Delarsrapport april 2023 (Region Vasterbotten)

INLEDNING

Som en del i regionens styrning följer regionstyrelsen upp regionplanen och lämnar årligen en årsredovisning
och två delårsrapporter till fullmäktige. Delårsrapport per april är den första uppföljningen för året och avser
perioden januari - april. För den här perioden beskriver uppföljningen i huvudsak måluppfyllelse, väsentliga
personalförhållanden och ekonomisk ställning med finansiell analys och årsprognos.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

2.1

Händelser av väsentlig betydelse

Hög efterfrågan av vård och personalläget innebär olika utmaningar

Hälso- och sjukvården har på ett förtjänstfullt sätt hanterat pandemin under tre år. Men det har inneburit
påfrestningar för verksamheten och för personalen, som haft slitsamma år. Den bilden delas nationellt och i
stora delar av världen.

Stora delar av vården har långa vårdköer och utmaningar med att klara tillgängligheten. Efter pandemin har
även större förekomst av infektioner lett till ökad efterfrågan och ibland även till en försenad vård då många
väntat med att söka behandling av rädsla för Covid-19.

De ökade infektionerna har även inneburit ökad korttidsfrånvaro bland regionens medarbetare, för egen
sjukdom och för vård av sjuka barn. Något som har bidragit till ökade bemanningsproblem och påverkat antalet
vårdplatser och tillgängligheten negativt.

Det ansträngda personalläget innebär att många verksamheter tvingas till dyra lösningar som exempelvis
övertid och hyrpersonal. Men tillgång till hyrpersonal varierar och allt oftare ses även brister i kompetens. Extra
lönesatsningar är också en del de höga kostnaderna.

Regionens kliniska forskning i nivå med tidigare utvärdering

Under 2022 utvärderade Vetenskapsrådet den kliniska forskningen i Sverige utifrån tre kategorier. Resultatet
publicerades i slutet av mars.

ALF Region Västerbotten fick utlåtandet god till hög kvalitet i de två kategorierna, Den vetenskapliga
produktionens kvalitet och Forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta. Mycket hög kvalitet blev
utlåtandet i den tredje kategorin om Forskningens förutsättningar. Detta motsvarar utfallet från föregående
utvärdering. Därför bedöms att tilldelade ALF-medel 2024 kommer att motsvara tidigare tilldelning. Därtill
pågår ett långsiktigt arbete för att öka antalet basenheter som uppnår universitetssjukvårdsstatus liksom
arbete för att bibehålla densamma.

Framtidens vårdinformationsstöd har fokus på att leverera enligt plan

Programmet har fokus på att säkerställa leveranser, effektiva arbetssätt och kostnadseffektiv bemanning samt
att ha följsamhet till budget över programtiden. Merparten av det aktuella resursbehovet är säkrad. Vecka
18, 2024 är ny tidpunkt för driftstart i Region Västerbotten. Fortsatt pågår detaljplanering av leveranser
tillsammans med Cambios, Region Norrbotten och Region Örebro.

Insatser för att möta den stora samhällsomställningen i norra Sverige

För att bidra till en hållbar energiförsörjning med låg klimatpåverkan samt förutsättningar för den gröna
omställningen, fortsätter arbetet med att bevaka och påverka EU:s skogspolitik inom Europaforum Norra
Sverige. Under årets första månader har arbete pågått med agenda för hållbar energi och även inom nätverk
vätgas görs pågående insatser. Vad gäller insatser för att bidra till att andelen närproducerad mat som serveras
i de offentliga köken i Västerbotten ökar, har en projektansökan färdigställts, Stärkt livsmedelsnäring i
Västerbotten - ett kommunalt och regionalt samarbetsprojekt. Under perioden har Europaforum Norra
Sveriges årliga konferens genomförts. Vid konferensen uppmärksammades norra Sveriges gröna omställning.

För att stärka Västerbottens attraktivitet och stärka bilden av Västerbotten som hållbar attraktiv region bedrivs
arbete inom flertalet verksamheter. Fördjupad samverkan kring platsutveckling och platsvarumärke
tillsammans med både besöksnäringens aktörer och andra platsfrämjande aktörer.

Det behövs nya invånare för att möta upp behovet av fler kompetenser och det finns behov av både fler och

stärkta kompetenser för att möta de krav och möjligheter som finns kopplat till klimatförändringarna och den
dubbla omställningen (grön och digital). Samtidigt finns utsatta grupper längt från arbete och en bristande
matchning mellan invånares kompetenser och arbetsgivares behov. Utmaningarna blir ännu mer konkreta
lokalt i ett län med långa avstånd och skilda förutsättningar mellan länets olika städer, lands- och glesbygder.
Västerbotten har stora utmaningar men även förmånen att hantera dessa med utgångspunkt i den rikedom av
kompetenser som finns i länet idag. Implementeringen av Agenda för kompetensförsörjning i Västerbottens län
har påbörjats inom förvaltningen, och i de insatser och kraftsamlingar som genomförs med andra aktörer inom
kompetensförsörjning.

Kollektivtrafik för ett hållbart län

Den 5 april fastställde nämnden kollektivtrafikplan för perioden 2024-2026. Kollektivtrafikplanen innehåller
trafikbeställning för 2024, och utgör underlag för budget för året 2024 för Norrtåg AB respektive Länstrafiken i
Västerbotten AB. Under perioden har en utredning pågått kring priser och produkter för kollektivtrafiken. En
slutrapport delas upp i tre delrapporter, utifrån den samlade slutrapporten kommer förslag till åtgärder att
arbetas fram.

Kollektivtrafikverksamheten möter stora utmaningar till följd av den höga kostnadsutvecklingen.
Budgetunderskottet för kollektivtrafiken uppgår till 11,1 miljoner kronor.

Vad gäller digitaliseringsarbetet så har flera större projekt inom digitalisering avslutats under årets fyra första
månader.

2.2

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det är
regionfullmäktige som beslutar om finansiella mål och mål för verksamheten som är av betydelse för god
ekonomisk hushållning. När man bedömer om Region Västerbotten når kravet om god ekonomisk hushållning
tas måluppfyllelsen för både de verksamhetsmässiga och finansiella målen med.

Uppföljning av fullmäktiges mål

I regionplanen har fullmäktige riktat mål till nämnderna som de i sin tur omsatt till delmål och indikatorer.
Delårsrapporten är en uppföljning av resultat efter april månad och en prognos för måluppfyllelse vid året slut.

Måluppfyllelsen är en helhetsbedömning av målen baserad på nämndernas egna bedömningar. Delmål som
saknar bedömning avser i huvudsak folkhögskolestyrelsen.

Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Men i delårsrapport per april har
få eller inga indikatorer som är knutna till delmålen följts upp varför bedömningar utgår från de aktiviteter och
insatser som rapporterats.

Bedömning av mål

Status

Färg

Målet uppfylls helt

Målet uppfylls delvis

Målet uppfylls inte

Bedömning av indikator

Status

Kriterie

Färg

Målvärdet uppfylls helt

100 procent av målvärde eller högre

Målvärdet uppfylls delvis

80-99 procent av målvärde

Målvärdet uppfylls inte

Under 80 procent av målvärde

Sammanfattning

Regionmål

Mål 1. Västerbotten har världens bästa och mest jämlika hälsa

Mål kommer inte uppfyllas

Mål 2. Västerbotten är det barnvänligaste länet

Mål kommer helt uppfyllas

Mål 3. Västerbotten har trygga invånare med inflytande och delaktighet
och ett rikt samt aktivt kultur- och föreningsliv

Mål kommer delvis uppfyllas

Mål 4. Västerbotten är en ledande miljöregion

Mål kommer helt uppfyllas

Mål 5. Vi har en nära, tillgänglig och personcentrerad vård i hela länet

Mål kommer delvis uppfyllas

Mål 6. Vi levererar jämlik och jämställd hälso- och sjukvård av hög
kvalitet

Mål kommer inte uppfyllas

Mål 7. Vi är en attraktiv arbetsgivare med personal som trivs och
utvecklas hos oss

Mål kommer delvis uppfyllas

Mål 8. Vi har en långsiktigt hållbar ekonomi

Mål kommer inte uppfyllas

Mål 9. Vi är en inkluderande, attraktiv och innovativ samverkanspartner

Mål kommer helt uppfyllas

Mål 10. Vi är ledande inom forskning, innovation och digitalisering

Mål kommer delvis uppfyllas

Mål 11. Västerbotten är en attraktiv och jämställd region att leva och
verka i samt flytta till

Mål kommer helt uppfyllas

Mål 12. Västerbotten har ett klimat för ökad tillväxt av jobb och företag

Mål kommer helt uppfyllas

Uppföljning av regionmål

Hållbart samhälle

Mål 1. Västerbotten har världens bästa och mest jämlika hälsa

Kommentar

Målet jämlik hälsa bedöms svårt att uppnå. Många aktiviteter pågår enligt plan men en följdeffekt av den
besvärande kompetensförsörjningssituationen verkar vara att mer tidskrävande utvecklingsaktiviteter får stå
tillbaka något.

