Fastighetsutveckling på Lycksele lasarett

Om- och nybyggnationen vid Lycksele lasarett är en av den största sedan lasarettet invigdes i början av 1960-talet. En ny transportlänk mellan huvudbyggnaden och de nya vårdavdelningarna ska också inrymma lokaler för labb, röntgen och teknik. På denna sida kan du läsa mer om utvecklingen.

 

 

Lycksele lasarett byggs om

Om- och nybyggnationen vid Lycksele lasarett är en av den största sedan lasarettet invigdes i början av 1960-talet. En ny transportlänk mellan huvudbyggnaden och de nya vårdavdelningarna ska också inrymma lokaler för labb, röntgen och teknik.

– Det är en nyckel i hela sjukhusplanen och ett viktigt steg för den fortsatta utvecklingen av vården i södra Lappland, säger Isabell Zemrén, sjukhussamordnare vid Lycksele lasarett.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 23 februari togs beslutet att under hösten 2021 påbörja om- och nybyggnaden av Lycksele lasarett.

– I sjukhusplanen från 2015 konstaterades det bland annat att vårdavdelningarnas utformning och placering i det nuvarande höghuset var långt ifrån optimal, säger Isabell Zemrén. De byggdes med en gammal struktur med stora salar, något som blivit extra tydligt under pandemin.

Se och hör Isabell Zemrén, Barbro Boman och Tobias Mårtensson berätta om ombyggnationerna vid Lycksele lasarett.

Fler enkelrum skapas

Med den nya placeringen skapas fler enkelrum och vårdavdelningarna hamnar i de tidigare geriatriska byggnaderna i markplan. Med en transportlänk blir det också lättare att flytta patienter mellan vårdavdelningarna och lasarettets andra delar.

Samtidigt uppmärksammades de trånga och dåligt anpassade lokaler som bild- och funktionsmedicin och laboratoriemedicin har. Resultatet blev att de båda verksamheterna, som kräver såväl stora lokalytor som närhet till övriga lasarettet, nu ska integreras i bygget av transportlänken mellan de befintliga huskropparna.

Naturligt patientflöde

– Vår verksamhet har förändrats med åren, utrustningen har utvecklats och blivit större samt att vi har fått flera röntgenapparater. Detta påverkar arbetsmiljön för personalen och flödet för patienterna, säger Barbro Boman avdelningschef vid bild- och funktionsmedicin i Lycksele.

– Nu får vi nya moderna och anpassade lokaler, vi kan uppgradera maskinparken utan att behöva ta hål på ytterväggar och använda lyftkran. Det blir helt enkelt otroligt mycket bättre både för personal och patienter.

I dagens vård passerar patienter oftare röntgen för bilddiagnostik jämfört med när de nuvarande lokalerna byggdes.

– Att som i dag transportera svårt sjuka patienter i små hissar är inte bra. Med de nya lokalerna får vi ett bättre och naturligare patientflöde, säger Simon Edholm, medicinskt ledningsansvarig vid bild- och funktionsmedicin.

Bättre arbetsmiljö

Nybyggnationen betyder att också laboratoriemedicin får en förbättrad arbetsmiljö och en för blodgivning mer anpassad lokal.

– Vi får bättre plats för den utrustning som används inom klinisk kemi för att analysera prover, nu måste vi ställa viss utrustning i korridorer för att rymmas. Läget blir fortfarande rätt nära för akutmottagningen och IVA, i framtiden även en bättre närhet för akutvårdsavdelningarna, säger biträdande avdelningschef Elisabeth Edvinsson.

– De nya lokalerna blir även bättre anpassade för blodcentralens verksamheter, säger hon.

Teknik i ett plan

I samband med bygget av transportlänken skapas en ny teknikvåning, som ska möta både dagens och morgondagens behov av nya och mer avancerade tekniska lösningar.

– Vi samlar all teknik i ett plan där ingen annan vårdverksamhet finns och vi kan inspektera och serva utrustning utan att beträda vårdlokalerna, säger byggprojektledare Tobias Mårtensson. Till exempel säkrar vi elförsörjningen och vi får ett robustare värme- och kylsystem och anläggning för medicinska gaser.

Krav för nybyggen

De nya byggnaderna projekteras också mot att uppfylla kraven för att bli en ”miljöbyggnad guld”, den högsta nivån. Miljöbyggnad är ett svenskt system för miljöcertifiering av byggnader, där totalt sexton olika värden mäts och granskas. Stor vikt läggs på energiåtgång och innemiljö.

– Det är numera ett krav för all nybyggnation och om vi uppnår det kommer vi ta ställning till om vi ska ansöka om att bli certifierade, säger Tobias Mårtensson.

Fakta:

Tillbyggnaden gör det också möjligt att på sikt flytta Stenbergska hälsocentralen till lasarettsområdet. Den preliminära investeringen var tidigare uppskattad till 101 miljoner kronor, men efter nya beräkningar beslutades det om att höja investeringsnivån till 132 miljoner kronor.

 

Hälso- och sjukvårdnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson greppar spaden tillsammans med Richard Gustafsson från Contractor och byggprojektledare Tobias Mårtensson.

Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson greppar spaden tillsammans med Richard Gustafsson från Contractor och byggprojektledare Tobias Mårtensson. 

(18 oktober 2021)

Den 11 oktober togs det första symboliska spadtaget i den omfattande om- och nybyggnationen av Lycksele lasarett. På plats fanns bland annat Lyckseles kommunalråd Roland Sjögren, sjukhuschefer, media och entreprenörer.

"Jag kan inte nog betona hur otroligt viktigt det här projektet är. Vi har väntat så länge! Det är ett viktigt steg för den fortsatta utvecklingen av vården i området", säger Isabell Zemrén, områdeschef för närsjukvården i södra Lappland.

Läs hela nyheten här!