NYHETER 2025-10-17

Sedan i mars samarbetar Umeå kommun och Region Västerbotten för att minska onödiga inläggningar av äldre personer på vårdavdelningar. Kommunens biståndshandläggare finns på plats på akutmottagningen vid Norrlands universitetssjukhus och kan tidigt fånga upp patienterna och utifrån deras specifika behov sätta in viktiga preventiva insatser för att stötta vid hemgång och förebygga återbesök. Resultaten är lovande. Förutom ökad trygghet och samordning för de gemensamma patienterna har också samarbetet stärkts mellan kommunens och regionens personal. Nu fortsätter arbetet med att utveckla konceptet vidare.

Många äldre söker akutvård utan brådskande medicinska behov, vilket ibland leder till inläggningar som inte är medicinskt motiverade och onödiga. Det är inte bra för den enskilde patienten, samtidigt som vården och omsorgens resurser inte används på ett effektivt sätt.

– Andelen äldre ökar i samhället samtidigt som våra gemensamma resurser inom kommun och region är begränsade. Vi samverkar alltmer tillsammans som huvudmän, inom flera områden. Det är våra gemensamma patienter det handlar om och vi behöver utveckla arbetssätt och system som säkerställer rätt insatser, för rätt person, vid rätt tidpunkt. Vårt gemensamma arbete på akuten är ett bra exempel på detta, säger Ingela Lundström, läkarchef på akutmottagningen vid Norrlands universitetssjukhus.

Nära och förebyggande

Projektet på akutmottagningen i Umeå är ett konkret exempel på omställningen till nära vård och ligger också i linje med nya Socialtjänstlagen som ska resultera i en mer förebyggande och tillgänglig socialtjänst. Genom förbättrad samverkan mellan biståndshandläggare, akutmottagningen och det mobila hembesöksteamet inom primärvården, PrimÄr, vill man:

• utveckla tidiga insatser och minska antalet individer som söker sig till akutmottagningen utan medicinsk grund.
• minska antalet inläggningar inom slutenvården som sker utan medicinsk orsak
• minska målgruppens vårdtid inom slutenvården.

– Vi fokuserar på personer över 65 år, med eller utan insatser i hemmet enligt Socialtjänstlagen och som är folkbokförda i Umeå kommun. Det kan vara en patient som egentligen inte behöver vård på en slutenvårdsavdelning, men som kan vara i behov av hjälp i hemmet. Det finns de som återkommande söker sig till akuten utan några särskilda medicinska besvär och det vill vi förebygga. För de som sedan har behov av inläggning på sjukhus så kan planeringen av kommunens insatser inför utskrivning påbörjas redan under vistelsen här på akutkliniken, säger Linnéa Andersson Due, biståndshandläggare vid Umeå kommun.

Säkrare och tryggare

Det finns flera situationer som nu kan lösas på ett bättre sätt, till exempel fall där biståndshandläggaren har kunnat fånga upp personer som själva inte haft förmågan att kontakta socialtjänsten och då har besöket på akutmottagningen gjort att de fått kontakt och att stöd kunnat påbörjas.

– Eller att det kommer in en demenssjuk person som uppger till vårdpersonalen att hen har hemtjänst en gång per dag. Med biståndshandläggaren på plats så kanske den i det fallet kan berätta att den aktuella brukaren egentligen har hemtjänst sju gånger per dag. Men den informationen kan inläggning undvikas, säger Linnéa Andersson Due.

– Det kan också vara en person som söker till akuten och som uppträder förvirrat. Biståndshandläggaren får möjlighet att observera personen under vistelsen på akuten och ser att den kognitiva förmågan är mycket mer nedsatt än vad som framgår i den aktuell hemtjänstutredningen och förmedlar kontakt direkt till hemtjänsten. Dessa kan bekräfta till behandlande läkare att det rör sig om ett nytillkommet förvirringstillstånd och detta medverkar till att stärka behovet av inneliggande vård för fortsatt utredning av kognitiv status, säger Ingela Lundström.

