NYHETER 2021-06-07

Efter snart ett år har Kirurgiskt centrum södra Lappland vid Lycksele lasarett hittat sina rutiner och arbetsformer, till nytta för både medarbetare och patienter. – Vi ansvarar nu för hela kedjan, från mottagningsbesök till operation, säger verksamhetschef Ann-Sofie Kyrk.

Beslutet om att slå samman kirurg- och ortopedklinikerna, operation, intensivvården, postoperation, helikopterverksamheten, sterilcentralen och akutmottagningen vid Lycksele lasarett togs i januari 2020. Under våren och sommaren började förberedelserna med den nya enheten och i februari 2021 blev man formellt en egen basenhet.

Långa beslutsvägar

Men tillkomsten av Kirurgiskt centrum södra Lappland har sin bakgrund i de länskliniker som bildades 2017 och som då ledde till viss kritik från delar av verksamheten.

Några år tidigare startade länssamråd 2.0 för att bland annat likrikta behandlingsrutinerna för att ge samma vård var patienterna än bodde. Men den högsta regionledningen tyckte inte att arbetet kom framåt snabbt nog och införde länskliniker.

– De fungerade rätt bra, men vi upplevde att det var långa beslutsvägar och mycket fokus på Umeå, något som var naturligt eftersom klinikerna där är väldigt stora, förklarar Ann-Sofie Kyrk.

Lätta lösningar

Verksamheterna på Lycksele lasarett tyckte att de inte kunde göra ett fullgott jobb.

– Vi tappade våra lokala flöden och de lätta och pragmatiska lösningarna som vi tidigare haft, försvann med länsklinikerna.

Under hösten 2019 kom tanken om att skapa en ny centrumbildning vid Lycksele lasarett med alla inblandade verksamheter. Den följdes av många och långa samtal och diskussioner, samlade synpunkter från de berörda och slutligen en risk- och konsekvensanalys, innan det formella beslutet togs 2020.

Nya rutiner

– Jag försökte då lära mig de verksamheter jag inte kände till tidigare och gjorde en omvärldsspaning om vad behövde vi jobba med och hur ledningsstrukturen skulle se ut. Under juni 2020 började vi arbeta enligt de nya rutinerna, säger Ann-Sofie Kyrk, som då hade fått jobbet som verksamhetschef för den nya enheten.

Under hösten inleddes arbetet med att bland annat ta fram verksamhetsplaner för de olika verksamheterna.

– Då började det kännas som om vi hade en plan för hur vårt nya kirurgiska centrum skulle fungera, berättar Ann-Sofie Kyrk.

– Nu har vi ett gemensamt ansvar för alla delar från det att patienten kommer på ett mottagningsbesök till att de skrivs in inför operation och sedan hamnar på operation. Vi äger hela flödet, förklarar hon.

Tät kontakt

Det fortsatta samarbetet med Kirurgcentrum Västerbotten, Rörelseorganens centrum Västerbotten, Centrum för anestesi operation intensivvård Västerbotten och Akutsjukvården Västerbotten är en viktig del i den nya enhetens arbete.

– Vi har tät kontakt och regelbundna möten och hjälps bland annat åt med gemensamma väntelistor. Vi behöver alla jobba för att få till en samverkan.

Stabil organisation

De flesta omorganisationer skapar både förväntningar och farhågor. Några är oroliga för förändringar medan andra tycker att en ny struktur inte spelar så stor roll.

– För de medarbetare som kanske jobbat 40 år på samma arbetsplats är det inte så mycket som stör vardagen. Stabiliteten finns redan i organisationen, säger Ann-Sofie Kyrk.

Långsiktig målbild

Den nya basenheten kräver också nya sätt att arbeta och samarbeta. Eftersom alla verksamheter i Kirurgiskt centrum södra Lappland nu tillhör samma basenhet och har man till exempel en gemensam budget att förhålla sig till och en lokal ledningsgrupp.

– Det är positivt att de är på plats här på lasarettet och diskuterar frågor som handlar om vår verksamhet, förklarar Ann-Sofie Kyrk.

– Det viktigt att veta att helheten trumfar delarna, vi måste alla hjälpas åt. Det är ingen quick-fix och arbetet är långt ifrån färdigt, men vi har en långsiktig målbild där alla ska känna att vi är en helhet.