Sustainable Use of Single Use Endoscopes

Program: Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak
Period: 01.02.2024 – 31.01.2027
Budget: 2.836.988 EUR

Under 2019 stod hälso- och sjukvården i Sverige för 3 % av landets totala koldioxidutsläpp och för 21 % av de totala offentliga klimatpåverkande utsläppen.[1]
Trots detta prioriteras hållbarhet inte tillräckligt på sjukhusen, där resurserna redan är begränsade och fokus ligger främst på patientvård och avdelningsdrift.

Sjukhusens insatser för att skapa en hållbar hälso- och sjukvård måste därför vara fokuserade och underbyggda av data, så att vi kan agera där det verkligen gör skillnad.

Inom hälso- och sjukvården handlar hållbarhet om mer än utsläpp av CO2. Det gäller även hållbar användning av personal och ekonomiska resurser samt en fortsatt oförhandlingsbar standard på vårdkvalitet och patientsäkerhet. Vi måste alltså arbeta hållbart över hela linjen och minska vårt klimatavtryck på ett ansvarsfullt sätt.

Projektet tilldelades i december 2023 1,7 miljoner euro från fonden Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak inom utlysningen ”Grön omställning” under målsättningen: Att främja övergången till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi.

Hälso- och sjukvården och sjukhusen är stora användare av engångsutrustning, som vi vet belastar klimatet och inte bidrar till en cirkulär konsumtion.
Det finns dock flera skäl till att använda engångsutrustning inom vården, bland annat att den är steril. Det innebär att utrustningen inte behöver rengöras i en process som kräver stora mängder vatten och tvål med starka kemikalier, som också belastar klimatet. Engångsutrustning eliminerar dessutom alla risker för smitta med multiresistenta bakterier, vilket i värsta fall kan få allvarliga konsekvenser för patienten och dessutom innebära stora kostnader för vården.

Endoskopier utförs på flera sjukhusavdelningar där undersökningar av kroppens hålrum (mun, tarm, öra, lungor, urinvägar) behövs, till exempel vid diagnos av tjock- och ändtarmscancer. Kirurgiska avdelningen på Själlands universitetssjukhus har testat användningen av engångsendoskop för att utföra endoskopier (kameraundersökningar och operationer). Normen är dock att använda flergångsendoskop av olika typer för detta ändamål.

Frågan är om det totalt sett är mest hållbart att använda engångsendoskop eller flergångsendoskop?

För att undersöka detta kommer projektet att jämföra de två endoskoptyperna enligt fyra parametrar:

• Hållbarhet
  En livscykelanalys (LCA) kommer att genomföras för att kartlägga miljöpåverkan före, under och efter utförandet av endoskopi med antingen engångs- eller flergångsgastroskop. Analysen kommer att ge en bild av miljöpåverkan från vaggan till graven, inklusive klimatpåverkan, som gastroskopen orsakar med fokus på skillnaden mellan de två.
• Klinisk kvalitet
  Patientsäkerheten väger alltid tyngst. Därför jämförs de två endoskoptyperna på ett stort antal utförda endoskopier både i Sverige och Danmark. Data samlas in från endoskopierna utifrån ett kvalitets- och patientsäkerhetsperspektiv för att kunna fastställa och dokumentera den kliniska kvaliteten hos respektive engångs- och flergångsendoskop.
• Ekonomi
  Projektet kommer även att belysa användningen av resurser – både ekonomiska och mänskliga – för att bidra till en effektiv användning av de knappa resurser som finns inom vården, samt identifiera var resurser kan minskas till förmån för patienter och vårdpersonal.
• Användarperspektiv
  Genom att observera arbetsflöden och procedurer vid utförandet av endoskopier samt hanteringen av endoskop, och genom intervjuer med vårdpersonal, kommer projektet att belysa möjligheter och hinder för användningen av engångs- respektive flergångsendoskop ur ett användarperspektiv.

[1] Axelsson K, Bell L, Gewecke H. Att se hela bilden – Del 2. Klimatpåverkan från den offentliga sektorns konsumtion: Livsmedel och transporter. SEI working paper. Stockholm: Stockholm Environment Institute; 2018. (Hälso- och sjukvården påverkar klimatet)