Nämnderna har tillsammans antagit sju delmål mot mål 1. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls och tre
som inte uppfylls. Ett delmål saknar bedömning. Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen
antagit indikatorer. Av tio indikatorer bedöms fyra röda. Sex indikatorer saknar bedömning.

Färre basenheter frågar om våldsutsatthet och dokumenterar enligt regionens rutiner 2023, jämfört med
2022.Flera verksamheter har genomfört utbildningar om våld i nära relationer i syfte att medvetandegöra
personalen om rutiner och riktlinjer. Minskningen syns både i primärvården och i sjukhusvården.

Trots att många medarbetare från hälsocentralerna under 2022 deltog i någon form av utbildning för
Västerbottens hälsoundersökning så ökar inte de genomförda hälsoundersökningarna. Variationer i utfall finns
mellan hälsocentralerna. Till och med april har cirka 10 procent (968 personer) av målgruppen 40-, 50- och 60-
åringar genomgått en hälsoundersökning. Ingen skillnad mellan kvinnor (9,85 %) och män (9,9 %). Allt fler
uteblir från hälsosamtalen eftersom de kan se sina provsvar på 1177.se. Liksom tidigare år är det stora
skillnader mellan hälsocentralerna.

Hälso- och sjukvården har inte någon möjlighet att genomföra jämlikhetsanalyser av vårddata under 2023
varför uppdraget att regionstyrelsens förvaltning skulle stödja verksamheterna inte längre är aktuellt.

Mål 2. Västerbotten är det barnvänligaste länet

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer att uppnås vid årets slut.

Nämnderna har tillsammans antagit sex delmål mot mål 2. I nuläget är bedömningen att fyra uppfylls och en
som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning. Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen
antagit indikatorer. Av nio indikatorer bedöms två gröna, en gul och tre röda.

Flera utbildningsinsatser och initiativ har redan genomförts och fler kommer att genomföras under året.
Inom ramen för en pilotutbildning har ett antal barnrättsombud under våren erbjudits utbildning i metod föra
barnen på tal. Verksamheter från länets slutenvård och primärvård har deltagit. Alla barnrättsombud inom
hälso- och sjukvården erbjuds under maj 2023 två utbildningstillfällen i bedömning av barnets bästa.
Införandet av nya vårdinformationssystemet Cosmic kan eventuellt få påverkan på utfallet.

Den regionala kulturverksamheten har intensifierat arbetet med att främja och stimulera möjligheterna för
barn och unga att ta del av kultur men också skapa kultur. Tillsammans med kulturens alla aktörer har behov av
insatser för barn och särskilt unga efter pandemin diskuterats vid de många workshops som hållits över hela
Västerbotten.

Mål 3. Västerbotten har trygga invånare med inflytande och delaktighet och ett rikt samt
aktivt kultur- och föreningsliv

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer delvis att uppnås vid årets slut.

Nämnderna har tillsammans antagit sju delmål mot mål 3. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls och tre
som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning. Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen
antagit indikatorer. Av 18 indikatorer bedöms fyra gröna, fyra som gula och fyra som röda. 6 indikatorer saknar
bedömning.

Pandemin har drivit på den digitala utvecklingen och nu när pandemin har klingat av finns en tendens att
nyttjandet av digitala vårdmöten och andra invånartjänster minskar. Många invånare har upptäckt de
tillgängliga tjänsterna på 1177.se och fortsätter att logga in för att få kontakt med hälso och sjukvården.

Tandvården har genomfört basutbud på samtliga enheter inom folktandvården. Inom sjukvården har man
däremot kommit olika långt.

För att göra en förflyttning av den egna verksamhetens förmåga till civil beredskap har regionstyrelsen
etablerat ett nätverk och aktiviteter pågår för att öka förmågan genom att bland annat utveckla den juridiska
rådgivningen och utveckla system och stöd för interna revisioner och för ledningens genomgång.

Årets första månader har fortsatta insatser för att stärka kulturen från kust till fjäll. Under perioden har ett
intensivt arbete med dialogmöten, kommunrundor och andra träffar genomförts med anledning av
framtagandet av en ny regional kulturplan för Västerbottens län.

Mål 4. Västerbotten är en ledande miljöregion

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer att uppnås vid årets slut.

Nämnderna har tillsammans antagit tio delmål mot mål 4. I nuläget är bedömningen att fyra uppfylls och en
som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning. Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen
antagit indikatorer. Av 18 indikatorer bedöms tre gröna. 15 indikatorer saknar bedömning.

Regionen minskar energianvändning och klimatpåverkan i den takt som är förväntad. Miljökrav har ställts i
samtliga prioriterade upphandlingar som genomförts under perioden. För att öka andelen källsorterat avfall
pågår arbete med att ta fram bättre informationsmaterial och översyn av miljöutbildning. Klimatutsläpp från
patientresor följer plan men utsläpp för tjänsteresor är nu på samma nivå som 2019.

Arbetet för att öka kollektivtrafikens andelar av det motoriserade resandet och för att minska kollektivtrafikens
miljöbelastning i Västerbotten pågår enligt plan.

God och jämlik hälso- och sjukvård

Mål 5. Vi har en nära, tillgänglig och personcentrerad vård i hela länet

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer delvis att uppnås vid årets slut.

Nämnderna har tillsammans antagit sex delmål mot mål 5. I nuläget är bedömningen att två uppfylls, tre som
delvis uppfylls och en som inte uppfylls. Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit
indikatorer. Av 12 indikatorer bedöms tre gröna, ett gult och fyra röda. Fyra indikatorer saknar bedömning.

Införandet av patient kontrakt pågår i olika delar av organisationen. Samverkan mellan olika vårdnivåer och
vårdgivare utvecklas och antalet individuella vårdplaner har ökat jämfört med motsvarande period 2021.
Arbetet med utveckling av digitala tjänster fortgår nu som del i ordinarie drift. Intjänad tid i timmar genom
webbtidbok överstiger målvärdet för perioden.

Arbetet med att utveckla gemensamma styrnings- och ledningssystem mellan region och kommuner pågår i
närsjukvårdsområdena medan slutenvården inte har påbörjade aktiviteter.

Patientnämnden har rekryterat fem manliga stödpersoner för att möta patienters behov av just manliga
stödpersoner.

Mål 6. Vi levererar jämlik och jämställd hälso- och sjukvård av hög kvalitet

Kommentar

Många aktiviteter pågår enligt plan men delmålet för att minska beroendet av inhyrd personal bedöms
utmanande varför målet jämlik och jämställd hälso- och sjukvård bedöms svårt att uppnå.

Nämnderna har tillsammans antagit sex delmål mot mål 6. I nuläget är bedömningen att ett uppfylls och fyra
som delvis uppfylls och ett som inte uppfylls. Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit
indikatorer. Av sex indikatorer bedöms en grön och en röd. Fyra indikatorer saknar bedömning.

För Sveriges regioner pågår samordnad upphandling av hyrpersonal inom hälso- och sjukvård. Region
Västerbotten har förlängt sitt avtal då överprövningar har fördröjt processen.
Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att se över möjligheten att begränsa när inhyrd personal ska användas
samt stoppa möjligheten att använda inhyrd personal arbetar på distans.
För att stimulera till att fler sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor erbjuds
fortsatt betalda studier. Inom vissa inriktningar förs dialog med Umeå universitet om att köpa
uppdragsutbildningsplatser för att säkerställa plats på utbildningen.

De flesta enheter jobbar med sina flöden eller är i startgroparna med att införa effektiva förbättringar i

vårdflöden.
Arbetet försvåras av brist på ändamålsenliga lokaler vilka skulle förenkla överflyttningar mellan vårdnivåer.

En webbutbildning för att öka kompetensen inom katastrofmedicin finns. Sedan årsskiftet har 15 personer i
traumakedjan genomfört utbildningen, men den finns även tillgänglig för andra verksamheter så sammantaget
har fler personer slutfört eller påbörjat utbildningen.

Mål 7. Vi är en attraktiv arbetsgivare med personal som trivs och utvecklas hos oss

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer delvis att uppnås vid årets slut.

Nämnderna har tillsammans antagit åtta delmål mot mål 7. I nuläget är bedömningen att fem uppfylls och två
som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.
Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 18 indikatorer bedöms tre
gröna och tre röda. 12 indikatorer saknar bedömning.

Arbetet med att stärka chefers förutsättningar för att leda är ett samarbete mellan regionstyrelsen och hälso-
och sjukvårdsnämnden. Flera parallella arbeten är initierade för att förbättra de olika delarna inom ”chefens
livscykel”. Ett styrande dokument kommer att tas fram som syftar till att tydliggöra chefsuppdraget och till att
stimulera ett konstruktivt och tillitsbaserat ledarskap som grundar sig i våra gemensamma värderingar.
Hälso- och sjukvården har involverat verksamheten för att samla in värdefull input och har tillsammans
formulerat centrala ledarbeteenden, vad de behöver göra mer eller mindre av, vad som främjar och vad som
hindrar. Det kommer att tas med i det fortsatta arbetet med chefers förutsättningar.

