Tillnyktring i säker vårdmiljö

Till tillnyktringsenheterna i Skellefteå och Umeå kommer varje år fler än 1 000 personer som behöver medicinskt övervakad tillnyktring. – En typisk dag här är att det aldrig går att veta vad som händer, säger Anna Johansson, skötare vid enheten i Umeå sedan 14 år.

TNE
Ett av rummen i Umeå är avsett främst för kvinnor och kan låsas från insidan. "Kvinnor kan vara särskilt utsatta i sådana här miljöer", säger Anna Johansson och Frida Öberg. Foto: Jan Alfredsson

En stor del av de som kommer är kraftigt påverkade personer som polisen, enligt lagen om omhändertagande av berusade, LOB, kör till tillnyktringsenheterna.

Olika vägar in

För några år sedan fanns det endast sju tillnyktringsenheter i hela landet, nu finns det två i Västerbotten. Och bland annat tack vare LOB-projektet, ett samarbete mellan polisen och Region Västerbotten, sker fler tillnyktringar inom sjukvården i dag jämfört med för några år sedan.

– Men det finns en mängd olika vägar hit. De kan till exempel också komma via psykakuten, akutmottagningen eller det så kan vara att personen själv väljer att komma eller via anhöriga, säger Lars Hellgren, avdelningschef vid beroendeavdelningen i Skellefteå.

– Det viktiga är att tillnyktringen är lätt tillgänglig för de personerna som behöver en medicinskt övervakad tillnyktring.

Totalt är det ett femtiotal personer som arbetar vid tillnyktringsenheterna och beroendeavdelningarna, som organisatoriskt tillhör de psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå.

Snabb inskrivning

Där jobbar sjuksköterskor med specialistutbildning inom psykiatri, skötare och undersköterskor och det finns alltid en beroendeläkare att tillgå, dygnet runt.

– Vi vet aldrig vad vi möter eller vad personen har tagit, säger Anna Johansson.

För att få en snabbare hantering finns det ett tiotal så kallade tekniska vårdplatser vid tillnyktringsenheterna.             

– Det betyder att det främst är sjuksköterskor och skötare som skriver in personerna på tillnyktringen, men vi har alltid en läkare tillgänglig att kontakta, förklarar Lars Hellgren.

Det är omvårdnadspersonalen som har det huvudsakliga ansvaret för den medicinska övervakningen av patienten.

Puls och blodtryck

– Vi kollar regelbundet, ibland varje halvtimme, puls och blodtryck, undersöker om personen har några skador och ser till att hen har torra kläder. Om en patient mår väldigt dåligt och uttrycker livsleda, kontaktar vi alltid en läkare, säger Anna Johansson.

– Men det är viktigt att också kontrollera så att tillståndet inte beror på annat, till exempel diabetes eller andra orsaker, säger Lars Hellgren.

Nya rutiner

Under dessa tider med risk för smitta av covid-19 har även tillnyktringsenheten vidtagit speciella säkerhetsrutiner.

– Vi använder både visir och munskydd ibland och har anpassat de basala hygienrutinerna till vår verksamhet, förklarar Anna Johansson.

Pratar med alla

Den genomsnittliga vårdtiden på tillnyktringsenheterna är ett dygn och de viktigaste uppgifterna är att fånga upp riskbeteenden samt att motivera och erbjuda fortsatt stöd och behandling för de som läggs in.

– Vi bedömer om personen behöver fortsatt vård efter tillnyktringen vilket kan innebära att de skrivs in på beroendeavdelning eller psykiatrisk avdelning eller kontakt via beroendemottagning eller annan öppenvård, exempelvis inom socialtjänst, säger Lars Hellgren

Av de som varje år hamnar på tillnyktringsenheten är cirka en femtedel kvinnor. Och de allra flesta åker hem dagen efter, när de nyktrat till.

– Men vi har samtal med alla som kommer hit, ger stöd, kontaktar socialtjänsten och vid behov ge tips om regionens alkohol- och drogmottagning, säger Frida Öberg, sjuksköterska i Umeå med specialistutbildning inom psykiatri.

 

 

 

Tillbaka till nyhetslistan