Krisberedskap

Mål, krav och övergripande principer

Det övergripande målet för regionens kris- och katastrofmedicinska beredskap är att skydda människors liv och hälsa. Under särskilda händelser måste därför de samhällsviktiga funktioner som regionen ansvarar för upprätthållas. En särskild händelse är en händelse som är så omfattande eller krävande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Detta betyder att regionen måste ha en förmåga att:

• Genomföra åtgärder som minskar risken för särskilda händelser i regionen.
• Mobilisera och omfördela resurser så att god medicinsk kvalitet upprätthålls.
• Bedriva krisstöd.
• Upprätthålla och säkerställa funktions- och driftsäkerhet.
• Sprida information till drabbade, anhöriga och allmänhet, internt inom regionen samt externt till samverkande aktörer och media.
• Utvärdera, återföra och sprida kunskap om genomförda insatser vid inträffade händelser och övningar.
• Hantera samhällsstörningar i samverkan med aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

Allt beredskapsarbete i regionen utgår från den kris- och katastrofmedicinskberedskapsplanen, som i sig utgår från rådande lagar och nationella överenskommelser.

Beredskapsorganisation

Krisberedskapsorganisationen omfattar alla medarbetare inom Region Västerbotten. Alla är viktiga för att kunna hantera särskilda händelser. För att förbereda regionen för dessa händelser finns vissa funktioner som löpande arbetar med beredskapsfrågor: lokala katastrofkommittéer, lokala beredskapssamordnare, regional katastrofkommittée, regionala beredskapssamordnare och chefläkare med särskilt ansvar för krisberedskap.

Mer om beredskapsorganisationens funktioner

Särskild sjukvårdsledning (SSL)

En särskild händelse är en situation som är så omfattande, eller krävande, att resurser måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Exempelvis kan det vara en masskadehändelse eller en allvarlig driftstörning. Vid, eller vid risk för, en särskild händelse beslutar Tjänsteperson i beredskap (TiB) i samråd med den lokala medicinska bakjouren om en särskild sjukvårdsledning ska upprättas. SSL ansvarar för hanteringen av händelsen och har till uppgift att leda och samordna insatserna. Det sker exempelvis genom att omfördela eller utöka resurser, samordna verksamheter eller leda personal.

En särskild sjukvårdsledning ska minst vara bemannad med en person som har förmåga att leda sjukvårdsinsatsen (sjukvårdledaren), samt en person från hälso- och sjukvården som har kompetens att göra medicinska prioriteringar och besluta om medicinska åtgärder (den medicinskt ansvarige). Dessa kan vara samma person. SSL kan etableras på regional nivå och/eller på lokal nivå, det vill säga i sjukvårdsområdena Umeå, Södra Lappland och Skellefteå. Det upprättas även en prehospital särskild sjukvårdsledning, som leds av ambulanspersonal, på eventuella skadeplatser. Socialstyrelsen agerar nationell särskild sjukvårdsledning när det behövs en nationell samordning, till exempel vid en pandemi.

Beredskapslägen

För att anpassa den särskilda sjukvårdsledningen till uppgiften finns det tre beredskapslägen. Vilket beredskapsläge som behövs beslutas av TiB och/eller den särskilda sjukvårdsledningen. De kan även ändra beredskapsläget ifall situationen förbättras eller förvärras. De tre beredskapslägena är:

Stabsläge

Innebär att lokal/regional särskild sjukvårdsledning informerar sig om läget, följer händelseutvecklingen och vidtar de förberedande åtgärder som anses nödvändiga.

Förstärkningsläge

Innebär att lokal/regional särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner och stödfunktioner. På sjukhusen frigörs vårdplatser, bemanning utökas och planerad verksamhet ställs in.

Katastrofläge

Innebär att lokal/regional särskild sjukvårdsledning mobiliserar alla tillgängliga funktioner och resurser som krävs för att hantera den särskilda händelsen. På sjukhusen involveras samtliga verksamheter.

Tjänsteperson i beredskap (TiB)

Region Västerbotten har under dygnets alla timmar en aktiv Tjänsteperson i beredskap (TiB), vars uppgift är att initiera och samordna det inledande krisledningsarbetet både på regional och lokal nivå. Vid ett larm avgör TiB om händelsen ska betecknas som en särskild händelse. Hen har även mandat att aktivera den särskilda sjukvårdsledningen och besluta om adekvat beredskapsläge. TiB agerar regional särskild sjukvårdsledning tills dess att lokal/regional särskild sjukvårdsledningen är samlad.

