet bäst när det gäller det medicinska, men våra patienter och brukare är experter på sina egna förutsättningar, behov och sin livssituation.

Samskapandet tillsammans med patienten/brukaren handlar om respekt för varandras kunskap. Personen har kunskap om sig själv, sina hälsoproblem eller hur det är att leva med sjukdomen, medan vårdpersonalen har kunskap om sjukdomen i sig, diagnostik, vård, behandling och rehabilitering.

En grundpelare i omställningen är att vården och omsorgen ska utformas utifrån invånarens behov och perspektiv, inte organisationen. Ska vi lyckas med detta måste invånaren vara en del av omställningen och bidra med sin kunskap om hur vårdkedjan upplevs, och hur den bäst kan utformas för att tillgodose de behov som finns hos invånarna. 

Nej, det är inte en omorganisation. Det är inte heller ett nytt namn på primärvården. Det handlar främst om ett perspektivskifte och en kulturell omställning. 

Patient- och brukarnära medarbetare:

Som medarbetare kommer du inte märka skillnad från en dag till en annan. Din chef kommer inte heller kunna säga “så här ska vi göra” eller “vi ska införa detta”, utan ni måste tillsammans utveckla just er verksamhet för att nå målet.

Du kommer dock kunna göra skillnad varje dag i ditt arbete. Nära vård handlar om att utgå från patienten/brukarens perspektiv och se denne som en partner i vården. Det kan exempelvis handla om att börja arbeta med patientkontrakt, börja fråga patienten/brukaren vad som är viktigt för hen, börja använda och erbjuda fler digitala hjälpmedel, utforma nya arbetssätt och rutiner med mer.

Staber och stödfunktioner

Även staber och stödfunktioner kommer behöva ändra hur de utformar olika tjänster. Det är staberna och stödfunktionernas uppgift att skapa förutsättningar för den patient- och brukarnära verksamheterna att kunna ge en nära vård. Det innebär att man exempelvis behöver involvera patienter/brukare och medarbetare när en ny digital tjänst ska utformas.
Staber och stödfunktioner har en viktig roll i omställningen genom att skapa förutsättningar för bland annat samordning och samverkan, oavsett huvudmannaskap och driftsform. Exakt hur detta ska se ut och gå till måste utformas utefter lokala förutsättningar och i dialog med de vårdnära verksamheterna.

Chefer

Kulturen och ledarskapet är av avgörande betydelse för en framgångsrik förändring. En viktig del i ledningen och styrningen av hälso- och sjukvård är att förstå vad som är värdeskapande i mötet mellan patient och medarbetare genom att exempelvis kartlägga patientresor eller fråga patienterna.

”Mötena påverkas även av den kultur, det ledarskap och den styrning som bland annat vårdgivaren, landstingen och regionerna samt kommunerna står för. Chefer och ledare på olika nivåer behöver därför efterfråga, följa upp och skapa förutsättningar för en personcentrerad hälso- och sjukvård – annars finns en risk att utvecklingsarbetet blir kortsiktigt och inte leder till långsiktiga förändringar.” SKR

Öppenhet i styrning och ledning kan skapa bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling och innovation men även en ökad lyhördhet för förslag och synpunkter från medarbetarna som är experter på verksamheten. Ledarskapet är grundläggande i en öppen kultur - att uppmuntra och stödja initiativ som tas, bejaka en tillåtande kultur och tillåta ”högt till tak” där det också är tillåtet att stundtals misslyckas.

Personcentrering betyder att man fokuserar på hela personen och inte bara på sjukdomen. Den personcentrerade vården utgår ifrån varje persons förmågor, vilja och behov. När man arbetar personcentrerat så arbetar man tillsammans med patienten och hjälper denne att identifiera sin egen förmåga, att utveckla sin kunskap och kompetens.

Eftersom personcentrering utgår ifrån individen så betyder personcentrering i praktiken olika saker, i olika situationer, för olika individer.

