Habiliteringscentrum

Barn- och ungdomshabiliteringen vänder sig till barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd, samt till barn med medfödda, varaktiga och svåra rörelsenedsättningar.

I de flesta fall gör vårdnadshavare en egen vårdbegäran om habilitering via e-tjänsterna på 1177.se. Mer information om detta och e-tjänst för att göra en egen vårdbegäran finns på respektive enhets sida på 1177.se.

• Barn- och ungdomshabilitering Lycksele
• Barn- och ungdomshabilitering Skellefteå
• Barn- och ungdomshabilitering Umeå

Innehåll i ansökan om habilitering

Dessa uppgifter ska vårdnadshavare lämna vid egen vårdbegäran om habilitering:

• Samtliga vårdnadshavares namn och kontaktuppgifter, samt om vårdnadshavarna är överens om att göra ansökan.
• Beskrivning av funktionsnedsättning och diagnos, samt hur vardagen fungerar för barnet/ungdomen och familjen.
• Beskrivning av vilket stöd familjen ansöker om.
• Namn på barnets förskola eller skola.
• Vilken klinik som gjort den utredning som styrker barnets diagnos eller diagnoser, samt när den gjordes. Ange klinik och ort, samt år och månad när utredning genomfördes. 
• Samtycke till att habiliteringen får ta del i nödvändiga intyg, bedömningar och journaler från hälso- och sjukvård och/eller annan myndighet som behövs för beslutet. 
• Övrig information som kan vara av betydelse, till exempel tolkbehov.

Innehåll remiss

Vid svåra rörelserelaterade funktionsnedsättningar och behov av habiliteringens samordnade insatser skriver läkare remiss.

EDI-remiss från Barn- och ungdomspsykiatri Västerbotten/essenceteamet behandlas som en egen vårdbegäran, men ska innehålla samma information som övriga remisser.  

• Medicinsk utredning eller underlag som styrker diagnos tillhörande målgruppen. Utredningsutlåtande, datum för återgivning, samt diagnoskoder.
• Kortfattad beskrivning av funktionsnedsättningen och vårdnadshavares önskemål om insatser.
• Kortfattad information om eventuella insatser som fortlöper vid remitterande/utredande verksamhet, till exempel föräldrautbildning, medicininsättning/uppföljning.
• Övrigt som kan vara viktigt att känna till, exempelvis eventuell medicinering eller tolkbehov. 
• Eventuella övriga diagnoser, somatiska eller neuropsykiatriska.
• Relevanta kontaktuppgifter, vårdnadshavare, c/o-adresser, HVB-hem.
• Samtycke från vårdnadshavare eller förordnad vårdnadshavare att skicka in remiss samt datum för samtycke.

Kontakt

Vårdnadshavare gör i första hand en egen vårdbegäran för barn under 18 år via e-tjänsterna på 1177.se. När det inte är möjligt att använda e-tjänsterna skickas en skriftlig egen vårdbegäran till:

Barn och ungdomshabiliteringen
Kandidatvägen 31-33
907 33 Umeå

EDI-remiss för barn under 18 år skickas av den berörda verksamheten till Barn- och ungdomshabilitering Umeå som tar emot remisser för hela länet.

Mer information om barn- och ungdomshabiliteringens verksamhet

Hörselrehabiliteringen i Västerbotten finns till för barn, ungdomar och vuxna som upplever att deras möjligheter till delaktighet och samspel med omgivningen minskar till följd av en varaktig hörselnedsättning, hörsel- och synnedsättning, dövhet eller dövblindhet, ljudöverkänslighet eller tinnitusbesvär. På den här sidan finns information om remiss och egen vårdbegäran till hörselrehabiliteringen.

Remisskriterier

• Diagnosticerad lätt till måttlig hörselnedsättning, enkelsidig och dubbelsidig
• Diagnosticerad grav hörselnedsättning, enkelsidig och dubbelsidig
• Diagnosticerad dövhet eller stark misstanke om dövhet, enkelsidig och dubbelsidig
• Diagnosticerad kombinerad syn- och hörselnedsättning
• Diagnosticerad tinnitus. För brukare som inte tidigare haft kontakt med hörselrehabiliteringen för tinnitusbesvär krävs remiss från läkare eller audionom. En medicinsk bedömning av läkare ska finnas innan remiss skickas.
• Diagnosticerad ljudöverkänslighet utan annan perceptionsstörning eller neuropsykiatrisk problematik som förklarar besvären.
• Av hörselläkare konstaterad APD/CAPD utan annan perceptionsstörning eller neuropsykiatrisk problematik som förklarar besvären.
• Hörande barn till döva föräldrar (CODA)
• Ménières sjukdom
• Plötslig dövhet (Sudden deafness)