Kompetensförsörjningsstrategin är nu kompletterad med ett informationsmaterial som stöd i ledningsgrupper.
Material för att använda i samband med dialog med medarbetarna ska också tas fram. Flera aktiviteter i
enlighet med strategin är påbörjade.

Mål 8. Vi har en långsiktigt hållbar ekonomi

Kommentar

Målet om en långsiktigt hållbar ekonomi bedöms svårt att uppnå. Framförallt är det rådande situation med
kompetensförsörjning och de ökade kostnaderna som kommer av den höga inflation som blir av det som
händer i omvärlden.

Nämnderna har tillsammans antagit elva delmål mot mål 8. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls, tre som
delvis uppfylls och fyra som inte uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.
Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 15 indikatorer bedöms fyra
gröna och fyra röda. Sju indikatorer saknar bedömning.

Hälso- och sjukvården har stora utmaningar i att nå ekonomi i balans utan att göra utbudsbegränsningar.
Rådande bemanningsproblem och vårdplatsläge påverkar ekonomin negativt. Andelen basenheter med en
ekonomi i balans är per april månad 17 procent, att jämföra med ingångsvärdet på 34 procent.

Resekostnader har ökat inom regionstyrelsen, hälso- och sjukvården samt inom regionala utvecklingsnämnden.
Även fast digitala alternativ prioriteras för möten och utbildningar. Tjänsteresor som är en del av sjukvårdens
uppdrag ingår, vilket försvårar bedömningen. Åtgärder som vidtas är iakttagande av restriktivitet vad gäller
resor.
Låga energikostnader till största del relaterat till proaktivt arbete med elavtal/elhandel.

Regionala utvecklingsnämnden bedömer att de inte kommer att ha en budget i balans vid årets slut. Det
förklaras av att det är kollektivtrafikverksamheten som har underskott mot budget. Översyn av uppdrag
genomförs inom ramen för de fullmäktigeuppdrag som är riktade till nämnden. Hur stor effekt dessa kan ha på

utfallet per december 2023 är i dagsläget oklart.

Patientnämnden bedömer att de kommer att uppvisa ett balanserat resultat.

Jämlik och attraktiv region

Mål 9. Vi är en inkluderande, attraktiv och innovativ samverkanspartner

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer att uppnås vid årets slut.

Nämnderna har tillsammans antagit fem delmål mot mål 9. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls och en
som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.
Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 7 indikatorer bedöms en gul
och två röda. Fyra indikatorer saknar bedömning.

Flera olika aktiviteter för att stärka samverkan med privata aktörer pågår enligt plan. Några exempel är
tandvården asylvårdsavtal med privata tandvårdsaktörer och en webbaserad serie i fyra delar om
innovationsarbete inom svensk hälso- och sjukvård.

Arbetet med att öka regionens attraktivitet pågår och uppföljning visar att det finns en utbredd nytta av
mötesplatserna Västerbotten på Grand Hotell 2023, som ett sätt att knyta eller vidga sitt nätverk.

För första gången har en verksamhetsplanen för samverkan inom regional utveckling beslutats efter bred
förankring för att säkerställa delaktighet. Verksamhetsplanen är gemensam för Kommunchefsforum,
primärkommunala delegationen och dess arbetsutskott samt delegationen för social välfärd och hälsa.

Mål 10. Vi är ledande inom forskning, innovation och digitalisering

Kommentar

Bedömningen är att målet delvis kommer att uppnås vid årets slut.

Nämnderna har tillsammans antagit åtta delmål mot mål 10. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls, fyra
som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.
Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 19 indikatorer bedöms två
gröna, en gul och två röda. 14 indikatorer saknar bedömning.

Regionen har under perioden ökat antalet forskartjänster inom primärvård och allmäntandvård, enligt
delmålets intentioner. Men inom allmäntandvården är endast en av två doktorandtjänster tillsatt.

Aktiviteter fortlöper enligt planerat för att skapa gynnsamma miljöer för ökad forskning. För att stärka NUS
framtida roll har hälso- och sjukvården i samarbete med universitetet arbetat för att utveckla befintliga miljöer
och för att skapa nya miljöer för klinisk forskning

Införandet av det nya vårdinformationssystemet Cosmic är något försenat. Men hälso- och sjukvårdens
verksamheter deltar i de utbildningsgrupper som finns och planerar det som är möjligt inför införandet.

Projektet Regional Innovationsledning Västerbotten som pågått under drygt tre år har förankrat
innovationsledning i det regionala innovationsekosystemet. Under den första tertialen 2023 har ett stort fokus
legat på att följa upp och utvärdera de insatser och aktiviteter som genomförts inom ramen för projektet.
Utifrån resultaten har projektet spridit information och lärdomar, såväl lyckade som misslyckade, till olika
aktörer i samhället. Arbetet har uppmärksammats på både nationell och regional nivå.

För att stärka de digitala förutsättningarna för länets invånare, företag och organisationer omnämns här några
initiativ som genomförts:

•

Arbetet med att vidareutveckla den fysiska digitala infrastrukturen i Västerbotten har framför allt skett
inom projekten Bredband 2020+ och Bredband 2023. Som ett led i att stärka de regionala
förutsättningarna för sakernas internet (IoT) har en förstudie påbörjats.

•

I syfte att stärka den digitala strukturomvandlingen hos små och medelstora företag samt inom
offentlig sektor har arbete med en regional digital innovationshubb (EDIH) startat upp. Finansiering
har varit möjlig tack vare det nationella uppdraget att tillhandhålla en funktion som regional
digitaliseringskoordinator.

•

Projektet KADIL har genomfört en kartläggning av den digitala mognaden hos små och mikroföretag i
Västerbottens landsbygd samt vilka bakomliggande behov som finns för att kunna undanröja
tillväxthinder och skapa möjligheter till utveckling av nya jobb. Genom ökad kunskap om
landsbygdsföretagarnas digitala kompetens, och hur den påverkar tillväxten, kan olika aktörer in nästa
skede, sätta in rätt insatser på rätt ställen.

•

Arbetet med att utveckla och stärka kommunernas digitala förmåga och kapacitet har fortsatt.

•

Två större projekt riktade mot att höja den digitala kompetensen i Västerbotten, Digilo som vände sig
till administrativ personal och stödfunktioner samt Digilej som hade ledare och chefer i offentligsektor
som målgrupp. Totalt har 506 personer från fem olika organisationer deltagit.

Mål 11. Västerbotten är en attraktiv och jämställd region att leva och verka i samt flytta till

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer att uppnås vid årets slut.

Nämnderna har tillsammans antagit sju delmål mot mål 11. I nuläget är bedömningen att fyra uppfylls och en
som delvis uppfylls. Ett delmål saknar bedömning.
Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 21 indikatorer bedöms en
grön och två röda. 18 indikatorer saknar bedömning.

Arbete pågår för att ansluta regionen till länsstrategin "Ett jämställt Västerbotten" och arbete pågår med
framtagande av ny strategi för jämställdhet och jämlikhet för anställda.
Flera initiativ pågår för att stärka Region Västerbottens varumärke. Stärka arbetsgivarkommunikationen genom
att se över rekryteringskonceptet och starta arbetet med att ta fram ett arbetsgivarerbjudande. En
regionvårdsrapport ska tas fram och goda exempel inom vård, forskning och utbildning lyfts fram på olika sätt.

Under årets fyra första månader har tjugo samverkansträffar och/eller kompetensträffar genomförts i syfte att
utveckla en hållbar besöksnäring. Utöver detta har ett antal andra insatser genomförts, exempelvis det
gemensamma arbetet med Västerbotten Experience om ett varumärke för platsen i form av Västerbotten
Sweden. Det används redan i samarbetet med resebyråerna Best of Scandinavia och DerTour.

Arbetet med att stärka det territoriella perspektivet i det regionala utvecklingsarbetet är pågående enligt plan. I
dagsläget är fokus på att närmare undersöka möjligheter och hinder inför det vidare arbetet. Även arbetet för
att bidra till utvecklingen av attraktiva inkluderande livsmiljöer pågår enligt plan.

Samtliga insatser för genomförande av länsplan för transportinfrastruktur, påverkansarbete infrastruktur,
hållplatsbristlista, hållplatshandbok samt genomförande av kommundialoger fortlöper enligt plan.
Vad gäller arbetet för att förbättra tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning så
fortskrider arbetet enlig plan.

Mål 12. Västerbotten har ett klimat för ökad tillväxt av jobb och företag

Kommentar

Bedömningen är att målet kommer att uppnås vid årets slut.

