NYHETER 2026-06-12

Region Västerbotten tar tillvara kompetens från hela världen. Kumail Motiani, utbildad läkare i Pakistan, gör sin AT i Umeå samtidigt som han forskar. För honom har möjligheten att kombinera kliniskt arbete med forskning varit ett viktigt steg på vägen in i svensk hälso- och sjukvård.

Region Västerbotten arbetar för att ta tillvara kompetens från hela världen. Ett exempel är Kumail Motiani, läkare utbildad i Pakistan, som i dag gör sin allmäntjänstgöring (AT) på Norrlands universitetssjukhus samtidigt som han forskar, så kallad forskar-AT. För Kumail har möjligheten att kombinera kliniskt arbete med forskning varit avgörande och här har han fått förutsättningar att göra just det.

Kumail Motiani beskriver hur mötet med patienter i vardagen väcker frågor och idéer som leder vidare till forskning, och hur forskningen i sin tur stärker det kliniska arbetet.

– När man jobbar kliniskt vill man alltid förbättra saker. När man jobbar med forskning har man möjlighet att läsa om nya saker och får tänka lite mer. Jag är en person som tänker ”outside the box”, så därför valde jag forskning och kliniskt arbete tillsammans, säger Kumail.

Tidigt intresse för läkaryrket

Intresset för läkaryrket väcktes tidigt. Det var någonting som gick i familjen och var en del av vardagen.

– Båda mina föräldrar var läkare i Pakistan. Därför ville jag bli läkare, specifikt inom röntgen eftersom min pappa var det, berättar han.

Efter läkarexamen i Pakistan 2012 valde Kumail ändå att inte fortsätta sin yrkesbana där. Han ville ta en paus och sökte sig vidare till Finland, där han påbörjade en masterutbildning som sedan utvecklades till en forskningsinriktad väg. Kumail doktorerade så småningom i Finland, men saknade möjligheten att arbeta som läkare.

– I Finland var det lite svårt att få legitimation i jämförelse med Sverige, så då valde jag Sverige på grund av att jag ville fortsätta jobba kliniskt, säger han.

Vägen till svensk läkarlegitimation

Många som utbildat sig utanför EU/EES går en lång väg för att få svensk läkarlegitimation. Först gör Socialstyrelsen alltid en individuell bedömning av hela utbildningen, och för att få svensk legitimation måste man visa goda språkkunskaper, klara teoretiska och praktiska prov eller genomföra en kompletteringsutbildning. Kumail fick kännedom om den kompletterande utbildningen för läkare vid Umeå universitet och det blev då ett naturligt nästa steg. Han sökte, blev antagen och påbörjade utbildningen vid Umeå universitet.

För honom innebar utbildningen en stor omställning. Det hade gått tolv år sedan han tog sin läkarexamen när han påbörjade kompletteringen. Samtidigt lyfter han stödet från lärarna och utbildningsmiljön som avgörande för att klara utbildningen.

– Det var inte enkelt. Sex års utbildning komprimeras till två år, som du måste klara hela grejen på. Vi hade jättebra lärare här som verkligen hjälpte oss. Det var tufft, men också jätteroligt, berättar han.

Efter den kompletterande utbildningen kom Kumail i kontakt med Karin Forsén, HR‑konsult i Region Västerbotten. Hon rekommenderade honom att söka AT i regionen och berättade om möjligheten till forskar‑AT.

– Vi möter medarbetare med hög kompetens som är utbildade och ibland även forskarutbildade utanför Sverige. Deras kompetens är en viktig resurs som vi arbetar för att tillvarata. I en tid med ökande kompetensbehov och hård konkurrens om kvalificerad personal är ett inkluderande synsätt avgörande för vår kompetensförsörjning i Västerbotten. Att nyttja all tillgänglig kompetens stärker både verksamheten i dag och regionens utveckling på sikt, säger Karin Forsén.

Att arbeta som läkare i Region Västerbotten

I dag gör Kumail Motiani sin AT på Norrlands universitetssjukhus och upplever att både kollegor och chefer har varit lyhörda och stöttande, med tanke på att det svenska hälso- och sjukvårdssystemet var nytt för honom.

– För mig har det fungerat bra. Som läkare utbildad utanför Sverige och utan några erfarenheter av svensk hälso- och sjukvård känner jag mig välkommen här, säger Kumail.

Han beskriver en vardag där det finns utrymme att lära, ställa frågor och utvecklas steg för steg, med handledning som ger trygghet.

– Alla läkare som jag har träffat förstår att jag inte gjort det här förut och de har hjälpt mig. Handledningen har också varit bra där handledarna varit väldigt välkomnande, berättar han.

Kumails forskning

Mellan de olika kliniska tjänstgöringsplaceringarna bedriver Kumail forskning i Daniel Öhlunds forskargrupp om nya metoder för att tidigare upptäcka bukspottkörtelcancer, en cancersjukdom där tidig diagnos är avgörande.

– Det är bara nio till tio procent som lever mer än fem år. Ofta upptäcks cancern sent, när den redan har spridit sig, säger Kumail.

Forskningen handlar om att utveckla nya spårsubstanser som kan identifiera cancern i ett tidigt skede och ge möjlighet till snabbare kirurgisk behandling. För Kumail är det viktigt att forskningen får koppling till det kliniska arbetet och att det i förlängningen kan komma till nytta för patienter.

Livet i Västerbotten

Utöver arbetsmiljön är det även livet i Umeå som gjort att Kumail trivs och vill stanna i regionen.

– Jag trivs väldigt bra här i Umeå, både i Region Västerbotten och i staden, säger han.

Han beskriver en arbetskultur där man hjälper varandra, där det finns förståelse för arbetsbelastning och där man inte förväntas bära allt själv. Det har hjälpt honom att arbeta inom sjukvården och arbetet är någonting han uppskattar.

– Jag känner mig integrerad i samhället av att få hjälpa till. Det känns bra när en patient säger att de uppskattar det man gör. Att de känner sig lite mer välkomna eller tycker att de får bra vård, det är grejen som jag vill för alla våra patienter, säger han.

I framtiden hoppas Kumail kunna fortsätta kombinera kliniskt arbete med forskning och utvecklas vidare inom akademin, gärna här i Västerbotten.

– Vägen är tuff, men när man klarar de första stegen blir det lättare. Jag känner att jag fått bra stöd här och känner mig verkligen välkommen, avslutar Kumail Motiani.