Vid hemgång från akutmottagningen kan biståndshandläggare kontakta det mobila teamet PrimÄr för att höra om de kan stötta upp i väntan på att hemtjänstinsatserna kan starta upp i mån av resurs. PrimÄr kan också kontaktas utifrån hälso- och sjukvårdsinsatser men då är det personal på akuten som lämnar över detta.

Samverkan som ger resultat

Under projektets gång har man fört statistik över undvikna inläggningar och besök utan medicinsk grund, vilket ger underlag för utvärdering och fortsatt utveckling av arbetssättet. Resultaten är lovande och cirka 8 procent av berörda vårdbesök inom projektet har varit fall där man lyckats fånga upp personer som inte hade varit behjälpta av att skrivas in på vårdavdelning. Nu vill man fortsätta att utveckla konceptet för att nå längre. Sedan den 1 oktober fortsätter samarbetet på plats på akutmottagningen. Och även vårdpersonalen på akuten är nöjda. I utvärderingen kan man bland annat läsa:

• Man har ofta undrat hur det egentligen går för de här patienterna. Med biståndshandläggare förenklas hela kedjan och det blir en ökad säkerhet.
• Samarbetet mellan regionen och kommunen har blivit bättre. Det är betydligt lättare att få kontakt inför hemgång. Biståndshandläggaren kan tidigt fånga upp patienter, ofta redan när de kommer till akuten, som kan vara i behov av insatser i hemmet.
• Patienten uppskattade mycket stöd och information kring olika möjligheter att få hjälp och stöd i hemmet. Det är en otrolig skillnad kring patienter som visar sig vara mycket oroliga kring hemsituationen. Med kollegorna från kommunen så nära så kan vi lösa många problem på plats och det är väldigt bra för alla inblandade.

Nöjda patienter och anhöriga

Kommunens uppföljning med patienter och anhöriga visar också på att det är värt att satsa mer på den här typen av nära samverkan mellan vårdgivare och organisationer. Flera uttrycker det som positivt att det finns ett nära anhörigstöd, något man behöver, och att det känts tryggt i mötet med kommunens och vårdens personal tillsammans.

42 procent av patienterna som handläggare har träffat i projektet har inte några pågående insatser från kommunen sedan tidigare. Både patienter och anhöriga har uttryckt sig positiva till att socialtjänsten aktivt söker upp dem på akuten, då det kan kännas stort att ta det steget själv. Det kan handa om personer som under en längre tid haft stödbehov i hemmet, men som saknat förmåga eller motivation till att söka stöd från kommunen. Många vet inte vilket stöd kommunen kan erbjuda, tänker att det inte är för dem och mötet med handläggaren på akuten kan då bli en ögonöppnare. Flera anhöriga har framfört att besöket av kommunen är efterlängtat, då patienterna ofta är mer mottagliga att ta emot information och insatser på akuten när även vårdpersonal kan motivera till stödet.

Handläggare på akuten har även haft möjlighet att fånga upp personer som redan har insatser från kommunen, men där behovet av sociala omsorgsinsatser och anhörigstöd förändrats. Både patienter och anhöriga har uteslutande varit positiva till mötet med handläggare på akuten oavsett om det resulterat i utökade insatser i hemmet, att processen för samverkan inför utskrivning kunnat påbörjas redan innan inläggning eller att information lämnats så att personerna vet vad man kan få stöd med i framtiden.

– Hittills är det inte någon patient som tackat nej när handläggare har erbjudit ett samtal. Ibland har det lett till beslut om insatser och ibland bara ett informerande samtal om stöd för äldre både inom kommunen och ute i samhället. Det hjälper oss att fånga upp personer som vi annars inte når ut till och vi ser att den ökade tillgängligheten och samverkan mellan kommun och region är något som uppskattas och efterfrågas av personerna vi möter, säger Linnéa Andersson Due.