Nämnderna har tillsammans antagit fyra delmål mot mål 12. I nuläget är bedömningen att tre uppfylls och en
som delvis uppfylls.
Nämnderna har som underlag till bedömning av delmålen antagit indikatorer. Av 11 indikatorer bedöms en
grön, en gul och två röda. Sju indikatorer saknar bedömning.

Inom alla delmålen pågår arbete enlig plan. Ett intensivt arbete inom området kompetensförsörjning och
utbildning, en strategi för smart specialisering är under framtagande, samverkansprojektet North Sweden
Green Deal där bland annat samverkan över regiongränserna Västerbotten och Norrbotten såväl inom
respektive region sker.

Uppföljning av finansiella mål

Det övergripande målet för Region Västerbotten är att skapa en långsiktig stark ekonomi och uppnå en
verksamhetsmässig och finansiell god hushållning.

Resultatmål

Regionen ska redovisa ett överskott för verksamhetens resultat under planperioden 2020-2023 som motsvarar
minst 1-3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

2023 ska styrelser och nämnder redovisa ett resultat i balans, vilket innebär ett utfall som minst motsvarar
budgeterat resultat.

Kommentar
Målet för år 2023 beräknas inte uppnås.

Över planperioden har verksamhetsresultatet legat på över 4 procent de tre första åren. Det sista året i
planperioden beräknas det sjunka till minus 3,7 procent. Snittet över åren är ett verksamhetsresultat på 2,5
procent

Prognosen för styrelser och nämnder för år 2023 är ett verksamhetsresultat på minus 377 miljoner kronor.
Budgeterat verksamhetsresultat för styrelser och nämnder för år 2023 är 113 miljoner kronor.

Pensionsskuldsmål

Marknadsvärdet av tillgångarna i förvaltningen av pensionsmedel ska senast 2040 uppgå till hela
pensionsskuldens bokförda värde (minst 100 procents konsolidering).

Region Västerbottens totala pensionsåtagande ska vid utgången av 2023 vara finansierat till minst 46 procent.

Kommentar

Målet beräknas inte uppnås.

Prognos för året är att pensionsskuldens bokförda värde kommer uppgå till 11 752 miljoner kronor vid årets
utgång. Portföljens värde beräknas vid samma tidpunkt uppgår till 5 270 miljoner kronor. Det ger en
finansiering på 45 procent.

Finansieringsmål

Investeringar ska över tid finansieras av egna medel. Lånefinansiering kan användas för att delfinansiera
tillfälligt höga investeringsnivåer.

2023 ska graden av självfinansiering av investeringar vara minst 100 procent.

Kommentar
Målet beräknas inte uppnås.

Kassaflödet som skapas av den löpande verksamheten beräknas bli svagt. Det beräknas inte kunna täcka upp
nettoinvesteringarna år 2023 som prognosticeras till 930 miljoner kronor.

Skuldsättningsmål

Total räntebärande låneskuld, exklusive pensionsskulden, får högst uppgå till 45 procent av skatteintäkter och
generella statsbidrag.

2023 bör den räntebärande låneskulden, exklusive pensionsskulden, högst uppgå till 25 procent av
skatteintäkter och generella statsbidrag.

Kommentar
Målet beräknas uppnås.

Per april månad är räntebärande låneskuld exklusive pensionsskuld 1 750 miljoner kronor. Med nuvarande
investeringstakt beräknas skulden öka under resterande del av året för att slutligen landa på 2 200 miljoner
kronor. Prognos för räntebärande låneskuld på 2 200 miljoner kronor ger en skuldsättningsgrad av 22 procent.

Uppföljning av fullmäktiges uppdrag

De uppdrag som fullmäktige riktar till styrelser, nämnder och beredningar syftar till att konkretisera regionens
mål genom mer riktade och avgränsade insatser.

Uppdrag från fullmäktige till nämnd

Status

Uppdrag

Kommentar

Periodicitet och
slutdatum

Pågående
enligt plan

Kartlägga och optimera
samverkans- och
mötesstrukturer för att
frigöra tid och eller minska
bemanning

Uppdraget riktas till alla
nämnder med särskilt
uppdrag till regionstyrelsen
att samordna

Arbete pågår och inom hälso- och
sjukvårdsförvaltning har 75 procent kommit igång
med arbetet, för regionstyrelsens förvaltning 40
procent och för regionala utvecklingsförvaltningen
67 procent.
En del arbeten kommer att avslutas i juni då
resultat av frigjord tid kan redovisas.
Resterande arbeten planeras att avslutas under
hösten.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Status

Uppdrag

Kommentar

Periodicitet och
slutdatum

Pågående
enligt plan

Införa styrd inköpsprocess
och standardsortiment för
att minska
inköpskostnaderna

Riktas till hälso- och
sjukvårdsnämnden samt
regionstyrelsen

Kommunikation om de beslutade riktlinjerna för
inköp av varor, tjänster och entreprenader samt
den producerade filmen om framtidens inköp och
materialförsörjning har kommunicerats till olika
ledningsgrupper och avdelningschefsforum.
Förberedelse pågår för anskaffning av nytt
inköpssystem.

Den digitala tjänsten "Digge" kan nu användas för
frågor om inköp och logistik. Uppdraget fortsätter
under året och närmast i tid kommer träffar med
möjliga leverantörer av inköpssystem att
genomföras. En metod för arbetssätt för
konkurrensutsättning under
direktupphandlingsgränsen kommer att utvecklas.
Vidare skall utveckling av nytt arbetssätt för att
hantera inköp utan avtal och stoppa köp utan avtal
påbörjas.

Månad

2023-12-31

Pågående
enligt plan

Genomföra förstudie för
att se över logistik och
inköpsflödet för
medicinskt
förbrukningsmateriel och
hjälpmedel i syfte att
minska totalkostnaden.

Riktas till hälso- och
sjukvårdsnämnden samt
regionstyrelsen

En logistikstrategi och underlag för behov av
förbrukningsmaterial, hjälpmedel, IT och MT,
läkemedel har tagits fram. Närmast har fokus varit
att komplettera och justera beslutsunderlaget
efter återkoppling från remissrundor. Det finns
fördelar med en centraliserad logistik och
materialförsörjning men också att det finns
utmaningar gällande hälso- och
sjukvårdsförvaltningens flöden inom läkemedel
och hjälpmedel som måste utredas vidare.
Presentation av beslutsunderlag för beslut i
ledningsgrupp Digitalisering och Service under
mitten av maj och därefter regionstyrelsens
ledningsgrupp i slutet på maj.

Månad

2023-12-31

Pågående
enligt plan

Genomföra kartläggning av
tjänster och funktioner
som kan optimeras,
arbetsuppgifter som kan
effektiviseras och delar där
ambitionen kan sänkas
alternativt pausas.

Riktas till alla nämnder med
särskilt uppdrag till
regionstyrelsen att
samordna

Inom samtliga förvaltningar pågår genomlysning
och kartläggning av arbetsuppgifter som man kan
sluta göra eller nedprioritera. Beslut om
anställningsstopp gäller inom samtliga
förvaltningar från och med 27 april. Process för att
hantera eventuella behov av dispenser framtagen.

Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen berör det
omkring 940 tjänster plus omkring 500 chefer.
Översynen tittar på huvudsakliga arbetsuppgifter
och kompetenser samt naturliga avgångar.
Inom förvaltningen Regional utveckling har
kartläggningen av tjänster visat på vilka tjänster
som är basfinansierade, projektfinansierade,
statsfinansierade och kommunfinansierade. Det
har framkommit att uppdragen och tjänsterna går
in i varandra och att de därmed är svåra att
definiera.
Inom Regionstyrelsens förvaltning pågår
identifiering av arbetsuppgifter och tjänster som
kan nedprioriteras samt vilka konsekvenser det får.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Status

Uppdrag

Kommentar

Periodicitet och
slutdatum

Pågående
enligt plan

Genomföra en
genomlysning av
primärvårdsbeställningen
och drift för förbättrad
tillgänglighet och
kostnadspåverkan

Riktas till regionstyrelsen

Uppdraget är påbörjat men fick en försenad start.
Analys och kartläggning av nuläge för både drift
och beställning pågår.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Uppdrag från fullmäktige till beredning för kompetensförsörjning

Status

Uppdrag

Kommentar

Periodicitet och
slutdatum

Pågående
enligt plan

Kartlägga de projekt och
aktörer som arbetar med
kompetensförsörjningen i
och för Västerbotten.

Riktas till beredningen för
kompetensförsörjning

Kontakt med andra läns HR-enheter är etablerad
och arbetet med att ta reda på hur de angripit
frågan om kompetensförsörjning påbörjad. Till ett
beredningsmöte i maj är organisationer och
företag inbjudna. Tillsammans med regionala
utvecklingsförvaltningen har arbetet med att
kartlägga aktörer som arbetar med
kompetensförsörjning i länet.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Pågående
enligt plan

Titta på vilka
antidiskrimineringsåtgärde
r som görs inom ramen för
de rekryteringsinsatser
som pågår i länet. Föreslå
metoder och förbereda hur
regionan kan bidra till en
långsiktig plan i
tidsperspektivet 5-20 år
gällande framtida
kompetensförsörjning för
Västerbotten.