Remissen ska innehålla

Diagnos/Frågeställning

• Vid grav hörselnedsättning skickas remiss enligt rehabiliteringsprogram.
• Vid tinnitus skickas remiss enligt rehabiliteringsprogram. Ange gärna under kliniska upplysningar om det finns beslut om ljudstimuleringsbehandling och om den är påbörjad.

Vid övriga diagnoser/frågeställningar ange gärna något av följande under kliniska upplysningar:

• Kortfattat om situationen
• Risk för problem i förskola/skola
• Arbetssituation: Risk för eller pågående sjukskrivning
• Familjesituation som påverkar
• Bedömning av påverkan på det dagliga livet. Exempel på svårigheter
• Om hörapparatutprovning pågår
• Andra pågående vårdkontakter

Behov av tolk

Ange om patienten har behov av tolk samt vilken typ av tolk:

• Teckenspråkstolk
• Dövblindtolk
• Språktolk, ange språk
• Skrivtolk
• Tecken som stöd-tolk (TSS)

Övriga besvär utöver orsak till remiss

• Hörselnedsättning
• Tinnitus
• Ljudöverkänslighet
• Nedsatt psykiskt mående
• Utmattningstillstånd
• Annan funktionsnedsättning av betydelse

Egen vårdbegäran

Den som har en konstaterad hörselnedsättning eller dövhet alternativt tidigare haft kontakt med hörselrehabiliteringen på grund av tinnitus eller ljudöverkänslighet kan själv ansöka om insatser genom att göra en egen vårdbegäran. Det görs antingen genom att logga in på 1177.se och söka hörselrehabilitering Västerbotten, eller genom att ringa hörselrehabiliteringen.

Kontakt

Telefon: 090-785 74 50

Mer information om hörselrehabiliteringens verksamhet

Synrehabiliteringen i Västerbotten finns till för barn, ungdomar och vuxna som har nedsatt syn eller saknar synförmåga.

För personer som inte tidigare haft kontakt med synrehabiliteringen krävs remiss från ögonläkare eller annan utsedd remittent på ögonkliniken.

Personer som tidigare haft kontakt med synrehabiliteringen kan själva ansöka om insatser genom att göra en egen vårdbegäran. Detta görs antingen genom att logga in på 1177.se eller genom att ringa synrehabiliteringen.

Remisskriterier

Ett av nedanstående remisskriterier måste uppfyllas. Det är viktigt att svårigheterna beskrivs utförligt i remissen.

Vuxna

1. Patient som med bästa korrektion, ej uppnår högre synskärpa än 0,3 på bästa öga.
2. Patient med läsförmåga binokulärt lika med eller sämre än 10 punkter med addition +4,00 på ett läsavstånd på 25 cm med god belysning.
3. Begränsat synfält som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Beskriv hur stort synfältsbortfallet är samt var det sitter.
4. Försämrat mörkerseende, bländningskänslighet, visuella perceptionssvårigheter vilka utgör ett hinder i den dagliga livsföringen.

Barn och ungdomar under 20 år

1. Barn med ett avvikande synbeteende eller särskilda medicinska skäl som behöver extra synstimulering för att utveckla synfunktionen.
2. Progredierande synnedsättning hos barn och ungdomar som sannolikt kommer uppfylla remisskriterierna i ett senare skede.
3. Barn/ungdom som med bästa korrektion ej uppnår högre synskärpa än 0,3 på bästa öga.
4. Begränsat synfält som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Beskriv hur stort synfältsbortfallet är samt var det sitter.
5. Försämrat mörkerseende och/eller bländningskänslighet, vilka utgör ett hinder i den dagliga livsföringen.
6. Visuella perceptionssvårigheter som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen utan annan perceptionsstörning eller neuropsykiatrisk problematik som förklarar besvären.
7. Inför ställningstagande CVI-diagnos eller redan befintlig CVI-diagnos.