Krisledningsnämnden

Krisledningsnämnden är en funktion som träder i kraft vid en så kallad extraordinär händelse, vilket kort kan beskrivas som en allvarlig särskild händelse. I Region Västerbotten utgörs krisledningsnämnden av regionstyrelsen. Nämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från andra nämnder i den utsträckning som bedöms nödvändig. När nämnden är i bruk utgör särskild sjukvårdsledning deras stab.

Kriskommunikation

I samband med en särskild händelse uppstår det snabbt ett stort kommunikations- och informationsbehov både internt och externt. Det kräver samordning då olika kanaler till olika aktörer måste innehålla information som är relevant för just dem. På grund av att det lätt uppstår missinformation och desinformation bör rätt information så snabbt som möjligt kommuniceras. Därför finns funktionen Kommunikatör i beredskap (KiB) aktiv dygnet runt årets alla dagar, som vid en särskild händelse kan påbörja kommunikationen omgående. Den lokala eller regionala särskilda sjukvårdsledningen ansvarar för samordningen av all kommunikation vid en särskild händelse, den regionala nivån har ansvaret om båda är upprättade. Vid en pågående kris är det viktigt att vara källkritisk och att inte sprida eller ta till sig obekräftad information.

Krisstöd

Krisstöd är det psykologiska och sociala omhändertagandet som sker efter en särskild händelse. Detta sker för att ta hand om de som drabbas, eller riskerar att drabbas, av psykisk ohälsa efter att en händelse inträffat. Det är viktigt att erbjuda krisstöd till direkt och indirekt drabbade samt personal och anhöriga. Vid respektive sjukhus finns det en krisledning som organiserar detta arbete. Både regionalt och lokalt finns det även krisstödssamordnare. Deras uppgift är bland annat att leda och samordna det psykologiska omhändertagandet, samt att upprätta telefonlinjer eller andra kontaktvägar för närstående. Arbetet samordnas med kommunens POSOM-grupper (psykologiska och sociala omhändertagande). Planen för krisstöd vid särskild händelse beskriver hur regionen ska arbeta med krisstöd vid särskilda händelser.

Några olika typer av särskilda händelser

Omfattande olycka

Vid en omfattande olycka samverkar samhällets olika aktörer för att rädda liv, hälsa och egendom. Regionens och sjukvårdens uppgift är att ta hand om de skadade. Vid en särskild händelse så är resurserna på skadeplatsen till en början otillräckliga. På skadeplatsen krävs det därför samordning och ledning för transporter, vård och prioriteringar av patienter. Det görs av en prehospital sjukvårdsledning som upprättas av den första ambulansen som anländer till platsen.

Ambulansens personal tar då rollerna som sjukvårdsledare (SL) och medicinskt ansvarig (MA). SL leder och samordnar sjukvårdsinsatsen, samverkar med andra aktörer på skadeplats samt rapporterar till regional/lokal särskild sjukvårdsledning om det aktuella läget. MA har det övergripande medicinska ledningsansvaret och informerar SL om aktuellt skadeläge samt behov av resurser. MA fattar även medicinska inriktningsbeslut, som att exempelvis avvika från vårdrutiner när ambulansens resurser inte räcker till. Runt om i regionen finns det etablerade sjukvårdsgrupper som kan rycka ut för att stötta ambulansens arbete på skadeplatsen. Ett stort antal skadade sätter stor press på sjukhusen och kan kräva att vårdplatser frigörs på akutmottagningen, IVA, och operationsavdelningen. Det kan få effekter på hela sjukvårdssystemet i regionen, och planerad vård kan behöva flyttas.

Epidemi eller pandemi

En epidemi uppstår när en smitta sprids ovanligt mycket inom ett område. En pandemi är en epidemi som spridits över stora delar av värden och drabbar stora delar av befolkningen i varje land. En vidspridd smitta kan ställa höga krav på samhället, allmänheten och sjukvården, något COVID-19 har styrkt. Således kan det krävas samordning på regional, nationell och internationell nivå för att spåra och stoppa smittan. Region Västerbotten har epidemi- och pandemiplaner för både regional och lokal nivå. I normalfall pågår det ett konstant smittskyddsarbete inom regionen som leds av smittskyddsläkaren. När smittskyddet behöver mer resurser kontaktar smittskyddsläkaren Tjänsteperson i Beredskap och tillsammans beslutar de ifall lokal/region särskild sjukvårdsledning ska upprättas. Nationellt samordnas smittskyddet av folkhälsomyndigheten, internationellt samordnas det av WHO (World Health Organization). WHO har även skapat ett internationellt övervakningsnätverk som ska upptäcka och varna när potentiella epidemier och pandemier uppstår.