Riktas till beredningen för
kompetensförsörjning

Titta på vilka antidiskrimineringsåtgärder som
genomförs inom ramen för de
rekryteringsinsatser som pågår i länet
En undersökning om hur den egna organisationen
arbetar med kompetensförsörjningen är påbörjad
med hjälp av sakkunniga från HR-enheten.

Föreslå metoder och förbereda hur regionen kan
bidra till en långsiktig plan på 5-20 års sikt för
kompetensförsörjningen i Västerbotten
Fokus just nu är att ta reda på hur andra regioner
och aktörer arbetar med jämställdhet, jämlikhet
och antidiskriminering i
kompetensförsörjningsinsatser. Med hjälp av
rapporter om insatser från bland annat
arbetsförmedlingen har beredningen påbörjat en
analys av läget.
Angående förslag av metoder beräknar
beredningen och tjänstepersoner att de inte
hinner avlägga några djupgående analyser för
detta i år. Med tanke på strategin för
kompetensförsörjning som regionen antagit, är
frågan delvis besvarad. Beredningen behöver
förlänga rapporteringen av just denna punkt ett år
framåt.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Uppdrag från fullmäktige till demokratiberedning

Status

Uppdrag

Kommentar

Periodicitet och
slutdatum

Pågående
enligt plan

Analysera skillnader i
röstdeltagande och
utveckling av
valdeltagande i
Västerbotten. Kartlägga
om det finns skillnader i
Västerbotten beroende på
bostadsort i synen på
demokratin och fattade
beslut. Kartlägga hur
regionen och kommunerna
arbetar med att nå ut till
underrepresenterade
grupper för att stärka
demokratin.

Riktas till
demokratiberedningen

Analysera skillnader och utveckling av
valdeltagande i Västerbotten.
Beredningen har kontaktat SCB. Beredningen
kommer att få information från SCB när de har
sammanställt all statistik efter valet 2022.
Information om skillnader och utveckling av
valdeltagande är därför i nuläget planerat till
Demokratiberedningens möte i juni.

Kartlägga om det finns skillnader i Västerbotten
beroende på bostadsort i synen på demokratin
och fattade beslut.
Kartläggningen är planerad att ske via fysiska
medborgardialoger, digital frågeenkät och via
pappersenkäter. Frågeställningarna är utformade
och samma frågeställningar används för alla tre
tillvägagångssätten. Demokratiberedningens
ledamöter håller just nu på med att genomföra
medborgardialogerna.

Den digitala medborgarenkäten marknadsförs via
regionens sociala medier, där även riktad
annonsering sker. Affischer med QR-kod har satts
upp och små kort med QR-kod till den digitala
enkäten håller på att delas ut. Den digitala enkäten
stängs den 1 juni 2023

Kartlägga hur regionen och kommunerna arbetar
med att nå ut till underrepresenterade grupper
för att stärka demokrati. Demokratiberedningen
arbetar just nu med att kontakta och föra dialog
med representanter för kommunerna i länet för att
ta reda på vilka insatser som utförs i länets
kommuner.

Tertial: apr, aug,
dec

2023-12-31

Resultat och ekonomisk ställning

Verksamhetens intäkter och kostnader

Region Västerbottens resultat för årets första tertial är minus 288 miljoner kronor att jämföra med samma
period i fjol då resultatet var minus 342 miljoner kronor. Verksamhetens resultat har försämrats med 439
miljoner kronor och finansnettot har förbättrats med 494 miljoner kronor. Till största del förklaras
förbättringen av att finansnettot på regionens pensionsmedelsportfölj haft en betydligt bättre avkastningen än
motsvarande period föregående år.

Med verksamhetens resultat menas verksamhetens intäkter och kostnader samt skatteintäkter och generella
statsbidrag. Verksamhetens resultat för tertialet är minus 324 miljoner kronor. Det är ett lägre resultat jämfört
med samma period föregående år som var 115 miljoner kronor. Ökade skatteintäkter mellan perioderna täcker
inte en fortsatt höga kostnadsökningstakt. Den visar sig framförallt i ökade personalrelaterade kostnader,
minskade riktade bidrag samt ökade avskrivningskostnader.

Verksamhetens intäkter och kostnader exklusive skatteintäkter och generella statsbidrag, det vill säga
verksamhetens nettokostnader visar sammantaget högre utfall för första tertialet jämfört med samma period
föregående år. Ökningen av verksamhetens nettokostnader motsvarar 18,3 procent. Verksamhetens intäkter
visar totalt ett lägre utfall på 97 miljoner, det motsvarande 7,6 procent. För erhållna bidrag, till stor del riktade
bidrag, är minskningen mellan åren 140 miljoner kronor.

På kostnadssidan är avskrivningarna 15,3 procent högre jämfört med samma period föregående år och övriga
kostnader 10,7 procent högre.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

Regionens skatteintäkter påverkas dels av skattesatsen som 2023 är 11,35 kronor, dels av befolkningsmängd,
sysselsättningsnivå och lönenivåer. De generella statsbidragen används för att jämna ut skillnader i intäkter
eller strukturella förutsättningar inom den kommunala sektorn. Inom statsbidragen regleras även utökat eller
minskat ansvar mellan stat och regioner. Dessa intäkter och bidrag sätter de ekonomiska ramarna för regionens
verksamhet.

Skatteintäkter för årets första tertial är 2 565 miljoner kronor en ökning med 117 miljoner kronor jämfört med
samma period föregående år. En ökning motsvarande 4,8 procent.

De generella statsbidragen och utjämningen för perioden är 846 miljoner kronor. Det är 21 miljoner mer än
samma period föregående år. En ökning av inkomstutjämning och kostnadsutjämning är den största
förklaringen till ökningen mellan åren.

Sammanlagt ökade regionens intäkter från skatter samt generella statsbidrag och utjämning jämfört med
samma period föregående år med 138 miljoner kronor, det motsvarar 4,2 procent.

Finansiella intäkter och kostnader

Regionens finansiella intäkter minus kostnader ger ett finansnetto. I posten ingår både värdereglering av
finansiella tillgångar och skulder och faktiska intäkter och kostnader.

Finansnettot för perioden januari - april är plus 36 miljoner kronor, att jämföra med samma period i fjol som
var minus 457 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren består framförallt av värdereglering i form av
orealiserade vinster januari - april 2023 och orealiserade förluster motsvarande period 2022.

Budgetföljsamhet

Regionens budgetavvikelse för perioden januari - april är inklusive finansnettot negativ med 54 miljoner kronor.
Regionen har 2023 lagt en negativ årsbudget på 324 miljoner kronor.

Störst positiv påverkan har finansnettot med ett överskott mot budget på 182 miljoner kronor. Skatteintäkter
och generella statsbidrag bidrar med överskott på 59 miljoner kronor.

Verksamhetens nettokostnader påverkar budgetavvikelsen negativt där utfallet är högre än budget med 295
miljoner kronor efter fyra månader. Detaljer återfinns under avsnittet Driftsredovisning - ekonomiskt resultat
och ekonomisk analys.

2022 samma period var regionens budgetavvikelse negativ med 286 miljoner kronor. Positiv budgetavvikelse
för verksamhetens nettokostnader på 68 miljoner kronor och ett budgetunderskott vad gäller finansnetto på
452 miljoner kronor. Lagd årsbudget 2022 var ett positivt resultat på 177 miljoner kronor.

Prognos

Årsprognosen efter fyra månader är inklusive skatter, generella statsbidrag och finansiella poster ett
budgetunderskott på 409 miljoner kronor.

Prognosticerat budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader är ett underskott på 644 miljoner kronor.
Hälso- och sjukvårdsnämnden, Regionala utvecklingsnämnden och Regionstyrelsen gör alla bedömningen att
de inte kommer att hålla sin budget 2023. Detaljer finns under avsnittet: Driftredovisning - prognos för
verksamhetens nettokostnader.

Skatter och generella statsbidrag beräknas ge ett budgetöverskott på 154 miljoner kronor 2023. För finansiella
poster är årsprognosen positiv med 81 miljoner kronor där bedömningen för pensionsmedelsportföljen är att
prognos är lika med utfall.

Medelsförvaltning

Börsutvecklingen har öppnat väldigt starkt hittills i år. Detta dels för att börsen startade året på låga nivåer
efter föregående års kraftiga säljtryck, och dels för att många starka bolagsrapporter fortsätter att komma in
vilket vittnar om att vinsterna i bolagen fortfarande är relativt höga. Än är dock faran inte över då orosmolnen
kring inflation, ränteläge, recession och utdraget krig i Europa fortfarande hänger över horisonten.
Stockholmsbörsen har stigit med hela 12 procent hittills i år och globala aktieindex med 7,2 procent räknat i
svenska kronor.

