En mer sammanhållen beroendevård

Samsjuklighetsutredningen

Samsjuklighetsutredningen konstaterade att dagens system inte fungerar tillräckligt bra för personer som både har skadligt bruk eller beroende och annan psykiatrisk diagnos. Därför föreslog utredningen en omfattande reform för att skapa samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser.

I både utredning och lagrådsremiss tydliggörs att beroende är en sjukdomsdiagnos. Det innebär att relativt få lagändringar behövs för reformens genomförande, då hälso- och sjukvården redan idag har ansvar för att förebygga, utreda och behandla alla sjukdomar.

Samsjuklighetsutredningen på 4 minuter

Se en film som producerats av Västra Götalandsregionen om vad samsjuklighetsutredningen är, varför kom den till och vad innebär den i praktiken. I den här filmen får du bakgrunden och huvuddragen förklarade på 4 minuter.

Se filmklippet på Västra Götalandsregionens webbplats

Illustration: Västra Götalandsregionen

Utredningens huvudförslag – tio bärande delar

1. Regionernas hälso- och sjukvård ska ansvara för all behandling av skadligt bruk och beroende för alla åldrar och på alla vårdnivåer.
2. För personer med samsjuklighet ska behandling av skadligt bruk eller beroende samordnas med annan psykiatrisk behandling.
3. Sprututbyte ska utvecklas till lågtröskelmottagningar i alla regioner.
4. Socialtjänsten ska fokusera på förebyggande arbete, sociala stödinsatser, anhörigstöd och barn/unga.
5. Regionerna ska ansvara för hälso- och sjukvård på HVB-hem.
6. En samordnad vård- och stödverksamhet ska finnas i hela landet för personer med samsjuklighet och stora samordningsbehov.
7. Tillgången till personliga ombud ska öka.
8. Ett nationellt program för brukarinflytande och minskad stigmatisering ska införas.
9. Uppföljning av området ska ske utifrån målbilder framtagna med brukare och anhöriga.
10. En ny tvångsvårdslagstiftning där hälso- och sjukvården ansvarar för tvångsvård vid beroende ska utformas.

Målbilder för framtidens insatser

Tillsammans med personer med samsjuklighet och deras anhöriga har utredningen formulerat ett antal målbilder med perspektiv som utgår ifrån individen och som beskriver önskemål om förbättringar för hur hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör fungera. Dessa perspektiv innefattar bland annat:

• Tidig hjälp
• Lättillgänglig vård
• Sammanhållen behandling
• Respektfullt bemötande
• Inflytande över sin vård
• En fungerande vardag och meningsfullt sammanhang
• En person som följer med genom hela processen

Från samsjuklighetsutredningen till lagstiftning

Så här ser processen ut:

• Juni 2020: Utredning
• November 2021: Delbetänkande SOU 2021:93
• Januari 2023: Slutbetänkande SOU 2023:5
• Maj 2023: Remiss
• 2023– Regeringskansliet bereder förslagen
• Februari 2026: Lagrådsremiss
• April 2026: Regeringskansliets beredning – proposition till riksdagen
• April 2026: Röstning i riksdagen. Innan har propositionen behandlats i utskotten
• Januari 2028: Den nya lagen träder i kraft

Samsjuklighetsutredningen har sedan den tillsattes i juni 2020 lämnat ett delbetänkande (SOU 2021:93) och ett slutbetänkande (SOU 2023:5) som varit ute på remiss till olika myndigheter och instanser. Det första delbetänkandet har bearbetats vidare till ett lagförslag, en så kallad lagrådsremiss, som har granskats av Lagrådet och beslutats av regeringen.

Lagrådsremiss (mars 2026)

Lagrådsremissen "En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk/beroende och andra psykiatriska tillstånd" innehåller förslag för att möjliggöra en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk, beroende och andra psykiatriska tillstånd.

Förslagen innebär att:

• Regionerna ska organisera vården till personer med skadligt bruk/beroende så att den ges samordnat med annan psykiatrisk vård.
• Ytterligare krav ska ställas på den individuella plan som ska upprättas för personer som tagits emot i hem för vård eller boende (HVB).
• En skyldighet införs för regionen att ersätta kommunen i de fall regionen inte fullgör sina skyldigheter avseende den individuella planen.
• Socialnämnden ska underrätta regionen när en enskild tas emot i hem för vård eller boende så att regionen blir uppmärksammad på behovet av att en individuell plan tas fram.

I lagrådsremissen föreslås även en ny lag om en samordnad vård- och stödverksamhet. Verksamheten ska rikta sig till personer som har särskilda behov av samordnade hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning.

Den nya lagen innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommunen och regionen. Syftet är att främja den enskildes hälsa, trygghet och levnadsvillkor. Därutöver föreslås det att uttrycket missbruk ersätts av uttrycken bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar på hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens område. Lagändringarna och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.

Läs lagrådsremissen på regeringens hemsida

Vad händer härnäst?

Nästa steg i processen är att lagförslaget ska bearbetas vidare och sedan lämnar Regeringen över lagförslaget som en proposition till riksdagen. Efter bearbetning i utskotten så väntas Riksdagen rösta om lagförslaget innan den 18 juni 2026.