Smittskydd

Hur förändas risken för infektionssjukdomar när ett stort antal människor kommer till Sverige för att söka asyl?

Folkhälsomyndigheten har nyligen gjort en bedömning om tillströmningen av flyktingar utgör en risk för smittspridning av infektionssjukdomar till den svenska befolkningen. Resultatet visar att risken för spridning av infektionssjukdomar till den svenska befolkningen är liten. 

Däremot kan risken för spridning av smittsamma sjukdomar bli högre bland asylsökande då många människor ska dela hygienutrymmen och kök. Det gäller till exempel magtarminfektioner.

Om smittskydd på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vilka infektioner är vanliga bland asylsökande?

Förkylningar är de vanligaste infektionerna både här i Sverige och utomlands och drabbar också asylsökande. Svårare infektioner är ovanliga. 

Vilka hygienrutiner är viktiga på ett asylboende?Det finns alltid en risk för spridning av till exempel luftvägsinfektioner och magsjuka när många människor vistas i gemensamma lokaler.

Tvätta därför händerna med tvål och vatten, särskilt efter toalettbesök, före matlagning och inför måltid. Det är också viktigt att använda egna handdukar och tandborstar. Hosta och nys i armvecket. Städa toaletter och duschrum dagligen. Flytande tvål och engångshanddukar rekommenderas. 

Bör personer som arbetar med asylsökande vaccinera sig?

Nej, i det svenska barnvaccinationsprogrammet, som nästan alla personer i Sverige har fått, ingår ett grundskydd mot difteri, stelkramp, polio, mässling och röda hund. Vaccination mot tuberkulos och hepatit B krävs inte i detta sammanhang.

Vid vilka symtom kan man misstänka smittsam sjukdom? Personer med långvarig hosta, feber, diarré eller hudutslag bör uppmärksammas och så snart som möjligt bedömas av vårdpersonal.

Hur smittar tuberkulos?

Tillfälliga kontakter och kontakter utomhus innebär i stort sett ingen smittrisk. Det krävs en långvarig och nära kontakt inomhus med en smittsam, hostande person med lungtuberkulos för att smittas. Man kan inte bli smittad via kläder eller föremål.

Vad ska jag tänka på vid såromläggning?

Använd handskar vid rengöring av sår och omläggning. Täck såret med förband. Tvätta händerna efteråt och/eller använd handsprit. Använt förbandsmaterial kastas i vanliga sopor. Är såren infekterade bör de bedömas av sjukvårdspersonal.

Antibiotikaresistenta bakterier förekommer i större utsträckning i de länder där asylsökande kommer ifrån, men smittar inte vid vanliga sociala kontakter. Tänk dock på att infekterade sår alltid har bakterier av något slag och ibland kan dessa vara resistenta mot antibiotika. Det är därför viktigt att alltid använda handskar och att tvätta händerna efter omläggning, även om handskar använts.

Vad ska jag tänka på för att undvika blodsmitta?Vanliga sociala kontakter medför ingen risk för överföring av blodsmitta. Blod måste komma in i kroppen genom huden, öppna sår eller slemhinnor. Hel hud skyddar. Använd handskar vid all kontakt med blod eller kroppsvätskor som saliv, sårsekret, kräk, urin och avföring.

Kontakta 1177 Vårdguiden om du behöver råd.

Vad gör man om en person på boendet har skabb?

Kontakta hälsocentral och få diagnosen fastställd. Behandlas med Tenutex, som är en receptfri salva. Salvan smörjs in över hela kroppen, utom huvudet (i normalfallet) och ska sitta på i 24 timmar. Efter handtvätt ska händerna smörjas in på nytt. Se bruksanvisningen som följer med förpackningen. Tvätta kläder, handdukar och sängkläder i samband med behandlingen. Sådant som använts och inte kan tvättas, till exempel skor och handskar, ska vädras eller läggas i försluten plastsäck i 3-5 dygn.

Är skabb smittsamt?

Skabb är inte särskilt smittsamt även om en person har mycket klåda. Det krävs hud till hudkontakt i 5-10 minuter för att skabb ska smittas.

Var kan jag läsa mer om sjukdomar och åkommor?

På 1177 Vårdguidens webbplats hittar du information och råd om bland annat tuberkulos, hårlöss, skabb, infektioner och mycket annat.

Gå in på 1177.se och sök det du vill veta mer om