Portföljen som helhet hade en avkastning på plus 4,9 procent hittills under 2023. Resultatet hittills i år för
portföljens sammansatta jämförelseindex blev plus 6,8 procent vilket innebär att portföljen utvecklades 1,9
procent sämre än sitt jämförelseindex under perioden. Anledningarna till portföljens underavkastning beror
dels på att innehaven i alternativa placeringar inte stigit lika snabbt som aktiemarknaden, och dels på att
svenska småbolag ovanligt nog inte stigit lika mycket som svenska stora bolag i en uppåtgående marknad.
Portföljens värde vid månadsskiftet var 5 314,2 miljoner kronor och aktuell aktieexponering uppgår till 66,9
procent.

2.3

Balanskravsresultat

Balanskravet är lagstadgat och innebär att verksamheten ska bedrivas så att intäkterna är högre än
kostnaderna. Resultatet beräknas i en balanskravsutredning som utgår från årets resultat.

Resultatet justeras sedan med realisationsvinster och realisationsförluster, orealiserade vinster och förluster i
värdepapper samt reservering och användning av resultatutjämningsreserv. Om balanskravsresultatet är
negativt ska verksamheten återställa underskottet med motsvarande överskott inom tre år.

Vid delårsrapportering ska en bedömning av balanskravsresultatet för helåret göras. För regionen utgår den
från helårsprognosen för årets resultat. Helårsprognosen för finansiella poster som hör till pensionsportföljen
bedöms till skillnad mot övriga poster vara oförändrade från utfall per april. Balanskravsutredningen redovisas
nedan. Region Västerbottens balanskravsresultat för året beräknas bli negativt.

Driftredovisning

4.1

Väsentliga personalförhållanden

Medarbetare i regionen

Antal anställda

Antalet anställda i april 2023 uppgår till 10 794 personer, motsvarande siffra för april 2022 var 10 840, en
minskning med totalt 46 personer (med anställd avses en person som har en tillsvidareanställning eller ett
vikariat med månadslön och med en sysselsättningsgrad om minst 40 procent). Detta bedöms bero på att vissa
verksamheter minskat eller upphört, som exempelvis vaccinationsverksamhet samt att personalomsättningen
har ökat.

Kompetensförsörjningsläget är fortsatt svårt i alla förvaltningar, men särskilt inom Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen. Den beslutade Kompetensförsörjningsstrategin 2023-2030 kommer att vara till hjälp i
att sätta mål och staka ut vägen framåt. Åtgärder från strategin återfinns i nämndsplaner för både
Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden samt i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Följande
åtgärder har bland annat prioriterats för 2023 och inom dessa pågår flertalet aktiviteter:

• Stärka chefer och deras förutsättningar att leda
• Översyn av regionens arbetstidsmodeller utifrån
• Öka attraktiviteten för att arbeta på icke-attraktiv arbetstid

Sjukfrånvaroutveckling

Sjukfrånvaroutvecklingen inom Regionen som helhet är positiv med en minskning av den genomsnittliga
frånvaron över 12 månader från 6,1 procent i april 2022 till 5,8 procent i mars 2023. Det är framförallt
korttidsfrånvaro som står för den positiva utvecklingen med en minskning om 0,4 procentenheter till 2,8
procent under samma period.

Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har den genomsnittliga sjukfrånvaron över 12 månader minskat från
6,3 procent per april 2022 till 6,0 procent för mars 2023. Den positiva utvecklingen har skett bland
korttidsfrånvaron som minskat med 0,4 procentenheter vilket förklarar regionens minskning. Minskningen i
korttidsfrånvaro bedöms bero på att pandemirestriktioner upphört.

Sjukfrånvaron inom Regionstyrelseförvaltningen visar samma positiva trend och den totala sjukfrånvaron inom
förvaltningen är i snitt för de senaste 12 månaderna 4,7 procent per mars mot 5,2 procent i april 2022. Här är
det framförallt de medellånga sjukfrånvaroperioderna som står för minskningen medan korttidsfrånvaron som
ökade hösten 2022 minskat något till 2,5 procent.

Folkhögskoleförvaltningen visar på genomsnittlig sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna på 7,2 procent i mars
2023 vilket bedöms bero på icke arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Regional utvecklingsförvaltning och
Patientnämndsförvaltningen rapporterar fortsatt låga sjuktal och hög frisknärvaro.

4.2

Ekonomiskt resultat

Driftredovisningen också kallad verksamhetens nettokostnader ska redogöra för hur utfallet förhåller sig till
den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Innevarande års utfall ska även jämföras med
föregående års utfall. Driftredovisningen speglar respektive styrelse och nämnds intäkter och kostnader. I
driftredovisningen ingår verksamhetens intäkter och kostnader men inte skatteintäkter, generella statsbidrag,
finansiella intäkter och kostnader samt extra ordinära poster.

Sammantaget är verksamhetens nettokostnader 18,3 procent högre ackumulerat april än samma period 2022
vilket ger en budgetavvikelse på 295 miljoner kronor.

Regionens kostnader har ökat med 10,9 procent jämfört med samma period 2022. Den höga
kostnadsutvecklingen är till stor del inflationsdriven och förutom en allmän ökning av priser påverkar
inflationen också pensionskostnaderna.

Personalkostnaderna har ökat med 11,1 procent och har en avvikelse mot budget på 178 miljoner kronor. Dyra
lösningar inom hälso- och sjukvården med övertid och ökat beroende av hyrpersonal samt lönetillägg inom den
slutna vården bidrar till ökade personalkostnader. Även ökade pensionskostnader är en bidragande orsak,
eftersom det medför att personalskulden räknas upp med 20 miljoner kronor mer än vad som är budgeterat för
året.

Kostnader för utomlänsvård och avskrivningar har ökat med 53 respektive 17 procent. IT/MT poster har ökat
med 31 procent, varav konsulttjänster med 50 procent. Införande av ett nytt journalsystem bidrar till
kostnadsökningen. Budgetavvikelsen är 35 miljoner kronor per april.

Övriga personalkostnader så som utbildning och resekostnader har ökat med 32 procent jämfört samma period
2022 vilket är på samma nivå som 2019 plus en miljon kronor. Regionens ambition är att minska
resekostnaderna med 15 procent jämfört med 2022. Ackumulerat april har kostnaderna ökat med 39 procent
men man bör beakta att kostnadsnivån i början av 2022 var låg på grund av pandemiläget.

Intäkterna är 8,5 procent lägre än samma period 2022 varav de riktade statsbidragen är 31 procent lägre. Det
beror på att riktade statsbidrag för pandemiåtgärder har minskat.

Tabellen visar Verksamhetens nettokostnader uppdelad på kostnadsslag

Tabellen visar Verksamhetens nettokostnader uppdelad per nämnd och styrelse.

Regionstyrelsen

Efter första tertialet har nettokostnaderna ökat med 177 miljoner kronor eller 15,9 procent jämfört med
motsvarande period föregående år.

Negativa budgetavvikelser inom den regionövergripande verksamheten är avskrivningskostnader på 9 miljoner

kronor och personalskuldsuppräkning på 20 miljoner kronor. För att komma till rätta med avvikelsen för
avskrivningar krävs fortsatt bra beredning och prioritering av investeringar. Långsiktighet i
investeringsplanering och koppling mot regionens resultatmål för att möjliggöra finansiering av de ökade
avskrivningskostnaderna.

Administrativ verksamhet som innefattar regionledning och staber redovisar en positiv budgetavvikelse på 2
miljoner kronor och förklaras främst av vakanta tjänster.

Beställarens kostnader för kapiterings- och besöksersättningar till primärvårdens hälsocentraler är lägre än
budgeterat. Det är främst utbetalningar av rörliga ersättningarna som minskat till följd av färre besök i
primärvården än ett normalår.

Området Digitalisering och Service uppvisar en negativ avvikelse mot budget på 24 miljoner kronor.
Underskottet förklaras av en acceleration inom programmet framtidens vårdinformationsstöd (FVIS) och
Cosmic i förvaltning där den totala budgetavvikelsen efter april uppgår till minus 35 miljoner kronor. Drift- och
förvaltningskostnader uppvisar däremot ett överskott på 11 miljoner kronor vilket främst är relaterat till
effektiv hantering av elavtal och fastighetsskötsel. Resterande del av året bedöms drift- och
förvaltningskostnader inte ge ett lika stort överskott då kostnaderna bedöms öka för sjukresor samt för att
säkerställa fortsatta energieffektiviseringar.

Hälso-sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter redovisar per april en negativ budgetavvikelse på 286 miljoner
kronor. Under perioden har intäkterna minskat med 5,8 procent jämfört med föregående år medan
kostnaderna ökat med 9,4 procent.

