NYHETER 2021-10-28

Efter en tre dagar lång utbildning står ett helt nytt team på Norrlands universitetssjukhus redo att införa en för regionen ny process för organdonation. Kollegor från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg var på plats i Umeå för att utbilda personalen i DCD-processen.

Tidigare fanns bara en väg till organdonation i Sverige, donation efter död till följd av svår hjärnskada (DBD). Men i dag finns möjligheten att genomföra donation även efter att döden inträffar till följd av att hjärtat stannar och cirkulationen upphör (DCD), som leder till total hjärninfarkt. Denna process införs nu på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Nyligen avslutades en tre dagar lång utbildning av ett helt nytt team som består av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från intensiven och operation. Monika Långström och Frida Pärson är donationsansvariga intensivvårdssjuksköterskor och ingår i teamet som står redo att börja arbeta efter den nya metoden.

– Vi är trötta efter tre intensiva dagar men är peppade på att komma i gång, säger Frida Pärson.

Övning genom simulering

Det nystartade teamet har fått både teoretisk och praktisk utbildning, upprättat lokala checklistor och övat på donationsprocessen med hjälp av simulering. Teamet har övat på det nya arbetssättet så verklighetstroget som möjligt och klockat varje moment för att se hur mycket tid som går åt.

Tidsaspekten är oerhört viktig och det finns ett strikt tidsfönster att ta hänsyn till. En njure kan till exempel bara användas för transplantation om patienten dör inom 180 minuter efter att livsuppehållande behandling avslutas och organen inte längre syresätts med hjälp av respirator. När det gäller lungor är det ännu mer bråttom: 90 minuter.

– Det var oerhört imponerande att se teamet från Göteborg jobba. Vi simulerade hela processen från att ”patienten”, en docka i det här fallet, dör på intensiven, körs till operation, lyfts över på operationsbord där transplantationskirurg utför själva uttagsoperationen. Transplantationsoperationen sker sedan i Göteborg, berättar Frida Pärson.

När kommer den här processen att börja användas?

– Vi hoppas att vi får möjlighet att använda oss av den nya processen så snabbt som möjligt. Vi kommer att fortsätta öva alla momenten flera gånger per år för att hålla kunskapen levande. Men vi känner oss trygga i processen. Vi vet vad vi ska göra, vi är redo, säger Monika Långström.

Fler får organ och fler får donera

DCD är en välbeprövad metod och har länge använts i andra delar av världen som ett komplement till DBD. I Sverige infördes metoden för att kunna utföra fler organdonationer, så att färre människor dör i väntan på organ, men tillgodoser också viljan hos befolkningen att donera organ. Studier visar att 75–85 procent av befolkningen är villiga att donera organ efter sin död.

Hittills i år har det genomförts 22 donationer genom DCD av 145 donationer totalt.

– Det kan låta som små siffror, men för den enskilda patienten som väntar på ett organ är det här helt otroligt. En donator har ju dessutom två njurar, så av 22 donatorer kan vi få 44 njurar, berättar Frida Pärson.

Efter noggrann nationell utvärdering och efter att gemensamma protokoll tagits fram blir processen nu en av många rutiner som ingår i intensivvården på universitetssjukhuset i Umeå. 

– Och när vi är riktigt varma i kläderna kommer vi även att utbilda fler intensivvårdsavdelningar i den norra sjukvårdsregionen, berättar Monika Långström.

De två donationsprocesserna i korthet

DCD – Donation efter död till följd av cirkulationsstillestånd

• Dör utan att kroppen syresätts av en respirator
• Donationsoperationen inleds i nära anslutning efter döden
• Kan i dagsläget donera njurar, lever och lungor

DBD – Donation efter död till följd av svår hjärnskada

• Dör medan kroppen syresätts av en respirator
• Donationen inleds inom 24 timmar efter döden
• Kan donera njurar, lever, lungor, hjärta, bukspottkörtel och tarm