Evakuering

Vissa händelser kan leda till att vårdinrättningar måste evakueras. Exempelvis kan det bero på en brand, en översvämning eller ett långvariga driftfel. Att evakuera ett sjukhus innebär stora risker och utmaningar, speciellt kring fortsatt vård under förflyttningen samt kring lösgörandet av nya vårdplatser till alla patienter. Därför är det en åtgärd som regionen försöker undvika i största möjliga mån. En evakuering kommer få konsekvenser på det regionala sjukvårdssystemet på grund av den ökade belastningen på de andra vårdinrättningarna och ambulansverksamheten. Det kan även ge konsekvenser på nationell nivå om antalet patienter som evakueras är tillräckligt stort. Region Västerbotten har en evakueringsplan som ger riktlinjer för både regionens och sjukvårdsområdenas arbete vid en evakuering. Beslut om evakuering kan tas av polisinsatschef, räddningsledare, Tjänsteperson i Beredskap, Kirurgbakjour eller regional/lokal särskild sjukvårdsledning beroende på dess orsak.

Farliga ämnen 

Farliga ämnen, eller CBRNE, är ett begrepp som omfattar ämnen av kemisk (C), biologisk (B), radiologisk (R), nukleär (N), eller explosiv (E) natur som kan orsaka skador på människor. En utmaning med CBRNE-händelser är att de sällan inträffar, samt att det kan uppstå ett stort behov av specialiserad vård, sanering och särskilda kompetenser. Således krävs det särskild övning, utbildning och planering inför sådana situationer.

En regional arbetsgrupp för farliga ämnen (Regional samverkan farliga ämnen, RSF) finns i länet med representanter från regionen, räddningstjänsten, polisen, Försvarsmakten och länsstyrelsen. Arbetsgruppen samordnas via länsstyrelsen. Dess uppgift är att utveckla rutiner, utbildningar och övningar inom CBRNE-området

Identifiering och hantering av risker 

Risk-och Sårbarhetsanalyser beskriver vilka särskilda händelser och samhällsstörningar som kan påverka organisationen. I analysarbetet identifieras risker och samhällsviktiga verksamheter i regionen. Samhällsviktiga verksamheter omfattar verksamheter, tjänster eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer de samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Syftet med analyserna är att skapa informationsunderlag för att kunna utveckla motståndskraften, genomföra riskreducerande åtgärder, samt öka medvetenheten hos såväl invånare, tjänstepersoner, och beslutsfattare.

Kontinuitetshantering handlar om förmågan att upprätthålla sin verksamhet oavsett vad som inträffar. Genom att ta fram planer för kontinuitetshantering och reservrutiner kan verksamheten klara av att leverera samhällsviktiga tjänster, trots oplanerade eller planerade störningar och avbrott. Arbetet med kontinuitetshantering syftar till att minska sårbarheten och öka motståndskraften mot olika händelser som kan påverka patientsäkerheten.

Utbildning och övning

Att utbilda och öva är en uppgift som förbereder Region Västerbotten inför kriser, vilket i längden ökar verksamhetens motståndskraft. All personal ska vara utbildad och övad för sina uppgifter vid särskilda händelser. Regional utbildnings- och övningsplan tas fram av den regionala beredskapsorganisationen och fastställs av regiondirektören.

Personerna som ingår i lokal och regional särskild sjukvårdsledning övar gemensamt minst en gång per år. Sjukvårdsgrupper, som kan understödja ambulansen vid särskilda händelser, övar även de minst en gång per år. Regionens krisledningsnämnd utbildas och övas en gång per mandatperiod för sin uppgift vid särskilda händelser. Alla regionens medarbetare utbildas och övas löpande i hur de ska agera vid en särskild händelse som drabbar deras arbetsplats.

Civilt försvar

Det civila försvaret och det militära försvaret utgör tillsammans totalförsvaret. Det civila försvaret är den verksamhet som ska upprätthålla samhällets grundläggande funktioner vid ett väpnat angrepp. Sjukvård är en viktig del av det civila försvaret och på så vis involveras Region Väsäterbotten.

Läs mer om civilt försvar