Intäkterna samlat redovisar ett underskott mot budget för perioden på 29 miljoner kronor. I detta ingår
vårdintäkter med en negativ avvikelse på 11 miljoner kronor. Patientintäkter och tandvårdsintäkter redovisar
de största underskotten inom intäkter som tillsammans uppgår till 34 miljoner kronor. Underskotten vägs till
viss del upp av övriga intäkter.

Kostnaderna visar ett underskott mot budget på totalt 257 miljoner kronor. Störst avvikelse återfinns inom
personalkostnader där underskottet mot budget uppgår till 170 miljoner kronor och med en
kostnadsutveckling på 9,7 procent. En kostnadsökning som till viss del kan förklaras av lönetillägg och högre
sociala avgifter 2023.

Både kostnader och intäkter påverkas av bemanningsproblematiken. Dyra lösningar har varit nödvändiga med
övertid och ökat beroende av hyrpersonal. Kostnaden för hyrpersonal i förhållande till total personalkostnad
för primärvård och sjukhusvård uppgår till 4,55 procent. Nationellt mått med målnivå på 2 procent är
framtagen av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Störst utmaning för Region Västerbotten återfinns inom
primärvården.

Förändrad produktion till följd av reducerade vårdplatser och färre genomförda besök har resulterat i minskade
patient- och vårdintäkter.

Produktionskostnaderna har fortsatt varit höga med stora underskott trots att produktionen minskat.
Ersättningsprodukter för medicinskt material har varit dyrare än upphandlat material och i vissa fall har det
varit leveransproblem. Avtal har gått ut och i vissa fall inte förlängts.

Regionala utvecklingsförvaltningen

Regionala utvecklingsnämndens ackumulerade nettokostnader har ökat med 4 miljoner kronor eller 2,8
procent jämfört med motsvarande period föregående år.

Budgetavvikelsen efter årets första fyra månader uppgår till minus 6,3 miljoner kronor. Den negativa
budgetavvikelsen förklaras i sin helhet av underskott inom kollektivtrafikverksamheten.

Underskottet för kollektivtrafiken uppgår till 11,1 miljoner kronor och beror på en hög kostnadsutvecklingen
för kollektivtrafikbolagen Norrtåg och Länstrafiken under perioden januari-april men framför allt under
föregående år.

Nämndens övriga verksamheter har positiva budgetavvikelser på 4,8 miljoner kronor. Överskottet förklaras
bland annat av vakanta tjänster och en högre andel arbete i externfinansierade projekt än plan.

Folkhögskolestyrelsen

För perioden redovisar Folkhögskolestyrelsen ett budgetöverskott på 1,1 miljon kronor. Överskottet mot
budget beror till stor del på att budgeten för personal inte beräknats helt korrekt. Detta budgetöverskott vägs
upp av att de statliga bidragen beräknas bli lägre än budgeterat.

Patientnämnden

Patientnämndens verksamhet har under perioden januari - april 2023 bedrivits till 7 procent lägre kostnader än
budget. Budgetöverskottet är ackumulerat april 153 tusen kronor. Jämfört med 2022 samma period har
nettokostnaderna ökat med cirka 20 procent högre.

4.3

Ekonomisk analys

Skulder till personal

Höga pensionskostnader medför stor uppräkning av regionens skulder till personalen, exempelvis
semesterlöneskuld. Budgeten har utökats för 2023 men räcker inte för att täcka hela ökningen vilket ger en
negativ budgetavvikelse. Bedömning är att avvikelsen kommer att minska under andra halvåret 2023 i takt med
att personalskulden minskar. Till kommande perioder behöver beräkningen av budgetbehov för
personalskuldsförändringar ses över.

Framtidens vårdinformationssystem

En negativ budgetavvikelse för framtidens vårdinformationssystem (FVIS) samt Cosmic i förvaltning på 35
miljoner kronor. Avvikelsen beror på acceleration i programmet för att möjliggöra driftsättning våren 2024. Ett
effektiviseringsprogram med åtgärder har tagits fram inom FVIS-programmet.

Läkemedel

Region Västerbotten redovisar ett överskott för läkemedelskostnaderna på 25 miljoner kronor, och en
kostnadsutveckling som uppgår till 4,0 procent jämfört med föregående år samma period. I hälso- och
sjukvårdsnämndens verksamhetsplan är ett av målen en kostnadsökning för läkemedel på 4 procent vilket är
uppnått för perioden.

Medicinskt material

Kostnaderna för medicinskt material har ökat kraftigt under senaste året. Kostnaderna uppgår till 201 miljoner
kronor inom hälso- och sjukvården ackumulerat april, vilket bara är en ökning med 0,4 procent. Men ett
budgetunderskott på 29 miljoner kronor. Den låga kostnadsökningen är en effekt av att 2022 var påverkat av
extra kostnader kopplat till pandemin. Störst underskott återfinns inom de opererande enheterna. Beskrivning
av avtal och de ökade kostnaderna har begärts från upphandlingsenheten, analys pågår.

Utomlänsvård

Kostnaderna för utomlänsvården uppgår för perioden till 117 miljoner kronor, vilket jämfört med föregående år
är en ökning med 52 procent och motsvarar en ökad kostnad på 40 miljoner kronor. Detta innebär att
kostnaderna för utomlänsvård redovisar ett budgetunderskott för perioden på 29 miljoner kronor. Ökningen är
bland annat påverkat av ett antal patienter med vårdbehov som inte kan tillgodoses i regionen. Den ökningen
är inte en effekt av förändringar i regionens eget utbud, utan beror på slumpvariation med framförallt enstaka
vårdtillfällen med hög kostnad. Ett antal patienter som fått vård i andra regioner utifrån vårdgarantin har också
bokförts under perioden. Det är ett resultat av långa vårdköer påverkat av reducerade operationsresurser och
vårdplatser.

Under föregående år hade pandemin effekt på kostnaderna då färre patienter skickades, eller att de själva
valde att inte åka till andra sjukhus för behandling, I kostnaderna för utomlänsvård ingår kostnad för digitala
vårdtjänster som efter flera års ökade kostnader minskade 2022.

I kostnader för utomlänsvård ingår även patienttransportkostnader där kostnaderna ökat. Där ingår
flygverksamhet ledd av Svenskt kommunalflyg men även transporter utförda av andra regioner. Kostnaderna
för transporter har ökat dels utifrån högre bränslepriser, dels utifrån ökat antal transporter och flygtimmar
jämfört de år som präglades av pandemin.

Lönetillägg i dygnet runt vård - bedömda effekt per april 2023

Beslutet om lönetillägg för personal inom dygnet runt verksamheter i vården gäller från och med den 1
december 2022. Inom dygnetruntvården har länets sjukhus under en längre tid haft brist på sjuksköterskor och
barnmorskor och på senare tid även undersköterskor, vilket i sin tur lett till svårigheter med att hålla
vårdplatser öppna. Vårdplatsbristen påverkar tillgängligheten, patientsäkerheten och sjukhusets förmåga att
utföra nödvändig planerad vård. Inte minst påverkar den arbetsmiljön för slutenvårdens alla medarbetare.

Satsningen innebär en merkostnad på cirka 8 miljoner kronor i månaden vilket utifrån nuvarande bemanning
ger en kostnad på drygt 100 miljoner kronor för 2023. Merkostnaden förväntas finansieras genom minskade
personalkostnader såsom övertid, inskolningskostnader och sommarersättningar. Kostnaderna för
utomlänsvård förväntas minska och regionintäkterna öka. Allt utifrån att vårdplatser kan ökas.

Verksamheterna beskriver att bedömningen är att de riktade insatser haft positiv effekt. Trenden var till mars
månad att disponibla vårdplatser och vårdintäkterna för flera enheter ökat. Något som till viss del försämrats
under april månad. Om det är en tillfällig effekt påverkat av påsken behöver ytterligare analyseras och ses över
en längre period.

Kostnaderna för övertid för verksamheter med slutenvårdsavdelningar har minskat med drygt två miljoner
under perioden sedan tillägget beslutades.

Kostnaderna för utomlänsvård har inte minskat utan har i stället ökat under perioden som tidigare beskrivits
med 40 miljoner kronor. Om man undantar de enheter som haft särskilt kostnadssamma tillfälliga
utomlänskostnader är ändå ökningen 20 miljoner kronor. Effekt sommarersättningar är ej aktuellt under
perioden utan kan först ses efter september månad.

Sammanfattningsvis kan tilläggas att beslutat lönetillägg bedöms som positivt i verksamheten och sägs vara en
bidragande del till en bättre stämning på vårdavdelningarna.

Ytterligare åtgärder inom hälso- och sjukvård

Inom hälso- och sjukvården har, utifrån ekonomiskt resultat per mars, arbetet intensifierats med att
konkretisera insatser och verksamheterna har också under april månad fått uppdrag att ta fram ytterligare
åtgärder för att bromsa den ekonomiska utvecklingen. Det kan ske genom minskade kostnader, ökade intäkter
men också genom utbudsbegränsningar. Ytterligare åtgärder ska tas fram/övervägas oavsett enhetens
nuvarande ekonomiska situation. De åtgärder som behöver politisk förankring lyfts omgående till kommande
nämndsmöte, övriga åtgärder genomförs omgående.

