NYHETER 2024-01-31

Strålbehandlingens multidisciplinära arbete med metodutveckling, patientsäkerhet och kvalitet i diagnosgrupper har lett till mer individanpassad behandling för patienterna och personlig utveckling för medarbetarna.

På strålbehandlingen tar man emot 1800 patienter varje år och 120 patienter passerar dagligen avdelningen. Alla diagnoser som behandlas här ingår i någon av de åtta diagnosgrupperna, där behandlande sjuksköterskor, läkare, dosplanerare, fysiker och personal från strålförberedelserna arbetar tillsammans med metodutveckling, patientsäkerhetsfrågor och kvalitetssäkring. Där utvecklar de behandlingsprotokoll som utgår från ny forskning, stora randomiserade studier och nationella vårdprogram. Protokollen finns också till för att kunna motivera avsteg från standardrutin i behandlingar.

– Utvecklingsarbetet innebär att vi kan ge våra patienter en alltmer individanpassad behandling. Fokus för vårt arbete är att förbättra behandlingen för patienterna, med en så liten dos som möjligt till frisk vävnad för minskad risk för sena biverkningar efter strålbehandling, berättar Ann-Christine Svensk, onkologisjuksköterska och verksamhetsutvecklare. 

Attraktiv arbetsplats

De allra flesta medarbetarna vid strålbehandlingen är med i någon av diagnosgrupperna. Tillsammans med röntgensjuksköterskan Sarah Kälverot, är Ann-Christine Svensk med i alla. Grupperna har möten minst en gång per kvartal där hög närvaro, engagemang, tydlig mötesstruktur och uppföljning är framgångsfaktorer. För den enskilde medarbetaren innebär arbetet också möjlighet att bygga på sin personliga utveckling och gör att man får ökad förståelse för varandras arbete.

– Det är tydligt att man har nytta av arbetet man lägger ned. Alla känner att de är delaktiga i utvecklingsarbetet och på APT kommuniceras vad som bestämts i diagnosgrupperna. Jag har aldrig upplevt ett samarbete som detta, berättar Ann-Christine Svensk.

Riskanalys blev startskottet

Utvecklingsarbetet startade i samband med en omfattande riskanalys av strålbehandlingsprocessen som man lämnat till Strålskyddsmyndigheten 2019.

– Vi valde att göra en omfattande analys av alla steg en patient hos oss går igenom, som underlag för vårt eget arbete. På så sätt kunde vi identifiera flera områden som vi ville jobba vidare med. Diagnosgrupper var en sådan sak, förklarar Ann-Christine Svensk.

Utvecklingsarbetet har nu blivit en del av kulturen på avdelningen och är något som alla prioriterar. Ann-Christine Svensk berättar det varit viktigt att ha en bra chef som uppmuntrar till det. Trots att arbetet inleddes precis i början av pandemin kunde det fortsätta i oförminskad mängd.

– Det har tagit tid och krävt tålamod, men det är tidsbesparande idag. Att man vet var man hittar all information är ovärderligt, inte minst för nya läkare och behandlingspersonal, säger hon.

Forskning viktig del

Strålbehandlingen är en avdelning i ständig rörelse och klinisk forskning är en naturlig del av verksamheten.

– Vi får se effekten av forskning, när det som för några år sedan var studie nu är standardbehandling, förklarar Ann-Christine Svensk.

Här samspelar omvårdnad och teknik. På avdelningen finns den unika hybridkameran PET/MR, som gör det möjligt för Cancercentrum att bedriva egen forskning, vilket medför förfinad diagnostik och behandling för patienterna. Kameran invigdes 2014 som första i Sverige och har sedan dess möjliggjort många onkologiska studier. På senare tid har man öppnat möjligheten för fler att använda den.

– Under det gångna året har vi arbetat med att marknadsföra kameran med syfte att öppna för andra forskningsområden. Vi har samarbeten med andra specialiteter, där bland annat forskning inom Parkinsons sjukdom och normaltryckshydrocefalus möjliggjorts, berättar Sarah Kälverot.