Stöd för utformning av remissen

• Tydliggör vilket eller vilka kriterier som uppfylls.
• Ange huvuddiagnos och diagnoskod som är orsak till remissen.
• Bilaga av den medicinska bedömningen som styrker remissen bör finnas med.
• Uppge eventuell övrig funktionsnedsättning såsom rörelsehinder, hörselnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning, svårigheter med kommunikation, kognitiv svikt, demenssjukdom med mera.
• Uppge andra relevanta vårdkontakter som är av värde.
• Uppge om brukaren har behov av språktolk eller teckenspråkstolk.
• Uppge när patient fått information om körförbud.
• Synskärpa avstånd: Angående test av synskärpa uppge ungefärlig ålder och skick på patientens glasögon. När visus testas med patientens egna glasögon bör glasen vara med adekvata styrkor och i gott skick. Glasögon ordinerade före en kataraktoperation bör ej användas. Vid behov bör synskärpa testas i provbåge med relevanta styrkor. När det i remiss står ”Annat glas bättrar ej”, beskriv hur det är utprovat.
• Synskärpa nära: Ange den binokulära närsynskärpan i punkter, viktigt att detta testas i bra ljusförhållande, på ett läsavstånd som är anpassat efter läsadditionen. Det är också viktigt att detta testas med enstyrkeglas i gott skick, inte progressiva eller bifokala glas, exempelvis med provglas i provbåge.
• Synfältsbortfall: Beskriv hur stort synfältsbortfallet är och var i synfältet bortfallet finns samt hur de betydande svårigheterna påverkar funktionen i patientens vardag.

Kontakt

Telefon: 090-785 74 70

Mer information om synrehabiliteringens verksamhet

Habiliteringscentrum har en särskild kompetens gällande funktionsnedsättning som ett tillägg till övrig hälso- och sjukvård. Vuxenhabilitering råd och stöd erbjuder habilitering framförallt till LSS personkrets. Dessutom är Habiliteringscentrum regionens särskilda resurs för insatsen Rådgivning och annat personligt stöd för LSS personkrets. Vid egen vårdbegäran/remiss för vuxna görs en prövning om personen tillhör habiliteringens målgrupp samt en behovsbedömning.

Underlag inför egen vårdbegäran/remiss

För egen vårdbegäran/remiss krävs ett underlag för att bedöma om personen tillhör målgrupp och/eller personkrets enligt LSS. Det ska finnas en psykologisk och vanligen också en medicinsk utredning som intygar diagnos och varaktig funktionsnedsättning.

För att få habilitering ska funktionsnedsättningen vara medfödd eller tidigt förvärvad (före 16 års ålder). I bifogat underlag ska även beskrivas hur den första informationen givits och vilka hälso-och sjukvårdsinsatser som skett eller är planerad.

Av underlaget ska framgå:

• Vilket behov av stöd den sökande har utöver pågående kontakter
• Beskrivning av vilka konsekvenser funktionsnedsättningen medför i vardagen

Bifoga de utredningar som finns och ligger till grund för diagnos:

• Psykologutredning, aktuell och tidigare utredningar om dessa är relevanta för satt diagnos, aktuell begåvningsutredning samt neuropsykologiska och adaptiva test som komplement till begåvningsutredning. Vid autismspektrumstörningar krävs specifika bedömningar, skattningar och observationer. 
• Kriteriegenomgång, med exempel från varje delmoment, enligt DSM IV eller DSM-5.

Resonemang kring differentialdiagnos i tillämpliga ärenden.

Journaldokumenterad bedömning från teamträff efter utredning inkluderande psykologens och helst även läkarens diagnostiska ställningstaganden

Läkarutlåtande med anamnes och undersökningar som är genomförda för att utreda etiologi till satt diagnos, ev samsjuklighet, svårighetsgrad och behov av medicinska insatser.

Andra utredningar som finns t ex av socionom, arbetsterapeut, fysioterapeut.

Kontakt

Egen vårdbegäran/remiss för vuxna över 18 år i Region Västerbotten görs via e-tjänsterna på 1177.se av personen själv eller laglig företrädare. När den tjänsten inte är möjlig att användas kontaktas LSS-handläggare, se kontaktuppgift nedan. Dokumenterat samtycke skall finnas till att ta del av journalhandlingar eller att handlingar kan rekvireras från berörda verksamheter som ställt diagnos

Underlag skickas till:

Vuxenhabilitering råd och stöd
LSS-handläggare Camilla Markström Nordin
Norrlands universitetssjukhus
901 85 Umeå

090-785 71 31

Mer information om verksamheten vuxenhabilitering råd och stöd