Verksamheternas framtagna åtgärdsplaner inför 2023 uppgår till 274 miljoner kronor. Vid delår per april
redovisas en beräknad uppnådd effekt på 34 miljoner kronor eller 37 procent av förväntad effekt för perioden
på 91 miljoner.

4.4

Prognos för verksamhetens nettokostnader

Prognosticerat budgetunderskott för verksamhetens nettokostnader för regionen totalt efter första tertialet är
644 miljoner kronor. Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionala utvecklingsnämnden gör
alla bedömningen att de inte kommer att hålla sin budget 2023.

Regionstyrelsen

Årsprognos för Regionstyrelsen är en negativ budgetavvikelse på 43 miljoner kronor.

Regionförvaltningen gemensamt prognosticerar ett överskott mot budget på 3 miljoner kronor. På
underliggande nivå återfinns den största prognosticerade negativa avvikelsen på personalskuldsuppräkning
samtidigt som positiva avvikelser prognosticeras för regiondirektörens anslag samt specialdestinerade
statsbidrag (covidvaccinationer).

Administrativ verksamhet prognosticerar ett överskott på 1 miljon kronor på grund av vakanta tjänster.

Prognosen för Primärvård beställning är ett överskott på 26 miljoner kronor, främst på grund av lägre rörliga
ersättningar än plan. Tandvård beställning prognosticerar ett budgetöverskott på 6 miljoner kronor.

För Digitalisering och Service prognosticeras totalt ett underskott mot budget på 80 miljoner kronor.
Underskottet förklaras i sin helhet av framdriften i FVIS-programmet samt förvaltningskostnader kopplade till
Cosmic. Övrig drift och förvaltning inom området prognosticerar ett överskott i nivå med målsättningen för

året.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Årsprognos för Hälso- och sjukvårdsnämnden bedöms till ett underskott mot budget på 550 miljoner kronor.

Verksamhetens framtagna åtgärdsplaner på 274 miljoner kronor inför året bedöms inte som tillräckliga. Vid
delår per april har verksamheterna beräknat en uppnådd effekt på 37 procent av förväntad effekt på 91
miljoner.

Prognosen är att belastningen på vården sjunker i takt med minskad smittspridning och att under hösten kan
acceleration av aktiviteterna i verksamheternas åtgärdsplaner ske men det kommer inte vara tillräckligt för att
uppnå en ekonomi i balans.

Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer därför i delårsrapport per april uppmärksamma regionfullmäktige på att
nämnden inte klarar uppdraget inom angivna ekonomiska ramar. Nämnden kommer också att beskriva förslag
på åtgärder.

Regionala utvecklingsnämnden

Prognosticerad budgetavvikelse är minus 51 miljoner kronor för den Regional utvecklingsnämnden. Den
negativa budgetavvikelsen förklaras i sin helhet av kollektivtrafikverksamheten.

Kollektivtrafikbolagen Norrtåg och Länstrafikens budgeterade behov av driftbidrag uppgår till 47 miljoner
kronor mer än vad Region Västerbotten budgeterat. Förändringar i bolagens prognos för 2023 resulterar i
ytterligare 4 miljoner i budgetunderskott och ger ett totalt prognosticerat underskott på 51 miljoner kronor.

Investeringsredovisning

Investeringsverksamheten inom Region Västerbotten är uppdelad i investeringsområdena Fastighet, Medicinsk
teknik, IT, Hjälpmedel och Regional utveckling. Totalt investeringsutfall för Region Västerbotten uppgick efter
första tertialet 2023 till 179 miljoner kronor. Prognosen för året uppgår till 925 miljoner kronor vilket är i nivå
med budget för året.

Investeringar i Fastigheter uppvisar efter första tertialet ett relativt lågt utfall i förhållande till föregående år
samt i jämförelse med totalprognosen för året. Detta förklaras av att fastighetsportföljen just nu består av ett
antal större projekt som befinner sig i tidiga skeden, men där produktionen kommer att öka. Exempelvis
Skellefteås nya vårdbyggnad och NUS By 10 C, D, E By 4. Osäkerheterna i prognosen för 2023 hänförs till
tidplaner för projekt i tidiga skeden samt prisutvecklingen.

Investeringar i medicinteknisk utrustning uppvisar efter andra kvartalet också ett relativt lågt utfall vilket
hänförs till långa handläggnings- och leveranstider. Detta skapar en viss osäkerhet i prognosen men
bedömningen är fortfarande ett utfall för helåret i enlighet med plan.

Investeringsutgifterna i IT ligger enligt plan och prognosen för året är ett utfall i enlighet med budget. Den
främsta osäkerheten hänförs till förväntad prognosökning inom FVIS-programmet.

Investeringsområdena hjälpmedel och regional utveckling följer plan och det prognosticeras ingen avvikelse för
året.

Investeringar inom fastighet

På Norrlands universitetssjukhus har flera byggprojekt startats upp och andra håller på att färdigställas. Nya
psykiatribyggnaden är i ett slutskede. De sista avdelningarna flyttar nu in och restpunkter och återställning av
mark pågår. Rivningsarbete har påbörjats för byggnad 10 CDE, byggnad 4 och byggnad 2. Byggnad 10F är i tidigt
skede för att sammanställa behoven, likaså byggnad 23. De sista fyra våningarna i byggnad 5A är färdigställd
enligt tidplan och verksamheterna har nu flyttat in. Nytt laboratoriehus vid 6 blocket, på norra delen av
sjukhuset, är nu i tidigt skede där behoven planeras tillsammans med egna verksamheter och Universitetet.

På Skellefteå lasarett pågår lokalplanering för de verksamheter som skall flytta ut från byggnad 102 och 103.
Flera våningar planeras att åtgärdas i byggnad 105, 106 och 104 för att klara evakuering av verksamheter från
byggnad 102 och byggnad 103, som är starten för nya vårdbyggnaden. Utvändiga ombyggnationer av byggnad
105 och 106 avseende tak med solceller är nu under upphandling. Vårdbyggnad Skellefteå steg 1 pågår och nu
är samverkansentreprenörer upphandlad. Verksamhetsplanering fortgår för att säkra behov och flöden på
sjukhusområdet.

På Lycksele lasarett fortlöper arbetet med den nya byggnaden 120, även kallad Länken, enligt tidplan.
Ombyggnationer för UVA genomförs i byggnad 101. Projektet byggnad 104 Byte Tak och ventilation startar nu
under uppstart.

I Södra Lapplands externa lokaler genomförs anpassningar i Åsele sjukstuga, Ammarnäs och Risbäck men även
ett större arbete tillsammans med kommunen som projekteras för nya lokaler i Dorotea.

För externa kustnära lokaler bereds framtida behov för Vindelns folkhögskola där ombyggnationer av kök och
energiåtgärder påbörjats. Fastighetsåtgärder pågår i Hörnefors HC och Vindelns HC.

I övrigt pågår arbete med att förbättra återvinning av avfall över hela regionen. Implementeringen går enligt
plan.

Investeringar inom medicinsk teknik

Region Västerbotten har under årets fyra första månader genomfört ett sextiotal separata investeringsärenden
i medicinteknisk utrustning fördelat på 24 olika enheter runt om i länet. Investeringarna har främst bestått av
ersättningar, men även en del investeringar i ny teknik eller expansioner har genomförts.

Investeringsverksamheten fortsätter att präglas av viss osäkerhet i pandemins spår med halvledarbrist på
marknaden och långa leveranstider. Även det allmänna världsläget, med räntehöjningar, produktionsstörningar
och höjda prisnivåer påverkar investeringstakten.

Nedan ett axplock av första tertialets investeringar i MT-utrustning:

•

Ambulanssjukvården har investerat i nya IT-system i sina ambulanser.

•

Bild- och funktionsmedicin har ersatt ett av sina röntgenangiografisystem.

•

Kirurgcentrum har investerat i ny C-båge som möjliggör modern och säker kärlkirurgi, men har även
ersatt ett operationsbord samt skopiutrustning.

•

Laboratoriemedicin har bland annat investerat i nya PCR-instrument samt nya mikroskop.

•

Barn- och ungdomscentrum har ersatt ett antal av sina intensivvårdskuvöser.

•

Neuro- huvud och halscentrum Västerbotten har ersatt ultraljudsaspirator.

•

Kvinnokliniken har ersatt ett antal förlossningssängar

•

Vilhelmina HC har ersatt ultraljudssystem.

•

Länets tandvårdskliniker har ersatt ett antal dentala behandlingsstolar

Investeringar inom it

Reinvestering i nätverksinfrastrukturen har genomförts med fokus på säkerhet och robusthet. Inom centrala
komponenter har reinvestering gjorts inom server- och lagringsplattformarna samt säkerhet för att möta såväl
verksamhetens ökade behov som det förändrade världsläget.