NYHETER 2024-02-07

Efter fem års psykologstudier fick Emma Wärn möjligheten att göra forskar-PTP, som ger henne möjlighet att både arbeta kliniskt och forska tidigt i karriären.

PTP står för praktisk tjänstgöring för psykologer och innebär att man under ett år bland annat jobbar kliniskt under handledning. Det behövs för att kunna bli legitimerad psykolog. Som forskar-PTP arbetar Emma Wärn halva tiden kliniskt som psykolog och halva tiden med forskning.

– Jag tycker det är intressant och roligt med både forskning och kliniskt arbete. Det är en unik möjlighet att få göra både och, och att få prova forskning tidigt i yrkeskarriären, säger Emma Wärn.

Värdefullt med kombinationen

Forskningsprojektet som Emma jobbar i ska ta reda på om det är möjligt för patienter som fått traumatiska hjärnskador, stroke eller har Parkinsons sjukdom att genomföra kognitiva tester på distans.

Sin kliniska del av PTP:n gör Emma på neuro- och strokerehabilitering Umeå. Det innebär ofta att hon i det kliniska arbetet får vara med i datainsamling till forskning. För henne är det värdefullt att vara med i båda delarna.

– Det är extra kul och lärorikt att se hur metoden vi vill utvärdera fungerar i den kliniska vården.  Kunskapen om verksamheten, patientgruppen och andra viktiga frågor i vården hjälper mig att bedriva bättre forskning, förklarar hon.

Sofia Näckter, psykolog och PTP-studierektor, betonar att det är viktigt man i forskningen under PTP:n behöver och använder sin psykologkompetens.   

– Emma samlar in data som bara en psykolog kan göra. Hennes arbete bidrar till att vi får en bra klinisk förankring i det vi gör och evidensbaserad metodik, säger Sofia Näckter.

Nyutbildade psykologer en viktig resurs i forskningen

Nils Berginström är psykolog på neurorehabilitering Västerbotten samt forskningsledare och handledare för projektet som Emma Wärn arbetar i. Han ser fördelar med att psykologer får forska direkt efter grundutbildningen, eftersom deras gedigna utbildning i forskningsmetodik och statistik då kan tas tillvara tidigt och gynna kvaliteten i forskningsarbetet.

– Som forskar-PTP behöver man inte välja mellan klinik och grundforskning, utan kan vara en brygga mellan. Det är ett sätt att attrahera psykologer som också vill forska, säger han.

Förhoppningen är att arbetet ska bidra till evidensbaserad metodutveckling för psykologer inom verksamheten, men också till ökad digitalisering. I sin tur bidrar det till en jämlik och nära vård för patienter i hela länet.

– Som projektledare är jag tacksam att få ta del av en forskar-PTP. Det gör att projektet kan genomföras bättre och snabbare, säger Nils Berginström.

Malin Nygård är psykolog på neuro- och strokerehabilitering och Emma Wärns handledare under den kliniska delen av PTP. Hon berättar att Emmas arbete väckt intresse bland medarbetare i andra yrkeskategorier på avdelningen.

– Många har blivit nyfikna på vad forskningen syftar till och blivit intresserade av forskning inom vårt fält. Det är också bra för fler medarbetare att få insyn i vad patienterna är med om, säger Malin Nygård.

Som forskar-PTP bidrar man till samarbete över gränserna. Förutom Neuro- huvud- halscentrum och Umeå universitet gör FoUI-staben och enheten för utbildning och kunskapsutveckling forskar-PTP möjligt genom delfinansiering. Förhoppningen är att det ska leda till att fler psykologer intresserar sig för kliniskt tillämpad forskning.

–För ett universitetssjukhus är det viktigt att forskning finns i alla yrkesgrupper, så jag hoppas att detta får ringar på vattnet, säger Sofia Näckter.