Avancerad teknik räddar strokepatienter

Att avlägsna blodproppar i hjärnan med hjälp av en tunn kateter och ett avancerat nät, trombektomi, är en banbrytande teknik vid Norrlands universitetssjukhus. För att hjälpa patienter från Finland och upprätthålla hög kompetens för sjukhusets neuroradiologer flygs strokepatienter från Vasa centralsjukhus över Kvarken för behandling.

INR
Med röntgengenomlysning lokaliseras kärlet och kateterns väg genom kroppen kan följas. Neurointerventionisten Alexander Henze och röntgensjuksköterska Carina Olofsson inleder en behandling av en intrakraniell kärlmissbildning. Foto: Jan Alfredsson

Det råder ett lugn i salen på INR-labb, interventionell neuroradiologi. En trombektomi i hjärnan innebär millimeterprecisa rörelser och alla vet exakt vad de ska göra i exakt rätt ögonblick.

Övervakar patienter

En ST-läkare följer utvecklingen i ett angränsande rum, de ansvariga för narkosen övervakar patientens tillstånd och röntgensjuksköterskan assisterar neurointerventionisten, som genomför själva behandlingen.

– Denna teknik gör att vi kan behandla patienter där inte neurokirurger kommer åt, säger Mats Cronqvist, överläkare, neuroradiolog och neurointerventionist med trombektomi och annan kateterburen kärlbehandling i hjärnan som specialitet.

Behandling av blodproppar i hjärnan har förändrats under åren, från att ge läkemedel som förhindrar ytterligare blodproppar till en mera aggressiv intravenös trombolysbehandling, där proppen i bästa fall löses upp.

Förändrats och förfinats

Den kateterburna tekniken med kärlröntgen infördes i slutet av 50-talet och har sedan dess förändrats i takt med att materialen utvecklats och bilddiagnostiken förfinats.

I början fördes propplösande medel upp genom katetern, så kallad intraarteriell trombolys, sedan övergick man till att med hjälp av ett korkskruvsliknande instrument dra ut blodproppen, trombektomi.

Några år senare kunde man med hjälp av stentretrievers, ett ytterst finmaskigt och självexpanderande tunt nät, genomföra en än mer tillförlitlig trombektomi, när proppen fastnar i nätet och dras ut.

– Vi har också utvecklat andra tekniker och kan genom en kateter också suga ut proppen med en pump, förklarar Mats Cronqvist. Här i Umeå kombinerar vi dessa två metoder.

Lokalisera och följa

Vid trombektomi går man in genom ett kärl i ljumsken och letar sig sedan, via halsen, upp i hjärnans kärl.

Med hjälp av röntgengenomlysning kan neurointerventionisten både lokalisera kärlet och följa kateterns väg genom kroppen.

– I dag är katetrarna så tunna och hala att vi nästan kan ta oss in var som helst, berättar Mats Cronqvist.

Mindre ansträngande

Under de senaste årtiondena har vissa kirurgiska ingrepp blivit mer minimal-invasiva och så kallad titthålskirurgi används allt oftare, både för att minska påfrestningen för patienten och korta vårdtiderna. Ingrepp i hjärnan utgör inget undantag.

– Vi kan med kateterburen teknik behandla patienter som både är äldre och i sämre skick än tidigare, metoden är helt enkelt mindre ansträngande för hjärnan. Vi kan även komma åt kärlsjukdomar som inte är tillgängliga eller lämpliga för öppen kirurgi, säger Mats Cronqvist, som genomfört nästan alla behandlingar i Umeå under de senaste tre åren.

Blir återställda

För fyra år sedan rankades trombektomi som den viktigaste forskningsnyheten av tidningen Dagens Medicin. Och färsk statistik visar att cirka 60 procent av de patienter som fått trombektomi antingen blir helt återställda eller inte behöver varken vårdkrävande medicinering eller stöd.

Det förs för närvarande en debatt om att också kardiologer vid mindre länssjukhus ska kunna utföra trombektomier. Orsaken är de långa avstånden och vikten av att snabbt behandla en stroke.

Beredd på komplikationer

Men Mats Cronqvist och många av hans kollegor motsätter sig den utvecklingen. Att komma upp i hjärnans kärl är ett komplicerat ingrepp och det är mycket att ta hänsyn till, menar han. En skada i hjärnan kan inte återställas

– Man måste till exempel kunna bildtolkning, vara beredd på eventuella komplikationer, förebygga och ta hand om dem, samt klara vården efter ingreppet. Det är inte bara att dra ut en propp, säger han.

Avtal med Vasa

Sedan mars i år har Region Västerbotten ett avtal med Vasa centralsjukhus som innebär att strokepatienter kan flygas över Kvarken för en trombektomi, något som Region Västerbotten beskrivit i en tidigare artikel.

En win-win situation eftersom Norrlands universitetssjukhus, som gör cirka 40 ingrepp per år, behöver fler patienter och patienterna från västra Finland behöver snabb vård, förklarar Mats Cronqvist, som brinner för specialiteten och att föra kunskapen vidare till sina kollegor.

– Men en god strokevård i norra Sverige kräver ett bra samarbete mellan olika discipliner, sjukhus och regioner, där alla drar åt samma håll.

– Med vårt upptagningsområde borde vi kunna utföra mellan 120–150 ingrepp per år och om vi kan göra fler trombektomier kan vi också utbilda fler specialister.

Fakta: Vid interventionell neuroradiologi genomförs, förutom trombektomi, bland annat behandling av pulsåderbråck, kärlmissbildningar i hjärnan, kärlförträngningar och kraftiga näsblödningar.

Tillbaka till nyhetslistan