Forskning visar att personcentrerad vård gör att patienter känner sig tryggare, nöjdare samt återhämtar sig snabbare. Det gör även att patienter inte behöver uppsöka vård lika ofta. Personcentrerad vård gör skillnad för alla människor men har visat sig ha allra störst effekt på de äldsta individerna samt hos personer med lite utbildning.

Det är svårt att säga exakt hur långt arbetet har kommit, både nationellt, lokalt och regionalt. Omställningen mot nära vård pågår på flera olika nivåer i varje organisation och är brett. Arbetet måste även ske lokalt, alltså har man kommit olika långt på olika ställen. 

Nära vård blir aldrig klart. Nära vård är en omställning där vi ska skifta fokus till vad som blir bäst för invånaren, i alla lägen. Det innebär att vi måste fortsätta utvecklas och anpassa oss beroende på vilka behov som finns i samhället och hos våra patienter och brukare. Vi kan därför inte säga att vi har uppnått nära vård för att vi har 10 digitala hjälpmedel. 

En sömlös vård och omsorg innebär att patienten eller brukaren upplever ett sammanhängande vårdflöde. I en sömlös vård behöver inte patienten/brukaren tänka på vem som är huvudmannen, det vill säga om det är kommunen eller regionen som utför tjänsten, eller vilken enhet på sjukhuset som ansvarar för hens vård. 

För att klara av att ge en sömlös och personcentrerad vård måste vi samarbeta mellan olika enheter, verksamheter och organisationer.

Personer med komplexa vårdbehov har ofta kontakt med flera olika vårdgivare för både kroniska och akuta tillstånd. Dessa individer är också sårbara för en vård som inte är sammanhållen. En vård och omsorg som är fragmenterad leder oftast till bland annat felaktiga läkemedelsordinationer, högre vårdkostnad, mer akutsjukvård och högre mortalitet.

Ett välfungerande samarbete mellan slutenvård, primärvård, kommunal vård och omsorg och prehospital akutsjukvård skulle i stället kunna bidra med ökad vårdkvalitet, tidsvinster och optimalt utnyttjande av de olika vårdnivåer som finns.

Patientkontraktet är en gemensam överenskommelse mellan patienten och vårdgivaren som säkerställer delaktighet, samordning, tillgänglighet och samverkan utifrån patientens perspektiv.

En viktig del i utvecklingen mot en nära vård handlar om relationen mellan patienten och vården. För att åstadkomma en bättre och mer personcentrerad samordning i vården införs därför patientkontrakt som stöd för patienter, deras närstående och vårdens medarbetare. Viktiga delar i patientkontraktet är tillgång till fast läkarkontakt och fast vårdkontakt för att säkra trygghet och kontinuitet. Patientkontraktet ska stödja patienten att tillvarata och nyttja sina egna resurser. Patientkontraktet kan se ut på olika sätt men det viktiga är att det är tydligt vad nästa steg är, när det ska ske, vem patienten ska vända sig till och vad patienten och vården ska göra.

Patientkontraktet är inget juridiskt bindande kontrakt utan ett sätt att skapa förutsättningar för att relationen mellan patienten och vården bygger på samarbete, gemensam värdegrund och gemensamt ansvar. Nationellt beskrivs patientkontraktet som en sammanhållen planering över patientens samtliga vård- och omsorgskontakter och som i framtiden ska kunna visualiseras digitalt via 1177 Vårdguiden.

Läs mer om patientkontrakt

En hög tillgänglighet innefattar flera olika delar. Det handlar om exempelvis öppettider, väntetider, kontaktvägar, tydlighet och möjlighet till både fysiska och digitala besök. En ökad tillgänglighet kan exempelvis innebära att din verksamhet erbjuder möjligheten att boka digitala läkarbesök eller att patienten kan välja om hen vill ringa er eller boka sin tid på internet. 

God och nära vård är det namn som utredningar kopplat till omställningen haft. Nära vård är namnet på det som nu ska genomföras av regioner och kommuner.