Projekt för rökfri strålbehandling

Forskning i dag visar på värdet av att vara rökfri i samband med cancerbehandling. Därför startade RCC Norr och regionens folkhälsoenhet ett pilotprojekt för rökfri strålbehandling tillsammans med personalen på strålningsenheten vid Norrlands universitetssjukhus. Nu är planen att sprida arbetssättet i hela norra regionen.

Forskning i dag visar på värdet av att vara rökfri i samband med cancerbehandling. Därför startade RCC Norr och regionens folkhälsoenhet ett pilotprojekt för rökfri strålbehandling tillsammans med personalen på strålningsenheten vid Norrlands universitetssjukhus. Foto: Region Västerbotten

Strålbehandling ges till patienter för att döda cancerceller och hindra att de växer och blir fler. Forskning visar att patienter med cancer som slutar röka inför behandlingen får bättre effekt av den, samt att komplikationer förebyggs. Men att fråga en cancersjuk patient om dennes tobaksvanor är inte alltid så lätt.

RCC Norr och Region Västerbottens folkhälsoenhet startade för tre år sedan ett pilotprojekt för rökfri strålbehandling vid Norrlands universitetssjukhus tillsammans med personalen vid strålningsenheten. Personalen hade tidigare uttryckt ett behov av mer kunskap om tobak och hur sambandet mellan rökning, strålning och cancer ser ut.

Fanns ett behov

Senada Hajdarevic, processledare för cancerprevention vid RCC Norr och Ywonne Wiklund, hälsoutvecklare på Region Västerbotten med fokus på tobaksprevention, var projektledare.

– Det fanns ett tydligt behov från kliniken. Personalen såg ett behov att prata om rökning med patienter och man ville ta upp frågan men kände sig inte redo, man hade inte riktigt verktygen för det, säger Senada Hajdarevic.

En tredjedel av patienterna uppgav vid tidigare genomförd enkät att de inför sin behandling inte hade fått frågan om de rökte. Flera i personalen ville få stöd för hur man ställer frågor om och fördjupade kunskap om levnadsvanor.

Hälsovinster

– Trots att det finns så mycket forskning som visar på att det finns så många hälsovinster, både under och efter behandling, samt att risken för sekundär cancer och andra rökrelaterade sjukdomar minskar fick patienterna inte frågan. Det handlade mycket om att personalen ville ha mer kunskap. De kände sig otrygga med att ställa frågan samtidigt som det fanns en rädsla att skuldbelägga, säger Ywonne Wiklund.

Utbildningsinsatserna bestod av korta, enkla föredrag vid arbetsplatsträffar eftersom det var viktigt att insatserna inte tog för mycket tid. Projektledarna tillsammans med kollegor som redan var engagerade höll i informationen.

– Rökning försämrar kraftigt effekten av strålbehandling. Därför har det länge varit viktigt att avråda patienter från rökning och hjälpa dem att sluta. Projektet har hjälpt att uppmärksamma och påminna om vikten av detta, säger Marcus Thomasson, överläkare vid strålningsenheten på Norrlands universitetssjukhus.

Hur pratar man om tobaksvanor?

 Patienterna fick också information tillsammans med kallelserna, samt att information fanns tillgänglig i väntrummet och vid strålningsapparaterna.

Så hur pratar man om tobaksvanor utan att moralisera?

– Det handlar om ens förhållningssätt. Hur man ställer frågor och hur man pratar om det utan att skuldbelägga, samtidigt som det är vår skyldighet att säga vad vi vet. Patienterna säger tydligt i undersökningar att de vill att vi ska ställa frågor om levnadsvanor, men de vill inte ha pekpinnar. Man måste vara lyhörd, säger Senada Hajdarevic.

Tryggare

En enkät efter projektets slut visade att många i personalen kände sig tryggare i att fråga patienterna om deras tobaksvanor. Det framkom även att man önskade tydliga direktiv från verksamhetsledningen att ställa frågor om tobaksvanor ska finnas med i verksamhetens riktlinjer, och vara en del av ansvaret för all personal som har kontakt med patienter.

Det var viktigt för personalen att känna att de inte behövde ge stöd för att sluta, utan att de kunde slussa vidare. Det handlar om att få in rutiner. Det personalen önskar är att få direktiv från ledningen, och att det är tydligt i alla led i vården att man jobbar för en rökfri strålbehandling. Det bästa är om det påbörjas redan på hälsocentralen, att stöd sätts in för att hjälpa patienter att bli tobaksfria, säger Ywonne Wiklund.

Sprida arbetssättet

Senada Hajdarevic och Ywonne Wiklund är tydliga med att alla som behöver får vård och behandling, oavsett om de röker eller inte. Men de vinster som finns med rökfrihet under behandlingen är av stor betydelse för både patienten och sjukvården, eftersom det innebär bättre behandlingsresultat, färre komplikationer och en minskad belastning på sjukvården.

– Det handlar inte om något moraliserande, utan att erbjuda adekvat information och stöd, säger Senada Hajdarevic.

– Man kan aldrig tvinga någon att sluta, men man kan prata om att göra ett uppehåll under behandlingen. Även om förhoppningen är fortsatt rökfrihet, för att minska risk för sekundära rökrelaterade sjukdomar, säger Ywonne Wiklund.

Planen är nu att sprida arbetssättet i hela norra sjukvårdsregionen.

– Vi håller nu på att inventera hur vi ska sprida det vidare. Intresset finns absolut, säger Senada Hajdarevic.

Tillbaka till nyhetslistan